Kort information om rättigheter och bidragsmöjligheter

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Kort information om rättigheter och bidragsmöjligheter Till dig som är förälder till ett barn/ungdom med funktionsnedsättning En del av Landstinget Gävleborg

Detta är en kortfattad information och vägledning om olika bidrag och stödformer som finns att söka i samhället till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kuratorerna vid barn- och ungdomshabiliteringen kan ge mer information och stöd i kontakter med olika myndigheter. Även övrig personal vid habiliteringen kan ge information. Vid kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen, ring telefonpassning för norra och södra Hälsingland samt Gästrikland på telefonnummer 026-15 86 86 Innehållsförteckning Aktivitetsersättning 19 Assistansersättning 18 Barn- och ungdomshabiliteringen 4 Bilstöd 19 Blöjor och hygienartiklar 6 Bostadsanpassningsbidrag 14 Fonder 21 Färdtjänst 13 Förlängt barnbidrag 17 Försäkringar 22 God man 14 Handikappersättning 20 Hjälpmedel 5 Kontaktdagar 18 Körkortsutbildning 19 (se Bilstöd) Läkemedelsavgifter 7 LSS-lagen 5+9 Parkeringstillstånd 13 Patientnämnden 7 Patientskadeförsäkring 8 Reseersättning 6 Resursperson i förskola och skola 12 Socialtjänstlagen 9 Socialstyrelsen 7 Tillfällig föräldrapenning 16 Vårdbidrag 15 Användbara webbadresser 23 Reviderad november 2012 3

1. LANDSTINGET Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Landstingets vårdgaranti innebär att du som patient med remiss ska erbjudas kontakt inom 30 alternativt 60 dagar beroende på frågeställning. Mer om vårdgarantin finns i särskild broschyr. Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen är en specialistverksamhet inom landstinget. Verksamheten vänder sig till barn och ungdomar i åldern 0-18 år med funktionsnedsättning och deras familjer och närstående. Funktionsnedsättningen kan vara utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, rörelsehinder och/eller grava synskador. Insatser ges för att främja bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande. Insatserna ges utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Insatserna planeras i och utförs utifrån en så kallad habiliteringsplan som upprättas tillsammans med barnet/ungdomen och dess familj. Besöken vid barn- och ungdomshabiliteringen är kostnadsfria. Du lämnar återbud till den du skulle ha besökt eller till passningsställe. Efter 18 års ålder finns möjlighet att få stöd från landstingets vuxenhabilitering, som också är en specialistverksamhet. LSS Rådgivning och annat personligt stöd 9.1 Detta är en av de tio olika insatserna som finns att söka via LSS-lagen (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Övriga nio insatser handläggs av kommunen. Mer information finns på sida 7. Rådgivning och annat personligt stöd innebär en rätt till kvalificerat expertstöd av personer som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med funktionshinder. Detta ska vara ett komplement till och inte en ersättning för exempelvis stöd och behandling via habilitering, rehabilitering, socialtjänst. Kontakta landstingets LSS-enhet för mer information. Hjälpmedel De hjälpmedel som landstinget bekostar ska vara en del i vård och behandling och individuellt utprovade. Det gäller exempelvis rullstolar och gånghjälpmedel. I handeln finns en mängd hjälpmedel och produkter som är till stor hjälp i många olika situationer. Dessa produkter kräver ingen individuell utprovning och bekostas av den enskilde. Exempel på sådana hjälpmedel är bestick, muggar och så vidare. Kontakta arbetsterapeut eller sjukgymnast vid barn- och ungdomshabiliteringen för mer information. 4 5

Blöjor och hygienartiklar Barn och ungdomar med urin- och/eller tarminkontinens som behöver blöjor kan få det kostnadsfritt via habiliteringens sjuksköterska. Ofta är det möjligt från den ålder barn brukar bli torra, cirka treårsåldern. Detta gäller även lakansskydd. Kontakta habiliteringens sjuksköterska för mer information. Reseersättning Patienten kan få reseersättning för besök på habilitering. Detta gäller även behandling som sker på inrådan av habiliteringen, exempelvis bad. Ersättning utgår för billigaste färdsätt med hänsyn till hälsotillståndet och de allmänna kommunikationerna. Vid resa med privat bil lämnas ersättning med 1,20 kr/km för sträckor som överstiger 50 km enkel väg om kollektivtrafik saknas eller om tidsförlusten vid kollektivtrafik överstiger två timmar. Vid resa med linjebuss, sjukresebuss och tåg ersätts hela resan efter att du skickat in vårdkvitto och biljett. En del av resekostnaden utgörs av egenavgift. Egenavgift, enkel resa: Taxi 100 kr (vårdgivarintyg krävs) Egen bil 60 kr Tåg, buss, linjelagd sjukresebuss 0 kr. Läkemedelsavgifter Om du under en 12-månadersperiod betalat 2200 kr för läkemedel har du rätt till frikort för resterande tid av 12-månaders-perioden. Alla barn under 18 år i en familj ingår i ett gemensamt högkostnadsskydd. Kontakta Apoteket för mer information. Patientnämnden Hit kan du vända dig om du har synpunkter på den medicinska behandlingen eller på personalens bemötande. Nämnden är politiskt sammansatt och har till uppgift att informera om rättigheter, utreda händelser och föreslå lösningar. Nämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter. Kontakta Landstinget Gävleborgs Patientnämnd för mer information. Socialstyrelsen Om du som patient tycker att du blivit felbehandlad i vården kan du vända dig till Socialstyrelsen. Tidigare var det hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som tog hand om patienternas klagomål, men från den 1 januari 2011 sköts detta av Socialstyrelsen. Kontakta Socialstyrelsen för mer information. Om du under en 12-månadersperiod betalat 1800 kr i egenavgifter för sjukresor är du berättigad till frikort för resterande tid av 12-månadersperioden. Blankett för ifyllande av resor finns hos habiliteringen samt hos X-Trafik. Kontakta X-Trafik eller habiliteringen för mer information. 6 7

Patientskadeförsäkring Om du skadas i samband med undersökning eller behandling, kan du få ersättning från patientförsäkringen. Skadeanmälan skickas till PSR, Personskaderegleringen AB, Stockholm. Det finns också en motsvarande läkemedelsförsäkring. Mer information finns på PSR:s hemsida www.psr.se. 2. KOMMUNEN Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. SoL - Socialtjänstlagen Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Bistånd kan till exempel ges som försörjningsstöd, stöd i boendet, eller som stöd till barn och ungdomar. Beslut enligt SoL kan överklagas hos Förvaltningsrätten. Kontakta Socialtjänsten i din kommun för mer information. LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en rättighetslag och innebär ett kompletterande stöd för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Lagen innehåller tio särskilda insatser. Ett beslut om insats föregås alltid av olika bedömningar. Först prövar man om den sökande omfattas av lagens personkrets, därefter om behov av stöd föreligger och slutligen om behoven tillgodoses på annat sätt. Beslut enligt LSS kan överklagas hos Förvaltningsrätten. 8 9

Lagen gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Insatser Rådgivning och annat personligt stöd LSS 9.1 Söks hos landstingets LSS-enhet. Se information under Landstinget. Personlig assistans LSS 9.2 Den som har omfattande behov av personligt utformad omvårdnad i det dagliga livet kan få personlig assistans. Assistans ges för de grundläggande behoven som av- och påklädning, hygienskötsel, matintag och kommunikation med andra. Kommunen beviljar assistans för hjälpbehov upp till 20 timmar/vecka. Hjälpbehov över 20 timmar/vecka handläggs av Försäkringskassan via assistansersättning. Se information om Försäkringskassan. Ledsagarservice LSS 9.3 Barn och ungdomar som är beroende av en vuxen för att till exempel kunna delta i fritidsaktiviteter kan ansöka om ledsagare som följer till och från aktiviteten. Kontaktperson LSS 9.4 Kontaktperson/fritidskompis ska hjälpa ungdomen till ett ökat självständigt liv i samhället. Kontaktpersonen ska vara en medmänniska som med stort engagemang och intresse ger ett stöd i syfte att öka ungdomens fritidsaktiviteter och minska social isolering. Det kan till exempel handla om biobesök, café- och restaurangbesök, sportaktiviteter eller hemmaaktiviteter. Avlösarservice LSS 9.5 Fungerar som avlastning för föräldrar till ett barn/ungdom med funktionshinder. Avlösaren kommer hem till familjen och är tillsammans med barnet/ungdomen. Syftet är att föräldrarna ska få tid för sig själva och/eller för familjens övriga barn. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet LSS 9.6 Korttidsvistelse innebär möjlighet för barn och ungdomar till rekreation och miljöombyte. Det innebär också möjlighet för föräldrar/anhöriga att få avlastning. Insatsen kan innebära vistelse på korttidshem, hos en stödfamilj, lägervistelse och liknande. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år LSS 9.7 Skolungdom över 12 år kan få tillsyn före och efter skoldagen samt under skollov, det vill säga en förlängd rätt till fritids. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS 9.8 Barn och ungdomar kan som komplement till, eller ersättning för, föräldrahemmet bo i annan familj eller i bostad med särskild service. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna LSS 9.9 Boendet kan utformas på olika sätt. Kan till exempel vara särskilt anpassad bostad, en servicebostad eller gruppbostad. 10 11

Daglig verksamhet LSS 9.10 Den som omfattas av lagens personkrets grupp 1 och 2 och är i yrkesverksam ålder har rätt till daglig verksamhet. Verksamheten kan vara på ett dagcenter eller en annan arbetsplats. Insatserna 9.2 till och med 9.10 söks hos kommunens LSS-handläggare. Individuell plan LSS 10 Den som beviljas insats enligt LSS kan begära en individuell plan. I planen står det hur planerade och beslutade insatser ska genomföras. Den kan även omfatta insatser som ges från andra vårdgivare och myndigheter. Syftet med planen är att klargöra vilka insatser som sätts in, underlätta samordning mellan olika myndigheter och ge en god överblick över situationen. Kontakta kommunens LSS-handläggare för mer information. Resursperson i förskola och skola Förskolan och skolan ansvarar för att barn/ungdomar med funktionsnedsättningar får det stöd som krävs för att de ska kunna tillgodogöra sig verksamhetens innehåll. Den aktuella verksamheten avgör hur stödet ska utformas. Stödet kan till exempel vara en resursperson i gruppen eller en elevassistent. Stödansvaret grundas inte på om barnet/ ungdomen omfattas av LSS-lagens personkrets. Färdtjänst Den som på grund av varaktig funktionsnedsättning har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand och att resa med allmänna kommunikationsmedel kan ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan även beviljas med ledsagare. För längre resor kan man ansöka om riksfärdtjänst. Kontakta kommunens färdtjänsthandläggare eller X-Trafik för mer information. Parkeringstillstånd Vid begränsad förflyttningsförmåga på grund av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan man ansöka om parkeringstillstånd för handikappmärkta parkeringsplatser. Parkeringstillstånd är även till för personer som behöver mycket hjälp av föraren utanför fordonet. Det innebär möjlighet att söka parkeringstillstånd utifrån barnets funktionsnedsättning. Kontakta kommunens tekniska förvaltning för mer information. 12 13

Bostadsanpassningsbidrag Kan sökas hos kommunen för att anpassa den funktionsnedsattes bostad. Anpassningen ska möjliggöra en fungerande vardag både inom och i anslutning till bostaden. Borttagning av trösklar är ett exempell på bostadsanpassning. Kontakta habiliteringens arbetsterapeut och ansvarig handläggare i kommunen för mer information. God man och förvaltare Alla blir myndiga vid 18 års ålder men vissa kan behöva stöd att tillvarata sina intressen. För en del personer kan det vara tillräckligt stöd att en fullmakt utfärdas till en medmänniska som då kan företräda i vissa sammanhang. Vissa personer kan behöva mer omfattande stöd och då finns möjlighet att ansöka om god man. Lagen säger att Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknade förhållanden behöver hjälp med att: bevaka sin rätt förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall rätten, om det behövs, förordna en god man för henne eller honom. Den det gäller kan själv ansöka om god man. Även föräldrar och nära släkting kan göra ansökan. Den som ska få god man ska lämna samtycke och behåller sin rättshandlingsförmåga. I de fall det inte anses tillräckligt med god man kan istället en förvaltare förordnas. Kontakta överförmyndarexpeditionen i din kommun för mer information. 3. FÖRSÄKRINGSKASSAN Försäkringskassan handlägger socialförsäkringen. Det kan bland annat handla om ekonomiskt stöd och kompensation för de extra utgifter som kan bli aktuella för människor med funktionsnedsättningar. Läkarintyg krävs i samband med de flesta ansökningar. Försäkringskassans beslut kan överklagas. Vårdbidrag Vårdbidrag är en ersättning och kompensation för det extra vård-, omsorgs- och tillsynsarbete som föräldrar utför med anledning av barnet/ ungdomens sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag kan också betalas ut för de merkostnader som sjukdomen eller funktionsnedsättningen ger upphov till. Vilken form eller kombination av vårdbidrag som beviljas bedöms utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. För att vårdbidrag ska kunna vara aktuellt krävs att barnet/ungdomen bedöms ha behov av särskild tillsyn och vård i minst sex månader eller att det finns särskilda merkostnader på grund av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Vårdbidraget kan som längst beviljas för barnet/ungdomen till och med juni det år det fyller 19 år. Bidraget kan ges från den månad du inkommer med ansökan till Försäkringskassan. Vårdbidraget är skattepliktigt och ger pensionsrätt men det räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst. Merkostnadsersättningen är inte skattepliktig eller pensionsgrundande. Vårdbidraget kan ges i fyra olika nivåer, från ett helt till ett fjärdedels bidrag. Bidraget beräknas utifrån prisbasbeloppet som fastställs av regeringen varje år. Under 2012 motsvarar ett helt vårdbidrag 9167 kr brutto per månad. 14 15

Tillfällig föräldrapenning för barn mellan 0 och 12 år Tillfällig föräldrapenning betalas ut för alla barn under 12 år då det är sjukt och förälder behöver ta hand om sitt barn. Föräldrar till barn under 12 år som har en sjukdom eller funktionsnedsättning kan dessutom få tillfällig föräldrapenning för exempelvis läkarbesök, deltagande i behandling, med mera som är föranlett av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Barnet behöver inte vara med vid besöket. Om vårdbidrag betalas ut för barnet kan tillfällig föräldrapenning inte ges för samma vård- och tillsynsbehov som ger rätt till vårdbidraget. Tillfällig föräldrapenning för barn mellan 12 och 16 år Om barnet med anledning av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver särskild vård eller tillsyn kan försäkringskassan besluta om rätt till tillfällig föräldrapenning även efter 12 års ålder och upp till 16 års ålder. Föräldrapenningen kan även betalas ut för läkarbesök. Behovet av vård och tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. För barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan försäkringskassan i förväg pröva och ge förhandsbesked om rätten till tillfällig föräldrapenning efter 12 års ålder. Ett sådant beslut gäller i allmänhet i högst två år. Observera att du inte kan få tillfällig föräldrapenning för sådan vård och tillsyn som gett dig rätt till vårdbidrag. Tillfällig föräldrapenning för barn över 16 år Föräldrar till ungdomar som omfattas av LSS-lagens personkrets och som fyllt 16 men inte 21 år kan få ersättning med tillfällig föräldrapenning. Ersättning kan ges då ungdomen med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning blir akut sjuk i annan sjukdom eller om grundsjukdomen förvärras. Om ungdomen vid 21 års ålder studerar vid rh-gymnasium eller gymnasiesärskola kan tillfällig föräldrapenning betalas ut till och med vårterminen det år den ungdomen fyller 23 år. Tillfällig föräldrapenning när barnet är allvarligt sjukt Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar till föräldrar till ett allvarligt sjukt barn under 18 år. Detta gäller när barnet är så svårt sjukt att det finns ett påtagligt hot mot barnets liv. Förlängt barnbidrag Utbetalas när en ungdom fyllt 16 år och fortfarande går i grundskola, särskola, specialskola eller gymnasiesärskola. 16 17

Kontaktdagar Föräldrar till barn som omfattas av LSS-lagens personkrets kan få ersättning motsvarande tillfällig föräldrapenning för tio kontaktdagar per år. Kontaktdagarna kan tas ut från barnets födelse och upp till 16 års ålder. Dagarna kan till exempel användas för besök i barnets förskola, skola eller vid föräldrautbildning. Dagarna kan tas ut av båda föräldrarna för samma barn och tid. Det finns inget krav att barnet ska vara med vid besöken. Assistansersättning Den som har behov av personlig assistans enligt LSS över 20 timmar per vecka kan få ekonomisk ersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS). Denna stödform beskrivs utförligare på sidan 10 i denna broschyr, under punkten personlig assistent enligt LSS. Ansökan görs hos Försäkringskassan. Kommunen kan också anmäla till Försäkringskassan att det finns ett assistansbehov som överstiger 20 timmar per vecka. Assistansersättning ges vanligtvis inte för den tid barnet vistas i verksamhet, exempelvis förskola, skola eller vårdas på sjukhus. Tillfällig utökning av antalet assistanstimmar kan beviljas vid speciella tillfällen, exempelvis vid resa eller då behoven är större av annan anledning. Bilstöd Den som på grund av varaktig funktionsnedsättning har svårt med förflyttningar och att använda allmänna kommunikationsmedel kan beviljas bilstöd. Även föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan i vissa fall ha rätt till bilstöd. Bilstödet innefattar olika grundbidrag oavsett inkomst samt inkomstprövat anskaffningsbidrag. Vidare finns anpassningsbidrag för att förse bilen med specialutrustning. Det finns även bidrag till körkortsutbildning för de som beviljats bilstöd och som behöver egen bil för resor till arbete/yrkesinriktad utbildning. Nytt grund- och anskaffningsbidrag beviljas endast om nio år förflutit sedan den sökande senast beviljades sådant. För anpassningsbidraget finns ingen sådan gräns. Föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning kan beviljas 60 000 kr i grundbidrag. Aktivitetsersättning För den som är 19-29 år finns möjlighet att ansöka om aktivitetsersättning. Om din funktionsnedsättning innebär att du måste förlänga din skolgång har du rätt till aktivitetsersättning under den tid studierna pågår utan att arbetsförmågan prövas. Därefter kan du beviljas aktivitetsersättning utifrån den grad din arbetsförmåga är nedsatt. Arbetsförmågan ska vara varaktigt nedsatt under minst ett år. Har man aktivitetsersättning kan man ansöka om särskild ersättning för att delta i olika aktiviteter. Kontakta LSS-handläggaren i kommunen för mer information. 18 19

Handikappersättning Från och med juli månad det år man fyller 19 år kan man få handikappersättning. Det krävs att man behöver omfattande stöd och hjälp för att klara vardagliga sysslor, arbete eller skola. Man kan också få handikappersättning om sjukdomen eller funktionsnedsättningen leder till betydande merkostnader. Försäkringskassan bedömer det sammanlagda behovet av stöd och merkostnader. Behovet ska ha en varaktighet på minst ett år. Handikappersättning kan ges i olika nivåer och den är skattefri. 4. ÖVRIGT Fonder För speciella ändamål, till exempel rekreation, resor och kostsamma hjälpmedel finns möjlighet att söka ekonomiskt bidrag från fonder, stiftelser och organisationer. Fonderna kan vara avsedda för speciella ändamål och särskilda målgrupper. Information om fonder finns i en skrift utgiven av Stiftelsen Svenska Kommittén för Rehabilitering, SVCR. Skriften kan beställas via tel 08 620 18 57. Information finns också på stiftelsens hemsida www.svcr.se. Du kan också vända dig till Fond och Stiftelseinformation AB Örnsköldsvik för att få en skräddarsydd förteckning över användbara fonder för just ditt ändamål. Detta är förenat med en kostnad. Telefon 0660-128 52. Vidare finns på vissa bibliotek böckerna Stora Fondboken samt Alla dessa fonder och stiftelser. Du kan också prata med kuratorn på habiliteringen. 20 21

Försäkringar Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar har negativa erfarenheter av möjligheten att teckna försäkring. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) arbetar med att hitta bra försäkringsformer. För medlemmar i HSO:s medlemsförbund FUB, RBU och Föreningen Autism finns nu möjlighet att teckna gruppförsäkringen medlemsbarn. För mer information kontakta respektive förbund eller HSO. www.hso.se Rådgivningsbyrån Konsumenternas försäkringsbyrå ger kostnadsfri vägledning och information i olika försäkringsärenden. www.konsumenternasforsakringsbyra.se Användbara webbadresser Handikappombudsmannen www.ho.se Handikappförbundens samarbetsorgan www.hso.se Socialstyrelsen www.sos.se Försäkringskassan www.fk.se Skolverket www.skolverket.se Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar www.rbu.se 22 Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna www.fub.se Autism & Asperger Förbundet www.autism.se Riksförbundet Attention www.attention-riks.nu Konsumenternas försäkringsbyrå www.konsumenternasfosakringsbyra.se Info om sällsynta diagnoser www.rarelink.se www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser Råd och stöd till barn, ungdom, förälder och personal www.sjalvhjalppavagen.se 23

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERING Barnkonventionen Förenta Nationernas konvention om barns rättigheter innehåller 54 artiklar och omfattar varje människa under 18 år. Artiklarna ska fungera som riktlinjer. De fyra grundläggande principerna innebär att: alla barn har samma rättigheter och lika värde och inget barn ska diskrimineras av orsaker som till exempel härkomst, kön eller funktionshinder. Artikel 2. barnets bästa ska komma i främsta rummet vid allt beslutsfattande och alla åtgärder som rör barn. Artikel 3. varje barn ska få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 6. varje barn ska få framföra sina åsikter i frågor som rör dem och de vuxna ska respektera barnets åsikter. Artikel 12. Du kan läsa mer om barnkonventionen på Rädda Barnens och Barnombudsmannens webbsidor. Produktion Lednings- och verksamhetsstöd, Informationsenheten 2012. Har Du synpunkter eller saknar något som bör finnas med? Hör gärna av Dig till oss i så fall! En del av Landstinget Gävleborg