ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

ÖVERSIKTSPLAN 2014 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

2 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

FÖRORD Du håller nu i handen ett rykande färskt förslag till samrådshandling för den nya översiktsplanen för Sigtuna kommun, Översiktsplan 2014! Tidsperspektivet är fram till år 2030. Hur ska vi växa och samtidigt förädla våra kvaliteter? Hur ska Sigtuna kommun utvecklas så att alla invånare känner sig stolta, trivs, mår bra och är trygga? Sigtuna kommun är en spännande kommun med unika kvaliteter, rik kulturhistoria, tre tätorter med olika karaktär, många arbetstillfällen, stor landsbygd, en väv av kommunikationer och värdkommun för Arlanda flygplats med allt vad det för med sig. Här finns närhet till stad och landsbygd och här finns goda förutsättningar för tillväxt. Kommunens närhet till stadsliv och natur är en av de många kvalitéer som kommunen ska bevara samtidigt som kommunen växer. Sigtuna kommun är belägen mitt emellan Stockholm och Uppsala och i en av landets mest framgångsrika regioner. Arlanda-Märsta är en av länets utpekade regionala stadskärnor, vilket ger möjligheter samtidigt som det förpliktigar. Sigtuna kommun står inför en mängd utmaningar om hur kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt för att kommunen ska vara en bra plats att leva och verka på idag och i framtiden. Kommunen ska bidra till en hållbar utveckling både lokalt och regionalt. En hållbar utveckling innebär att byggandet ska ske utifrån ett kretsloppsperspektiv med minimal klimatpåverkan. Men hållbarhet handlar också om social och ekonomisk hållbarhet. Översiktsplan 2014 visar hur Sigtuna kommun ska möta dessa utmaningar och därmed bidra till en hållbar utveckling. De sju utvecklingsstrategierna tillsammans med alla riktlinjerna utgör vår ledstjärna för att arbeta mot vår framtida Sigtuna kommun. Framtagande av översiktsplanen bygger på en förvaltningsövergripande samverkan med utgångspunkten att fysisk planering har avgörande inverkan på människors liv. Framtidens utveckling berör oss alla. Den ger grunden för våra barns och barnbarns framtid. Nu när översiktsplanen är ute på samråd har alla som är berörda och intresserade möjlighet att yttra sig. Hur tycker du att Sigtuna kommun ska se ut år 2030 för att vara bra att bo och verka i? Ju fler som engagerar sig och kommer med åsikter under samrådet desto bättre blir översiktsplanen. Var med och utveckla framtidens Sigtuna kommun! Märsta den 13 maj 2013 Lars Bryntesson (S) Kommunstyrelsens ordförande Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 3

4 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKTSPLANEN I KORTHET...7 Sigtuna kommuns förslag till ny Översiktsplan Tidigare översiktsplan Vad är en översiktsplan? Bakgrund Läsanvisning UTGÅNGSPUNKTER OCH MÖJLIGHETER...11 Kommunens identitet Hållbart Sigtuna kommun Framtida utmaningar Utveckling, samverkan och helhetssyn i regionen - Mellankommunala samarbeten - Regional utvecklingsplan för Stockholms län RUFS 2010 UTVECKLINGSSTRATEGIER...19 En attraktiv och socialt hållbar miljö Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur Hållbart byggande Planera för ekologisk uthållighet Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse Rekommendationer för mark- och vattenanvändning - Mark- och vattenanvändningskarta - Teckenförklaring Geografiska områden - Märsta - Sigtuna stad - Rosersberg - Landsbygden - Arlanda flygplats - Arlandastad och Airport City Stockholm Riktlinjer - allmänna intressen - Socialt hållbar samhällsutveckling - Utbildning - Stöd och omsorg - Arbete och näringsliv - Bostäder och byggande - Trafik - Kulturmiljö - Grönstruktur - Vatten - Tekniska försörjningssystem - Hälsa, säkerhet och risk Riksintressen och miljökvalitetsnormer - Riksintressen - Miljökvalitetsnormer MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING...57 FORTSATT ARBETE...59 PLANERINGSUNDERLAG...63 ORDLISTA...64 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 5

6 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

ÖVERSIKTSPLANEN I KORTHET Denna handling utgör samrådsförslag för ny översiktsplan i Sigtuna kommun. Nedan följer en sammanfattning av planens huvuddrag samt beskrivning av dess upplägg/läsanvisning, tidplan och arbetsprocess. SIGTUNA KOMMUNS FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN Sigtuna kommuns Översiktsplan 2014 visar hur kommunen ska arbeta mot en hållbar samhällsutveckling. I översiktsplanen framhålls hur kommunen ska utvecklas både vad gäller den byggda miljön och mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen beskriver hur kommunen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och se till att kommunen ska vara en bra plats för alla som bor och verkar här. Tillsammans med Mål och budget är översiktsplanen kommunens viktigaste styrdokument. Detta dokument är ett förslag till Sigtuna kommuns översiktsplan som nu är ute på samråd. Under samrådstiden har myndigheter, kommunens invånare och andra berörda såsom näringsliv och organisationer möjlighet att komma in med synpunkter på översiktsplanen. TIDIGARE ÖVERSIKTSPLAN Kommunens aktuella översiktsplan antogs år 2002. Översiktsplanen ska vara aktuell och kommunstyrelsen fick därför i september 2011 i uppdrag av kommunfullmäktige att starta arbetet med en översyn av översiktsplanen. Den gällande översiktsplanen har väglett den fysiska planeringen i Sigtuna kommun under mer än tio år och mycket av vad planen föreslog har genomförts. Översiktsplan 2002 har fungerat mycket väl som stöd och vägledning i många myndighetsbeslut under åren. Därför har den översiktsplanen varit en självklar utgångspunkt inför arbetet med översynen. Mycket har förändrats under tio år och idag är vikten av hållbarhet central i samhällsplaneringen, det gör att vissa utvecklingstankar i Översiktsplan 2002 idag inte bedöms lämpliga att förverkliga. Därmed kan detta förslag till Översiktsplan 2014 inte bara ses som en översyn av den föregående översiktsplanen, utan snarare ge god grund för en ny generation av översiktsplan med hållbarhet som förtecken i ekokommunen Sigtuna. VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? En översiktsplan ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelse, verksamhetsområden och naturområden ska utvecklas och bevaras. En översiktsplan är vägledande och väger tungt vid framtida avgöranden om markanvändning men den är inte juridiskt bindande. Genom översiktsplanen bedöms utvecklingen så att god hushållning med naturresurser kan säkerställas och förankras bland kommuninvånarna under beslutsprocesser. Planen är också ett beslutsunderlag för andra aktörer genom att den visar kommunens långsiktiga ambitioner och visioner. Kommunen ska se över översiktsplanen vart fjärde år för att hålla den aktuell. Översiktsplanen innehåller utvecklingsstrategier och riktlinjer. Utvecklingsstrategierna är vägledande och visar vägen för hur Sigtuna kommun ska nå målbilden år 2030 med hållbarhet i fokus. Riktlinjerna är mer konkreta och ska vara styrande i arbetet med samhällsutvecklingen. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 7

Översiktsplanen och arbetet med att ta fram den regleras av bestämmelser i plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och miljöbalken (1998:808). Den ska utformas så att innebörd och konsekvenserna av översiktsplanens genomförande tydligt ska kunna utläsas och en avvägning mellan olika allmänna intressen görs. Miljökonsekvenserna ska redovisas där syftet med konsekvensbeskrivningen är att förstärka översiktsplanens funktion som beslutsunderlag. Innebörden av olika förslag kan då lättare förstås och diskuteras tidigt under planprocessen. - Riksintresset Stockholm Arlanda flygplats utifrån ny avgränsning av influensområde, - Riksintresset Kungsängens övnings- och skjutfält utifrån nytt influensområde för buller, - Utveckling av centrala Märsta och den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta, angiven i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010, - Miljökvalitetsnormer för vatten och klimatanpassning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen tillgodoser riksintressen och gällande miljökvalitetsnormer samt hur kommunen tar hänsyn till och samordnar arbetet gentemot nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling. Översiktsplanen är även en överenskommelse mellan stat och kommun om hur statliga intressen kan beaktas och tillvaratas i kommunens planering. Översiktsplanen redovisar den planerade markanvändningen så att det tydligt framgår var kommunen tagit ställning för att bevara eller pröva ändringar i markanvändningen. Där översiktsplanen inte innehåller några aktiva ställningstaganden gäller pågående markanvändning. För att säkerställa intentionerna i översiktsplanen regleras markanvändning och byggande i detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglovsprocesser. Det är i dessa skeden som avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen sker på en mer detaljerad nivå. BAKGRUND Kommunens gällande Översiktsplan 2002 har varit en utgångspunkt vid framtagande av den nya Översiktsplanen. Länsstyrelsens samlade bedömning av aktualiteten av Översiktsplan 2002 har utgjort och kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med Översiktsplan 2014. Länsstyrelsen pekade särskilt ut fyra områden som kommunen behöver se över och beskriva hur den fortsatta planeringen ska ta hänsyn till: 8 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

En ny översiktsplan upphäver tidigare översiktsplan. Den fördjupning av översiktsplanen som har gjorts för Arlandaområdet, Arlanda flygplats och Arlandastad ska gälla även efter att denna översiktsplan antagits. Andra juridiskt bindande planinstrument som områdesbestämmelser, detaljplaner och fastighetsplaner gäller fortsatt i enlighet med gällande lagstiftning. Så här lämnar du synpunkter på samrådsförslaget Dina synpunkter är viktiga! Dokument som har tagits fram sedan Översiktsplan 2002 så som olika planprogram, policydokument och riktlinjer har arbetats in i den nya översiktsplanen och ska användas som planeringsunderlag även efter det att Översiktsplan 2014 antagits. Står sådana dokument i konflikt med varandra när det gäller mark- och vattenanvändning så gäller Översiktsplan 2014. Tidplanen för arbetet med översiktsplanen är samråd under sommaren 2013. Nästa skede med ytterligare bearbetad översiktsplan planeras till hösten 2013, då kommer översiktsplanen ställas ut och det finns möjligheter att lämna synpunkter igen. Antagande i kommunfullmäktige planeras till första kvartalet 2014. Översiktsplanens miljömässiga konsekvenser är analyserade i en särskild miljökonsekvensbeskrivning som är på samråd samtidigt som Översiktsplan 2014. Läs mer under avsnittet Miljökonsekvensbeskrivning. Under samrådsskedet ges kommuninvånare, myndigheter, intresseorganisationer och andra som berörs av denna plan tillfälle att lämna synpunkter på planen. Planförslaget kommer att finnas utställd på olika platser i kommunen. Information om Översiktsplan 2014, samrådet och platser för utställning finns på Sigtuna kommuns hemsida: www.sigtuna.se/oversiktsplan2014 Skriftliga synpunkter som kommer in under samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med framtagande av nästa skede i planprocessen, utställningshandling av Översiktsplan 2014. Synpunkterna kommer att dokumenteras och hur de beaktas kommer att framgå av en samrådsredogörelse. Lämna synpunkter genom att e-posta: oversiktsplan@sigtuna.se Genom att skicka brev: Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret 195 85 Märsta Kontaktpersoner under samrådet: Anna-Karin Bergvall, stadsbyggnadschef Lisa Mörtlund, plansekreterare HÄR BEFINNER VI OSS NU START SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 9

LÄSANVISNING Utgångspunkten för Översiktsplan 2014 är att den ska visa tydliga strategier och riktlinjer för den fortsatta samhällsplaneringen. Översiktsplanen presenteras i två dokument med ett huvuddokument som du nu håller i din hand, Översiktsplan 2014, samt en bilaga, Allmänna intressen. Till Översiktsplan 2014 hör också en mark- och vattenanvändningskarta som sammanfattar planens huvuddrag samt en miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplan 2014 innehåller sex avsnitt. Det första kapitlet, Översiktsplanen i korthet, sammanfattar planens huvuddrag, innehåller läsanvisning, information kring aktuellt samråd och fortsatt arbete samt beskriver arbetsprocessen i korthet. Det andra avsnittet, Utgångspunkter och möjligheter, tar upp kommunens vision kring en hållbar samhällsutveckling med tyngdpunkt på kommunens värden, olika förutsättningar och utmaningar. ord och begrepp förklaras. I bilagan Allmänna intressen ges en mer detaljerad beskrivning av förutsättningarna kring och kommunens syn på de olika allmänna intressena befolkningsutveckling, utbildning, omsorg, arbete och näringsliv, bostäder och byggande, trafik, kulturmiljö, grönstruktur, vatten, tekniska försörjningssystem, hälsa, säkerhet och risk, riksintressen samt olika förordnanden. Bilagan ska ses som ett samlat kunskapsunderlag för de frågeställningar som är viktiga i den översiktliga planeringen, och utgör bakgrundsmaterial till huvuddokumentet Översiktsplan 2014. Det är enbart den sistnämnda tillsammans med mark- och vattenanvändningskartan, som kommer att vara det dokument som Sigtuna kommunfullmäktige föreläggs inför antagandebeslutet. Genom att på detta vis ha översiktsplanen i två dokument underlättas möjligheterna framöver att på enkelt sätt uppdatera bilagedelen då det finns behov. Med utgångspunkt från det andra avsnittet presenteras utvecklingsstrategier som ska vara vägledande i kommunens fysiska planering och utgör grunden för en hållbar samhällsutveckling. Dessa strategier beskrivs närmare i avsnitt tre, Utvecklingsstrategier. I det avsnittet redovisas även översiktsplanens huvuddrag i form av markoch vattenanvändningskarta. Här redovisas också kommunens syn på utvecklingen av olika geografiska områden och förhållningssätt till olika allmänna intressen, inklusive mellankommunala och regionala intressen samt riksintressen. Ställningstaganden sammanfattas i form av riktlinjer. I det fjärde avsnittet beskrivs arbetet med den Miljökonsekvensbeskrivning som är under samråd samtidigt som Översiktsplan 2014. I det femte avsnittet redovisas Fortsatt arbete i frågor som berör den översiktliga fysiska planeringen, efter att översiktsplanen antagits. Det sjätte avsnittet består av en förteckning på samtliga dokument, planer och program som utgjort underlag vid framtagande av Översiktsplan 2014. Det sista avsnittet innehåller en ordlista där centrala 10 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

UTGÅNGSPUNKTER OCH MÖJLIGHETER I arbetet med Översiktsplan 2014 har Sigtuna kommuns utgångspunkt varit att ta till vara det strategiska läget mellan Stockholm och Uppsala, goda kommunikationer, en rik natur och en unik historia för en egen stark och positiv roll i utvecklingen av Stockholmsregionen. Med föreslagna riktlinjer och strategier kan Sigtuna kommun utvecklas till en hållbar kommun som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Utvecklingen ska ske på ett sätt som balanserar de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna utifrån ett långsiktigt perspektiv. Översiktsplanen sträcker sig fram till år 2030. Den ska belysa en möjlig utveckling cirka 15 år framåt i tiden. En tidsperiod som är svår att överblicka. Samtidigt är samhällsbyggande ofta mycket långa processer, där tiden från de första idéerna till färdigt projekt kan stäcka sig över många år beroende på komplexitet. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 11

KOMMUNENS IDENTITET Sigtuna kommun ligger i Sveriges främsta tillväxtområde Stockholm-Kista-Upplands Väsby-Arlanda-Uppsala, mitt emellan Stockholm och Uppsala. Som värdkommun för Arlanda flygplats är det nära till världen och världen har nära till Sigtuna kommun. Järnvägen med Ostkustbanan och Arlandabanan och väg E4 går genom kommunen, vilket ger mycket goda kommunikationer för invånarna. Grannkommuner är Upplands Väsby, Vallentuna, Norrtälje, Knivsta, Håbo och Upplands Bro. Sigtuna kommuns läge mellan Stockholm och Uppsala gör att kommunens invånare har en närhet till värdefulla livskvalitéer som vatten, natur, kommunikationer, storstad, landsbygd och arbetsplatser. Kommunens yta är 352 km 2 varav drygt 40 % utgörs av skog, 30 % utgör jordbruksareal och vatten utgör cirka 7 %. Centralorten är Märsta som tillsammans med Sigtuna stad och Rosersberg ger koncentrationen av bebyggelse och befolkning. Landsbygden är till ytan stor och har många invånare som har valt ett boende där, men det är ändå nära till allt. Sigtuna kommun präglas mycket av sin historia, ett attraktivt odlings- och kulturlandskap, och inte minst Mälaren som kommunen gränsar mot. Det finns över sex mil strandlinje som utgör en stark tillgång för natur- och friluftsliv. Sigtuna stad med sin 1000-åriga historia ger unika förutsättningar och bidrar tillsammans med de rika natur- och kulturupplevelserna och Arlanda flygplats att besöksnäringen är stor i kommunen. Sigtuna kommuns landskap präglas av det för östra mellansverige typiska sprickdalslandskapet. Området utgörs av en urbergsplatå som är sönderskuret av sprickdalar till ett starkt kuperat landskap. Högsta höjden över havet är dock inte så svindlande med Järnbergets 65 meter över havet. Stränderna mot fjärdarna i sydväst är i regel branta och otillgängliga. I östra delen av kommunen sträcker sig den bitvis drygt 50 m höga Stockholms- eller Brunkebergsåsen i nord-sydlig riktning. I Sigtuna kommun finns alla former av boenden och aktiviteter och en mångfald av människor med olika kulturell bakgrund och livsmiljöer. Livet är rikt på intryck och valmöjligheter. I alla delar av kommunen är det nära till grönskande naturområden, frisk luft och vatten. Kommunen har också väl utbyggda och bra förskolor och utbildningar liksom meningsfulla fritidsaktiviteter. Ett välmående näringsliv ger de arbeten som är grundläggande för människors välbefinnande och vår välfärd. Nya företag etableras, befintligt näringsliv är konkurrenskraftigt och människor vill arbeta i Sigtuna kommun. Få kommuner i Sverige har fler arbetstillfällen än Sigtuna kommun relativt sett sin storlek. Bara inom rese- och turistindustrin finns mer än 12 000 personer anställda. Kommunen är värdkommun för en av Sveriges största arbetsplatser Arlanda flygplats. Drygt 19 miljoner passagerare per år passerar Arlanda och cirka 16 000 personer arbetar där. Runt flygplatsen växer Airport City Stockholm fram där visionen är att skapa en modern flygplatsstad, med en levande stadskärna och attraktiva arbetsområden och som med sitt läge har mycket god tillgänglighet till regionen, Sverige och världen. Närheten till Stockholm, Uppsala och Arlanda flygplats ger stora möjligheter till att studera vidare i regionen eller att studera utomlands. Närheten till vatten både är och har varit viktigt för kommunen. När Sigtuna stad grundades var vattnet en viktig transportväg. Idag har vattnet en annan betydelse. Mälaren försörjer stora delar av Stor-Stockholm med dricksvatten och ger möjlighet till olika fritidsaktiviteter. Hit söker vi oss för bad, fiske, strandpromenader och på vintern ges goda möjligheter till att åka långfärdsskridskor. Tillgång till vattnet och naturen är allt viktigare för avkoppling och möten i en alltmer stressad tillvaro. Märsta en växande parkstad Märsta är en relativt ung tätort, men med gamla anor. Redan på 500-talet fanns spridd bebyggelse på den plats som under 1900-talets början utvecklades till Märsta stationssamhälle. Under 1960-talet expanderade samhället explosionsartat med miljonprogrammet och regeringens beslut att Märsta skulle bli servicestad till Arlanda flygplats. Järnvägen längs den nord/sydliga dalgången avgränsar Märsta mot öster. Väg 263 i den öst/västliga dalgången och Tingvalladalen delar Märsta i två delar. Tätorten har vuxit upp på två kullar väster om järnvägen. Dalarna har till stor del lämnats obebyggda. 12 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Bostadsbebyggelsen i Märsta består till stor del av flerbostadshus från 1960- och 70-talen och samhällsplaneringen följer den tidens ideal med trafikseparering och snabb framkomlighet med bil. Under senare delen av 70-talet och 80-talet byggdes mest villor och radhus. Mellan olika områden finns gröna stråk och anlagda parker. Det gör att det kan bli längre avstånd i centralorten men det ger också möjligheter till förtätningar. Märsta upplevs som mycket grön med närhet till natur, parker, landsbygd och till vackra miljöer som Steningedalen, Steningeviken och Mälarens stränder. Sigtuna stad en historisk trädgårdsstad Sigtuna stad är Sveriges första stad som grundades på 980-talet av kung Erik Segersäll. Han hade en vision om att skapa en stad och samlingsplats. Och det är just vad Sigtuna stad är, då som nu. Sigtuna är en levande stad med små personliga butiker, restauranger, kaféer och massor av aktiviteter. Staden karaktäriseras starkt av en tusenårig historia med uppemot tre meter tjocka kulturlager, runstenar, ruiner av gråstenskyrkor från medeltiden och dominikanernas tegelkyrka samt den småskaliga bebyggelsen från 1700-talet och framåt. Detta tillsammans med de kvalitéer som läget invid Mälaren ger gör Sigtuna stad till en helt unik kulturmiljö. Utanför stadskärnan växer nya bostadsområden försiktigt fram och bildar en modern omgivning anpassad till dagens krav på boende och tillgänglighet. Sigtuna stad har småstadens kvalitéer och fördelar samtidigt som storstadens utbud ligger inom räckhåll. Märsta station ligger ca 10 km bort och har pendeltågstrafik till Stockholm och regionaltåg till Uppsala och Stockholm. Stadens näringsliv har en stark koppling till turism, hotell- och konferensverksamhet, utbildning och rehabilitering. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 13

Rosersberg en mindre villastad En klassisk småstadsidyll med flerbostadshus, villor och radhus. Genom idyllen tränger dock allt som oftast ljudet från flygplanen fram, genom att Rosersberg ligger mitt under inflygningen till Arlanda flygplats. Här finns goda möjligheter till motion, genom ett utvecklat sportcentrum. Annars är service och handelsutbudet dock begränsat. Rosersberg har egen pendeltågsstation med tät trafikförbindelse mot både Stockholm och Märsta. De båda slotten, Skånelaholm och Rosersberg, som ligger i närheten har anor redan från 1200- respektive 1600-talet. Näringslivet i Rosersberg växer kraftfullt väster och söder om tätorten. Ett logistikcentrum håller på att växa fram där. Väganslutning till området på väg E4 står klart till sommaren 2013. Landsbygden - en levande del av Sigtuna kommun Landsbygden utgör en stor del av kommunens yta med ett innehåll av både ett levande odlingslandskap och områden med stora skogar. Många invånare har valt ett boende på landsbygden och ännu fler vill gärna flytta dit för att få ett naturnära boende med lagom pendlingsavstånd till sina arbetsplatser. Samtidigt är stora delar av landsbygden i kommunens östra del påverkad av buller från flyget vilket begränsar möjligheten till nybyggnation. HÅLLBART SIGTUNA KOMMUN Sigtuna kommun ska vara en attraktiv kommun i positiv utveckling för kommunens invånare och företagare. Vardagslivet ska fungera och tillgängligheten från bostad till arbete, kollektivtrafik, service och fritidsaktiviteter ska vara god. Alla ska känna sig välkomna och känna tillhörighet och delaktighet i sin omgivning. Ett välmående näringsliv ger de arbeten som är grundläggande för människors välbefinnande och välfärd. Genom goda uppväxtvillkor och utbildning, tillgång till arbete och sysselsättning skapas förutsättningar för egen försörjning och god hälsa. I takt med att Sigtuna kommun växer ökar konkurrensen om mark, vatten och andra tillgångar. Sigtuna kommun ska hushålla med naturresurser och byggandet ska ske med modern miljöanpassad teknik och utifrån ett långsiktigt kretsloppstänkande. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en aktiv dialog och samverkan med 14 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

dem som bor och verkar i kommunen, men även inom regionen och övriga omvärlden. De utvecklingsstrategier som presenteras längre fram preciserar hur Sigtuna kommun ska växa balanserat och hållbart. FRAMTIDA UTMANINGAR Kommunen står nu inför flera utmaningar i den framtida planeringen. Befolkningen i kommunen ökar vilket ställer krav på nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. För att bebyggelseutvecklingen ska ske på ett hållbart sätt ska ny bebyggelse utvecklas samtidigt som: - Befintliga och nya boendemiljöer tillförs nya kvalitéer - byggandet av nya bostäder och arbetsplatser ska vara långsiktigt hållbart med så liten miljöpåverkan som möjligt och med goda infrastrukturlösningar - Delaktigheten, mångfalden och tryggheten utvecklas - Kulturlandskap säkras - Tillgången till parker, natur- och vattenområden säkras - Naturvärden skyddas och vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och grundvattentäkter förbättras - Miljö- och klimatmålen uppfylls - Förutsättningarna för friluftsliv och växt- och djurliv förbättras längs kommunens strandlinje mot Mälaren I den översiktliga planeringen ska utmaningar och konflikter lyftas fram och bedömas. Avvägningar och övergripande ställningstaganden är förutsättningar som ska hanteras i de kommande detaljplanerna. Målkonflikter i översiktsplanen redovisas vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 15

Ekokommunen Sigtuna Som ekokommun ska Sigtuna kommun vara drivande i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det är ett åtagande där kommunen ska säkerställa att både kommuninvånare idag som kommande generationer ska ha tillgång till en god livsmiljö och möjlighet att leva miljöanpassat. Hållbar utveckling innebär att resurser används så effektivt och rättvist som möjligt både över tiden men också hur de används globalt. Kommunen är en Fairtrade City och driver arbetet med etiska frågor. Genom att ta hänsyn till hur vårt agerande här påverkar andra platser och människor på jorden kan vi bidra till en mer rättvis fördelning av resurser. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt. I Miljöprogram för Sigtuna kommun (2010) har de nationella miljömålen anpassats till de förhållanden som råder i kommunen, och de mål som krävs för att kunna lämna över en bättre miljö till kommande generationer. Miljömålen är utgångspunkt i flera andra aktuella planer och program liksom i denna Översiktsplan. UTVECKLING, SAMVERKAN OCH HELHETSSYN I REGIONEN För att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling samarbetar Sigtuna kommun med kommuner inom hela Stockholmsregionen. Ett viktigt dokument för den regionala samverkan är den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Mellankommunala samarbeten Samarbetet inom ramen för Arlandaregionen (Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner) tillsammans med Swedavia, en statlig koncern som äger, driver och utvecklar flygplatser, berör ett antal viktiga utvecklingsfrågor. Det som i första hand har hanterats gemensamt är infrastruktur- och näringslivsfrågorna och utvecklingen av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. En gemensam fråga för berörda kommuner och regionala organ av hög prioritet i stråket Stockholm-Uppsala är den framtida kapaciteten på Ostkustbanan. Redan nu möjliggörs inte den trafikering som det finns efterfrågan på idag. För kommunen är frågan om åtgärder för ett modernt resecentrum i Märsta av särskilt stor strategisk betydelse. Kommunen bedriver även kommunövergripande samverkan i frågor såsom vattenvård, grönstrukturen genom de gröna kilarna, räddningstjänst och VA-frågor genom deltagande i kommunalförbund, cykelförbindelser och energi och klimat. Regional utvecklingsplan för Stockholms län RUFS 2010 Den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län innehåller en gemensam vision, att göra Stockholmsregionen till den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för många olika slags verksamheter. De viktigaste framtidsfrågorna i Stockholmsregionen är att balansera en ökad befolkning mot sysselsättning, trygghet, folkhälsa och miljö. Befolkningen i Stockholms län har under den senaste 30-årsperioden ökat med nästan 400 000 invånare. Stor inflyttning och ett stort födelseöverskott bidrar tillsammans till befolkningsökningen. För regionens kommuner innebär detta ett gemensamt ansvar för byggande av bostäder och att avsätta mark för olika verksamheter och arbetsplatser. För Sigtuna kommun innebär den gemensamma visionen att samhället utvecklas långsiktigt hållbart med en inflyttning som kan motsvaras av service och verksamheter som gynnar kommunen långsiktigt samtidigt som värden för de som bor i kommunen kan upprätthållas. I RUFS 2010 pekas Arlanda-Märsta ut som en av regionens åtta yttre regionala stadskärnor. Stadskärnor ska utgöra attraktiva platser som kan avlasta Stockholms centrum, motverka att bostäder och verksamheter sprids ut och ge goda möjligheter till goda infrastrukturlösningar. Det strategiska läget är Arlanda-Märstas stora fördel. En förutsättning för att få en sammanhängande stadskärna är att länka samman kärnans olika delar med vägar och spårbunden trafik och en bra kollektivtrafik. 16 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

En förutsättning för en hållbar bebyggelseutveckling är att säkra de olika värden som finns inom regionen. En viktig och kritisk faktor är hur trafikinfrastrukturen ska kunna förbättras främst beträffande regionala och kapacitetsstarka spårförbindelser och tvärförbindelser i kollektivtrafiken. Hur ett framtida transportsystem ska utvecklas med avseende på effektivitet och robusthet måste på ett tydligt sätt kopplas till möjligheterna för bostadsbyggande och företagsetableringar. Natur, vatten och kulturmiljöer är en viktig del av såväl kommunens som regionens identitet, kulturarv och attraktivitet. Tillgång till dessa områden är en viktig ingrediens för attraktiva boendemiljöer i kommunen. Mälaren har också en central roll för länets dricksvattenförsörjning då den utgör vattentäkt. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 17

18 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

UTVECKLINGSSTRATEGIER Kommunens karaktär och identitet med tre tätorter, Arlanda flygplats, Mälarlandskap och en levande landsbygd ska stärkas samtidigt som kommunen växer. Kommunen har definierat sju vägledande strategier som tillsammans beskriver kommunens förhållningssätt att utveckla ett hållbart Sigtuna kommun. Strategierna berör bland annat placering av ny bebyggelse, principer för en attraktiv boendemiljö, förhållningssätt till natur- och vattenvärden och utveckling av landsbygden. EN ATTRAKTIV OCH SOCIALT HÅLLBAR MILJÖ En attraktiv och socialt hållbar miljö som är rik på upplevelser skapar förutsättningar för delaktighet för alla på lika villkor och gör det möjligt för människor att känna sig trygga och må bra. När separerade stadsdelar byggs ihop kan mångfald och trygghet främjas. Bostadsutbudet ska kompletteras och varieras med olika upplåtelseformer. Möjligheter ska ges för individen och olika grupper av invånare att mötas, synas och vara delaktiga i samhället. Det kan vara genom mötesplatser och mötesformer i lokaler, torg och gator. I tätorterna ska det finnas ett utbud av upplevelser, fritids- och friluftsaktiviteter och kultur som även ska nyttjas kvällar och helger. Sigtuna kommun ska vara ett attraktivt alternativ till närliggande städer. Det ska kännas tryggt att vistas i och förflytta sig i kommunen. Genom att områden med bostäder, centrum och kollektivtrafikbytespunkter integreras med levande gatumiljöer och ett varierat serviceutbud ökar tryggheten och närvaron inom områdena. Utvecklingsstrategier 1. En attraktiv och socialt hållbar miljö 2. Utveckla Arlanda-Märsta till regional stadskärna och stärk centrum- och kollektivtrafiknoder 3. Skapa ett tillgängligare, effektivare och mer hållbart transportsystem 4. Nya bostäder och verksamhetsområden i lägen med god infrastruktur 5. Hållbart byggande 6. Planera för god ekologisk uthållighet 7. Utveckla landsbygden och motverka utspridd bebyggelse Utvecklingsstrategierna är vägledande och visar vägen för hur Sigtuna kommun ska nå målbilden år 2030 med hållbarhet i fokus. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 19

Planeringen, utformningen och skötseln av den omgivande miljön är även en viktig folkhälsofråga. Tilltalande och tillgängliga parker och naturområden är viktiga för att skapa trivsel och attraktiva boendemiljöer. Tillgången till parker och naturområden av god kvalitet ska öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Barnperspektivet och barns- och ungdomars rättigheter och behov är en viktig utgångspunkt i all planering. Det ska finnas tillgång till säkra miljöer som stimulerar till aktivitet och lek. Miljöer ska vara utformade med god tillgänglighet för personer med funktionshinder. Kommunens attraktivitet stärks genom en estetisk och identitetsstärkande utformning av bebyggelsen. Den gestaltningsmässiga helheten ska stärka stadsbild, gaturum och grönområden. Extra stor vikt ska läggas vid entréer, knutpunkter med symboler och landmärken som byggnader, anläggningar eller konstverk. Gestaltning, upplevelse och trivsamma miljöer ska prioriteras även i de verksamhetsområden som växer fram i kommunen. UTVECKLA ARLANDA-MÄRSTA TILL REGIONAL STADSKÄRNA OCH STÄRK CENTRUM- OCH KOLLEKTIVTRAFIKNODER Arlanda-Märsta ligger nära både Stockholm och Uppsala. Det ger möjlighet till en positiv samhällsutveckling med ett starkt näringsliv, bra kommunikationer, god tillgång till utbildning och attraktivt boende i Arlanda-Märsta. Stadskärnan Arlanda-Märsta ska vara diversifierad för att vara attraktiv som lokaliseringsort. Arlanda-Märsta behöver diversifieras ytterligare för att växa. Stadskärnan ska innehålla fotgängarvänliga offentliga rum med gator, torg och parker. Detta ska bidra till förnyelseförmåga, sociala kontakter och god hälsa och präglas av mångfald och kontakt med omvärlden. Den fysiska och kulturella miljön bör utformas så att den blir stimulerande och rik på upplevelser; både estetiska och kulturella i meningen händelser, attraktivt utbud av nöjen, kultur, samhällsservice samt småskalig och specialiserad detaljhandel. Genom att många olika slags verksamheter koncentreras till ett tätt område inom stadskärnan skapas förutsättningar för mångsidiga miljöer. Fokus bör ligga på att attrahera de branscher som expanderar i länet. Kommunens olika centra i Sigtuna stad, Rosersberg, Valsta och även en utvecklad bebyggelse kring Odensala kyrkby ska stärkas 20 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

och utveckla sina kvalitéer med bland annat ökad närservice och kollektivtrafik. I arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan Arlanda- Märsta har Sigtuna kommun stöd av övriga Arlandakommuner Upplands Väsby, Vallentuna och Knivsta. Utvecklingen av den regionala stadskärnan ska ske samordnat med utvecklingen av den nya flygplatsstaden, Airport City Stockholm, och med en fördjupad planering för en förtätning och utveckling av tätorten Märsta. En bra kollektivtrafikförsörjning inom och till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta är en nödvändig förutsättning för kärnans utveckling. Det är angeläget att nya stomlinjer kan tillkomma som förstärker tillgängligheten till/från den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta samt övriga delar av Sigtuna kommun både till år 2030 och bortom år 2030. Den regionala stomnätstrategin för Stockholms län behöver redovisa sådana åtgärder för att möta de framtida resebehoven genom ett utbyggt stomnät med högre prioritet än dagens. SKAPA ETT TILLGÄNGLIGARE, EFFEKTIVARE OCH MER HÅLL- BART TRANSPORTSYSTEM Vägsystemets och kollektivtrafikens kapacitet genom hållbara transportsystem måste utvecklas i takt med inflyttning av boende och utveckling av verksamhetsområden med många arbetsplatser och stor pendling. Inriktningen för kommunens trafikarbete ska vara ett hållbart och effektivt transportsystem där kollektivtrafiken och cyklandet ska utvecklas och prioriteras i ändamålsenliga reserelationer i konkurrens med bilismen för att bidra till målet om att fördubbla antalet kollektivtrafikresenärer. Genom ett väl planerat och sammanflätat gatunät ska det gå att förflytta sig med cykel eller till fots mellan bostadsområden och stadsdelar eller för att kunna nå arbetsplatser, handel och service. Vägsystemet och kollektivtrafiken ska vara tillgängligt för alla personer oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte och de ska vara trygga för alla. Vägsystemen ska inte utgöra hinder för vare sig människor eller djur att röra sig i kommunen. Vägarna ska inte utgöra barriärer mellan olika stadsdelar. För ett hållbart transportsystem med god kollektivtrafik är tillgänglighet och kapacitet på spårsystemen av väsentlig betydelse. Främst Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 21

gäller detta kapaciteten på Ostkustbanan. Med en snabbt växande befolkning och många nya arbetsplatser i Sigtuna kommun är det en strategiskt mycket viktig kapacitetsfråga i kollektivtrafiken att Märsta station omvandlas till ett funktionellt och modernt resecentrum för både spår- och busstrafik. Det är också angeläget att ytterligare spårbunden trafik utvecklas mellan Märsta och Arlanda flygplats genom ett förverkligande av den så kallade Norra böjen, som för både person- och godstrafik binder samman Ostkustbanan norr om Märsta med Arlandabanan och Arlanda flygplats. Inom ramen för en utvecklad tillgänglighet med hållbara transportsystem ska gemensamma lösningar också sökas för ökad intermodalitet mellan Rosersbergs logistikområde och Arlanda/Märsta. I kollektivtrafikplaneringen ska hållas öppet för ett kollektivtrafikstråk som länkar samman flygplatsen, genom verksamhetsområdet Arlandastad-Airport City Stockholm till ett nytt resecentrum vid Märsta station och via ett stråk genom Märsta till Sigtuna stad. Detta kollektivtrafikstråk ska vara trafikslagsoberoende och etappvis kunna byggas ut. Långsiktigt ska stråket kopplas samman med en framtida möjlig spårbunden avgrening av Roslagsbanan till Arlanda. En sådan spårförbindelse förbinder de regionala stadskärnorna Arlanda-Märsta och Täby - Arninge och ger nya förutsättningar för utveckling i såväl hela Arlandaregionen som Nordostsektorn. NYA BOSTÄDER OCH VERKSAMHETSOMRÅDEN I LÄGEN MED GOD INFRASTRUKTUR Nya bostäder och verksamheter ska byggas i lägen med befintlig god infrastruktur och ny infrastruktur är i vissa fall också en nödvändig förutsättning för att nya bostäder och verksamhetsområden ska tillkomma. I de befintliga tätorterna finns en väl utbyggd infrastruktur och service och det är i dessa en utveckling genom förtätning i första hand ska ske. En förtätning med fler invånare innebär även att den befintliga infrastrukturen måste utvecklas och förstärkas. Kommunen antar årligen ett program för bostadsbyggande där bostadsbehovet i kommunen analyseras. Det programmet är underlag för den framtida bostadsplaneringen. Målet för bostadsbyggandet de närmaste åren är ett tillskott på cirka 400 bostäder årligen i enlighet med överenskommelsen för RUFS 2010. Den kollektiva infrastrukturen med till exempel vägar, kommunalt vatten och avlopp, kollektivtrafik, skolor, fjärrvärme och lekområden kan förstärkas genom en bebyggelseförtätning. Detta skapar förutsättningar för att större naturområden utanför bebyggelsen kan bevaras och stärkas. I all planering är det viktigt att bostadsområden har närhet till grönområden och service samt att områden planeras så att cykel- och gångtrafik i kombination med kollektiva trafikmedel gynnas. Det ska finnas ett antal knutpunkter i kollektivtrafiksystemet som är särskilt lätta att nå. HÅLLBART BYGGANDE Den byggda miljön i Sigtuna kommun ska vara hälsofrämjande med miljöanpassade och klimatsmarta lösningar. Det innebär hushållande med resurser som mark, material och energi, men också att inte bygga in giftiga och skadliga ämnen i byggnader. System och lösningar ska vara kretsloppsanpassade och minimera skadliga utsläpp till den omgivande miljön. Planeringen ska utgå från att underlätta för kommuninvånare och verksamma inom kommunen att leva miljöanpassat och att den bebyggda miljön är hälsosam och trygg. I all planering är det viktigt att bebyggelsen har nära till grönområden, service och kollektivtrafik med god tillgång till cykel- och gångstråk. Vid planering av bebyggelse samt vid om- och nybyggnad är det viktigt att väga in hållbara lösningar inom energiförsörjning och energianvändning, materialval, placering, utformning, vatten- och avloppssystem och dagvattenhantering, såväl under byggprocessen som under byggnadens hela livslängd. Ett hållbart energisystem bygger på förnybar energi och kontinuerligt minskat energiberoende då det är under byggnadens användning som den största energiförbrukning sker. Idag finns ett stort bestånd av byggnader som under lång tid framöver kommer att vara i bruk och när dessa renoveras måste det göras så att det ger förutsättningar för minskad energiförbrukning och förbättrad inomhusmiljö. Alla byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast år 2020. Sigtuna kommun är starkt påverkat av buller. Genom placering och utformning av byggnader samt genom en välplanerad grönstruktur kan vissa former av buller minska. PLANERA FÖR EKOLOGISK UTHÅLLIGHET Vid förtätning och en växande befolkning ökar behoven av mång- 22 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

funktionella grönområden, parker och vattenmiljöer. Parker och stadsdelsparker ska ligga nära med mätbara kvaliteter och inte som överblivna ytor mellan huskvarter eller i grönstråk längs trafikleder. Gröna funktioner säkerställs genom värdering av grönytor där mark med biologiska och rekreativa värden sparas eller kompenseras. Grönstrukturens sammanhängande natur- och parkområden, små parker, och torg är en integrerad del i tätorten och innehåller en attraktiv stadsmiljö med ekosystemtjänster, möjlighet till rekreation och möten och biologisk mångfald. Genom att länka ihop tätortens grönområden med grönstrukturens värdekärnor, stränder och de gröna kilarna bildas ett stort rekreationsnätverk med möjligheter att lätt ta sig ut till ostörda eller natursköna platser. Kommunens långa kustremsa mot Mälaren är en stor tillgång. Målet är en sammanhängande framkomlighet längs med hela strandlinjen. Människans förutsättningar att leva och utvecklas är beroende av ekosystemtjänster, nyttor av naturen som vi använder utan att vara medvetna om det. Tjänsterna levereras främst genom mångfalden av arter i skogar, sjöar och andra ekosystem men omfattar även värmeutjämning, vatten- och luftrening, maten vi äter, mediciner, bränslen, pollinering och inte minst känslomässiga värden. Genom ett hållbart byggande och ett mer effektivt markutnyttjande blir värderingen av ekosystemtjänster en nödvändig del i kommunens utveckling. Attraktiva, tillgängliga, ekologiskt väl fungerande vattenmiljöer och dricksvatten av god kvalitet är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten ska kommunen bedriva en strategisk vattenplanering med helhetssyn över vattnets väg, samarbete över kommungränserna och högt ställda krav på verksamheter som på olika sätt påverkar kommunens vatten. UTVECKLA LANDSBYGDEN OCH MOTVERKA UTSPRIDD BEBYGGELSE Förhållandet mellan stad och land är av särskild betydelse för Sigtuna kommuns identitet. Kulturlandskapet ska även fortsättningsvis dominera där tydliga gränser ska finnas mellan stad och land. Bebyggelsen ska bilda väl avvägda lokalsamhällen och forma nätverk för en väl fungerande infrastruktur. Den sammantagna utvecklingen gör landsbygden attraktiv för boende och företagande vilket gör att serviceutbudet utvecklas. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska ske i anslutning till lägen med god infrastruktur. Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolor och möjligheter till vatten- och avloppsförsörjning. Inom de områden som påverkas av flygplatsens influensområde finns på vissa platser och under vissa förutsättningar också möjlighet till ny bostadsbebyggelse dock i begränsad omfattning. En utspridning av bebyggelse, både av bostäder och verksamheter, ska undvikas för att skydda kulturlandskap och naturvärden. Företagande på landsbygden ska stimuleras och förutsättningar förbättras. Natur- och kulturlandskapet är en tillgång för hela kommunens befolkning, för invånare från andra delar av storstadsregionen samt för kommande generationer. Ur ett hållbarhetsperspektiv är landsbygden viktig för lokal produktion av livsmedel. Därför är det viktigt att säkerställa att de värdefulla jordbruksmarkerna identifieras och skyddas. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för andra ekosystemtjänster som är viktiga för ett hållbart samhälle, vilket måste beaktas när jordbruksmarken hamnar i konkurrens med annan markanvändning. För att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen för stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas kan övervägas att ändå ta jordbruksmark i anspråk. I kommunen ska det finnas ett varierat utbud av jord- och skogsbruk. REKOMMENDATIONER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Mark- och vattenanvändningskartan illustrerar kommunens syn på framtida mark- och vattenanvändning. Kartan är vägledande i frågor om mark- och vattenanvändning. Den ger rekommendationer för bebyggelsestruktur, grönstruktur och infrastruktur inom olika områden. De avgränsningar och sträckningar som kartan illustrerar är schematiska och inte precisa. De slutliga avvägningarna görs i samband med detaljplanering och bygglov som beslutas på kommunal nivå. Översiktsplanens riktlinjer är styrande i denna avvägning. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 23

24 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Mark- och vattenanvändningskarta Kartan beskriver både nuvarande förhållanden och planerade förändringar inom kommunens geografiska yta fram till år 2030. Utvecklingsstrategierna är utgångspunkt för kartans utformning. Den visar hur bebyggelseutveckling i kommunen i första hand ska ske i de tre tätorterna kring kollektivtrafikknutpunkter. Dessa områden markeras schematiskt på kartan som cirklar med kollektivtrafikknutpunkten i centrum. Övriga områden inom och i anslutning till tätorterna som kan vara aktuella för nya bostäder visas på kartan som område för bebyggelseutveckling. Kartan visar även på en utveckling av bebyggelse längs väg 263 mellan Märsta och Sigtuna stad, där god infrastruktur kan utnyttjas hållbart. På flera platser på landsbygden finns en hög efterfrågan på nya bostäder men för att avgöra vilka platser där det är lämpligt att bygga nya bostäder behövs vidare utredningar. Dessa områden beskrivs på kartan som utredningsområden och är markerade med U. Kommunen strävar mot att få fler arbetsplatser inom kommunen och att utveckla befintliga verksamhetsområden. På kartan beskrivs dessa områden som förändringsområden för verksamheter/ arbetsplatser. Det behövs utredningar inför utvecklingen av dessa områden för att klargöra olika saker som exempelvis vilka sorters verksamheter och i vilken omfattning nyetablering kan komma till stånd. Viktiga stomnät för kollektivtrafik, både befintliga och de som behöver utvecklas i framtiden för att möjliggöra bostadsbyggandet och utvecklandet av verksamhetsområden, finns med på kartan. Några av de viktigaste avvägningarna som gjorts mellan olika intressen redovisas på kartan. Kartan visar även vissa konflikter som finns i mark- och vattenanvändningen, exempelvis exploatering av bostadsområden mot bevarandet av grönstruktur. Teckenförklaring Resursområde för rekreation/kultur/skogs- och landsbygds-områden Avser skogs- och landsbygdsområden samt grönstruktur. Vissa delar har särskilda natur- och friluftsvärden och andra har formellt skydd som till exempel riksintresse eller naturreservat. Stora delar av området ses som en resurs vars karaktär och värden kan behållas samtidigt som de utvecklas. Grönt samband eller stråk som behöver stärkas Viktiga naturvärden som behöver stärkas. Regional stadskärna Området Arlanda-Märsta har hög prioritet och utvecklingen fokuserar på att Arlanda och Märsta ska sammanlänkas och utgöra en ny regional stadskärna. Förtätnings- och förändringsområde kring kollektivtrafiknod Område som har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, arbetsplatser, service, handel etc. avses utredas. Tillgänglighet i gatunät och god park-/naturtillgång ska tillgodoses. Bebyggelseutveckling Bebyggelseområde där kommunen ser positivt på en tätare bebyggelse med bostäder/arbetsplatser samt vid behov service/handel. Tillgången till kvalitativa park- och naturområden bör behållas eller öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Förändringsområde verksamheter/arbetsplatser Dessa områden är markerade med beige eller brun färg, de bruna områdena är mer precist illustrerade medan de beigea är mera schematiska. De områden som är markerade med brunt är sådana där det finns långt gående planer på att bygga nya verksamheter/arbetsplatser, i vissa fall kan arbetet redan ha börjat. De områden som är markerade med beige är områden där kommunen avser utreda förutsättningar för etablering av verksamheter/arbetsplatser. Förändringsområde F Områden där kommunen planerar att utreda hur området kan utvecklas framöver. Områdesutvecklingen kan röra sig både om utveckling av områden på landsbygden och/ eller utveckling av verksamhetsområden. Utredningsområde U Områden där kommunen planerar att successivt utreda förutsättningar för ny bostadsbebyggelse. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 25

GEOGRAFISKA OMRÅDEN Sigtuna kommun präglas av en bebyggelsestruktur centrerad kring de tre tätorterna; Märsta, Sigtuna stad och Rosersberg, samt landsbygden och Arlanda. I planeringsarbetet utgår kommunen både ifrån de olika geografiska områdenas förutsättningar och ifrån kommunen som en helhet. Märsta Nuvarande förhållanden Märsta är kommunens största tätort med nästan 26 000 invånare, och är ett relativt ungt samhälle, men med gamla anor. Märsta har växt fram ur en jordbruksbygd och omges av ett kulturlandskap. Det finns gott om spår kvar från Märstas äldsta historia i form av gravfält, gatusträckningar, enstaka byggnader och, inte minst, många gårdsnamn som gett namn på platser och stadsdelar. År 1866 kom järnvägen till Märsta när Ostkustbanan invigdes mellan Uppsala och Stockholm. Först i början av 1900-talet började en utveckling ske från det lilla stationssamhället med tillkomst av moderna bostäder, verkstäder och industri. Efter att regeringen år 1957 beslutade att anlägga Arlanda flygplats nordost om Märsta påbörjades en utveckling av Märsta med kraftfulla satsningar på bostadsbyggande för att skapa en flygplatsstad. Märstas struktur förändrades radikalt då ett enkärnigt stations- och villasamhälle under årens lopp utvecklades till en flerkärnig stadsbygd. Gatustrukturen har tydliga spår av 1960- och 70-talens trafikplanering med breda gator och stora parkeringsytor, där bilismen prioriterades. Samtidigt anlades ett gång- och cykelvägnät med god standard. Märsta ger idag ett grönt intryck med väldisponerade och genomtänkta offentliga miljöer, naturområden, bostadsområden med varierade hustyper och karaktär, gröna bostadsgårdar och villaträdgårdar. Märsta kan karaktäriseras som en parkstad med den gröna väven som sammanbinder. I den centrala delen av Märsta finns en tätare struktur med stadsmässighet, med verksamheter som är väl integrerade i stadsstrukturen. Stråket mellan Märsta Centrum och stationen utgör en attraktiv miljö med puls. I Tingvalladalen passerar väg 263 genom Märsta och utgör en kraftig barriär mellan stadsdelarna Valsta/Östra Steninge och centrala Märsta. I Tingvalladalen finns kommunens största idrotts- och aktivitetsfält, Midgårdsvallen, som nu kompletteras med nytt inomhusbad. Ostkustbanan är en annan barriär öster om Märsta. Öster om järnvägen tar verksamhetsområdet Arlandastad vid. I söder finns Brista med bland annat kraftvärmeverk under utbyggnad. 26 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

I Märsta finns tre centrumbildningar; Märsta Centrum, Valsta Centrum och Sätuna torg. Såväl Märsta som Valsta Centrum är i stort behov av utveckling och förnyelse och är stadda i utveckling till stadscentrum respektive stadsdelscentrum. Knutpunkten vad gäller kollektivtrafik är Märsta station. Härifrån går pendeltåg till Stockholms Central och vidare mot Södertälje. Viss regionaltågstrafik stannar också vid Märsta station. Från stationen utgår ett stort antal busslinjer. Söder om Märsta sträcker sig Steningedalen som når till Steningeviken i Mälaren. Här mynnar Märstaån som kommer från nordost och rinner genom Märsta vattenpark, Märsta åpark och Steningedalens årike och naturreservat. Här finns höga kulturvärden med Steninge slott invid Mälaren. Framtida utveckling Märsta har ett strategiskt läge vid Ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala med stor potential för utveckling. En stor del av kommunens planerade bebyggelseutveckling kommer att ske i Märsta genom förtätning och avrundning av tätorten, men även genom utveckling av bostäder i stråket längs väg 263 mot Sigtuna stad. I Tingvalladalens sydöstra del planeras för cirka 600 bostäder och en del arbetsplatser. Ett bostadsområde, Steningehöjden, håller på att utvecklas väster om Valsta/Östra Steninge. Färdigutbyggt beräknas området innehålla cirka 900 bostäder med förskola och skola. Söderut med god Mälarkontakt planeras utveckling av ett större bostadsområde i anslutning till Steninge slott, Steninge slottspark. I samband med att skyddsavståndet från flygplatsen i framtiden kan komma att ändras öppnas möjligheten att vidareutveckla markområden på den östra sidan av järnvägen. Studier har genomförts som visar att det finns ett stort förtätningsutrymme i tätorten. En förutsättning för ytterligare byggnation är att kollektivtrafiken inom tätorten, till Sigtuna stad, Arlanda flygplats och andra delar av kommunen utvecklas. Inte minst måste Märsta station utvecklas till ett modernt resecentrum. I mark- och vattenanvändningskartan är en schematisk radie om 1,5 km runt omkring stationen markerad som exploaterings- och Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 27

förtätningsområde kring kollektivtrafikcentrum. Med detta avses att området har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, service, handel etc. kan tillkomma. God tillgänglighet i gatunät och god park- och naturtillgång ska tillgodoses. Övriga Märsta är markerat som förtätningsområde, vilket innebär ett befintligt bebyggelseområde där kommunen ser positivt på en tätare bebyggelse med bostäder och arbetsplatser samt vid behov service och handel. Tillgången till kvalitativa park- och naturområden bör bibehållas eller öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Markområden söder om Steningehöjden, längs med väg 263:s norra sida och Märstas västra sida är markerat i översiktsplanen som utredningsområde. Märsta utgör en del av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta. Detta område har hög prioritet att utvecklas med fokus på att Arlanda och Märsta ska sammanlänkas. Fördjupade studier av utvecklingen av Märsta och den regionala stadskärnan kommer att ske under det fortsatta arbetet. Märstas centrala delar ska fortsätta utvecklas utifrån en stadsmässig karaktär med funktionsblandning. Stråket längs Stockholmsvägen mellan Märsta Centrum och Stationsgatan är ett exempel där sådan utveckling mot mer stadsmässighet planeras. Såväl Märsta som Valsta centrum måste utvecklas, och båda är under planering för att ges ett ökat innehåll och utbud. Märsta Centrum kommer med den utveckling som planeras att bli det stadscentrum som kommunens invånare så väl behöver för att tillgodose möjligheterna till inköp i centralorten. Riktlinjer - Märsta ska förtätas med bostäder och icke störande arbetsplatser. Förtätning inkluderar viss avrundning i utkanten. Vid förtätning ska hänsyn tas till tillgång till friytor, grönstruktur, kulturmiljövärden och andra starka allmänna intressen. - Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska anpassas till läget i tätorten och till befintliga bebyggelsemiljöer. - Sammanhållande faktorer bör stärkas och bebyggelse i samverkan med grönska, parker, natur och omgivande landskap utgör de kvaliteter som kan utveckla Märsta till Märsta Parkstad. - Märsta centrum ska utvecklas som stadscentrum och Valsta centrum som stadsdelscentrum. - Kollektivtrafikens förutsättningar ska förbättras och där utgör Märsta resecentrum en särställning som kommunens kollektivtrafiknod. - Fördjupning av översiktsplan för regionala stadskärnan Arlanda-Märsta ska övervägas. År 2009 utfördes en Ortsanalys för Märsta. I samband med detta hölls även rådslag med ortens invånare för att undersöka vad de tycker om sin ort samt hur de vill att den ska utvecklas. Ortsanalysen utgör ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering och anger även rekommendationer för ortens fortsatta utveckling. 28 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Sigtuna stad Nuvarande förhållanden Sigtuna stad är kommunens näst största tätort med cirka 9 000 invånare. Det är en attraktiv bostadsort med nära kontakt med Mälarens stränder och omgivande natur. Staden anlades kring år 980 e. Kr och är den äldsta, idag existerande, staden i Sverige. Gatumönstret från den allra första bebyggelsen har präglat stadskärnans struktur. Runstenar och kyrkoruiner från medeltiden och stadskärnans trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen vittnar om stadens långa historia. Framtida utveckling Väster om Sjudargårdsvägen kan bebyggelse med bostäder, konferensanläggningar och andra verksamheter som är förenliga med bostäder utvecklas. Nordväst om Pilsborondellen finns ett område, Norra Sigtuna stad, som är strategiskt beläget för att komplettera stadens utbud av handel som inte kan inrymmas i stadskärnan. Vidare upp mot nordväst kan en ny stadsdel med bostäder växa fram. Projektet Norra Sigtuna stad har inletts i tidigt skede med visionsstyrd planering med hög delaktighet från invånare, bland annat ska ett rådslag hållas. Stadskärnan ligger i nära kontakt med Mälarens strand, strandparken, Ångbåtsbryggan och småbåtshamnen. Kommunen har medvetet arbetat med att tillgängliggöra vattenkontakten bland annat med strandpromenaden som nu sträcker sig från Björkbacka via centrala staden till Sjudargårdsbadet. Även de senaste årens arbete i Sigtuna hamn med att utveckla platsen till en attraktiv mötesplats för invånare, båtgäster och andra besökare har bidragit till ökad vattenkontakt. Bebyggelsen, som är tät och småskalig, innehåller handel, service och bostäder. Småstadsmiljön i stadskärnan är en stor tillgång för staden och stadskärnan utgör riksintresse för kulturmiljön. Staden har flera utmärkande symbolbyggnader såsom kyrkoruinerna, Mariakyrkan och Sigtunastiftelsen. Staden har växt under årtiondena och ny bebyggelse har tillkommit i årsringar räknat från stadens mitt, och med tydlig prägel av sin tid. Sigtuna stad är en mycket attraktiv bostadsort och det finns utrymme att komplettera och förtäta staden med nya bebyggelseområden. Ny bebyggelse bör innehålla bostäder med olika upplåtelseform. Det är också viktigt att en inblandning av arbetsplatser i bostadsområdena eftersträvas. Besöksnäringen och utbildnings-/konferensanläggningarna är kännetecknande för staden, vars huvudsakliga arbetsplatser och verksamheter har anknytning till turism, skolor och hotell- och konferensverksamhet, rehabilitering samt kommersiell och offentlig service. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 29

I Södertil, öster om Munkholmsviken och Til, finns ett skogsområde med fritidshus där det finns förutsättningar att utveckla bostadsbebyggelse med en etappvis utbyggnad av villor med inslag av tätare bebyggelse med hänsyn till en värdefull grön struktur. Områdena är angivet som utredningsområde, bostäder, vilket innebär att det avses utredas vidare för att till större eller mindre del kunna tas i anspråk för delvis annan markanvändning, huvudsakligen bostäder. Utanför Sigtuna stad, omkring Venngarns slott, föreslås att ett samlat grepp tas för att utreda förutsättningar för bostadsbebyggelse med hänsyn till en värdefull kultur- och naturmiljö. I mark- och vattenanvändningskartan är en schematisk radie om 1,5 km mitt emellan de två kollektivtrafikknutpunkterna Busstorget och Pilsborondellen i Sigtuna markerad som exploaterings- och förtätningsområde kring kollektivtrafiknod. Med detta avses att området har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, service, handel etc. avses utredas. Tillgänglighet i gatunät och god park- och naturtillgång ska tillgodoses. Stadskärnans riksintresseområde är undantaget. Resterade del av staden är angiven som förtätningsområde, vilket innebär befintligt bebyggelseområde där kommunen ser positivt på en tätare bebyggelse med bostäder och arbetsplatser samt vid behov service och handel. Tillgången till kvalitativa park- och naturområden bör bibehållas eller öka samtidigt som bebyggelsen förtätas. Allt eftersom staden växer bör en god intern kollektivtrafik som knyter ihop stadens olika delar utvecklas. Spårbunden trafik som förbinder Sigtuna stad med Märsta station och Arlanda bör också eftersträvas. Cykelnätet bör byggas ut och kompletteras med de länkar som saknas och belysningen bör förbättras för att öka tryggheten. Sigtuna hamn möjliggör en framtida utveckling av reguljär båttrafik mot Stockholm och Uppsala. Riktlinjer - Sigtuna stad ska förtätas med bostäder och icke störande arbetsplatser. Förtätning inkluderar viss avrundning i utkanten, och där Norra Sigtuna stad innebär en större utvidgning åt norr. Vid förtätning ska hänsyn tas till tillgång till friytor, grönstruktur, kulturmiljövärden och andra starka allmänna intressen. - Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska anpassas till läget i staden och till befintliga bebyggelsemiljöer. - Det unika historiska arvet, vattenkontakten och den trygga, småskaliga staden utgör en viktig del av Sigtuna stads själ. Den själ som framtida utveckling bör respektera och vidareutveckla så att trädgårdsstadens karaktär bibehålls. - Utbudet av service och handel ska utvecklas. - Kollektivtrafikens förutsättningar ska förbättras och där utgör Sigtuna Busstorg och Pilsborondellen två viktiga noder. Stråket Sigtuna Märsta Arlanda ska utvecklas för kreativ kollektivtrafik, snabbuss initialt med utrymme för andra lösningar framöver. - Ett samlat grepp ska tas kring förutsättningarna för utveckling gällande området norr om Sigtuna stad, kring Venngarn mellan Garnsviken och väg 263. År 2009 utfördes en Ortsanalys för Sigtuna stad. I samband med detta hölls även rådslag med stadens invånare för att undersöka vad de tycker om sin stad samt hur de vill att staden ska utvecklas. Ortsanalysen utgör ett kunskapsunderlag för kommunens fortsatta planering och anger även rekommendationer för stadens fortsatta utveckling. 30 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Rosersberg Nuvarande förhållanden Rosersberg utgör kommunens minsta tätort, och ligger i den södra delen av kommunen gränsande mot grannkommunen Upplands Väsby. Rosersberg har en tydlig identitet som villastad med anslutning till pendeltågsstationens östra sida. I samhället bor cirka 1 800 invånare. Omedelbart väster om järnvägen ligger ett större arbetsplatsområde, som anlades under 1960-talet, och utvecklades i maklig takt fram till 2000-talets början. En ökad efterfrågan på mark för verksamheter nära Arlanda och Stockholm gjorde att området fylldes med nya verksamheter. Samtidigt påbörjades planläggning av ytterligare mark söderut på båda sidor om järnvägen. Rosersberg har en F-6 skola, förskolor, sport- och aktivitetsfält med sporthallar. Det finns en mindre centrumfunktion med bland annat dagligvarubutik. Rosersberg har en tydlig uppdelning med bostäder öster om Ostkustbanan och pendeltågsstationen och verksamheter som är under utveckling kring tätorten. Närmast pendeltågsstationen finns koncentration av flerbostadshus, såväl hyres- som bostadsrätter och villakvarter breder ut sig med större avstånd från stationen. Samtliga bostäder har gångavstånd till stationen vars pendeltågstrafik knyter ihop samhället med centralorten Märsta samt orter utefter pendeltågslinjen mot Stockholm. Rosersberg har nära till Mälaren där Rosersbergs slott tronar i en vacker miljö med inbjudande park intill vattnet. Slottet uppfördes på 1600-talet och utgör än idag ett kungligt slott. På andra sidan tätorten, på dess östra sida, ligger sjön Fysingen som är en av länets viktigaste fågelsjöar. Där finns utbyggda anläggningar för fågelskådning och naturupplevelser. Strax norr om Fysingen syns tydliga spår av historia där Kung Nordians hög är belägen, en av de största kungshögarna i Mälardalen, troligen anlagd 400-500 år e. Kr. Villasamhället Rosersberg är avgränsat av barriärer med infrastruktur med Ostkustbanan omedelbart väster om, och vägarna 859 och E4 öster om samhället. Genom att Rosersberg är beläget under inflygningen till Arlanda flygplats är samhället till stor del påverkat av flygbuller. Bullersituationen har gjort att det är svårt att utveckla nya bostäder. Kommunen arbetar med olika metoder för att minska bullerpåverkan på bostäder med bullervallar, bullerplank och strategiskt placerad bebyggelse samt samordning med Swedavia om åtgärder kopplade till flyget. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 31

Väster om Ostkustbanan är mark planlagd ända till kommungränsen. Längst i söder invid Verkaån är ett område avsatt som natur på grund av höga värden där det även finns anläggningar som omhändertar delar av verksamhetsområdets dagvatten. Sammantaget har området kommit att utvecklas till ett viktigt logistikcentrum i norra storstockholm. Efterfrågan på mark är mycket stark och etableringstakten av nya företag är stor. Genom att försörja området med järnvägsspår för att hantera regionens in- och utflöde av gods kommer den planerade Kombiterminalen att spela en stor roll. Även den terminal som Posten nu uppför kommer att vara ansluten till industristickspåret. En ny trafikplats med på- och avfart från väg E4 kommer att stå klar i början av sommaren 2013. Detta ger ökad framkomlighet till Rosersberg och till verksamhetsområden, kortare restider samt avlastning på väg 859. Samtidigt anläggs nu del av den regionala cykelvägen förbi Rosersberg med målsättning att ansluta mot Upplands Väsby. Framtida utveckling En utveckling av bostäder i Västra Rosersberg är under planering. Området kan komma att innehålla 300-400 bostäder med varierande hustyper och upplåtelseformer. Öster om järnvägen kan endast mindre kompletteringar ske på grund av rådande flygbullersituation. En utveckling av verksamhetsområdet väster om det befintliga kommer att studeras genom planläggning. Verksamhetsområdet har stor utvecklingspotential i nära anslutning till trafikplatsen. Norr om Rosersberg finns planer på ytterligare järnvägsanknuten verksamhet genom förlängt stickspår från Brista mot Krogsta. Planläggning pågår i ett tidigt skede. Även nordost om Rosersberg planeras utveckling av verksamheter. Det finns en rad trafikfrågor som är angelägna att förbättra, vilket handlar främst om väg 859 med syfte att undvika ökning av tung trafik och förbättra trafiksäkerheten inte minst för oskyddade trafikanter. 32 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Området kring stationen ska rustas upp och det ska bland annat anläggas en mindre park. I mark- och vattenanvändningskartan är en schematisk radie om 1 km väster om stationen markerad som exploaterings-/förtätningsområde kring Rosersbergs stationsområde. Med detta avses ett område som har hög prioritet och där ny exploatering eller förtätning med bostäder, service, handel etc. avses utredas. Det är angeläget att värna om grönstruktur inom och i anslutning till Rosersberg genom goda möjligheter för gröna stråk och friluftsliv. Bland annat avses Råbergsskogen och Viggebyskogen att skyddas för att säkerställa bevarande. Grönstrukturplanen pekar särskilt ut skyddsvärda områden utefter Oxundasjön, Verkadalen, Oxundaån samt Mälarstranden mellan Rosersbergs slott och Steninge. Närheten till Fysingen, med natur- och strövområden samt kulturmiljön kring Skånela och Rosersbergs slott ska tas tillvara och utvecklas. Riktlinjer - Kommunen är positiv till utveckling av bostäder kring ortens kollektivtrafikknutpunkt med tyngdpunkt väster därom, samt utveckling av verksamheter kring tätorten, med beaktande av god bebyggd miljö, och säkerställda gröna strukturer och samband, förbättrad trafiksituation och begränsningar i bullerpåverkan. - En fördjupning av översiktsplan för Rosersberg bör övervägas. Landsbygden Nuvarande förhållanden Landsbygden är idag i fokus på ett nytt sätt. Landsbygden är inte längre enbart en fråga om områden för produktion av föda och virke utan alltmer en del av kommunens utveckling i en vidare bemärkelse. Med Arlanda flygplats placerad i kommunens mitt så har bullerzoner och ett stort influensområde medfört ett restriktivt byggande som bevarat stora delar av kommunens landsbygd, och därför finns det stora natur- och kulturvärden bevarade. Kommunens naturinventering visar att kommunens högsta naturvärden är knutna till odlingslandskapet. Ett rikt odlingslandskap är även en resurs för andra ekosystemtjänster i ett hållbart samhälle, vilket är viktigt att beakta när jordbruksmarken hamnar i konkurrens med annan markanvändning. En förutsättning för att långsiktigt bevara landsbygdens natur- och kulturmiljövärden är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken så att beroendet av att importera livsmedel inte ökar. En diversifierad lantbrukssektor skapar mervärden både för landsbygden och närliggande tätorter i kommunen. Närproducerad mat och energi kan skapa både intresse för landsbygden, kunskap om livsmedels-/energiproduktion och nya möjligheter för lantbrukare och flera andra verksamheter. På så vis gynnas kulturlandskapet, miljön och det lokala företagandet på landsbygden. Sedan början av 1900-talet har antalet invånare ökat på landsbygden och efterfrågan på mark för byggnation är fortfarande stark. År 2011 bodde drygt 6 000 på landsbygden. Mest ökar befolkningen på Sigtunahalvön och i Odensala. Landsbygdsområden i kommunen ligger inom pendlingsavstånd till Arlanda, Stockholm, Uppsala och andra städer i Mälardalen och är ett alternativ för de som söker ett naturnära boende. Utbudet av service är begränsat på landsbygden, i Lunda finns en livsmedelsbutik, i Skepptuna finns F-6 skola och förskola, i Odensala finns en F-6 skola och förskola. Det finns såväl bygdegårds- som hembygdsföreningar som driver verksamhet på flera håll och som ger tillfällen till möten. Kyrkan med sina församlingshem fungerar också som viktiga mötesplatser. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 33

Framtida utveckling För att främja ett bevarande och samtidigt en fortsatt utveckling av landsbygden är det viktigt med en tydlig strategi för en hållbar utveckling. En utspridning av bebyggelse ska undvikas för att skydda kulturlandskap och naturvärden. Byggnation ska i första hand lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse för att skapa underlag för kollektivtrafik, skolbuss, säker dricksvattenförsörjning och möjligheter till rening av avlopp. Kommunen ska arbeta för en småskalig byggnation på landsbygden för att långsiktigt kunna garantera en kommunal service. En viktig förutsättning för en levande landsbygd är att underlagen för skolor och förskolor bibehålls. På landsbygden i kommunen finns förskola och skola (F-6) i Odensala och Skepptuna. I dess närområden finns planer på utveckling av bostadsbebyggelse, vilket kommer att medföra ett antal nya elever till förskolor och skolor. I Granby öppnas en ny förskola under 2013. Företagande på landsbygden ska stimuleras och förutsättningar förbättras. Riktlinjer - Kommunen ser landsbygden som en resurs som arbetsplats, bostadsmiljö och natur- och kulturupplevelser och vill där se en hållbar utveckling. - Nya bostäder ska i huvudsak ske i anslutning till befintlig bebyggelse. I anslutning till Odensala kyrkby och Skepptuna skola ska förutsättningar för nya bostäder planeras. - Områden med högt bebyggelsetryck som Odensala-Hova, Charlottenberg, Torsborg och delar av Sigtunahalvön (Granby och Bärmö) bör särskilt studeras för att erhålla planeringsunderlag inför kommande ställningstaganden. Sammanhållen bebyggelse Enligt Plan- och bygglagen (PBL) krävs det bygglov även för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader utanför detaljplanelagt område om det finns utpekat som sammanhållen bebyggelse. När PBL reviderades 2011 ändrades uttrycket samlad bebyggelse till sammanhållen bebyggelse. I direktiven finns angivet att det inte ska innebära någon skillnad i betydelse. Alltså innebär det att det är 10-20 hus som ska gränsa till varandra, endast åtskilda av gata, väg eller parkområde för att det ska bedömas som sammanhållen bebyggelse. Det finns dock tolkningar av lagtexten som vill göra gällande att ett betydligt mindre antal hus krävs för att uppfylla kraven. Exempel på områden som idag utgör sammanhållen bebyggelse är Albano, del av Arlanda, Borgen, Botlöt-Karby, Bromsta, Bärmö, Charlottenberg, del av Erikssund, Färjestaden, Hova, Håtunabo, Hälgesta-Skråmsta, Kimsta, Källbo, Norrsunda kyrkas omgivning, Nybacka vid Stora Söderby, Odensala- Herresta, Ragvaldsbo, Rolsta, del av Rosersberg, Rysstorpet, del av Ansgarsliden, del av Sigtunastiftelsen, Sjudargårdsbadet öster, Skoby, Svalängen, Sälna, Torsborg norr och söder samt del av Österby. Vad som räknas som sammanhållen bebyggelse kommer naturligtvis att förändras framöver i och med att ytterligare bebyggelse tillkommer i områden som idag inte räknas dit. Det är bygg- och trafiknämnden som fattar beslut om vilka områden som definieras som sammanhållen bebyggelse. 34 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Arlanda flygplats Nuvarande förhållanden Arlanda flygplats, Stockholm Arlanda Airport, är Sveriges största flygplats och landets huvudflygplats. Antalet flygpassagerare på Arlanda uppgick år 2012 till drygt 19,6 miljoner passagerare, varav 14,8 miljoner utrikes passagerare. Inom flygplatsområdet finns omkring 250 företag verksamma och kring flygplatsen arbetar ca 20 000 personer, vilket gör området till en av landets största arbetsplatser. Flygplatsen marktrafikförsörjs i huvudsak från väg E4 via Märsta och Måby trafikplatser. Spårtrafiken sker via de tre järnvägsstationerna belägna under flygterminalerna. Två av stationerna, den under terminalerna 2, 3 och 4 samt den under terminal 5 är dedikerade till snabbtåget Arlanda Express. Under Sky City finns fjärrtågstationen där SJ och andra aktörer kan angöra med fjärrtåg. Stockholms Länstrafik, SL, bedriver pendeltågstrafik mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda. Andelen kollektivtrafikresande uppgick under 2011 till 47 % för resenärer/besökare och 44 % för anställda. Många tar bilen till flygplatsen och utnyttjar de stora volymerna långtidsparkeringar som finns utspridda kring flygplatsen. till bana 01R inte är tillåtna från och med den 1 januari 2018. En beskrivning av flygbuller som en omgivningsfaktor och redovisning av bullerkurvor finns i Översiktsplanens bilaga med de Allmänna intressena under avsnittet Hälsa, säkerhet och risk. Framtida utveckling Den av Swedavia framtagna utvecklingsplanen för Arlanda benämns Arlanda Masterplan och beskriver flygplatsens fysiska utveckling med år 2040 som horisontår. Utvecklingsplanen överensstämmer i stort med den fördjupning av översiktsplanen, FÖP för Arlandaområdet, som Sigtuna kommun tog fram och antog år 2006. Arlanda har ett omfattande miljö- och klimatarbete och ackrediterades år 2009 som första flygplatsen i världen till den högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatarbete. Swedavia har tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor och har minskat sin energianvändning med en fjärdedel på fyra år. Sedan år 2004 har Arlanda mer än halverat koldioxidutsläppen från verksamheter knutna till driften av flygplatsen. Miljötillstånd Swedavia innehar idag ett miljötillstånd för flygplatsverksamhet med drift på tre rullbanor med en högsta tillåtna årsvolym på 372 100 flygplansrörelser. Tillståndet är förenat med ett flertal villkor däribland villkor 1 gällande det så kallade utsläppstaket, och villkor 6 vilket reglerar landningar från söder till bana 01R över Upplands Väsby tätort. Villkor 6 medför efter en slutlig prövning att regelmässiga raka inflygningar Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 35

Utvecklingsplan för Arlanda flygplats, Arlanda Masterplan, Swedavia 2012 med två alternativa lösningar för en fjärde bana. Swedavia bedömer att Arlanda år 2040 ska planeras för att hantera 32 miljoner passagerare och 320 000 flygplansrörelser. En fjärde bana bedöms enligt Swedavia inte behövas innan år 2040, under förutsättning att miljövillkoren med nuvarande utformning inte blir för begränsande för verksamheten. Sigtuna kommun har dock inte tagit ställning vare sig för en fjärde bana eller för dess alternativa lägen. Utvecklingsplanen beskriver en fortsatt utveckling av de redan etablerade verksamheterna och funktionerna. Terminalkapacitet utökas genom utbyggnader av Terminal 5, en ny Terminal 3 och utbyggnad av Terminal 2 österut. I flygplatsens södra delar sker en fortsatt utveckling av flygfrakt i Arlanda Cargo City samt utveckling av Arlanda Logistikområde i anslutning till Måby trafikplats. Till Cargo City via Logistikområdet hålls en möjlighet till järnvägsanslutning för flygfrakt öppen. På östra sidan om infartsvägen, väg E4.65, sker en fortsatt utveckling av långtidsparkeringarna. I flygplatsens östra delar kan ytterligare hangarverksamhet och liknande tillföras efter behov. De mest omfattande förändringarna kommer att ske i flygplatsens centrala delar i anslutning till flygtrafikledningstornet och Sky City, där ett större område planerats för utveckling av hotell och kontor. Den första byggnaden, hotell Clarion Arlanda är byggd och det första kontorshuset påbörjas under år 2013. Enligt planerna ska dessa byggnader följas av ett flertal ytterligare kommersiella byggnader vilka samtliga ingår i satsningen inom ramen för Airport City Stockholm. De centrala delarna kan även komma att påverkas om den pågående utredningen om Roslagsbanans förlängning till Arlanda leder till ett genomförande. 36 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Arlandastad och Airport City Stockholm Nuvarande förhållanden En fördjupning av översiktsplan, FÖP, för Arlandaområdet antogs under år 2006 som en fördjupning av Sigtuna kommuns översiktsplan från år 2002. Fördjupningen beskriver förutsättningarna för exploatering såsom trafik, risk, teknisk försörjning samt översiktlig markanvändning i området. Utgångspunkt är de kommunikativa fördelarna med flyg, tåg och motorväg som området erbjuder och det strategiska läget mellan Stockholm och Uppsala när det gäller förutsättningar att utveckla området Syftet med FÖP Arlandaområdet var bland annat att förtydliga planeringsförutsättningarna för områdets utveckling och hur riksintresset Stockholm Arlanda flygplats ska avvägas. Syftet är även att knyta samman planområdets olika huvuddelar med Märsta tätort samt integrera flygplatsen i det kommunala plansystemet. Riktlinjer Arlanda flygplats - FÖP (fördjupning av översiktsplan) Arlandaområdet gäller fortsättningsvis. - Fördjupning av översiktsplan för regionala stadskärnan Arlanda-Märsta ska övervägas. - Kollektivtrafiken till Arlanda flygplats måste förbättras även i det lokala öst-västliga stråket och då utgör Norra Böjen och Märsta resecentrum med gent kollektivtrafikstråk till Arlanda via Arlandastad en förutsättning. - För att avlasta vägnätet ska förutsättningar för flygfrakt via järnväg till Cargo City utredas. FÖP Arlandaområdet ersätter planprogram när detaljplaner tas fram inom området. Framtida utveckling Satsningen på Airport City Stockholm berör stora delar av det område som behandlats inom ramen för FÖP Arlandaområdet. Ett mål är att etablera en modern flygplatsstad, med en levande stadskärna och attraktiva arbetsområden, som med sitt läge vid motorvägen mellan Stockholm och Uppsala har exceptionell tillgänglighet till regionen, Sverige och världen. Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding AB har ett nära samarbete i utvecklingen av Airport City Stockholm, och har bland annat tagit fram en vision för en stadsbyggnadsstrategi som grund för områdets utveckling. Den ligger helt i linje med intentionerna i FÖP Arlandaområdet. Naturområden kring flygplatsen innehåller många värdefulla och skyddsvärda naturmiljöer. En viktig del i arbetet att uppfylla ekologiska mål är att utveckla och skydda dessa områden. Samarbete pågår mellan kommunen och Swedavia. Riktlinjer Arlandastad och Airport City Stockholm - FÖP (fördjupning av översiktsplan) Arlandaområdet gäller fortsättningsvis. - Fördjupning av översiktsplan för regionala stadskärnan Arlanda-Märsta ska övervägas - Kollektivtrafiken inom Arlandastad måste förbättras med goda kopplingar till målpunkterna Märsta resecentrum och Arlanda flygplats. Därför ska hållbart kollektivtrafikstråk utvecklas. - Station på Arlandabanan inom Arlandastad ska utredas. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 37

Riktlinjerna ska vara styrande i arbetet med samhällsutvecklingen RIKTLINJER - ALLMÄNNA INTRESSEN Allmänna intressen rör viktiga frågor i samhällsplaneringen, såsom trafik, byggnation, natur och vattenmiljöer, skola, vård och omsorg, arbete och näringsliv samt teknisk infrastruktur. Faktaunderlag och analys av de allmänna intressena beskrivs mer ingående i bilagan Allmänna intressen. Kommunens förhållningssätt till dessa har sammanfattats i de riktlinjer som presenteras här och de ska vara styrande i all fysisk planering inom arbetet med samhällsutvecklingen. Riktlinjerna redovisas även i bilagan Allmänna intressen. Socialt hållbar samhällsutveckling I en hållbar stadsutveckling innebär social hållbarhet att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till en god livsmiljö. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och folkhälsan på lång sikt. Utbildning är centralt för att få ett arbete och möjlighet till egen försörjning. Människors förutsättningar till egen försörjning är mycket viktigt för hälsan och känslan av delaktighet i samhället. Delaktighet och inflytande i samhället är några av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god hälsa. - En hög andel förvärvsarbetande invånare med arbetsplats i kommunen ska eftersträvas. - Skapa strukturer, verktyg och arbetssätt som ger långsiktiga förutsättningar för att minska skillnader i jämlikhet och hälsa. - Genomföra insatser som bidrar till ökad delaktighet hos alla invånare för att öka förtroende och tillit i samhället. - Barns och ungas synpunkter, särskilda behov och rättigheter i enlighet med barnkonventionen ska beaktas. - Miljöerna ska vara utformade med god tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utbildning Skolan i Sigtuna kommun ska ge eleverna bästa förutsättningar att utvecklas och lägga en grund för ett livslångt lärande i en globaliserad värld. För Sigtuna kommun är det en utmaning att för framtiden förnya skolverksamheten och tänka nya tankar som möter nya utbud av metoder och verktyg för utbildning. Kommunen ska bygga ut och rusta upp förskola och skola i relation till befolkningsutvecklingen. - Kommunen gör stora satsningar på förskola och skola genom nybyggnation och upprustning av lokaler och utemiljöer. - Kommunen ska ha en planberedskap utifrån en förväntad befolkningstillväxt och i en långsiktig planering reservera mark för framtida utbildningslokaler. - Nya lokaler för förskolor och skolor ska byggas ur ett hållbarhets perspektiv med tonvikt på kvalitét med miljövänliga materialval, god arkitektur och en bra utemiljö i anslutning till natur eller parkområden. - Gårdsmiljön ska tillsammans med omgivande varaktiga friytor ha tillräcklig storlek och kvalitet för att möjliggöra utomhuspedagogik. - I ett kunskaps- och informationssamhälle med nya krav på förutsättningar för kunskapande krävs en innovativ framtidsplanering där lokaler för utbildning ska vara mångfunktionella, ibland tillfälliga eller till och med en undervisning utan behov av lokaler. Stöd och omsorg Kommunens alla invånare ska ha möjlighet att bo och ta del av service, kultur- och fritidsutbud på lika villkor. Sigtuna kommun har ett utbyggt stöd till kommunens invånare i olika livssituationer. - De äldre ska ges möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö och där få god service. Det behöver finnas olika former av boenden som är anpassade för äldre personer. - Antalet platser i vård- och omsorgsboende ska öka i takt med behovet som de kommande åren väntas stiga. - Personer med funktionsnedsättning i någon form ska så långt som möjligt kunna bo och leva i samma miljö som andra och ska på ett självklart sätt kunna ta del av kultur- och fritidsaktiviteter som erbjuds i kommunen. Arbete och näringsliv Sigtuna kommun är en av Sveriges mest expansiva, serviceinriktade och framtidsorienterade kommuner. Här är det lätt att starta och utveckla företag. Transporter och besöksnäring präglar kommunens näringsliv. De många arbetsplatserna på och kring Arlanda flygplats medför både att många kommuninvånare kan finna sin försörjning i den egna hemkommunen och en stor arbetsinpendling till kommunen. Ett alltför ensidigt näringsliv kan göra kommunen sårbar, vilket innebär en medveten strävan mot att skapa förutsättningar 38 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

för ett mer varierat arbetsplatsutbud och därmed ett mer differentierat näringsliv. Näringspolitik ett samspel mellan kommun och näringsliv - Kommunens service ska vara professionell och upplevas som samordnad, företagsvänlig och snabb. - Samarbetet mellan kommunen och företagen ska kännetecknas av god förståelse för varandras roller och villkor. Det bygger på närhet och gemensamt ansvar, där båda parter bidrar till dialog och ständig förbättring. - Ett varierat näringsliv ska eftersträvas, där det ska finnas förutsättningar för alla typer av företag och där människors idéer, entreprenörskap och utvecklingslust tas tillvara. Etablering av nya företag stöds och riktade insatser ska ske för att utveckla socialt företagande och den sociala ekonomin i kommunen. - Nyföretagande på landsbygden ska underlättas och stimuleras genom medverkan i projekt inom EU:s strukturfonder, planläggning av verksamhetsområden för småhantverkare etc. Tillväxt, expansion och flexibilitet kräver framförhållning och god planberedskap - Sigtuna kommun är positiv till företagsetableringar som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunen är också beredd att bära ett ansvar för utvecklingen av ett hållbart samhälle såväl i ett regionalt som nationellt perspektiv. Efterfrågan på mark för nya etableringar ska tillgodoses genom exploatering av mark i lämpliga lägen. Exploateringar ska genomföras så att negativa effekter på miljön minimeras och vid behov kompenseras. Arbetsoch verksamhetsområden ska utformas så att de ger god närmiljö med en god och hållbar kollektivtrafikförsörjning. - Sigtuna kommun ska ha en god framförhållning vad gäller planberedskap för verksamheter. - Verksamheter väl integrerade i tätorterna ska eftersträvas. - Sigtuna kommun består förutom sina tätorter till stor del av en omgivande landsbygd. Här ska kommuninvånarna både kunna bo och arbeta. Kommunen ser positivt på verksamhetsutveckling på landsbygden. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 39

Logistik och transporter - Arlanda flygplats, Ostkustbanan och väg E4 ger exceptionellt goda förutsättningar för företag som kräver god tillgänglighet till flyg, järnväg eller väg. Sigtuna kommun ser positivt på etableringar av företag och näringar som har en särskild fördel av att vara lokaliserade i goda kommunikationslägen. Besöksnäring - För att gynna besöksnäringen arbetar kommunen för att främja tillgängligheten till sevärdheter och arrangemang av olika slag och för att hotellnäringen, som är Sveriges fjärde största, ska ha goda förutsättningar att kunna utvecklas. - Insatser ska göras för att besöksnäringens attraktivitet ökas vid viktiga utflyktsområden, t ex i Mälarlandskapet kring Garnsviken och Rävsta samt vid sjön Fysingen. Handel - Som boende eller besökare i Sigtuna kommun ska det gå att få sitt servicebehov tillgodosett utan att behöva använda bil. I tätorternas centrum ska handeln förstärkas. Etablering av handelsområden i perifera och bilberoende lägen i tätorternas utkanter ska undvikas. Bostäder och byggande Sigtuna kommun antar årligen ett program för bostadsbyggande som är utgångspunkten för bostadsplaneringen. Nybyggnation ska i första hand ske genom förtätning, det ska bidra till att skapa tilltalande utomhusmiljöer i samklang med omgivande natur och med hänsyn till miljön. - Nya bostäder ska tillkomma genom förtätning av de befintliga tätorterna och i anslutning till områden med samlad bebyggelse på landsbygden. - Nya bebyggelseområden ska lokaliseras med närhet till kollektiv trafik, offentlig och kommersiell service. - Bebyggelsestrukturen ska möjliggöra effektiva transporter, i första hand för gång- och cykel samt kollektivtrafik, i andra hand för bil. - Bostads- och verksamhetsområden ska vara trivsamma att vistas i och bidra till en trygg miljö. Stor vikt ska läggas på den estetiska gestaltningen av det som byggs. 40 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

- Bebyggda områden ska vara levande och varierande, där bostäder blandas med service, offentliga mötesplatser och arbetsplatser med närhet till grön miljö. - Ny bebyggelse på landsbygden ska lokaliseras utmed viktiga stråk för kollektivtrafiken och inom gång- och cykelavstånd från hållplats och där goda förutsättningar finns för kommunalt VA eller enskilda eller gemensamma kretsloppsanpassade avloppslösningar. Bebyggelsen ska även anpassas till terräng- och naturförhållanden och till platsens kulturhistoriska värden och tradition. - Enstaka byggnader utanför bybildningar som inte är komplette - ringsbebyggelse, bör tillåtas endast om de inte påverkar natur-, vatten- och kulturvärden negativt. En helhetsbedömning måste göras. - Planeringen ska inriktas mot en god planberedskap för ett bostadsbyggande och färdigställande som tillgodoser bostadsbehovet i den för länet kraftiga befolkningstillväxten. - Kommunens planering ska eftersträva en jämn fördelning i nyproduktion mellan upplåtelseformerna, hyres-, bostads-, och äganderätt. - Byggnation ska ske på ett miljöanpassat och hållbart sätt för att minimera riskerna för negativ påverkan på miljö och hälsa. Det innebär bland annat att resurser ska används effektivt, inga giftiga, hormonstörande eller skadliga ämnen ska användas och fuktskador ska förebyggas. Energiförbrukningen ska minimeras och förnybara energislag ska användas. Det gäller vid ny-, omoch tillbyggnad. Alla byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader senast år 2020 (enligt EU direktiv). För offentligt ägda byggnader ska alla byggnader vara nära-nollenergibyggnader senast år 2018. - Vid planering och byggnation ska förutsättningar för en resurs snål och miljöanpassad livsstil prioriteras. - Identitetsstärkande gestaltning ska eftersträvas och stärka stadsbild, gaturum och parker. Extra stor vikt ska läggas vid områdesentréer, knutpunkter och centrum. Detta gäller såväl områden med bostäder som de med verksamheter. - Gröna värden och vattenmiljöer ska säkerställas och mångfunktionella ytor ska utvecklas i planeringen. - Grön- och vattenområden och närnatur ska ses som en integrerad del i tätorten och som ett verktyg för hållbar utveckling. - Mark för dagvattenanläggningar ska frigöras på lämpliga platser. - Byggande i nya områden ska alltid föregås av utredningar som säkerställer att skyddsvärda natur-, vatten- och kulturmiljöer inte hotas. - Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får därför endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. Kultur Kultur, idrott och friluftsliv är viktiga delar av livet, det skapar en meningsfull fritid och bidrar med arbetstillfällen. Kommunen ska bidra till att öka inslagen av kultur och idrott i samhället. Att öka tillgängligheten till kultur och fritidsaktiviteter är en viktig målsättning. Närhet till välbevarade naturområden är en av kommunens starka sidor som ska värnas även i framtiden. Kommunen ska bidra till att öka inslagen av kultur och idrott i samhället. Att öka tillgängligheten till kultur och fritidsaktiviteter är en viktig målsättning. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 41

- Kulturlivets fysiska förutsättningar ska stärkas i centrumfunktionerna. - Kultur i den offentliga miljön ska uppmuntras, särskilt där mötesplatser skapas eller stärks. - Sigtuna Museum ska ges förutsättningar att utvecklas till ett modernt, attraktivt och välbesökt museum och förvalta kommunens unika historia. - Kommunens stadscentrum Märsta centrum kompletteras med stadsbibliotek, konsthall och kulturskola vilket ger centrum en ny mötesplats med kultur i fokus. Ytterligare kulturaktiviteter ska uppmuntras. - Stadsdelscentrum Valsta utvecklas med bibliotek i mer tillgängligt och attraktivt läge tillsammans med fler funktioner. Idrott och motion - Befintliga idrottsplatser, hallar, motionsspår och ridanläggningar är viktiga resurser och ska tas tillvara vid övrig exploatering. - Vid planering av nya bostads- och verksamhetsområden ska tillgång till lek, idrott och fritidsutbud beaktas, och vid behov anpassas till ökad efterfrågan. - Motionsspår och leder ska utvecklas och knytas samman mellan tätorter och naturområden. - Barn och ungas engagemang, kreativitet och intressen ska tas tillvara och de ska ges möjligheter till delaktighet och ansvar. Villkoren ska vara lika oavsett kön. - Vid utbyggnad av tätorter ska idrotts- och friluftsområden utökas och markområden reserveras för näridrottsplatser och grönområden. - Utrymme för spontanidrott reserveras vid planering av bostadsområden. - Stimulerande lekmiljöer, natur för utomhuspedagogik och inbjudande tätortsnära natur ska beaktas i planering. Områden för friluftsliv - Genom att skapa pärlband med gröna kopplingar mellan tätor tens grönområden till gröna kilar, värdekärnor och naturreservat främjas friluftsliv och hälsa. Den pågående Grönplanen ska visa samband men även identifiera svaga samband där tillgänglighet, utveckling och kvalitet ska förbättras. 42 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Trafik Sigtuna kommun är och kommer att fortsätta vara en av landets mest expansiva kommuner. Vägsystemets och kollektivtrafikens kapacitet måste utvecklas i takt med inflyttning av boende och utveckling av verksamhetsområden. Inriktningen för kommunens trafikarbete ska vara ett hållbart och effektivt transportsystem, där kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska främjas medan privatbilismen minskar i omfattning. - Vägnätet ska vara trafiksäkert för alla trafikanter med fokus på den oskyddade trafikanten. Framkomlighet för kollektivtrafik ska prioriteras. - Vägarna ska inte utgöra barriärer som hindrar människor och djur att röra sig inom och mellan områden. De ska inte heller utgöra hinder för att sammanlänka olika stadsdelar eller områden. - Cykelplanen ska ligga till grund för en fortsatt utveckling av cykelvägsnätet i kommunen. Även gångtrafikanternas behov behöver prioriteras och uppmärksammas. Kommunen ska ha ett sammanhängande, väl utformat och gent gång- och cykelvägnät som växer i takt med att bostads- och arbetsområden byggs ut. Cykelpassager och korsningar är hastighetssäkrade för att förbättra såväl säkerheten som framkomligheten för cyklister. Vid stora och viktiga målpunkter ska det finnas funktionella och väl placerade cykelparkeringar. - De större statliga vägarna ska förses med gång- och cykelvägar. - Märsta resecentrum ska utvecklas till en modern, effektiv och trivsam bytespunkt för tåg och busstrafik. - Kollektivtrafiksystemen ska kompletteras och byggas ut med hållbara och attraktiva lösningar. Hela stråket Arlanda flygplats Arlandastad Märsta Sigtuna stad ska fungera väl för såväl arbetspendling som andra resor. Ett reservat för ett centralt stråk med hållbar kollektivtrafikförsörjning i den regionala stadskärnan Arlanda Märsta ska finnas för en successiv utveckling av kollektivtrafiken i detta område. Långsiktigt ska också hållas öppet för en integrering med en möjlig framtida avgrening från öster av Roslagsbanan till Arlanda med en station och bytespunkt vid Benstocken. - Norra böjen ska förverkligas som spårförbindelse mellan Ostkustbanan och Arlandabanan till Arlanda flygplats för både gods- och persontrafik med reservat för godsspår till flygplatsens södra fraktområde. - Inom östra Arlandastad ska förutsättningarna för station på Arlandabanan studeras. - Ostkustbanan är i behov av utökad kapacitet på sträckan Stockholm-Uppsala. I planeringen ska hållas öppet för anspråk av riksintresse för ytterligare två spår utmed Ostkustbanan, med reservat för detta via Märsta. - Förutsättningarna för att arbetspendla till Rosersbergs verksamhetsområde med kollektiva färdmedel ska fortsatt utvecklas. Även kommunens landsbygdsområden behöver en bättre fungerande kollektivtrafik i anpassade lösningar med flexibel trafik. - Samtliga busshållplatser ska vara utformade och kunna nås på ett trafiksäkert och tillgängligt sätt. - Det statliga vägnätet från Sigtuna stad via Märsta och vidare till Arlanda, samt mot Stockholm och Uppsala måste utvecklas i takt med utvecklingen av Sigtuna kommun. Väg 263 ska utvecklas till en både trafiksäker och framkomlig väg för såväl regional som inomkommunal trafik. Sträckan Erikssund- Sigtuna stad bör rustas upp och kompletteras med en gång- och cykelväg. - För att möjliggöra utveckling på landsbygden måste vägnätet anpassas i takt med att verksamheter växer fram. Kulturmiljö Kulturmiljön är ett dagligt inslag och den utgör en viktig del av Sigtuna kommuns identitet. Kulturminnesvården behöver ständigt utvecklas då vad som anses värdefullt att bevara förändras över tid. Planeringen i kommunen ska bidra till att bevara och framhäva de viktiga kulturmiljöer som finns i kommunen. - Kulturmiljön i Sigtuna kommun ska bevaras, vårdas och utvecklas så att den bidrar till att förhöja tätorternas och landsbygdens attraktivitet, med avseende på folkhälsa, friluftsliv och tillväxt. - Den medeltida stadskärnan i Sigtuna stad med sitt gatunät och kvartersstruktur utgör ett särskilt bevarandevärt inslag. - Fornlämningar är av stor vikt för förståelsen av vår historia. De ska bevaras och framhävas i planeringen. - Genom förbättrad information ska kommunen sprida ökad kunskap om såväl äldre som yngre intressanta och värdefulla bebyggelseområden och om kulturlandskapet. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 43

- Bevarande- och förnyelseplanen för Sigtuna stad och Kulturminnesvårdsprogrammet ska utgöra ett vägledande kunskapsunderlag. Båda dokumenten bör genomgå en översyn för komplettering och uppdatering, även sentida bebyggelse ska inventeras. - Inventering och värdering av den moderna arkitekturen från 1940 och framåt ska göras för att ge byggnader och områden ett skydd. - Områden i centrala Sigtuna stad där Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad inte överensstämmer med gällande detaljplan bör bli föremål för ny planläggning. - Inom områden för riksintresse för kulturmiljön ska särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön samt till landskapsbild och övrig bebyggelse. - Vid nyexploateringar eller kompletteringar av befintlig miljö bör hänsyn tas till kulturmiljövärden, ortens/landskapets befintliga karaktär och områdets identitet. - Anslutning till lokal byggnadstradition kan ske både med traditionellt och modernt formspråk. - Särskild hänsyn bör tas till öppna landskap mellan bebyggelsegrupper. Inom områden med särskilda natur- eller kulturintressen ställs större krav på lokalisering och utformning av ny bebyggelse. Grönstruktur Grönstrukturen sammanfattar ekologiska system och viktiga ekosystemtjänster. Att värna och utveckla värdefulla naturmiljöer är en viktig uppgift i en hållbar stadsplanering. Det är nödvändigt med en långsiktig strategi för utveckling och bevarande av grön- och blåstrukturen. Regional grönstruktur - I regionala gröna kilar och värdekärnor ska lokalisering av ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter så långt möjligt undvikas. Etablering kan tillkomma men ska konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion. Skydd, buffertzoner och kompensation ska användas för att minska negativa effekter. 44 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Lokal Grönstruktur - Naturinventeringen med helhetsområden ska vara ett planeringsunderlag i kommunens planeringsarbete. Naturinventeringen ska uppdateras kontinuerligt. Inventeringen ger förutsättningar för kommunens planering av grönstruktur och är ett beslutsunderlag vid avvägningar mellan naturvårdsintressen och andra intressen. - Inom grönplanens helhetsområden ska särskild hänsyn tas. Störande verksamheter ska konsekvensbedömas utifrån områdets värde och funktion. Skydd, buffertzoner och ekologisk kompensation kan användas för att minska negativa effekter. - I ekologiskt särskilt känsliga områden ska påverkan på ekologiska funktioner alltid beaktas i miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsfrågor och detaljplanering. - Kompensation för ekologiska eller sociala värden ska behandlas initialt i kommunens planering. Grönplanen definierar olika metoder för kompensation. Om grönområden tas i anspråk för byggnation ska området i möjligaste mån kompenseras genom att kvaliteter höjs inom närområdet. - Områden som ska skyddas för framtiden ska i första hand lokaliseras inom grönstrukturens helhetsområden. - Parkplanen ska användas och utgöra ett viktigt verktyg för en effektiv markanvändning där alla tätortens grönytor får en tydligt definierad och realistisk funktion. - Kommunen ska visa en positiv och tillåtande attityd gentemot lokala initiativ för invånarnas behov att ta tillvara sin omgivning genom stadsodling samt främja tillgång till odling på kolonilottsområden. - Vid bebyggelse av mark i attraktiva strandnära lägen ska strandremsan värnas och möjlighet skapas för tillgänglighet för allmänheten. Förutsättningarna för befintligt växt- och djurliv ska i möjligaste mån bevaras. Grönstrukturen sammanfattar ekologiska system och viktiga ekosystemtjänster. Att värna och utveckla värdefulla naturmiljöer är en viktig uppgift i en hållbar stadsplanering. Det är nödvändigt med en långsiktig strategi för utveckling och bevarande av grön- och blåstrukturen. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 45

Attraktiva, tillgängliga och ekologiskt väl fungerande vattenmiljöer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att långsiktigt säkra kommunens sjöar, vattendrag, grundvattentäkter och våtmarker krävs ökad hänsyn till vattnets värden i den fysiska planeringen. Skyddsvärda områden - I Sigtuna kommun är ambitionen att öka arealen skyddad mark och vatten med höga naturvärden. - Kommunens planering för skydd av värdefull natur ska i första hand utgå från Grönplanens helhetsområden med särskild tonvikt på Garnsviken, Verkaåns dalgång, Oxundasjöns och Mälarens stränder samt hagmarker vid Lejden. De höga värden som finns kvar i skogsmark bör skyddas med prioritering på skogarna norr om Arlanda, Vallstanässkogen och tätortsnära skogar. - Vid ingrepp i känsliga miljöer ska en balanseringsprincip användas i tidigt skede där en betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats. Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat liknande sammanhang. - Kommunen ska öka samarbetet med flygplatsverksamheten för att främja och utveckla en biologisk mångfald samt skyddsformer för områden med höga naturvärden inom flygplatsverksamhetens närområden. Naturvård i skogs- och jordbruk - Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får därför endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. - I kommunens naturvårdsplanering ska kvarvarande värdefulla områden inom grönplanens helhetsområden utredas för olika typer av långsiktigt skydd. - Kommunen ska verka för att lokala jordbrukare ska kunna leverera närproducerat livsmedel till kommunens invånare och institutioner. - Kommunen eftersträvar att jordbruksmark brukas ekologiskt. Vid nyteckning av arrendeavtal för kommunal mark ges förtur till brukare som brukar marken ekologiskt. - Kommunen bör verka för ett utökat samarbete med lantbrukare med syfte att behålla en lämplig hävd på värdefulla marker. Kommunen bör även utveckla det tätortsnära betet till att omfatta närområden i Sigtuna stad och delar av landsbygden. Vatten Attraktiva, tillgängliga och ekologiskt väl fungerande vattenmiljöer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. För att långsiktigt säkra kommunens sjöar, vattendrag, grundvattentäkter och våtmarker krävs ökad hänsyn till vattnets värden i den fysiska planeringen. Miljökvalitetsnormerna innebär en fortsatt proaktiv vattenvård med helhetssyn, samarbete över kommungränserna och höga krav på verksamheter som på olika sätt påverkar kommunens vatten. - Miljökvalitetsnormer för vatten ska uppnås i samtliga yt- och grundvattenförekomster. Vattenkvaliteten i övriga vatten ska inte försämras. - Miljökvalitetsnormer för vatten ska vara styrande för planering, tillståndsgivning och tillsyn av frågor som riskerar påverka yt- och grundvatten negativt. Hänsyn ska tas till hela avrinningsområdet och rådande belastningsutrymme. - Utsläpp av näringsämnen och andra föroreningar, från dagvatten, verksamheter, jordbruksmark och enskilda avlopp, ska minska genom höga krav på dagvattenhantering vid detaljplanering, bygglov och tillsyn samt samverkan med markägare och exploatörer om olika miljöpåverkan och åtgärdsbehov. - Kompensationsåtgärder ska användas där andra verktyg saknas för att uppfylla MKN, för att säkra naturvärden som på annat sätt inte kan säkras eller för att ersätta naturvärden som går förlorade genom exploatering. Kompensationsåtgärder inom ett delavrinningsområde är en viktig planeringsförutsättning vid ny exploatering för att uppfylla MKN. - Den hydrologiska balansen och grundvattenbildningen ska säkras, särskilt i områden som utgör grundvattentäkter. - Förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv ska säkras genom skydd och biotopstärkande insatser och hänsyn i den fysiska planeringen. Vid exploatering ska hänsyn tas till skyddade och skyddsvärda områden och områden med höga naturvärden och känsliga naturtyper, så kallade ekologiskt särskilt känsliga områden. Exploateringens påverkan på hela omgivningen ska beaktas. - Sjöarna och vattendragens karaktär och värden för friluftslivet ska behållas och utvecklas bl a genom ökad tillgänglighet. - Kommunens hållning till dispens från strandskydd är restriktiv. Vid bebyggelse av mark i attraktiva strandnära lägen ska strand- 46 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 47

remsan värnas och möjlighet skapas för tillgänglighet för allmänheten. Förutsättningarna för befintligt växt- och djurliv kommer i möjligaste mån att bevaras. - Kommunens vattenplan ska ligga till grund för planering och genomförande av åtgärder. Riktlinjer för dagvatten - Uppfyllande av miljökvalitetsnormerna för vatten, hänsyn till översvämningsrisker, vattenbalans och grundvattenbildning ska vara styrande vid planering av dagvattenåtgärder. Hänsyn ska tas till hela avrinningsområdet och rådande belastningsutrymme. - Vid ny- och kompletterande bebyggelse ska en dagvattenutredning som belyser förutsättningar och åtgärdsbehov tas fram tidigt i processen och ligga till grund för val av åtgärder. Planen ska skapa förutsättningar för lämpliga åtgärder, vilka preciseras ytterligare i bygglovsskedet med stöd av miljöbalken. Krav på uppföljning och skötsel utgör viktiga verktyg för en hållbar dag - vattenhantering. - Kompensationsåtgärder ska användas där andra verktyg saknas för att uppfylla MKN. - Dagvatten ska flödesutjämnas, fördröjas och renas där det uppstår innan det leds till det kommunala ledningsnätet eller recipient. Detsamma gäller för snöhanteringen i kommunen. - Dagvatten ska nyttjas som en positiv resurs genom öppna lösningar som berikar stadsbilden och förser växt- och djurliv med livsmiljöer. Tillskapande av så kallade mångfunktionella ytor ska eftersträvas i planläggningen. - Mark för vattenanläggningar ska frigöras på lämpliga platser. - Kommunens vattenplan, dagvattenplan och dagvattenriktlinjer ska ligga till grund för planering och genomförande av åtgärder. Tekniska försörjningssystem Tekniska försörjningsystem rör vatten- och avloppslösningar, energiförsörjning, avfallshantering och it-infrastruktur. Hållbara system kräver en kontinuerlig utveckling med handlingsberedskap för ny teknik och är en kombination av mer storskaliga lösningar och mindre lokalt anpassade lösningar. Systemen ska vara kretsloppsanpassade med effektiv hushållning av resurser och omställning till förnybara energislag. Det är viktigt att systemen förhindrar läckage och utsläpp av skadliga ämnen till mark, luft och vatten. Vatten och avlopp - Verka för långsiktig hållbar samhällsstruktur för vatten och avlopp - Med utgångspunkt från strategi för vatten & avlopp på landsbygden kommer en VA-plan tas fram i vilken det kommer att finnas principiella ställningstaganden för kommunal VAutbyggnad, gemensamhetsanläggningar för VA samt enskilt VA. - Kommunen ska verka för möjligheterna att ansluta en huvudvattenledning från Sigtuna Stad till Håbo-Tibble och därigenom trygga reservvattenförsörjningen. - Alla enskilda avloppsanläggningar ska ha efterföljande rening år 2019. - Alla dricksvattentäkter ska efter år 2015 ha ett tillräckligt gott skydd för att säkerställa en god kvalitet på dricksvattnet även ur ett långsiktigt perspektiv. - I problemområden för grundvatten eller då miljökvalitetsnormer för vatten riskerar att inte uppnås, och kommunalt vatten inte är ett alternativ, förordas gemensamma kretsloppsanpassade avloppsanläggningar. Gemensamt avlopp kan vara ett krav för ny exploatering. Energi - Produktion av förnybar energi inom kommunens geografiska yta ska öka. Det görs bland annat genom att kommunen aktivt medverkar till produktion av förnybar energi. - Kommunens fysiska planering och samhällsbyggande ska klimatanpassas och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. - Vid all planering ska hänsyn tas till hushållning med resurser såsom energi, vatten och byggnadsmaterial. - Vid ny- och ombyggnation ska förnybara energisystem prioriteras. - Eftersträva utbyggnad och sammankoppling av fjärrvärmenäten. - Småskaliga förnybara el- och värmesystem ska utvecklas inom kommunen. - Sigtuna kommun bidrar till att målen i Stockholms läns Klimatoch energistrategi uppnås. 48 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Avfallshantering - Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. - Avfallets farlighet ska minska, hanteringen av det farliga avfallet säkras och utsläpp från avfallshantering minimeras. - Insamlingssystemet ska präglas av tillgänglighet, service och kundnytta. Rätt avfall ska hamna på rätt plats. - Information och kommunikation om avfall ska underlätta för alla att göra rätt. - Avfallshanteringen ska ingå i ett tidigt skede vid samtliga nyexploateringar. IT-infrastruktur - Bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. - Alla hushåll och arbetsplatser i Sigtuna kommun ska ha möjlighet till bredband med minst 100 Mbit/s till år 2020. - All offentlig verksamhet, ska år 2018, ha tillgång till 100 Mbit/s - Alla kommundelar ska ha tillgång till öppna och operatörsneutrala nät. Hälsa, säkerhet och risk En god inomhus- och närmiljö är en förutsättning för att kunna nå en hållbar samhällsutveckling. Inriktningen är att oacceptabla risker för hälsan ska minskas eller undvikas genom en klok samhällsplanering. Buller - Kommunen ska arbeta för att bullerdämpande åtgärder vidtas utmed vägsystem och järnvägsstråk i kommunen för att minska störningarna från väg- och tågtrafik. - Kommunen ska verka för att bullerstörningarna i bostads- och friluftsområdena begränsas. - Vid nybyggnad av bostäder eller ny- eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur ska riktvärden för buller normalt inte överskridas och bullerzoner ej utökas. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 49

- Inom områden med skottbuller överstigande 95 db(clx) utanför detaljplanelagt område eller befintlig tätort, ska ny bostadsbebyggelse endast medges undantagsvis. - Inom områden med skottbuller från 90 upp mot 95 db(clx) ska ny bostadsbebyggelse kunna tillkomma, dock med särskild uppmärksamhet riktad på bullersituationen. - Bullerfria områden betraktas idag som en bristvara. Befintliga relativt tysta områden i kommunen ska därför så långt möjligt värnas. Luftföroreningar - Arbetet med att kartlägga och minska luftföroreningsutsläppen från transportsektorn ska fortsätta. - För att bidra till att minska luftföroreningsutsläppen från transporter ska kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik prioriteras framför privatbilismen. Föroreningsskador - Vid nybebyggelse inom område med risk för föroreningsskada enligt utförda inventeringar så krävs avgränsning samt åtgärd, till exempel sanering, om föroreningar påträffas. Radon - Vid nyproduktion av bostäder ska risken för höga radonhalter i inomhusluften alltid beaktas. - Kontroll av radonhalten i dricksvatten från enskilda brunnar rekommenderas i områden med höga radonhalter Elektromagnetiska fält - Nya kraftledningar och elektriska anläggningar ska utformas så att exponeringen för elektromagnetiska fält begränsas. - Vid nybyggnad av bostäder, förskolor och skolor ska riktvärdet 0,4 µt från kraftledningar, transformatorstationer med mera inte överskridas. Riskobjekt - Vid lokalisering av miljöfarliga verksamheter intill bebyggelse eller i anslutning till för samhället viktiga anläggningar ska risker för omgivningen tidigt uppmärksammas. 50 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Transport av farligt gods - Vid exploatering inom 100 meter från en transportled för farligt gods eller från en järnväg ska risksituationen beskrivas och bedömas. Djurhållning - Vid planläggning och tillståndsprövning ska avståndet mellan djurstall och bebyggelse vara anpassad efter risk för olägenhet och lokala förutsättningar. Räddningstjänst - Ny sammanhållen bebyggelse bör lokaliseras så att insatstider om högst 10 minuter erhålls. Detta gäller även vid utbyggnad inom Arlanda flygplats. Beredskapshänsyn och totalförsvar - En inventering och analys av riskfyllda verksamheter inom kommunen ska utföras i samverkan mellan kommunens förvaltningar. - En sårbarhetskarta (riskanalys) avseende grundvatten ska tas fram. Geoteknik och skredrisker - Då behov av geotekniska undersökningar föreligger i samband med detaljplanering och bygglovsprövning ska även skredrisker beaktas. Översvämningsrisk och klimatanpassning - I de fall översvämningshotad mark avses användas till annat än vad som rekommenderas bör en riskanalys genomföras och åtgärder vidtas så att konsekvenserna vid höga flöden kan begränsas. - Lågt liggande områden som i framtiden riskerar att översvämmas ska klimatanpassas genom grönstruktur och så kallade mångfunktionella ytor, exempelvis attraktiva vattenstråk och dammar som kan tillåtas översvämmas vid behov. - Samhällsfunktioner av betydande vikt liksom sammanhållen bostadsbebyggelse bör lokaliseras över nivån för det högsta dimensionerade flödet. Det motsvarar en säkerhetsmarginal på 2,3 meter över Mälarens nuvarande medelvattennivå. Under denna nivå kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Vid bedömningen av vilka riktlinjer som ska tillämpas måste den planerade ombyggnaden av Slussen/Söderström beaktas. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 51

RIKSINTRESSEN OCH MILJÖKVALITETSNORMER Riksintressen Riksintressen är geografiska områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedöms vara betydelsefulla för landet i sin helhet. Dessa områden kan klassas som riksintresse enligt miljöbalken. Syftet med att peka ut ett riksintresse är att säkerställa en användning, bevara något för framtiden eller att möjliggöra viss utveckling. De verksamhetsanknutna riksintressena har identifierats i en process som respektive statligt verk har huvudansvaret för. Det är länsstyrelsens uppgift att i planprocessen och tillståndsgivning bevaka att riksintressena tillgodoses och även att lämna underlag om desamma till kommunens planering. Kommunen har i sin översiktliga planering att beskriva de olika riksintressena och hur de hanteras i den avvägning som kommunen alltid måste göra. I ett område av riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset väger oftast tyngre än ett eventuellt motstående lokalt intresse i den fysiska planeringen. När olika riksintressen ställs mot varandra, prioriteras det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning. Undantagna är anläggningar för totalförsvaret som bör ges företräde. - Stockholm Arlanda flygplats är av riksintresse för den civila luftfarten med influensområde, hinderstege och väderradarstation. - Kraftledningarnas stamnät är av riksintresse för energidistribution. - Totalförsvaret utgör riksintresse för landets säkerhet och kommunen berörs av Kungsängens övnings- och skjutfält med influensområde avseende bullerstörningar. Ett mindre område i östra kommundelen berörs. - Vägar, järnvägar, stationer och terminaler av större betydelse utgör riksintresse, och det berör vägarna E4, 912, 269 och 263, trafikplatserna Rosersberg, Märsta och Måby, järnvägarna Ostkustbanan och Arlandabanan med sina fem stationer, terminalen för flygbränsle i Brista och framtida godskombiterminalen i södra Rosersberg. Väderradarstationen på Arlanda flygplats är ett nytt utpekat riksintresse. Den föreslagna ledning för naturgas som tidigare berörde Sigtuna kommun är numera borttagen. Det finns inget område av riksintresse för vindkraft som berör Sigtuna kommun då vindstyrkorna har bedömts ringa. De riksintressen som berör Sigtuna kommun täcker stora mark- och vattenområden i kommunen. Nästan 80 % av markarealen berörs av något eller flera sammanlagrade riksintressen. De enskilt till ytan största områdena utgörs av riksintresse för kulturmiljövård respektive influensområde för Arlanda flygplats. De riksintresseområden som berörs finns utförligt beskrivna i Allmänna intressen i avsnittet som behandlar hälsa, säkerhet och risk. Nedan följer en uppräkning av de berörda riksintresseområdena: - Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Även yrkesfisket utgör ett riksintresse. - Natura 2000-områdena, Västerängsudd, Slåsta och Pekhagen. - Sex stora områden är av riksintresse för kulturmiljövården, AB 65-71, utspridda över hela kommunen. 52 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

De anläggningar/områden som i Sigtuna kommun är utpekade som riksintressen utgör nästan samtliga värdefulla även i det lokala perspektivet. Därför delar Sigtuna kommun statens syn på de värden som ligger till grund för riksintresseanspråken. Kommunen bedömer att översiktsplanens intentioner överensstämmer med syftet bakom respektive utpekade riksintresse och att nuvarande skydd och planeringsinriktning tillsammans tillgodoser dessa riksintressen. Då det uppstår konflikt med motstående intressen är det i huvudsak mellan bostadsbyggande och influensområden för buller gällande antingen Arlanda flygplats eller Kungsängens övnings- och skjutområde. I den storstadsregion Sigtuna kommun verkar i och den inflyttning som sker så anser Sigtuna kommun att bostadsförsörjning borde jämställas med riksintressena, så att det finns förutsättningar för rimliga avvägningar mellan dessa motstående intressen. Den avvägning som ska göras när motstående intressen ska hanteras utgår från bedömningar där viss förnyelse och utveckling ska kunna ske utan att för den skull riskera värdet av riksintresset eller dess funktion. Den avvägning som ska göras när motstående intressen ska hanteras utgår från bedömningar där viss förnyelse och utveckling ska kunna ske utan att för den skull riskera värdet av riksintresset eller dess funktion. Till osäkerheten hör även den oklarhet som råder beträffande maximala bullernivåer från flyget där Naturvårdsverket och Boverket tagit fram olika riktlinjer för hur störningen ska beaktas. Frågan är under nationell samordning. För riksintresset Stockholm-Arlanda flygplats och dess influensområde finns sedan år 2008 en precisering gjord av länsstyrelsen. Enighet råder om behovet att revidera detta riksintresse men också att revideringen bör avvakta ett beslut kring inlämnad ny miljötillståndsansökan av bedriva flygverksamhet. Det nya miljötillståndet för Stockholm-Arlanda flygplats som Swedavia AB ansökt om är en viktig förutsättning inför kommande planering. För Arlanda flygplats reserveras dock inget markreservat i Översiktsplan 2014 för ytterligare rullbana då det inte finns tillräckligt beslutsunderlag för det. Beroende på hur rullbanorna på flygplatsen kan utnyttjas i framtiden påverkas möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse i vissa delar av kommunen. Däremot anser Sigtuna kommun att viss nybyggnad och ersättningshus ska kunna tillkomma även inom influensområdet. Tidigare samarbete mellan Länsstyrelsen, Swedavia och Sigtuna kommun för att närmare studera förutsättningarna för specifika områden vill kommunen fortsätta med. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 53

Vad gäller ytterligare spårkapacitet på järnväg är det Ostkustbanan som Sigtuna kommun menar ska beaktas i kommande planering. Ett nytt beslut avseende Försvarsmaktens riksintressen samt beskrivning av så kallade samrådsområden finns sedan år 2010. Länsstyrelsen har för avsikt att se över dessa samrådsområden tillsammans med berörda kommuner. Sigtuna kommun understryker vikten av att det kommer till stånd. Vad gäller riksintressena för trafikslagen är det framförallt väg 263 som Sigtuna kommun vill lyfta fram. Vägens regionala betydelse är av sekundär art och där riksintresseanspråket måste samsas med kommunens behov av att minska barriäreffekten av vägen genom Märsta, samt underlätta för utveckling av nya bostäder och bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter. Vad gäller ytterligare spårkapacitet på järnväg är det Ostkustbanan som Sigtuna kommun menar ska beaktas i kommande planering. Ny station på Arlandabanan inom östra Arlandastad bör utpekas som riksintresse. Riktlinjer - Riksintressena ska beaktas utifrån vad som är skyddsvärt. I de riksintressen som pekats ut på grund av att de representerar nationellt ovanliga exempelvis natur- eller kulturvärden ska dessa områden i skyddas. Viss utveckling kan tillåtas inom ramen för skyddsvärdet, särskilt inom de geografiskt stora områdena för kulturmiljövård på landsbygden. - För riksintressen som pekats ut för en möjlig tilltänkt exploatering som är nationellt viktig: t.ex. vägar, järnvägar eller Arlanda flygplats, ska ingen konkurrerande mark- eller vattenanvändning tillåtas. - Sigtuna kommun ska verka för att bostadsförsörjningen jämställs med riksintressena för att skapa rimliga förutsättningar för avvägningar mot andra riksintressen. Miljökvalitetsnormer Av översiktsplanen ska enligt 3 kap. 5 PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Sedan gällande översiktsplan för Sigtuna kommun antogs har nya MKN för luft och vatten införts. Gällande normer återfinns dels i Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477 och dels för vatten, avseende Norra Östersjöns vattendistrikt, i Stockholms läns författningssamling (01FS 2010:65). De dominerande källorna till luftföroreningar i kommunen är flyget till och från Arlanda flygplats samt marktransporter. Även produktion av energi står för relativt stor andel av utsläppen. Hushållen bidrar också med stora utsläpp. Nedfall (deposition) av luftföroreningar (PM 10) medför bland annat markförsurning och näringsämnesläckage till vattendrag och hav. Nedfallet av både kväve och svavel överskrider de kritiska belastningsgränser som gäller för norra storstockholmsregionen. Nedfallet orsakas främst av utsläppskällor utanför Stockholms län. Risken för framtida överskridande av gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO2) bedöms främst gälla utmed infartsleden till Stockholm-Arlanda flygplats. Därför måste åtgärder vidtas för att begränsa effekterna av en tilltagande markbunden trafik till, från och inom flygplatsområdet. Beträffande partiklar föreligger för närvarande inte någon risk att överskrida miljökvalitetsnormen. Sigtuna kommun kommer att följa det som framgår av det åtgärdsprogram för NO2 och PM10 i Stockholms län som är under utarbetande. Miljökvalitetsnormer för vatten innebär uppfyllande av så kallad god ekologisk respektive god kemisk status. Läs mer i avsnitt Vatten i bilagan Allmänna intressen. Statusen för både luft och vatten i Sigtuna kommun redovisas utförligare i bilagan Allmänna intressen under avsnitt Hälsa, säkerhet och risk respektive Vatten. 54 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 55

56 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING När översiktsplaner upprättas ska enligt bestämmelser i miljöbalken en miljöbedömning genomföras för att säkerställa att en hållbar utveckling främjas. Inom ramen för miljöbedömningen ska samråd hållas och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Samråd har hållits angående miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar med Länsstyrelsen i Stockholms län och berörda kommuner. En miljöbedömning ska identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan uppstå avseende biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Med utgångspunkt i översiktsplanens syfte, strategiska innehåll och långsiktiga karaktär kan en betydande miljöpåverkan uppkomma för alla dessa aspekter. Samtliga av dessa aspekter behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Extra fokus har lagts på de planeringsfrågor där den allvarligaste miljöpåverkan riskerar att uppstå och på de frågor där planen bedöms ha största möjlighet att påverka miljön i positiv riktning. Följande frågor har i avgränsningssamrådet bedömts vara av sådan karaktär: - Trafik och transporter och dess påverkan på bland annat buller, klimatet och möjligheten till hållbara kommunikationer. - Markexploateringar och dess påverkan på natur, kulturmiljö och vattenmiljöer och vattenkvalitet. - Klimatfrågor såsom klimatanpassning och utfasning av fossila bränslen. - Byggande och tekniska försörjningssystem. Miljökonsekvensbeskrivningen är under samråd samtidigt som Översiktsplan 2014. Den har tydliggjort miljökonsekvenser och målkonflikter i planen. Dessa och de åtgärdsförslag som presenteras ska inarbetas i det kommande arbetet med utställningsversionen av Översiktsplan 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 57

58 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

FORTSATT ARBETE Syftet med samrådet är att bredda samtalet om Sigtuna kommuns framtid och involvera så många som möjligt av de som lever och verkar i kommunen. Efter samrådet ska kommunen bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna med utgångspunkt i de synpunkter som kommer in. Sedan kommer fortsättningen med utställning, antagande och fortsatt planering och genomförande. När kommunens beslut att anta översiktsplanen har vunnit laga kraft genomförs planens mål och intentioner i flera efterföljande processer. Översiktsplanen är en avsiktsförklaring för kommunens framtida mark- och vattenanvändning. Den är inte juridiskt bindande, utan är ett styrdokument för planering på mer detaljerad nivå. Översiktsplanens intentioner är vägledande för kommunens beslut om detaljplaner, bygglov, sektorsplaner och andra policydokument som berör den fysiska planeringen. Planen är också vägledande när andra myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Detaljplaner och områdesbestämmelser styr markanvändningen då de är juridiskt bindande. För de områden som inte omfattas av dessa planer har översiktsplanen en särskilt viktig vägledande roll för efterföljande beslut. Tidsperspektivet för planens utvecklingsstrategier och riktlinjer är förhållandevis långt med siktet på år 2030. Det är trots allt viktigt att redan nu påbörja arbetet med flera av planens förslag, eftersom stads- och samhällsbyggande tar och ska få ta lång tid för att ett bra resultat ska uppnås. I planen föreslås förtätnings-, utrednings- och förändringsområden. Projekt som kommer att kräva ett aktivt arbete från kommunens sida och en bred medverkan från fastighetsägare och verksamhetsutövare. Översiktsplan 2014 håller samman den fysiska planeringen med utgångspunkt från aktuella planer inom miljö, trafik, vatten och avlopp, riskhantering, bostadsbyggande med mera. Planer som var och en är viktiga för kommunens långsiktiga utveckling och ska verka i samma riktning som översiktsplanen. Tillväxt- och utvecklingstakt kommer att variera över tiden beroende på konjunktur, efterfrågan, hur framgångsrik kommunen är att erbjuda attraktiva områden/miljöer, näringslivets expansion och inte minst investeringsviljan hos marknadens aktörer. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 59

I kap.6 Planeringsunderlag har de underlag inom en rad olika ämnesområden ställts samman som har använts som kunskapsunderlag i arbetet med Översiktsplan 2014. Det finns dock ett antal planeringsunderlag som inte är formellt färdigställda, men har ändå kunnat utgöra viktigt underlag och arbetats in i Översiktsplan 2014. Arbetet med dessa planer ska slutföras 2013-2014. Några av dessa dokument kan särskilt nämnas: Vattenplan, Grönplan, Parkplan, Tillgänglighetsprogram 2013-2017 och Hållbart Kollektivtrafikstråk Märsta Arlandastad Arlanda. Översiktsplan 2014 pekar ut ett antal områden där uppdaterat och ytterligare kunskapsunderlag kommer att behövas inför fortsatt utveckling. Inom kulturmiljöområdet finns behov av uppdatering av såväl Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad som för Kulturminnesvårdsprogrammet för Sigtuna kommun. Kommunen avser att uppdatera den strategiska planen för hantering av vatten och avlopp på landsbygden. Ytterligare underlag håller på att tas fram inom vattenområdet gällande nya skyddsföreskrifter och skyddszoner för grundvattentäkter. Vidare finns behov av uppdatering av såväl Riktlinjer för dagvatten som den mer åtgärdsinriktade Dagvattenplanen. Översiktsplan 2014 summerar ett antal geografiska områden där ett strategiskt långsiktigt arbete behöver bedrivas för att göra de avvägningar som krävs för att åstadkomma önskad utveckling. Det är förtätning i kommunens tre tätorter, där centralorten Märsta bland annat på grund av sin storlek har den största potentialen vad gäller förtätning. Dessutom ingår Märsta i den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta där behovet av en fördjupning av översiktsplanen kommer att övervägas. Förutsättning för utveckling av den regionala stadskärnan är en utvecklad trafikinfrastruktur och här måste flera aktörer samverka mot samma mål för att kunna uppnå önskat resultat. Även för Rosersberg anges att en fördjupning av översiktsplanen bör övervägas. Att förtäta och bygga i redan bebyggda områden är en komplex process med många sakägare. Därför är det väsentligt att planeringsprocessen är öppen och att förslag tas fram i dialog med invånarna och med en gemensam målbild. Processen måste få ta tid för att nå samförstånd så långt som möjligt. Det leder till en mer positiv syn på stadens utveckling och ger mer demokratiskt förankrade beslut. Det program för bostadsbyggande som kommunen tar fram årligen utgör en god grund för dialog i det tidiga skedet. Strategierna i planen innebär bland annat att vi kommer att bo tätare och att stadslivet blir intensivare. Det ställer höga krav på tillgängliga och inbjudande offentliga platser och grönområden. Samtidigt måste den offentliga servicen, närheten till kollektivtrafik samt trygga och gena cykelvägar förstärkas. Översiktsplan 2014 visar en tydlig vilja att landsbygden ska kunna utvecklas. Det finns en rad viljeinriktningar som behöver konkretiseras framöver. Inte minst gäller det de utredningsområden som mark- och vatttenanvändningskartan pekar ut. Fortsatt utveckling av verksamhetsområden ger Översiktsplan 2014 styrning mot, och där gäller FÖP Arlandaområdet fortsättningsvis. I Översiktsplan 2014 finns ett antal frågeställningar av stor betydelse som kommunen inte råder över själv. Kommunen har att påverka och övertyga andra om behov av vissa åtgärder. Det handlar en hel del kring förbättrad infrastruktur i det statliga vägnätet där Trafikverket är huvudman, och det handlar om förbättrad kollektivtrafik där SL eller UL är huvudman. Influensområdet för Arlanda flygplats är ett annat exempel där Länsstyrelsen i Stockholms län har att tillsammans med berörda kommuner komma fram till de tillämpningsbestämmelser som ska gälla inom influensområdet. Området som sådant lades fast i ett beslut från länsstyrelsen under 2008. Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för flygplatsen indikerar att influensområdet kommer att förändras i framtiden. En översyn av influensområdet och dess utbredning är därför nödvändigt för kommunens fortsatta planering. Även influensområdet för Kungsängens skjut- och övningsfält berör Sigtuna kommun. Där är länsstyrelsens planerade översyn av samtliga förordnanden i Stockholms län, vilket även omfattar skjutfältet, ett värdefullt underlag inför kommunens fortsatta utveckling av bostadsbyggandet. 60 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Att ta fram en översiktsplan till antagande är ofta ett långt och tidskrävande arbete. Översiktsplanen är giltig tills den upphävs, men målet är att kommunfullmäktige en gång varje mandatperiod ska ta ställning till om planen fortfarande är aktuell. I samband med aktualitetsprövningen finns möjlighet att identifiera och hantera eventuella mål- och intressekonflikter som har uppstått mellan översiktsplanen och andra styrdokument. Utöver aktualitetsförklaringen finns det möjlighet att arbeta med fördjupningar och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen. Geografiska fördjupningar av översiktsplanen eller större program är även en god utgångspunkt för en fördjupad dialog med de som bor och verkar i ett område. Genom att arbeta med rullande översiktsplanering på detta sätt möjliggörs arbete med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Översiktsplanen är tillsammans med Mål och budget kommunens viktigaste styrdokument. Den strategiska planeringen är inte enbart en fråga för stadsbyggnadskontoret utan är en angelägenhet för hela den kommunala förvaltningen. Ett framgångsrikt genomförande av planen är därför beroende av ett fungerande samarbete över förvaltningsgränserna. Dessutom förutsätts ett brett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, byggherrarna, näringslivet och framförallt de boende för att kommunen ska nå uppsatta mål. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 61

PLANERINGSUNDERLAG Avser sammanställning av det huvudsakliga planeringsunderlag som har använts inför arbetet med Översiktsplan 2014 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) 2010 Regionala stadskärnor, Rapport 1:2009, Region- och trafikplanekontoret Program för bostadsbyggande 2013-2017, Sigtuna kommun Översiktsplan 2002, Sigtuna kommun Ortsanalys för Märsta, Sigtuna kommun, 2009 Ortsanalys för Sigtuna stad, Sigtuna kommun, 2009 Masterplan för Arlanda flygplats, Swedavia, 2012 Fördjupning av översiktsplan för Arlandaområdet, Sigtuna kommun, 2006 Kapacitetsplan förskolor och skolor, Sigtuna kommun 2013-2017 Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad, Sigtuna kommun, 1987 Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Sigtuna kommun, 1985 Naturinventering Sigtuna kommun, 2007 med årlig uppdatering (finns som skikt i GIS) Avfallsplan 2005-2008, Sigtuna kommun, 2004 Riskhänsyn vid ny bebyggelse 2001:01, Länsstyrelsen i Stockholms län Riktlinjer för flygbuller, Naturvårdsverket, 2008 Artdatabanken.se Klimatanpassning i fysisk planering vägledning från länsstyrelserna, 2012 Bredbandsstrategi för Sigtuna kommun, 2012 Vision för stadsbyggnadsstrategi för Airport City Stockholm, Sigtuna kommun, 2013 Handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet i Sigtuna kommun, 2010 Den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta underlag för det fortsatta utveck-lingsarbetet, Sigtuna kommun m.fl. 2011 Handikappolitisk plan för Sigtuna kommun, Sigtuna kommun, 2006 Klimatstrategi för Sigtuna kommun - strategier för att begränsa kommunens påverkan på klimatet, 2009 62 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Landsbygdsprogram för Sigtuna kommun, 2009 Miljöprogram för Sigtuna kommun, 2010 Plan för folkhälsoarbetet 2007-2011, Sigtuna kommun Social plan - Förebyggande insatser för barn som far illa 2009-2014, Sigtuna kommun Mångfald- och jämställdhetsplan 2012-2015, Sigtuna kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden, Sigtuna kommun, 2008 Riktlinjer för dagvatten, Sigtuna kommun, 2003 Dagvattenplan för Sigtuna kommun, 2004 Trafikstrategi för Sigtuna kommun - Vision och strategi, Sigtuna kommun, 2010 Underlag i status som arbetsmaterial, Sigtuna kommun: - Vattenplan - Grönplan - Parkplan - Ekologiskt särskilt känsliga områden - Cykelplan - Strategi för effektiv energianvändning i Sigtuna kommun - Hållbart byggande - Hållbar kollektivtrafik, stråket Märsta station- Arlandastad- Arlanda flygplats - Förtätningsstudie Märsta - Plan för folkhälsa - Plan för tillgänglighet - Trafikbuller och planering i Sigtuna kommun, strategi - Näringslivsplan Sigtuna kommun - Skogsbruksplan, Sigtuna kommun - Radonkartering i Sigtuna kommun Översvämningsrisker i Sigtuna kommun, (finns som GIS-skikt) Råd och anvisningar för byggande i Odensala-Hova området, Sigtuna kommun 1994 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 63

ORDLISTA Allmänintresse/allmänna intressen De generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. (Från NE) Biologisk mångfald Bygglov Tillstånd att bygga eller att ändra byggnad. Bygglov ges av Bygg- och trafiknämnden. Dagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, parkeringsplatser och gator. Decibel (db) Mätetal för buller, dels för ljudeffektnivå och dels för ljudtrycksnivå. Decibelskalan är logaritmisk, 0 på skalan betecknar det lägsta hörbara ljudet för en person med god hörsel och 120-130 är örats smärtgräns. Detaljplan Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen för att reglera mark- och vattenanvändningen. Detaljplanen ger byggrätter, och har en genomförandetid under vilken markägaren skall söka bygglov för att planen skall genomföras. Detaljplanen är juridiskt bindande. Ekologisk hållbarhet Samhällett utvecklas med anpassning efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Ekonomisk hållbarhet Hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekosystemtjänster De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar samhället, tjänster som direkt eller indirekt påverkar människors välbefinnande. Fastighet Mark delas in i fastigheter som avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Till fastigheten hör byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar för stadigvarande bruk. Fördjupning av översiktsplan (FÖP) En fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen som syftar till att beskriva utvecklingen av ett område mer i detalj. En FÖP gäller parallellt med översiktsplanen. Förtätning Att bygga inom befintliga områden till skillnad från utglesning som innebär att tätorten växer utåt. GIS Geografiska informationssystem Datoriserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data. Gröna kilar/stråk/korridorer En grön kil är ett större stråk av sammanhängande natur i närheten av bebyggelse. Gröna kilar erbjuder tätortsnära möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Hållbar utveckling Utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kollektivtrafiknoder Strategiska knutpunkter i kollektivtrafiken där bytes- och omstigningsmöjligheter mellan buss/tåg eller andra transportslag finns. Miljöbalken (MB) Miljöbalken togs fram för att samla den svenska miljölagstiftningen och ersatte ett flertal tidigare lagar. Det övergripande syftet med Miljöbalken är att främja en hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Tas fram och används som underlag under planprocessen för att beskriva planers konsekvenser för miljön. När en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och vad den ska innehålla regleras i Miljöbalken. Miljökvalitetsnormer (MKN) Anger de uppsatta gränsvärden för störningar eller föroreningar som naturen eller människan kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse. Verksamhetsutövare ska se till att normerna inte överskrids och myndigheter ska ta hänsyn till miljökvalitetsnormer när de prövar tillstånd eller utövar tillsyn. 64 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun

Natura 2000 Ett nätverk av skyddade områden inom EU som syftar till att bevara den biologiska mångfalden och hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Majoriteten av svenska Natura 2000-områden skyddas idag som nationalpark eller naturreservat. Naturreservat och nationalpark Naturreservat bildas för att värna biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och för att tillgodose friluftslivets behov. Kommunen eller länsstyrelsen beslutar om bildandet av ett naturreservat. En nationalpark bildas efter medgivande av regeringen, skyddsbestämmelserna för nationalparker är oftast mer omfattande än för naturreservat. Områdesbestämmelser Planinstitut som kan användas när endast ett fåtal frågor avses regleras, till exempel införa utökad lovplikt, begränsa storlek på byggnad och tomt. Områdesbestämmelserna är juridiskt binande, men har en enklare hantering än detaljplan. Syfte är att uppnå översiktsplanens intentioner eller tillgodose ett riksintresse. Plan- och bygglagen (PBL) Reglerar förutsättningarna för mark- och vattenanvändning och för byggande. Lagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Regional stadskärna Regional stadskärna inom ett storstadsområde ger möjlighet att utveckla regionen till att bli mer långsiktigt hållbar än vad en region med en enkärnig eller utspridd struktur är. Resecentrum Resecentrum är den fysiska sammankopplingen av olika färdmedel i en knutpunkt där också service finns gentemot kunder och resenärer. Riksintresse Område som är av nationell betydelse på grund av sina natureller kulturvärden, sin vikt för någon näring eller genom sin lämplighet för nya vägar, järnvägar eller annan exploatering. Social hållbarhet Samhällsutvecklingen som bygger ett långsiktigt, stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Välbefinnande sätts i centrum. Stomlinje Stomlinje inom kollektivtrafiken har ett resandeunderlag på minst 200 resenärer på mest belastade delsträcka under maxtimmen och en turtäthet om lägst 10 minuter i högtrafik. Stomnät Stomnätet knyter samman länets olika delar och skapar resmöjligheter och tydliga, långsiktiga samband mellan olika områden. Swedavia Swedavia är en statlig koncern som äger, driver och utvecklar flygplatser i Sverige, däribland Arlanda flygplats. Upplåtelseform Anger hur man förfogar över sin bostad. Exempel på upplåtelse former är bostadsrätt, hyresrätt och äganderätt. Värdekärnor Gröna värdekärnor utgör de delar av de gröna kilarna som har högst natur-, kultur- och rekreationsvärden. Värdekärnorna har stor biologisk mångfald och kan sägas vara de mest värdefulla delarna av en kil. Översiktsplan En kommunövergripande plan som är vägledande för användningen av mark- och vatten och som anger hur bebyggelse ska utvecklas och hur naturområden ska bevaras. I översiktsplanen redovisas kommunens långsiktiga ambitioner och visioner. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men tjänar som beslutsunderlag och vägledning. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 65

Södergatan 20, 195 85 Märsta www.sigtuna.se