Skolprogram 2014 26/9 3/10

Relevanta dokument
Välkommen till. Det blir allt från föreläsningar, utställningar och föreställningar till föreningstorg, mingel, inspiration och mycket annat.

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20151

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20181

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet Ljusdal (2110) period 20121

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson, Hans Almgren

Meritvärden vid avslutad antagning till nationella program i Helsingborg

Barn- och fritidsprogrammet

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20171

INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Antagningsstatistik preliminär antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20181

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Antagningsstatistik preliminär antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20171

Globala Sundsvall 2016

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Helsingborg

Gymnasiereformen i korthet

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20171

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Helsingborg 2017

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Helsingborg 2017

Resultat av preliminär antagning till gymnasieskolan 2018/19 Antagning 5/4 2018

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2014

Ekonomiprogrammet (EK)

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20171

Presentation av KNUT projektet

Ämne Hållbart samhälle

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Program Förstahands- Platser Antagna Meritvärde: sökande

Meritvärden vid avslutad antagning till nationella program i Helsingborg 2015

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Helsingborg

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Helsingborg 2019

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Helsingborg 2015

Matematik i Skolverket

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20141

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning

Program för temaveckan

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Helsingborg 2018

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Helsingborg 2018

GY 11 BILAGA Till gymnasienämnden

Meritvärden för nationella program, slutlig antagning Helsingborg 2019

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Lund 2019

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Lund 2019

Antagningsstatistik efter avslutad reservantagning * = inklusive färdighetspoäng

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20161

Digital kompetens i läroplanerna

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt principer för utbud och antagning läsåret 2017/18

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20151

Meritvärde per skola Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Meritvärden för nationella program, Preliminär antagning Helsingborg 2016

Grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Alla elever på yrkesprogram har möjlighet att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet.

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Jokkmokk (2510) period 20171

Meritvärden för nationella program, Slutlig antagning Helsingborg 2016

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20131

Antagningsstatistik slutlig antagning Internationella Gymnasiet (0302) period 20161

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för läsåret 2018/19

Engelska gymnasiet Göteborg - Gy 2 - Göteborgs Stad

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Åmål (1492) period 20181

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Åmål (1492) period 20181

Meritvärde per skola. Orust Gymnasieskola, Orust Kommun (1421) program, inriktning

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Åmål (1492) period 20191

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Åmål (1492) period 20191

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2011 i Stockholms län

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Åmål (1492) period 20171

Meritvärden för nationella program, slutantagning Malmö 2018

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Malmö 2015

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för läsåret 2018/2019

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för läsåret 2017/18

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20161

Program för gymnasieskolor, vuxenutbildningar och pedagoger 28/9-5/ Tänk globalt, agera lokalt!

Utbud gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för läsåret 2017/18

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2017

Antagning Fyrbodal Preliminär antagning 2016

De 6 högskoleförberedande programmen

Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Antagna Reserver Lediga platser. Sökande 1:a hand. Sökande 1:a hand

Meritvärden för nationella program, Malmö 2018

Lärarkonferens om Gy2011

Antagna 1:a hand Reserver

Meritvärden vid slutlig antagning till nationella program i Lund 2011

Organisation nationella program åk 1 samt IM läsåret 2018/19 Bilaga 1 dnr 0576/18

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Fundera på gymnasievalet redan nu? Om 3 år...

Åk 9. 5 Introduktions program. 18 Nationella program. Preparandutbildning. 6 Högskoleförberedande program. 12 Yrkesprogram

HUR GÖR DU FÖR ATT VÄLJA?

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Trägymnasiet (2110) period 20151

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

Lägsta meritvärde. Medel

Tabell 1c: Antal och andel kommuner med asylsökande unga i grundskole- och gymnasieverksamhet. Endast grundskola

Preliminära kunskapsresultat i kommunala gymnasie- och gymnasiesärskolan juni 2018

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Meritvärden vid preliminär antagning till nationella program i Malmö

Transkript:

Skolprogram 2014 26/9 3/10 TÄNK GLOBALT AGERA LOKALT Fotograf: Simon Hastegård Programmet riktar sig till pedagoger från förskola till vuxenutbildning samt gymnasieskolans och vuxenutbildningens elever. Fotograf: Jonathan Stålhös Fotograf: Solvatten AB

Om Globala Sundsvall Globala Sundsvall är en temavecka om globala frågor i ett lokalt perspektiv som pågår mellan den 26 september och 3 oktober. Aktiviteterna ska öka kunskapen och förståelsen för hur utvecklingen i världen påverkar oss och hur världen påverkas av våra handlingar, vårt beteende och attityder här hos oss i Sundsvall. Tillsammans med skolungdomar, studenter, lärare, politiker, föreningar och näringsliv frågar vi oss hur vi gemensamt kan skapa en mer hållbar värld, och uppmärksammar frågan på olika sätt i centrala Sundsvall. Syftet är att fler ska få kännedom om både globala och lokala mål för utveckling och visa att det är många som redan är engagerade och vad de gör för en bättre värld. Vi ska även visa möjligheter för hur olika målgrupper kan engagera sig i global och lokal utveckling. Hur vi utvecklas på ett sätt som gynnar vår miljö, vår nutid och vår framtid tillsammans med sociala, kulturella och ekonomiska värden. Du är med och påverkar utvecklingen i världen! Programmet är ett samarbete mellan Sida, Den Globala Skolan, Mittuniversitetet, KNUT projektet, Sundsvalls ungdomsråd, Framtidsveckan, Naturskyddsföreningen och Sundvalls kommun. Anmälan hittar du på www.sundsvall.se/globalasundsvall Har du frågor? Kontakta Anna Hassani Nordqvist, Miljösamordnare, Sundsvalls Kommun Telefon: 060-191974 Mail: anna.hassaninordqvist@sundsvall.se Layout: Maria Källström

Program för gymnasieelever, vuxenskola och pedagoger Forskarfredag - Vad händer på Mittuniversitetet? Miun slår, tillsammans med universitet i hela Europa, upp dörrarna och bjuder in alla som är intresserade. Ta del av den spännande forskning som sker på Mittuniversitetet och träffa forskare inom bland annat hållbarhet. Tid: Fredag 26/9, 12:00-15:00 Plats: Mittuniversitetets campus Staffan Landin Blir världen bättre? Med hjälp av Hans Roslings världskända Gapminderteknik kommer siffror och statistik om världens utveckling till liv och blir förståeligt när Staffan Landin intar Sundsvall. Staffan är skribent och föreläsare och har tidigare jobbat på FN:s utvecklingprogram, UNDP och stiftelsen Gapminder. Tid: Måndag 29/9, 13:00-16:00. Tisdag 30/9, 8:30-11:30 Plats: Hedbergskas aula Andreas Gyllenhammar - Lättsmält om hållbar utveckling Andreas Gyllenhammar är Sweco Sveriges hållbarhetschef och utbildad civilingenjör och har bedrivit forskning i såväl Östersjön, Afrika som i den jämtländska fjällvärlden. När klimatfrågan slog igenom 2007 blev Andreas känd som Jämtlands Al Gore och bidrog till en medvetenhet om klimatförändringarna och hur de påverkar oss i Norrland. Andreas är en efterfrågad föreläsare inom klimat och hållbarhet och har sedan 2009 hållt fler än 200 föredrag, många på den internationella arenan. Idag blir han inbjuden till världstoppmöten både som representant för Sweco och för Sveriges räkning. Fotograf: Sweco Tid: Tisdag 30/9, 10:30-11:30, 13:00-14:00, 14:30-15:30 Plats: Västermalms aula Fotograf: Sandra Calligaro Fåraherde och landskap utanför Mazar-i-Sharif, Afghanistan.

Fotograf: Magnus Saemundsson, Sida Skolbarn i Kambodja Ingela Olsson - Barnuppfostran i världen Ingela Olsson föreläser om hur barnuppfostran skiljer sig mellan olika kulturer och religioner och hur kulturmöten och integration är en del i vår samhällsutveckling. Med 25 års erfarenhet av arbete med människor från hela världen har hon skrivit tre böcker i ämnet och har bland annat jobbat som lärare i svenska för invandrare, varit arbetskonsulent på Ami samt chef för Invandrarbyrån i Helsingborg. Fotograf: Linda Forsström Tid: Tisdag 30/9, 12:30-15:30 Plats: Hedbergskas aula Karl Johan Bonnedahl Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens Att det finns hållbarhetsproblem som vi är både orsaken och lösningen till är de flesta överens om. Karl Johan Bonnedahl tycker att för lite har hänt när det gäller hållbarhet och hållbar utveckling. Han frågar sig varför vi låter oss vägledas av samma ekonomiska principer och mål som förut: exploatering av naturresurser, marknadsutbyten, konsumtion, och tillväxt. Som docent i företagsekonomi vid Umeå Universitet ger han oss en tankeställare om motsättningen att kunna nå nya resultat utan att förändra hur vi styr våra aktiviteter. Han beskriver hur hållbarhet kräver mer än smärre anpassningar; att samhället och vårt ekonomiska tänkande måste anpassas till de biofysiska förutsättningar som finns och föra in ett etiskt perspektiv i relation till livet och människans plats på jorden. Tid: Onsdag 1/10, 13:00-14:30, 15:00-16:30 Plats: Åkersviks aula Sweet Dreams - Svårigheter att förhandla med en blåval - En musik- och teaterföreställning om jobbcoaching, krill, jordgubbsglass och modet att förändra Fotograf: Daniel Wigstrand Med teater, musik och humor som främsta redskap skildrar kabarégruppen Sweet Dreams dagens stora miljöutmaningar. I samarbete med Naturskyddsföreningen har ett flertal produktioner tagits fram. Den nya föreställningen Svårigheten att förhandla med en blåval skildrar mötet mellan tre djur och det mänskliga samhället. Föreställningen ställer frågor om arters existensberättigande och pekar på människans möjligheter att förändra. Här ges nyskriven musik, med allt från reggae-takt till kulning och kabarétoner. Föreställningen följs av en workshop som syftar till att inspirera till engagemang och ge konkreta verktyg för hur vi alla kan vara delaktiga i att göra skillnad. Med interaktiva och lättsamma former utlovas skratt mitt i allvaret. Tid: Onsdag 1/10, 9:00 11:00, 12:30-14:30 Plats: Hedbergskas aula

Jonathan Leman Intolerans och skolan Jonathan Lemans föreläsning tar avstamp i vi och dom-tänkande och belyser rasismens och intoleransens idé, struktur, organisering och konsekvens. Utbildningen ger en kunskapsöversikt om den organiserade rasism och intolerans som både elever och skolpersonal kommer i kontakt med via internet och på gator och torg. Expos utbildare presenterar strategier för att hantera och förebygga intolerans. Vilka åtgärder fungerar och vilka är kontraproduktiva? Vi ger exempel på hur man kan bemöta fördomar och intolerans men samtidigt undvika att hamna i en konfrontation med låsta positioner. Jonathan är programansvarig för Expo Skola och håller utbildningar för ungdomar och pedagoger om hur skolan kan motverka rasism. Han sitter i tidskriften Expos redaktion och har högerextrema ideologier som specialområde. Jonathan mottog 2013 ELSA-priset av Svenska kommittén mot antisemitism. Fotograf/Källa: Expo Tid: Torsdag 2/10, 12:30-15:00 Plats: Västermalms aula Johanna Björklund Mat, konsumtion och klimat Maten står för nästan en tredjedel av vår klimatpåverkan. Hur mycket kan vi påverka med våra olika val egentligen? Hur ser förutsättningarna ut för vår framtida matförsörjning? Johanna Björklund, medförfattare till boken Mat och klimat, är verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och är en av de ledande forskarna inom matoch klimatfrågor. Hon är docent i miljövetenskap, agronomie doktor och universitetslektor vid Örebro universitet, där hon bland annat verkar för ekosystemtjänster i lantbruket för en hållbar livsmedelsproduktion, men också möjligheter till miljö- och klimatanpassad mat i offentliga storkök. De akuta globala miljöfrågorna vi ställs inför idag ställer ökade krav på forskare att samverka med, och göra forskning tillgänglig för, olika aktörer i samhället. Johanna arbetar mycket med forskningskommunikation och olika samarbetsprojekt och håller ofta föredrag om matens roll i klimatfrågan och andra globala miljöfrågor. Tid: Fredag 3/10, 9:00-11:30 Plats: Västermalms aula Fotograf: Victor Brott Miklos Balasa, här med sonen Tomas, har byggt en helt ny ladugård där gödslet hanteras så att ingenting ska läcka ut i grundvattnet. Gården ingår i ett miljöprojekt som Sida stödjer i Serbien med målet att minska övergödningen i grundvattnet och i Donau.

Bara för pedagoger Sweet Dreams Föreställning Vem beställde kakan? och workshop Med teater, musik och interaktiva former kommer denna fortbildning använda lärarnas egna tankar och idéer till att skapa verktyg för ökad handlingskompetens hos unga människor. Diskussionerna kommer att kopplas till läro- och kursplaner och fokusera på konkreta verktyg för praktisk demokrati och ungas deltagande i samhällsutvecklingen. Att arbeta med hållbar utveckling i skolan är viktigare än någonsin. Att hitta former för ett aktivt ansvarstagande i samhället är avgörande för att nå en hållbar utveckling. Här kan lärare ge unga människor ett viktigt, och kanske till och med avgörande, bidrag. Det behövs kunskap om hur världen ser ut och vilka krafter som driver utvecklingen. Men inte bara. Främst behövs en vilja och tro på att det går att förändra. Fotograf: Frida Klingberg Avhandlingen Handlingskompetens för hållbar utveckling (Ellen Almers, Högskolan för Lärande och Kommunikation, 2009) är en av utgångspunkterna i workshopen. Situationen i utvecklingsländer kopplat till vår livsstil samt att visa på positiva krafter, är en självklar del i diskussionerna. Tid: Torsdag 2/10, 9:00-12:00 Plats: Åkersviks aula David Kronlid Klimatetik och klimatdidaktik, föreläsning och workshop David Kronlid är docent i etik och lektor i didaktik med intresse för miljöetisk forskning, mobilitet, hållbar utveckling, klimaträttvisa och utbildning. Han är även en av författarna till boken Klimatdidaktik. I Klimatdidaktik - att undervisa för framtiden diskuterar sex didaktiker hur den svenska skolan skulle kunna erbjuda sina elever meningsskapande klimatundervisning. David kommer att beskriva hur klimatfrågan kan integreras i undervisningen, både ur ett allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Han kommer att ta upp såväl teoretiska som praktiska exempel på hur en ämnesövergripande klimatundervisning kan gå till och lyfter olika didaktiska syn- och förhållningssätt som är viktiga för lärarens undervisningsplanering. David är vetenskaplig ledare vid SWEDESD och knuten till Uppsala Centrum för Hållbar utvekling (CSD). Han är också en av grundarna av IRESD (Institutet för utbildning och hållbar utveckling), TRUST (Högre seminariet i hållbar utveckling vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom GRESD (the Graduate school in Education and Sustainable Development). Tid: Torsdag 2/10, 13:00-16:00 Plats: Åkersviks aula

Bara för gymnasieelever och ungdomar Inflytandefestival - Av unga för unga En dag på temat mångfald och jämlikhet, fylld med workshops och föreläsningar för Sundsvalls ungdomar arrangerat av Sundsvalls Ungdomsråd i samarbete med Globala Sundsvall. Dagen är till för att öka ungdomars inflytande och tolerans, samtidigt som det kommer erbjudas kunskap och verktyg som behövs för att ta makten över sin egen vardag. Tid: Torsdag 2/10, 9:00-15:00 Plats: Skönsbergs Folkets Hus Anmälan till de olika aktiviteterna hittar du på www.sundsvall.se/globalasundsvall

Examensmål för gymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verksamheter som utbildningen förbereder för. Bygg- och anläggningsprogrammet Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. El- och energiprogrammet Utbildningen ska ge kunskaper som behövs för att bland annat arbeta med energi- och miljöfrågor med direkt eller indirekt påverkan på miljön. Fordons- och transportprogrammet Eleverna ska utveckla förmågan att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling. Handels- och administrationsprogrammet Inom yrkesområdet ska eleverna även kunna diskutera och reflektera kring miljöaspekter och företagets roll i samhället. Hantverksprogrammet Utbildningen ska också leda till att eleverna förstår hantverkarens roll i samhället samt får insikt i vilka konsekvenser hantering och val av material får för människor och miljö. Hotell- och turismprogrammet Utbildningen ska ge kunskaper om branschen, bland annat om påverkan på miljön, både nationellt och internationellt. Eleverna ska också ges möjligheter att diskutera och reflektera kring sociala och kulturella frågor. Industritekniska programmet Utbildningen ska leda till att eleverna får insikter om sina och företagens möjligheter att genom val av material, metod och teknik påverka förbrukningen av både råvaror och energi. Valen ska göras med hänsyn till såväl hållbar utveckling ur lokala och globala aspekter som företagsekonomi.

Naturbruksprogrammet Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i att bruka naturen för att främja hållbar utveckling och vårda ekosystemen, såväl lokalt som globalt. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att ta ställning i etiska frågor och kunna omsätta sina ställningstaganden i praktisk handling. Restaurang- och livsmedelsprogrammet Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att omsätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling. Eleverna ska ges möjligheter att förstå hur effektiv energianvändning leder till en hållbar utveckling. VVS- och fastighetsprogrammet Utbildningen ska öka elevernas miljömedvetenhet och utveckla deras förmåga att omsätta kunskaper om miljö, ekologi och resursanvändning i praktisk handling samt förstå hur effektiv energianvändning leder till hållbar utveckling. Ekonomiprogrammet Utbildningen ska ge elever kunskaper om villkor för hållbar utveckling, såväl ur miljö synpunkt som ekonomiskt och socialt samt om företagens roll lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Humanistiska programmet Inriktningen språk ska ge fördjupade kunskaper i språk och belysa sambandet mellan språk, kultur och samhälle. Språk är en förutsättning för att verka i en globaliserad värld och ett internationellt perspektiv är därför centralt. Naturvetenskapsprogrammet Utbildningen ska ge förståelse av hur naturvetenskap och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra och särskilt belysa naturvetenskapens roll i frågor om hållbar utveckling. Samhällsvetenskapsprogrammet Utbildningen ska behandla frågor om bland annat demokrati, kommunikation, etik, genus och miljö. Utbildningen ska även ge eleverna förståelse av hur olika faktorer påverkar möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle. Utbildningen ska också behandla makt ur ekonomiska, sociala och politiska aspekter. I detta ingår studier av faktorer som kan påverka och förklara det som sker i samhället alltifrån den lokala till den globala nivån. Teknikprogrammet Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. Den ska tydliggöra hur utvecklingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett hållbart sätt. Inriktningen samhällsbyggande och miljö ska ge kunskaper om och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Den ska behandla byggande och miljöfrågor ur ett brett perspektiv, såväl tekniskt, ekologiskt och estetiskt som ekonomiskt och socialt. styrdokument Utdrag ur examensmål för Gy2011 Lärande för hållbar utveckling Den Globala Skolans rapport om lärande för hållbar utveckling i för förskola och skola.