ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

ÖVERSIKTSPLAN 2014 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

2 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

FÖRORD Du håller nu i handen ett rykande färskt förslag till samrådshandling för den nya översiktsplanen för Sigtuna kommun, Översiktsplan 2014! Tidsperspektivet är fram till år 2030. Hur ska vi växa och samtidigt förädla våra kvaliteter? Hur ska Sigtuna kommun utvecklas så att alla invånare känner sig stolta, trivs, mår bra och är trygga? Sigtuna kommun är en spännande kommun med unika kvaliteter, rik kulturhistoria, tre tätorter med olika karaktär, många arbetstillfällen, stor landsbygd, en väv av kommunikationer och värdkommun för Arlanda flygplats med allt vad det för med sig. Här finns närhet till stad och landsbygd och här finns goda förutsättningar för tillväxt. Kommunens närhet till stadsliv och natur är en av de många kvalitéer som kommunen ska bevara samtidigt som kommunen växer. Sigtuna kommun är belägen mitt emellan Stockholm och Uppsala och i en av landets mest framgångsrika regioner. Arlanda-Märsta är en av länets utpekade regionala stadskärnor, vilket ger möjligheter samtidigt som det förpliktigar. Sigtuna kommun står inför en mängd utmaningar om hur kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt för att kommunen ska vara en bra plats att leva och verka på idag och i framtiden. Kommunen ska bidra till en hållbar utveckling både lokalt och regionalt. En hållbar utveckling innebär att byggandet ska ske utifrån ett kretsloppsperspektiv med minimal klimatpåverkan. Men hållbarhet handlar också om social och ekonomisk hållbarhet. Översiktsplan 2014 visar hur Sigtuna kommun ska möta dessa utmaningar och därmed bidra till en hållbar utveckling. De sju utvecklingsstrategierna tillsammans med alla riktlinjerna utgör vår ledstjärna för att arbeta mot vår framtida Sigtuna kommun. Framtagande av översiktsplanen bygger på en förvaltningsövergripande samverkan med utgångspunkten att fysisk planering har avgörande inverkan på människors liv. Framtidens utveckling berör oss alla. Den ger grunden för våra barns och barnbarns framtid. Nu när översiktsplanen är ute på samråd har alla som är berörda och intresserade möjlighet att yttra sig. Hur tycker du att Sigtuna kommun ska se ut år 2030 för att vara bra att bo och verka i? Ju fler som engagerar sig och kommer med åsikter under samrådet desto bättre blir översiktsplanen. Var med och utveckla framtidens Sigtuna kommun! Märsta den 13 maj 2013 Lars Bryntesson (S) Kommunstyrelsens ordförande Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 3

4 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKTSPLANEN I KORTHET...7 Sigtuna kommuns förslag till ny Översiktsplan Tidigare översiktsplan Vad är en översiktsplan? Bakgrund Läsanvisning UTGÅNGSPUNKTER OCH MÖJLIGHETER...11 Kommunens identitet Hållbart Sigtuna kommun Framtida utmaningar Utveckling, samverkan och helhetssyn i regionen - Mellankommunala samarbeten - Regional utvecklingsplan för Stockholms län RUFS 2010 UTVECKLINGSSTRATEGIER...19 En attraktiv och socialt hållbar miljö Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur Hållbart byggande Planera för ekologisk uthållighet Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse Rekommendationer för mark- och vattenanvändning - Mark- och vattenanvändningskarta - Teckenförklaring Geografiska områden - Märsta - Sigtuna stad - Rosersberg - Landsbygden - Arlanda flygplats - Arlandastad och Airport City Stockholm Riktlinjer - allmänna intressen - Socialt hållbar samhällsutveckling - Utbildning - Stöd och omsorg - Arbete och näringsliv - Bostäder och byggande - Trafik - Kulturmiljö - Grönstruktur - Vatten - Tekniska försörjningssystem - Hälsa, säkerhet och risk Riksintressen och miljökvalitetsnormer - Riksintressen - Miljökvalitetsnormer MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING...57 FORTSATT ARBETE...59 PLANERINGSUNDERLAG...63 ORDLISTA...64 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 5

6 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

ÖVERSIKTSPLANEN I KORTHET Denna handling utgör samrådsförslag för ny översiktsplan i Sigtuna kommun. Nedan följer en sammanfattning av planens huvuddrag samt beskrivning av dess upplägg/läsanvisning, tidplan och arbetsprocess. SIGTUNA KOMMUNS FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN Sigtuna kommuns Översiktsplan 2014 visar hur kommunen ska arbeta mot en hållbar samhällsutveckling. I översiktsplanen framhålls hur kommunen ska utvecklas både vad gäller den byggda miljön och mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen beskriver hur kommunen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och se till att kommunen ska vara en bra plats för alla som bor och verkar här. Tillsammans med Mål och budget är översiktsplanen kommunens viktigaste styrdokument. Detta dokument är ett förslag till Sigtuna kommuns översiktsplan som nu är ute på samråd. Under samrådstiden har myndigheter, kommunens invånare och andra berörda såsom näringsliv och organisationer möjlighet att komma in med synpunkter på översiktsplanen. TIDIGARE ÖVERSIKTSPLAN Kommunens aktuella översiktsplan antogs år 2002. Översiktsplanen ska vara aktuell och kommunstyrelsen fick därför i september 2011 i uppdrag av kommunfullmäktige att starta arbetet med en översyn av översiktsplanen. Den gällande översiktsplanen har väglett den fysiska planeringen i Sigtuna kommun under mer än tio år och mycket av vad planen föreslog har genomförts. Översiktsplan 2002 har fungerat mycket väl som stöd och vägledning i många myndighetsbeslut under åren. Därför har den översiktsplanen varit en självklar utgångspunkt inför arbetet med översynen. Mycket har förändrats under tio år och idag är vikten av hållbarhet central i samhällsplaneringen, det gör att vissa utvecklingstankar i Översiktsplan 2002 idag inte bedöms lämpliga att förverkliga. Därmed kan detta förslag till Översiktsplan 2014 inte bara ses som en översyn av den föregående översiktsplanen, utan snarare ge god grund för en ny generation av översiktsplan med hållbarhet som förtecken i ekokommunen Sigtuna. VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? En översiktsplan ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelse, verksamhetsområden och naturområden ska utvecklas och bevaras. En översiktsplan är vägledande och väger tungt vid framtida avgöranden om markanvändning men den är inte juridiskt bindande. Genom översiktsplanen bedöms utvecklingen så att god hushållning med naturresurser kan säkerställas och förankras bland kommuninvånarna under beslutsprocesser. Planen är också ett beslutsunderlag för andra aktörer genom att den visar kommunens långsiktiga ambitioner och visioner. Kommunen ska se över översiktsplanen vart fjärde år för att hålla den aktuell. Översiktsplanen innehåller utvecklingsstrategier och riktlinjer. Utvecklingsstrategierna är vägledande och visar vägen för hur Sigtuna kommun ska nå målbilden år 2030 med hållbarhet i fokus. Riktlinjerna är mer konkreta och ska vara styrande i arbetet med samhällsutvecklingen. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 7

Översiktsplanen och arbetet med att ta fram den regleras av bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och miljöbalken (1998:808). Den ska utformas så att innebörd och konsekvenserna av översiktsplanens genomförande tydligt ska kunna utläsas och en avvägning mellan olika allmänna intressen görs. Miljökonsekvenserna ska redovisas där syftet med konsekvensbeskrivningen är att förstärka översiktsplanens funktion som beslutsunderlag. Innebörden av olika förslag kan då lättare förstås och diskuteras tidigt under planprocessen. - Riksintresset Stockholm Arlanda flygplats utifrån ny avgränsning av influensområde, - Riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält utifrån nytt influensområde för buller, - Utveckling av centrala Märsta och den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta, angiven i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010, - Miljökvalitetsnormer för vatten och klimatanpassning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen tillgodoser riksintressen och gällande miljökvalitetsnormer samt hur kommunen tar hänsyn till och samordnar arbetet gentemot nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Översiktsplanen är även en överenskommelse mellan stat och kommun om hur statliga intressen kan beaktas och tillvaratas i kommunens planering. Översiktsplanen redovisar den planerade markanvändningen så att det tydligt framgår var kommunen tagit ställning för att bevara eller pröva ändringar i markanvändningen. Där översiktsplanen inte innehåller några aktiva ställningstaganden gäller pågående markanvändning. För att säkerställa intentionerna i översiktsplanen regleras markanvändning och byggande i detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglovsprocesser. Det är i dessa skeden som avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen sker på en mer detaljerad nivå. BAKGRUND Kommunens gällande Översiktsplan 2002 har varit en utgångspunkt vid framtagande av den nya Översiktsplanen. Länsstyrelsens samlade bedömning av aktualiteten av Översiktsplan 2002 har utgjort och kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med Översiktsplan 2014. Länsstyrelsen pekade särskilt ut fyra områden som kommunen behöver se över och beskriva hur den fortsatta planeringen ska ta hänsyn till: 8 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

En ny översiktsplan upphäver tidigare översiktsplan. Den fördjupning av översiktsplanen som har gjorts för Arlandaområdet, Arlanda flygplats och Arlandastad ska gälla även efter att denna översiktsplan antagits. Andra juridiskt bindande planinstrument som områdesbestämmelser, detaljplaner och fastighetsplaner gäller fortsatt i enlighet med gällande lagstiftning. Så här lämnar du synpunkter på samrådsförslaget Dina synpunkter är viktiga! Dokument som har tagits fram sedan Översiktsplan 2002 så som olika planprogram, policydokument och riktlinjer har arbetats in i den nya översiktsplanen och ska användas som planeringsunderlag även efter det att Översiktsplan 2014 antagits. Står sådana dokument i konflikt med varandra när det gäller mark- och vattenanvändning så gäller Översiktsplan 2014. Tidplanen för arbetet med översiktsplanen är samråd under sommaren 2013. Nästa skede med ytterligare bearbetad översiktsplan planeras till hösten 2013, då kommer översiktsplanen ställas ut och det finns möjligheter att lämna synpunkter igen. Antagande i kommunfullmäktige planeras till första kvartalet 2014. Översiktsplanens miljömässiga konsekvenser är analyserade i en särskild miljökonsekvensbeskrivning som är på samråd samtidigt som Översiktsplan 2014. Läs mer under avsnittet Miljökonsekvensbeskrivning. Under samrådsskedet ges kommuninvånare, myndigheter, intresseorganisationer och andra som berörs av denna plan tillfälle att lämna synpunkter på planen. Planförslaget kommer att finnas utställd på olika platser i kommunen. Information om Översiktsplan 2014, samrådet och platser för utställning finns på Sigtuna kommuns hemsida: www.sigtuna.se/oversiktsplan2014 Skriftliga synpunkter som kommer in under samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med framtagande av nästa skede i planprocessen, utställningshandling av Översiktsplan 2014. Synpunkterna kommer att dokumenteras och hur de beaktas kommer att framgå av en samrådsredogörelse. Lämna synpunkter genom att e-posta: oversiktsplan@sigtuna.se Genom att skicka brev: Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret 195 85 Märsta Kontaktpersoner under samrådet: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadschef Lisa Mörtlund, plansekreterare HÄR BEFINNER VI OSS NU START SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 9

LÄSANVISNING Utgångspunkten för Översiktsplan 2014 är att den ska visa tydliga strategier och riktlinjer för den fortsatta samhällsplaneringen. Översiktsplanen presenteras i två dokument med ett huvuddokument som du nu håller i din hand, Översiktsplan 2014, samt en bilaga, Allmänna intressen. Till Översiktsplan 2014 hör också en mark- och vattenanvändningskarta som sammanfattar planens huvuddrag samt en miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplan 2014 innehåller sex avsnitt. Det första kapitlet, Översiktsplanen i korthet, sammanfattar planens huvuddrag, innehåller läsanvisning, information kring aktuellt samråd och fortsatt arbete samt beskriver arbetsprocessen i korthet. Det andra avsnittet, Utgångspunkter och möjligheter, tar upp kommunens vision kring en hållbar samhällsutveckling med tyngdpunkt på kommunens värden, olika förutsättningar och utmaningar. ord och begrepp förklaras. I bilagan Allmänna intressen ges en mer detaljerad beskrivning av förutsättningarna kring och kommunens syn på de olika allmänna intressena befolkningsutveckling, utbildning, omsorg, arbete och näringsliv, bostäder och byggande, trafik, kulturmiljö, grönstruktur, vatten, tekniska försörjningssystem, hälsa, säkerhet och risk, riksintressen samt olika förordnanden. Bilagan ska ses som ett samlat kunskapsunderlag för de frågeställningar som är viktiga i den översiktliga planeringen, och utgör bakgrundsmaterial till huvuddokumentet Översiktsplan 2014. Det är enbart den sistnämnda tillsammans med mark- och vattenanvändningskartan, som kommer att vara det dokument som Sigtuna kommunfullmäktige föreläggs inför antagandebeslutet. Genom att på detta vis ha översiktsplanen i två dokument underlättas möjligheterna framöver att på enkelt sätt uppdatera bilagedelen då det finns behov. Med utgångspunkt från det andra avsnittet presenteras utvecklingsstrategier som ska vara vägledande i kommunens fysiska planering och utgör grunden för en hållbar samhällsutveckling. Dessa strategier beskrivs närmare i avsnitt tre, Utvecklingsstrategier. I det avsnittet redovisas även översiktsplanens huvuddrag i form av markoch vattenanvändningskarta. Här redovisas också kommunens syn på utvecklingen av olika geografiska områden och förhållningssätt till olika allmänna intressen, inklusive mellankommunala och regionala intressen samt riksintressen. Ställningstaganden sammanfattas i form av riktlinjer. I det fjärde avsnittet beskrivs arbetet med den Miljökonsekvensbeskrivning som är under samråd samtidigt som Översiktsplan 2014. I det femte avsnittet redovisas Fortsatt arbete i frågor som berör den översiktliga fysiska planeringen, efter att översiktsplanen antagits. Det sjätte avsnittet består av en förteckning på samtliga dokument, planer och program som utgjort underlag vid framtagande av Översiktsplan 2014. Det sista avsnittet innehåller en ordlista där centrala 10 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

UTGÅNGSPUNKTER OCH MÖJLIGHETER I arbetet med Översiktsplan 2014 har Sigtuna kommuns utgångspunkt varit att ta till vara det strategiska läget mellan Stockholm och Uppsala, goda kommunikationer, en rik natur och en unik historia för en egen stark och positiv roll i utvecklingen av Stockholmsregionen. Med föreslagna riktlinjer och strategier kan Sigtuna kommun utvecklas till en hållbar kommun som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Utvecklingen ska ske på ett sätt som balanserar de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna utifrån ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. Den ska belysa en möjlig utveckling cirka 15 år framåt i tiden. En tidsperiod som är svår att överblicka. Samtidigt är samhällsbyggande ofta mycket långa processer, där tiden från de första idéerna till färdigt projekt kan stäcka sig över många år beroende på komplexitet. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 11

KOMMUNENS IDENTITET Sigtuna kommun ligger i Sveriges främsta tillväxtområde Stockholm-Kista-Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala, mitt emellan Stockholm och Uppsala. Som värdkommun för Arlanda flygplats är det nära till världen och världen har nära till Sigtuna kommun. Järnvägen med Ostkustbanan och Arlandabanan och väg E4 går genom kommunen, vilket ger mycket goda kommunikationer för invånarna. Grannkommuner är Upplands Väsby, Vallentuna, Norrtälje, Knivsta, Håbo och Upplands Bro. Sigtuna kommuns läge mellan Stockholm och Uppsala gör att kommunens invånare har en närhet till värdefulla livskvalitéer som vatten, natur, kommunikationer, storstad, landsbygd och arbetsplatser. Kommunens yta är 352 km 2 varav drygt 40 % utgörs av skog, 30 % utgör jordbruksareal och vatten utgör cirka 7 %. Centralorten är Märsta som tillsammans med Sigtuna stad och Rosersberg ger koncentrationen av bebyggelse och befolkning. Landsbygden är till ytan stor och har många invånare som har valt ett boende där, men det är ändå nära till allt. Sigtuna kommun präglas mycket av sin historia, ett attraktivt odlings- och kulturlandskap, och inte minst Mälaren som kommunen gränsar mot. Det finns över sex mil strandlinje som utgör en stark tillgång för natur- och friluftsliv. Sigtuna stad med sin 1000-åriga historia ger unika förutsättningar och bidrar tillsammans med de rika natur- och kulturupplevelserna och Arlanda flygplats att besöksnäringen är stor i kommunen. Sigtuna kommuns landskap präglas av det för östra mellansverige typiska sprickdalslandskapet. Området utgörs av en urbergsplatå som är sönderskuret av sprickdalar till ett starkt kuperat landskap. Högsta höjden över havet är dock inte så svindlande med Järnbergets 65 meter över havet. Stränderna mot fjärdarna i sydväst är i regel branta och otillgängliga. I östra delen av kommunen sträcker sig den bitvis drygt 50 m höga Stockholms- eller Brunkebergsåsen i nord-sydlig riktning. I Sigtuna kommun finns alla former av boenden och aktiviteter och en mångfald av människor med olika kulturell bakgrund och livsmiljöer. Livet är rikt på intryck och valmöjligheter. I alla delar av kommunen är det nära till grönskande naturområden, frisk luft och vatten. Kommunen har också väl utbyggda och bra förskolor och utbildningar liksom meningsfulla fritidsaktiviteter. Ett välmående näringsliv ger de arbeten som är grundläggande för människors välbefinnande och vår välfärd. Nya företag etableras, befintligt näringsliv är konkurrenskraftigt och människor vill arbeta i Sigtuna kommun. Få kommuner i Sverige har fler arbetstillfällen än Sigtuna kommun relativt sett sin storlek. Bara inom rese- och turistindustrin finns mer än 12 000 personer anställda. Kommunen är värdkommun för en av Sveriges största arbetsplatser Arlanda flygplats. Drygt 19 miljoner passagerare per år passerar Arlanda och cirka 16 000 personer arbetar där. Runt flygplatsen växer Airport City Stockholm fram där visionen är att skapa en modern flygplatsstad, med en levande stadskärna och attraktiva arbetsområden och som med sitt läge har mycket god tillgänglighet till regionen, Sverige och världen. Närheten till Stockholm, Uppsala och Arlanda flygplats ger stora möjligheter till att studera vidare i regionen eller att studera utomlands. Närheten till vatten både är och har varit viktigt för kommunen. När Sigtuna stad grundades var vattnet en viktig transportväg. Idag har vattnet en annan betydelse. Mälaren försörjer stora delar av Stor-Stockholm med dricksvatten och ger möjlighet till olika fritidsaktiviteter. Hit söker vi oss för bad, fiske, strandpromenader och på vintern ges goda möjligheter till att åka långfärdsskridskor. Tillgång till vattnet och naturen är allt viktigare för avkoppling och möten i en alltmer stressad tillvaro. Märsta en växande parkstad Märsta är en relativt ung tätort, men med gamla anor. Redan på 500-talet fanns spridd bebyggelse på den plats som under 1900-talets början utvecklades till Märsta stationssamhälle. Under 1960-talet expanderade samhället explosionsartat med miljonprogrammet och regeringens beslut att Märsta skulle bli servicestad till Arlanda flygplats. Järnvägen längs den nord/sydliga dalgången avgränsar Märsta mot öster. Väg 263 i den öst/västliga dalgången och Tingvalladalen delar Märsta i två delar. Tätorten har vuxit upp på två kullar väster om järnvägen. Dalarna har till stor del lämnats obebyggda. 12 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Bostadsbebyggelsen i Märsta består till stor del av flerbostadshus från 1960- och 70-talen och samhällsplaneringen följer den tidens ideal med trafikseparering och snabb framkomlighet med bil. Under senare delen av 70-talet och 80-talet byggdes mest villor och radhus. Mellan olika områden finns gröna stråk och anlagda parker. Det gör att det kan bli längre avstånd i centralorten men det ger också möjligheter till förtätningar. Märsta upplevs som mycket grön med närhet till natur, parker, landsbygd och till vackra miljöer som Steningedalen, Steningeviken och Mälarens stränder. Sigtuna stad en historisk trädgårdsstad Sigtuna stad är Sveriges första stad som grundades på 980-talet av kung Erik Segersäll. Han hade en vision om att skapa en stad och samlingsplats. Och det är just vad Sigtuna stad är, då som nu. Sigtuna är en levande stad med små personliga butiker, restauranger, kaféer och massor av aktiviteter. Staden karaktäriseras starkt av en tusenårig historia med uppemot tre meter tjocka kulturlager, runstenar, ruiner av gråstenskyrkor från medeltiden och dominikanernas tegelkyrka samt den småskaliga bebyggelsen från 1700-talet och framåt. Detta tillsammans med de kvalitéer som läget invid Mälaren ger gör Sigtuna stad till en helt unik kulturmiljö. Utanför stadskärnan växer nya bostadsområden försiktigt fram och bildar en modern omgivning anpassad till dagens krav på boende och tillgänglighet. Sigtuna stad har småstadens kvalitéer och fördelar samtidigt som storstadens utbud ligger inom räckhåll. Märsta station ligger ca 10 km bort och har pendeltågstrafik till Stockholm och regionaltåg till Uppsala och Stockholm. Stadens näringsliv har en stark koppling till turism, hotell- och konferensverksamhet, utbildning och rehabilitering. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 13

Rosersberg en mindre villastad En klassisk småstadsidyll med flerbostadshus, villor och radhus. Genom idyllen tränger dock allt som oftast ljudet från flygplanen fram, genom att Rosersberg ligger mitt under inflygningen till Arlanda flygplats. Här finns goda möjligheter till motion, genom ett utvecklat sportcentrum. Annars är service och handelsutbudet dock begränsat. Rosersberg har egen pendeltågsstation med tät trafikförbindelse mot både Stockholm och Märsta. De båda slotten, Skånelaholm och Rosersberg, som ligger i närheten har anor redan från 1200- respektive 1600-talet. Näringslivet i Rosersberg växer kraftfullt väster och söder om tätorten. Ett logistikcentrum håller på att växa fram där. Väganslutning till området på väg E4 står klart till sommaren 2013. Landsbygden - en levande del av Sigtuna kommun Landsbygden utgör en stor del av kommunens yta med ett innehåll av både ett levande odlingslandskap och områden med stora skogar. Många invånare har valt ett boende på landsbygden och ännu fler vill gärna flytta dit för att få ett naturnära boende med lagom pendlingsavstånd till sina arbetsplatser. Samtidigt är stora delar av landsbygden i kommunens östra del påverkad av buller från flyget vilket begränsar möjligheten till nybyggnation. HÅLLBART SIGTUNA KOMMUN Sigtuna kommun ska vara en attraktiv kommun i positiv utveckling för kommunens invånare och företagare. Vardagslivet ska fungera och tillgängligheten från bostad till arbete, kollektivtrafik, service och fritidsaktiviteter ska vara god. Alla ska känna sig välkomna och känna tillhörighet och delaktighet i sin omgivning. Ett välmående näringsliv ger de arbeten som är grundläggande för människors välbefinnande och välfärd. Genom goda uppväxtvillkor och utbildning, tillgång till arbete och sysselsättning skapas förutsättningar för egen försörjning och god hälsa. I takt med att Sigtuna kommun växer ökar konkurrensen om mark, vatten och andra tillgångar. Sigtuna kommun ska hushålla med naturresurser och byggandet ska ske med modern miljöanpassad teknik och utifrån ett långsiktigt kretsloppstänkande. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en aktiv dialog och samverkan med 14 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

dem som bor och verkar i kommunen, men även inom regionen och övriga omvärlden. De utvecklingsstrategier som presenteras längre fram preciserar hur Sigtuna kommun ska växa balanserat och hållbart. FRAMTIDA UTMANINGAR Kommunen står nu inför flera utmaningar i den framtida planeringen. Befolkningen i kommunen ökar vilket ställer krav på nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. För att bebyggelseutvecklingen ska ske på ett hållbart sätt ska ny bebyggelse utvecklas samtidigt som: - Befintliga och nya boendemiljöer tillförs nya kvalitéer - byggandet av nya bostäder och arbetsplatser ska vara långsiktigt hållbart med så liten miljöpåverkan som möjligt och med goda infrastrukturlösningar - Delaktigheten, mångfalden och tryggheten utvecklas - Kulturlandskap säkras - Tillgången till parker, natur- och vattenområden säkras - Naturvärden skyddas och vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och grundvattentäkter förbättras - Miljö- och klimatmålen uppfylls - Förutsättningarna för friluftsliv och växt- och djurliv förbättras längs kommunens strandlinje mot Mälaren I den översiktliga planeringen ska utmaningar och konflikter lyftas fram och bedömas. Avvägningar och övergripande ställningstaganden är förutsättningar som ska hanteras i de kommande detaljplanerna. Målkonflikter i översiktsplanen redovisas vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 15

Ekokommunen Sigtuna Som ekokommun ska Sigtuna kommun vara drivande i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det är ett åtagande där kommunen ska säkerställa att både kommuninvånare idag som kommande generationer ska ha tillgång till en god livsmiljö och möjlighet att leva miljöanpassat. Hållbar utveckling innebär att resurser används så effektivt och rättvist som möjligt både över tiden men också hur de används globalt. Kommunen är en Fairtrade City och driver arbetet med etiska frågor. Genom att ta hänsyn till hur vårt agerande här påverkar andra platser och människor på jorden kan vi bidra till en mer rättvis fördelning av resurser. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. I Miljöprogram för Sigtuna kommun (2010) har de nationella miljömålen anpassats till de förhållanden som råder i kommunen, och de mål som krävs för att kunna lämna över en bättre miljö till kommande generationer. Miljömålen är utgångspunkt i flera andra aktuella planer och program liksom i denna Översiktsplan. UTVECKLING, SAMVERKAN OCH HELHETSSYN I REGIONEN För att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling samarbetar Sigtuna kommun med kommuner inom hela Stockholmsregionen. Ett viktigt dokument för den regionala samverkan är den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Mellankommunala samarbeten Samarbetet inom ramen för Arlandaregionen (Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner) tillsammans med Swedavia, en statlig koncern som äger, driver och utvecklar flygplatser, berör ett antal viktiga utvecklingsfrågor. Det som i första hand har hanterats gemensamt är infrastruktur- och näringslivsfrågorna och utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. En gemensam fråga för berörda kommuner och regionala organ av hög prioritet i stråket Stockholm-Uppsala är den framtida kapaciteten på Ostkustbanan. Redan nu möjliggörs inte den trafikering som det finns efterfrågan på idag. För kommunen är frågan om åtgärder för ett modernt resecentrum i Märsta av särskilt stor strategisk betydelse. Kommunen bedriver även kommunövergripande samverkan i frågor såsom vattenvård, grönstrukturen genom de gröna kilarna, räddningstjänst och VA-frågor genom deltagande i kommunalförbund, cykelförbindelser och energi och klimat. Regional utvecklingsplan för Stockholms län RUFS 2010 Den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län innehåller en gemensam vision, att göra Stockholmsregionen till den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för många olika slags verksamheter. De viktigaste framtidsfrågorna i Stockholmsregionen är att balansera en ökad befolkning mot sysselsättning, trygghet, folkhälsa och miljö. Befolkningen i Stockholms län har under den senaste 30-årsperioden ökat med nästan 400 000 invånare. Stor inflyttning och ett stort födelseöverskott bidrar tillsammans till befolkningsökningen. För regionens kommuner innebär detta ett gemensamt ansvar för byggande av bostäder och att avsätta mark för olika verksamheter och arbetsplatser. För Sigtuna kommun innebär den gemensamma visionen att samhället utvecklas långsiktigt hållbart med en inflyttning som kan motsvaras av service och verksamheter som gynnar kommunen långsiktigt samtidigt som värden för de som bor i kommunen kan upprätthållas. I RUFS 2010 pekas Arlanda-Märsta ut som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Stadskärnor ska utgöra attraktiva platser som kan avlasta Stockholms centrum, motverka att bostäder och verksamheter sprids ut och ge goda möjligheter till goda infrastrukturlösningar. Det strategiska läget är Arlanda-Märstas stora fördel. En förutsättning för att få en sammanhängande stadskärna är att länka samman kärnans olika delar med vägar och spårbunden trafik och en bra kollektivtrafik. 16 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

En förutsättning för en hållbar bebyggelseutveckling är att säkra de olika värden som finns inom regionen. En viktig och kritisk faktor är hur trafikinfrastrukturen ska kunna förbättras främst beträffande regionala och kapacitetsstarka spårförbindelser och tvärförbindelser i kollektivtrafiken. Hur ett framtida transportsystem ska utvecklas med avseende på effektivitet och robusthet måste på ett tydligt sätt kopplas till möjligheterna för bostadsbyggande och företagsetableringar. Natur, vatten och kulturmiljöer är en viktig del av såväl kommunens som regionens identitet, kulturarv och attraktivitet. Tillgång till dessa områden är en viktig ingrediens för attraktiva boendemiljöer i kommunen. Mälaren har också en central roll för länets dricksvattenförsörjning då den utgör vattentäkt. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 17

18 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

UTVECKLINGSSTRATEGIER Kommunens karaktär och identitet med tre tätorter, Arlanda flygplats, Mälarlandskap och en levande landsbygd ska stärkas samtidigt som kommunen växer. Kommunen har definierat sju vägledande strategier som tillsammans beskriver kommunens förhållningssätt att utveckla ett hållbart Sigtuna kommun. Strategierna berör bland annat placering av ny bebyggelse, principer för en attraktiv boendemiljö, förhållningssätt till natur- och vattenvärden och utveckling av landsbygden. EN ATTRAKTIV OCH SOCIALT HÅLLBAR MILJÖ En attraktiv och socialt hållbar miljö som är rik på upplevelser skapar förutsättningar för delaktighet för alla på lika villkor och gör det möjligt för människor att känna sig trygga och må bra. När separerade stadsdelar byggs ihop kan mångfald och trygghet främjas. Bostadsutbudet ska kompletteras och varieras med olika upplåtelseformer. Möjligheter ska ges för individen och olika grupper av invånare att mötas, synas och vara delaktiga i samhället. Det kan vara genom mötesplatser och mötesformer i lokaler, torg och gator. I tätorterna ska det finnas ett utbud av upplevelser, fritids- och friluftsaktiviteter och kultur som även ska nyttjas kvällar och helger. Sigtuna kommun ska vara ett attraktivt alternativ till närliggande städer. Det ska kännas tryggt att vistas i och förflytta sig i kommunen. Genom att områden med bostäder, centrum och kollektivtrafikbytespunkter integreras med levande gatumiljöer och ett varierat serviceutbud ökar tryggheten och närvaron inom områdena. Utvecklingsstrategier 1. En attraktiv och socialt hållbar miljö 2. Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder 3. Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem 4. Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur 5. Hållbart byggande 6. Planera för god ekologisk uthållighet 7. Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse Utvecklingsstrategierna är vägledande och visar vägen för hur Sigtuna kommun ska nå målbilden år 2030 med hållbarhet i fokus. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 19

Planeringen, utformningen och skötseln av den omgivande miljön är även en viktig folkhälsofråga. Tilltalande och tillgängliga parker och naturområden är viktiga för att skapa trivsel och attraktiva boendemiljöer. Tillgången till parker och naturområden av god kvalitet ska öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Barnperspektivet och barns- och ungdomars rättigheter och behov är en viktig utgångspunkt i all planering. Det ska finnas tillgång till säkra miljöer som stimulerar till aktivitet och lek. Miljöer ska vara utformade med god tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kommunens attraktivitet stärks genom en estetisk och identitetsstärkande utformning av bebyggelsen. Den gestaltningsmässiga helheten ska stärka stadsbild, gaturum och grönområden. Extra stor vikt ska läggas vid entréer, knutpunkter med symboler och landmärken som byggnader, anläggningar eller konstverk. Gestaltning, upplevelse och trivsamma miljöer ska prioriteras även i de verksamhetsområden som växer fram i kommunen. UTVECKLA ARLANDA-MÄRSTA TILL REGIONAL STADSKÄRNA OCH STÄRK CENTRUM- OCH KOLLEKTIVTRAFIKNODER Arlanda-Märsta ligger nära både Stockholm och Uppsala. Det ger möjlighet till en positiv samhällsutveckling med ett starkt näringsliv, bra kommunikationer, god tillgång till utbildning och attraktivt boende i Arlanda-Märsta. Stadskärnan Arlanda-Märsta ska vara diversifierad för att vara attraktiv som lokaliseringsort. Arlanda-Märsta behöver diversifieras ytterligare för att växa. Stadskärnan ska innehålla fotgängarvänliga offentliga rum med gator, torg och parker. Detta ska bidra till förnyelseförmåga, sociala kontakter och god hälsa och präglas av mångfald och kontakt med omvärlden. Den fysiska och kulturella miljön bör utformas så att den blir stimulerande och rik på upplevelser; både estetiska och kulturella i meningen händelser, attraktivt utbud av nöjen, kultur, samhällsservice samt småskalig och specialiserad detaljhandel. Genom att många olika slags verksamheter koncentreras till ett tätt område inom stadskärnan skapas förutsättningar för mångsidiga miljöer. Fokus bör ligga på att attrahera de branscher som expanderar i länet. Kommunens olika centra i Sigtuna stad, Rosersberg, Valsta och även en utvecklad bebyggelse kring Odensala kyrkby ska stärkas 20 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

och utveckla sina kvalitéer med bland annat ökad närservice och kollektivtrafik. I arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta har Sigtuna kommun stöd av övriga Arlandakommuner Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta. Utvecklingen av den regionala stadskärnan ska ske samordnat med utvecklingen av den nya flygplatsstaden, Airport City Stockholm, och med en fördjupad planering för en förtätning och utveckling av tätorten Märsta. En bra kollektivtrafikförsörjning inom och till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta är en nödvändig förutsättning för kärnans utveckling. Det är angeläget att nya stomlinjer kan tillkomma som förstärker tillgängligheten till/från den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta samt övriga delar av Sigtuna kommun både till år 2030 och bortom år 2030. Den regionala stomnätstrategin för Stockholms län behöver redovisa sådana åtgärder för att möta de framtida resebehoven genom ett utbyggt stomnät med högre prioritet än dagens. SKAPA ETT TILLGÄNGLIGARE, EFFEKTIVARE OCH MER HÅLL- BART TRANSPORTSYSTEM Vägsystemets och kollektivtrafikens kapacitet genom hållbara transportsystem måste utvecklas i takt med inflyttning av boende och utveckling av verksamhetsområden med många arbetsplatser och stor pendling. Inriktningen för kommunens trafikarbete ska vara ett hållbart och effektivt transportsystem där kollektivtrafiken och cyklandet ska utvecklas och prioriteras i ändamålsenliga reserelationer i konkurrens med bilismen för att bidra till målet om att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Genom ett väl planerat och sammanflätat gatunät ska det gå att förflytta sig med cykel eller till fots mellan bostadsområden och stadsdelar eller för att kunna nå arbetsplatser, handel och service. Vägsystemet och kollektivtrafiken ska vara tillgängligt för alla personer oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte och de ska vara trygga för alla. Vägsystemen ska inte utgöra hinder för vare sig människor eller djur att röra sig i kommunen. Vägarna ska inte utgöra barriärer mellan olika stadsdelar. För ett hållbart transportsystem med god kollektivtrafik är tillgänglighet och kapacitet på spårsystemen av väsentlig betydelse. Främst Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 21

gäller detta kapaciteten på Ostkustbanan. Med en snabbt växande befolkning och många nya arbetsplatser i Sigtuna kommun är det en strategiskt mycket viktig kapacitetsfråga i kollektivtrafiken att Märsta station omvandlas till ett funktionellt och modernt resecentrum för både spår- och busstrafik. Det är också angeläget att ytterligare spårbunden trafik utvecklas mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den så kallade Norra böjen, som för både person- och godstrafik binder samman Ostkustbanan norr om Märsta med Arlandabanan och Arlanda flygplats. Inom ramen för en utvecklad tillgänglighet med hållbara transportsystem ska gemensamma lösningar också sökas för ökad intermodalitet mellan Rosersbergs logistikområde och Arlanda/Märsta. I kollektivtrafikplaneringen ska hållas öppet för ett kollektivtrafikstråk som länkar samman flygplatsen, genom verksamhetsområdet Arlandastad-Airport City Stockholm till ett nytt resecentrum vid Märsta station och via ett stråk genom Märsta till Sigtuna stad. Detta kollektivtrafikstråk ska vara trafikslagsoberoende och etappvis kunna byggas ut. Långsiktigt ska stråket kopplas samman med en framtida möjlig spårbunden avgrening av Roslagsbanan till Arlanda. En sådan spårförbindelse förbinder de regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Täby - Arninge och ger nya förutsättningar för utveckling i såväl hela Arlandaregionen som Nordostsektorn. NYA BOSTÄDER OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN I LÄGEN MED GOD INFRASTRUKTUR Nya bostäder och verksamheter ska byggas i lägen med befintlig god infrastruktur och ny infrastruktur är i vissa fall också en nödvändig förutsättning för att nya bostäder och verksamhetsområden ska tillkomma. I de befintliga tätorterna finns en väl utbyggd infrastruktur och service och det är i dessa en utveckling genom förtätning i första hand ska ske. En förtätning med fler invånare innebär även att den befintliga infrastrukturen måste utvecklas och förstärkas. Kommunen antar årligen ett program för bostadsbyggande där bostadsbehovet i kommunen analyseras. Det programmet är underlag för den framtida bostadsplaneringen. Målet för bostadsbyggandet de närmaste åren är ett tillskott på cirka 400 bostäder årligen i enlighet med överenskommelsen för RUFS 2010. Den kollektiva infrastrukturen med till exempel vägar, kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafik, skolor, fjärrvärme och lekområden kan förstärkas genom en bebyggelseförtätning. Detta skapar förutsättningar för att större naturområden utanför bebyggelsen kan bevaras och stärkas. I all planering är det viktigt att bostadsområden har närhet till grönområden och service samt att områden planeras så att cykel- och gångtrafik i kombination med kollektiva trafikmedel gynnas. Det ska finnas ett antal knutpunkter i kollektivtrafiksystemet som är särskilt lätta att nå. HÅLLBART BYGGANDE Den byggda miljön i Sigtuna kommun ska vara hälsofrämjande med miljöanpassade och klimatsmarta lösningar. Det innebär hushållande med resurser som mark, material och energi, men också att inte bygga in giftiga och skadliga ämnen i byggnader. System och lösningar ska vara kretsloppsanpassade och minimera skadliga utsläpp till den omgivande miljön. Planeringen ska utgå från att underlätta för kommuninvånare och verksamma inom kommunen att leva miljöanpassat och att den bebyggda miljön är hälsosam och trygg. I all planering är det viktigt att bebyggelsen har nära till grönområden, service och kollektivtrafik med god tillgång till cykel- och gångstråk. Vid planering av bebyggelse samt vid om- och nybyggnad är det viktigt att väga in hållbara lösningar inom energiförsörjning och energianvändning, materialval, placering, utformning, vatten- och avloppssystem och dagvattenhantering, såväl under byggprocessen som under byggnadens hela livslängd. Ett hållbart energisystem bygger på förnybar energi och kontinuerligt minskat energiberoende då det är under byggnadens användning som den största energiförbrukning sker. Idag finns ett stort bestånd av byggnader som under lång tid framöver kommer att vara i bruk och när dessa renoveras måste det göras så att det ger förutsättningar för minskad energiförbrukning och förbättrad inomhusmiljö. Alla byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast år 2020. Sigtuna kommun är starkt påverkat av buller. Genom placering och utformning av byggnader samt genom en välplanerad grönstruktur kan vissa former av buller minska. PLANERA FÖR EKOLOGISK UTHÅLLIGHET Vid förtätning och en växande befolkning ökar behoven av mång- 22 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

funktionella grönområden, parker och vattenmiljöer. Parker och stadsdelsparker ska ligga nära med mätbara kvaliteter och inte som överblivna ytor mellan huskvarter eller i grönstråk längs trafikleder. Gröna funktioner säkerställs genom värdering av grönytor där mark med biologiska och rekreativa värden sparas eller kompenseras. Grönstrukturens sammanhängande natur- och parkområden, små parker, och torg är en integrerad del i tätorten och innehåller en attraktiv stadsmiljö med ekosystemtjänster, möjlighet till rekreation och möten och biologisk mångfald. Genom att länka ihop tätortens grönområden med grönstrukturens värdekärnor, stränder och de gröna kilarna bildas ett stort rekreationsnätverk med möjligheter att lätt ta sig ut till ostörda eller natursköna platser. Kommunens långa kustremsa mot Mälaren är en stor tillgång. Målet är en sammanhängande framkomlighet längs med hela strandlinjen. Människans förutsättningar att leva och utvecklas är beroende av ekosystemtjänster, nyttor av naturen som vi använder utan att vara medvetna om det. Tjänsterna levereras främst genom mångfalden av arter i skogar, sjöar och andra ekosystem men omfattar även värmeutjämning, vatten- och luftrening, maten vi äter, mediciner, bränslen, pollinering och inte minst känslomässiga värden. Genom ett hållbart byggande och ett mer effektivt markutnyttjande blir värderingen av ekosystemtjänster en nödvändig del i kommunens utveckling. Attraktiva, tillgängliga, ekologiskt väl fungerande vattenmiljöer och dricksvatten av god kvalitet är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten ska kommunen bedriva en strategisk vattenplanering med helhetssyn över vattnets väg, samarbete över kommungränserna och högt ställda krav på verksamheter som på olika sätt påverkar kommunens vatten. UTVECKLA LANDSBYGDEN OCH MOTVERKA UTSPRIDD BEBYGGELSE Förhållandet mellan stad och land är av särskild betydelse för Sigtuna kommuns identitet. Kulturlandskapet ska även fortsättningsvis dominera där tydliga gränser ska finnas mellan stad och land. Bebyggelsen ska bilda väl avvägda lokalsamhällen och forma nätverk för en väl fungerande infrastruktur. Den sammantagna utvecklingen gör landsbygden attraktiv för boende och företagande vilket gör att serviceutbudet utvecklas. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska ske i anslutning till lägen med god infrastruktur. Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolor och möjligheter till vatten- och avloppsförsörjning. Inom de områden som påverkas av flygplatsens influensområde finns på vissa platser och under vissa förutsättningar också möjlighet till ny bostadsbebyggelse dock i begränsad omfattning. En utspridning av bebyggelse, både av bostäder och verksamheter, ska undvikas för att skydda kulturlandskap och naturvärden. Företagande på landsbygden ska stimuleras och förutsättningar förbättras. Natur- och kulturlandskapet är en tillgång för hela kommunens befolkning, för invånare från andra delar av storstadsregionen samt för kommande generationer. Ur ett hållbarhetsperspektiv är landsbygden viktig för lokal produktion av livsmedel. Därför är det viktigt att säkerställa att de värdefulla jordbruksmarkerna identifieras och skyddas. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för andra ekosystemtjänster som är viktiga för ett hållbart samhälle, vilket måste beaktas när jordbruksmarken hamnar i konkurrens med annan markanvändning. För att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen för stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas kan övervägas att ändå ta jordbruksmark i anspråk. I kommunen ska det finnas ett varierat utbud av jord- och skogsbruk. REKOMMENDATIONER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Mark- och vattenanvändningskartan illustrerar kommunens syn på framtida mark- och vattenanvändning. Kartan är vägledande i frågor om mark- och vattenanvändning. Den ger rekommendationer för bebyggelsestruktur, grönstruktur och infrastruktur inom olika områden. De avgränsningar och sträckningar som kartan illustrerar är schematiska och inte precisa. De slutliga avvägningarna görs i samband med detaljplanering och bygglov som beslutas på kommunal nivå. Översiktsplanens riktlinjer är styrande i denna avvägning. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 23

24 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Mark- och vattenanvändningskarta Kartan beskriver både nuvarande förhållanden och planerade förändringar inom kommunens geografiska yta fram till år 2030. Utvecklingsstrategierna är utgångspunkt för kartans utformning. Den visar hur bebyggelseutveckling i kommunen i första hand ska ske i de tre tätorterna kring kollektivtrafikknutpunkter. Dessa områden markeras schematiskt på kartan som cirklar med kollektivtrafikknutpunkten i centrum. Övriga områden inom och i anslutning till tätorterna som kan vara aktuella för nya bostäder visas på kartan som område för bebyggelseutveckling. Kartan visar även på en utveckling av bebyggelse längs väg 263 mellan Märsta och Sigtuna stad, där god infrastruktur kan utnyttjas hållbart. På flera platser på landsbygden finns en hög efterfrågan på nya bostäder men för att avgöra vilka platser där det är lämpligt att bygga nya bostäder behövs vidare utredningar. Dessa områden beskrivs på kartan som utredningsområden och är markerade med U. Kommunen strävar mot att få fler arbetsplatser inom kommunen och att utveckla befintliga verksamhetsområden. På kartan beskrivs dessa områden som förändringsområden för verksamheter/ arbetsplatser. Det behövs utredningar inför utvecklingen av dessa områden för att klargöra olika saker som exempelvis vilka sorters verksamheter och i vilken omfattning nyetablering kan komma till stånd. Viktiga stomnät för kollektivtrafik, både befintliga och de som behöver utvecklas i framtiden för att möjliggöra bostadsbyggandet och utvecklandet av verksamhetsområden, finns med på kartan. Några av de viktigaste avvägningarna som gjorts mellan olika intressen redovisas på kartan. Kartan visar även vissa konflikter som finns i mark- och vattenanvändningen, exempelvis exploatering av bostadsområden mot bevarandet av grönstruktur. Teckenförklaring Resursområde för rekreation/kultur/skogs- och landsbygds-områden Avser skogs- och landsbygdsområden samt grönstruktur. Vissa delar har särskilda natur- och friluftsvärden och andra har formellt skydd som till exempel riksintresse eller naturreservat. Stora delar av området ses som en resurs vars karaktär och värden kan behållas samtidigt som de utvecklas. Grönt samband eller stråk som behöver stärkas Viktiga naturvärden som behöver stärkas. Regional stadskärna Området Arlanda-Märsta har hög prioritet och utvecklingen fokuserar på att Arlanda och Märsta ska sammanlänkas och utgöra en ny regional stadskärna. Förtätnings- och förändringsområde kring kollektivtrafiknod Område som har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, arbetsplatser, service, handel etc. avses utredas. Tillgänglighet i gatunät och god park-/naturtillgång ska tillgodoses. Bebyggelseutveckling Bebyggelseområde där kommunen ser positivt på en tätare bebyggelse med bostäder/arbetsplatser samt vid behov service/handel. Tillgången till kvalitativa park- och naturområden bör behållas eller öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Förändringsområde verksamheter/arbetsplatser Dessa områden är markerade med beige eller brun färg, de bruna områdena är mer precist illustrerade medan de beigea är mera schematiska. De områden som är markerade med brunt är sådana där det finns långt gående planer på att bygga nya verksamheter/arbetsplatser, i vissa fall kan arbetet redan ha börjat. De områden som är markerade med beige är områden där kommunen avser utreda förutsättningar för etablering av verksamheter/arbetsplatser. Förändringsområde F Områden där kommunen planerar att utreda hur området kan utvecklas framöver. Områdesutvecklingen kan röra sig både om utveckling av områden på landsbygden och/ eller utveckling av verksamhetsområden. Utredningsområde U Områden där kommunen planerar att successivt utreda förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 25

GEOGRAFISKA OMRÅDEN Sigtuna kommun präglas av en bebyggelsestruktur centrerad kring de tre tätorterna; Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg, samt landsbygden och Arlanda. I planeringsarbetet utgår kommunen både ifrån de olika geografiska områdenas förutsättningar och ifrån kommunen som en helhet. Märsta Nuvarande förhållanden Märsta är kommunens största tätort med nästan 26 000 invånare, och är ett relativt ungt samhälle, men med gamla anor. Märsta har växt fram ur en jordbruksbygd och omges av ett kulturlandskap. Det finns gott om spår kvar från Märstas äldsta historia i form av gravfält, gatusträckningar, enstaka byggnader och, inte minst, många gårdsnamn som gett namn på platser och stadsdelar. År 1866 kom järnvägen till Märsta när Ostkustbanan invigdes mellan Uppsala och Stockholm. Först i början av 1900-talet började en utveckling ske från det lilla stationssamhället med tillkomst av moderna bostäder, verkstäder och industri. Efter att regeringen år 1957 beslutade att anlägga Arlanda flygplats nordost om Märsta påbörjades en utveckling av Märsta med kraftfulla satsningar på bostadsbyggande för att skapa en flygplatsstad. Märstas struktur förändrades radikalt då ett enkärnigt stations- och villasamhälle under årens lopp utvecklades till en flerkärnig stadsbygd. Gatustrukturen har tydliga spår av 1960- och 70-talens trafikplanering med breda gator och stora parkeringsytor, där bilismen prioriterades. Samtidigt anlades ett gång- och cykelvägnät med god standard. Märsta ger idag ett grönt intryck med väldisponerade och genomtänkta offentliga miljöer, naturområden, bostadsområden med varierade hustyper och karaktär, gröna bostadsgårdar och villaträdgårdar. Märsta kan karaktäriseras som en parkstad med den gröna väven som sammanbinder. I den centrala delen av Märsta finns en tätare struktur med stadsmässighet, med verksamheter som är väl integrerade i stadsstrukturen. Stråket mellan Märsta Centrum och stationen utgör en attraktiv miljö med puls. I Tingvalladalen passerar väg 263 genom Märsta och utgör en kraftig barriär mellan stadsdelarna Valsta/Östra Steninge och centrala Märsta. I Tingvalladalen finns kommunens största idrotts- och aktivitetsfält, Midgårdsvallen, som nu kompletteras med nytt inomhusbad. Ostkustbanan är en annan barriär öster om Märsta. Öster om järnvägen tar verksamhetsområdet Arlandastad vid. I söder finns Brista med bland annat kraftvärmeverk under utbyggnad. 26 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun