FÖRELÄSNING BUDDHISMEN Buddhismen är vid sidan av kristendom, islam och hinduismen bland de största världsreligionerna. Buddhismen uppstod för 2000 år sedan i området kring floden Ganges i norra Indien. Buddhismen har en hel del drag gemensamma med hinduismen. Men på ett sätt skiljer sig buddhismen från alla andra religioner buddhismen saknar gudstro. Man tror alltså inte på någon gud. Kanske kan buddhismen bäst beskrivas som en livsväg eller en filosofi ett sätt att tänka och leva. Precis som med andra livsåskådningar och religioner så uppträder buddhismen i olika former och traditioner. Den har färgats av olika kulturer i och med att den spritts i stora delar av Asien. Den här föreläsningen koncentrerar sig i första hand på vad som förenar alla buddhister snarare än det som skiljer dem åt. SIDDHARTA GAUTAMA BUDDHA Ordet buddhist kommer av det indiska ordet buddha som betyder upplyst. Buddhismens store lärare och grundare är en indisk man, som hette Siddharta Gautama. Under meditation fann han den upplysning som blev buddhismens lära. Siddharta blev en Buddha ca 400 f.kr. Siddhartas moder dog strax efter hans födelse. Han levde därefter i en skyddad tillvaro i faderns palats i nuvarande Nepal, vid Himalaya. Han var gift och blev far vid 29 års ålder, då han bröt upp från sin tillvaro. Fyra symbolladdade möten fick honom att ta detta steg. De tre första mötena med en åldring, en sjuk och en död människa gjorde att han på ett avgörande sätt insåg livets villkor. Han insåg att livet innebar allt detta för honom också ja, för alla människor. På dessa möten reagerade Siddhara Gautama med en total 1
omvärdering av livet och han försökte börja sitt liv på nytt med en annan inriktning. Det fjärde mötet var med en asket, dvs en vis man. Siddharta Gautama, som hittills levt ett skyddat och bekvämt liv, bestämde sig för att prova på att leva som asket, för att på så sätt försöka få svar på sina frågor om livet. Det var inte lätt för honom med tanke på hans liv i rikedom och bekvämlighet med familj och barn. Men den väg han påbörjade, med renlevnad, askes och hårda prövningar gav inte de svar han sökte. Han övergav denna väg och nådde istället fram till sitt svar på livsfrågorna, när han suttit länge i meditation under ett fikonträd. Då blev han Buddha den upplyste. Resten av sitt liv ägnade han åt att ge sin insikt vidare. Redan under sin livstid började han predika för några lärljungar i Benares i norra Indien och nådde redan under sin livstid stora framgångar. När han dog kremerades han, enligt traditionell gravsed och hans kvarlevor delades ut som reliker att förvaras i tempel spm byggdes över dessa kvarlevor. Stupas kallas dessa tempel. DET CENTRALA I BUDHAS LÄRA/KÄRNAN I BUDDHISMEN Vad var det då för insikt Buddha hade kommit fram till? Jo, det han kom fram till kallas de fyra ädla saningarna om livet: Första saningen: Allt är dukkha/lidande. Dvs livet är förgängligt. Ingenting består och varar för evigt. Vi försöker hålla fast vid det som gör oss lyckliga och vi försöker hela tiden få mer och bättre av det vi strävar efter. Andra saningen: Orsaken till lidandet är vårt omättliga begär, vår livstörst. Det är för att vi hela tiden söker njutningar och försöker mätta vårt begär som vi lider och dessutom utökar lidandet. Desto mer vi får desto mer vill vi ha. Tredje sanningen: Lidandet upphör genom att begäret 2
utplånas, förintas. Denna tredje saning inleder själva terapin, behandlingen av vårt tillstånd. Den logiska slutsatsen blir att om livstörsten/begäret är orsaken till lidandet måste begäret minska om lidandet ska minska. Människan måste inse att hon inte når frid och lycka om hon inte tonar ner jagets dominans över sinnet. Hur detta ska ske behandlas i den fjärde sanningen. Fjärde sanningen: Vägen till begärets förintande och därmed lidandets upphörande går genom den åttafaldiga vägen. Vägen till befrielse från lidande är att följa Buddhas väg, den åttafaldiga vägen, som symboliseras av ett hjul med åtta ekrar. Detta kallas även för lärans hjul och leder till jagets utslocknande, dvs upptäckten att jaget är en synvilla i vårt sinne. På så sätt når man upplysning/nirvava. Den åttafaldiga vägen sammanfattas: rätt insikt rätt tanke rätt tal rätt handling rätt levnadssätt rätt ansträngning rätt uppmärksamhet rätt meditiation Liksom ekrarna i hjulet är placerade i cirkel, så att man inte kan se vilken eker som är den första och den sista, ska den 3
åttafaldiga vägen förstås som en cirkel där de olika delarna hänger samman och påverkar varandra. Rätt kunskap och handling behövs för att kunna meditera rätt, men rätt meditaion leder till fördjupad kunskap som leder till rätt handling etc. Den åttafaldiga vägen kan delas in i tre områden: rätt kunskap, som innebär att inse sanningen om tillvarons förgänglighet. Rätt handling leder till frihet från begär, vrede och okunnighet. Det finns fem grundläggande regler:1. Du skall icke döda 2. Du skall icks stjäla 3. Du skall inte leva okyskt (dvs är man munk eller nunna ska man inte ha sex alls, är man gift ska man inte vara otrogen) 4. Du skall icke ljuga 5. Du skall inte dricka rusdrycker. Dessa regler är riktlinjer och inga absoluta befallningar och kan tolkas olika. Rät meditation innebär att man sitter fast och stadigt (yoga) helst i lotusställning med korslagda ben, med rak rygg, hals och nacke.man håller ihop händerna med tummarna mot varandra, med ögonen halvslutna, som Buddha ofta avbildas. För att helt kunna förja Buddhas anvisningar och gå hela den åttafaldiga vägen måste man bryta sig ur alla världsliga sammanhang och bli munk eller nunna (Han accepterade nunnor efter viss tvekan redan 400 f.kr jmf kristendom) Buddhistisk trosbekännelse: 1. Jag tar min tillflykt till Buddha 2. Jag tar min tillflykt till lärar 3. Jag tar min tillflykt till munkförsamlingen Målet med buddhismen är utslocknandet/nirvava. Ljuslågan släcks, begärets försvinnande kan beskrivas som frid och lycka. Frälsningen är alltså att bli fri ifrån begär och därmed från återfödelse. Detta innebär att återfödelsens kretslopp kan brytas. Karman upphör och vi slutar återfödas. Målet är att hitta frid i ditt inre som gör att frid uppstår 4
mellan människor i samhället. Slutmålet är varken himmel eller helvete, utan alltid nirvana: upphörandet av alla begär och därmed också all existens. Alla blir då befriade från tillvarons lidande. TEXTER Buddha tog avstånd från hinduismens heliga texter, Veda. Det går inte att i skrifterna klart urskilja vad som härstammar från Buddha själv och vad som tillkommit senare. (Den nordliga buddhismen (Kina Japan) har större antal heliga skrifter än den sydliga (Sri Lanka, Burma, Thailand) De viktigaste skrifterna är samlade i de tre korgarna (Tripitaka). I den första korgen finns huvudsakligen munkregler. I den andra finns tal av Buddha och berättelser om Buddha och i den tredje filosofiska utläggningar av läran. De mest kända texterna finns i den andra korgen Dhammapadda (Lärans väg), en lättfattlig sammanfattning av buddhismens lära. Somliga skrifter är skrivna på pali, det språk som Buddha själv talade, en utveckling av det klassiska indiska språket sanskrit. Det är främst i den sydliga buddhsimen som pali används. I den norra används mest sanskrit. BUDDHISMENS OLIKA INRIKTNINGAR Buddhismen uppdelas i regel i tre traditioner: 1. Theravada (de gamlas väg) är den sydliga buddhismen som anser sig vara den riktning som bäst bevarar Buddhas ursprungliga lära. Det är alltså den äldsta ursprungliga läran. Av den nordliga buddhismen kallas theravada för hinayana=den lilla farkosten, därför att den frälsningsväg den anvisar är så svår att bara ett fåtal 5
blir frälsta. 2. Mahayana=den stora farkosten. Så kallar sig den nordliga buddhismen. Inom Mahayana har man inte varit rädd för att utveckal Buddhas ursprungliga lära. Man har gärna anknutit till tankar och föreställnngar i de länder man lever. Inom Mahayana spelar himmelska bodhisattvor en stor roll som människornas hjälpare på vägen till frälsning. En bodhisattva betyder en var väsen är kunskap. En bodhisattva är en blivande buddha som på vägen mot nirvana stannat i en slags himmelsk existens för att hjälpa människor till den slutliga frälsningen. En bodhisattva har alltså frivilligt skjutit upp sitt ingående i nirvava för att stanna kvar en tid och hjälpa andra att nå dit. 3. Vajrayana=diamantfarkosten. Denna riktning bygger på Mahayana men erbjuder en snabbare väg till befrielse, med hjälp av speciella riter. Denna form av buddhismen finns i Tibet. Där ses de högsta ledarna som återfödda himmelska bodhisattvor. Den nuvrande Dalai Lama ses som den 14:e återfödelsen av barmhärtighetens lama, Avolokiteshvara. När en sådan ledare dör, letar men efter en efterföljare genom att söka någon som har samma personliga kännetecken som den döde laman. Denne betraktas då som den återfödde boddhisattvan. Zenbuddhismen är den form av buddhsim som blivit mest känd i Västerlandet, eftersom många människor i Europa och USA tillämpar zenbuddhismens medtiationsteknik. Den formades i Japan under medeltiden. Man sitter i Yogaställning och mediterar med hjälp av en andningsteknik som gör att medvetandet töms på begrepp och tankar och att man då uppnår insikt, satori. 6