Norrbottensmusikens programkatalog

Norrbottensmusikens programkatalog 2007

Norrbotten Tim Hagans har ordet En av mina första frågor när jag blev konstnärlig ledare för Norrbotten Big Band var: Var framträder orkestern? I Norrbottens orter fungerar Folkets Hus som konserthus men i Luleå spelar vi på Ebeneser. Jag var förvånad över att det inte fanns något konserthus i Luleå men jag älskar att spela på Ebeneser. Den lilla scenen ger en musikalisk täthet och nära kontakt med publiken. Alltid ett av mina favoritgigs. Jag kommer ihåg att man talade om ett kulturhus när jag kom till orkestern 1996. Nu i januari 2007 öppnas Kulturens Hus i Luleå. Jag har alltid sagt att Luleå har många saker att erbjuda vid sidan av industri och idrott. Kulturens Hus kommer att erbjuda många behövliga konstformer i Norrbotten. Vi i Norrbotten Big Band är extremt glada att bli kallade husets orkester. Som New York Philharmonic är associerade med Lincoln Center och Village Vanguard Jazz Orchestra är knutna till Village Vanguard känner vi oss tillhöra Kulturens Hus. Det är bra för marknadsföringen av båda parterna och Norrbotten i allmänhet. När pressen skriver om Kulturens Hus nämner de Norrbotten Big Band och vice versa. Jag vet att vibrationerna som framkallades på Ebeneser kommer att fortsätta på scenen i vårt nya hem. Den efterlängtade orkesterutredningen har kommit. Norrbotten Big Bands produktionsgrupp har haft ett antal möten med utredarna där varje detalj av vår verksamhet tilltalade dem. Vi är överlyckliga över att kunna säga att utredningens fastslår att NBB är den typ av orkester som de ser som en modell för andra kulturella organisationer. De var imponerade av vår kombination med fast anställda och frilansmusiker, vår artistiska individualitet och stödet för nyskriven musik. De idealen har vi förvaltat en lång tid och det är ett erkännande som utredarna noterat och applåderat. Vi är också glada över att kunna annonsera släppet av två nya CD med Norrbotten Big Band. Den ena är inspelad live i Torneå under vår turné med gruppen Blacknuss, Diesel står det på etiketten. Vårt samarbete med Blacknuss fortsätter, konstant och utvecklande. Skivan bjuder på en utmärkt dokumentation av vår strävan. Vi släpper också en CD kallad Radio Hits. Den blir tillgänglig när Norrbottensmusiken är värd för Swedish Jazz Celebration i Luleå mars 2007. Det är en samlingsskiva med hits från våra P2-jazz sändningar. Här lanseras Norrbotten Big Bands solister och gästsolister som trombonisten Conrad Herwig, klarinettisten Putte Wickman, saxofonisten Joakim Milder, barytonsaxofonisten Gary Smulyan samt sångerskan Linda Pettersson. Jag vill också fästa uppmärksamheten på att orkesterns chef/producent Mirka Siwek välförtjänt erhållit SKAP:s meriterande hederspris. Bland annat för att hon skapat möjligheter att skriva ny musik. Mirka har bidragit till att kompositörer fått en öppning för sin kreativitet och skaparförmåga. Hon har varit outtröttlig i sin hängivna strävan. Som chef och producent för Norrbotten Big Band har hon genererat möjligheter för bandets framtidsvisioner genom att finna ekonomiska medel och möjligheter att framföra många kompositörers alster. Grattis Mirka! Kompositörerna och deras publik applåderar också din fantastiska insats. Tim Hagans Konstnärlig ledare Norrbotten Big Band

Big Band Årets jazzfest i Luleå 2007 Swedish Jazz Celebration 2007 Kulturens Hus Luleå 20-24 mars Att arrangera en stor nationell musikfestival i Kulturens Hus är ur marknadsföringssynpunkt en fullträff för Luleå och Norrbotten. Anledningen är förstås att Norrbotten Big Band / Norrbottensmusiken, fick i uppdrag att vara värdar för SJC 2007. För oss, Luleå och länet är det viktig att fira den svenska jazzen. Det svenska jazzlivet med ett rikt utbud av skickliga artister är rosat i alla landsändar inklusive Norrbotten. Det är en stimulerande utmaning att svara för det lokala värdskapet för en festival och det under Jazzåret, där den svenska jazzeliten kommer att mötas. Något som bidrar till en dynamisk och spännande kulturutveckling i Luleå och Norrbotten. I SJC 2007 ingår bland annat konserter med de främsta svenska jazzartisterna och presentation av nykomponerad musik. Men det kommer även att finnas en norrbottnisk ungdomsscen och en amatörscen. Utöver konserter bjuds på jamsessions, stipendieutdelning, prisutmärkelser, seminarier, utställningar, is-happening, installationen Smaksatt improvisation där publiken får ta del av en smakupplevelse tillsammans med jazzmusikers tolkningar av smak. Arrangör; STIM / Svensk Musik, SAMI, Sveriges Radio P2, Rikskonserter, Norrbottensmusiken. Samarbetspartners; Luleå Kommun, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län. Endagspass 23 alt. 24 mars: Pris 250:-, stud 200:- medl föreningen Jazz i Luleå/NSD guldkort 230:- Tvådagarspass 23-24 mars: Pris 350:-, stud 280:- medl föreningen Jazz i Luleå/NSD guldkort 330:- Biljetter: Ebeneser, Luleå 0920-29 43 55 eller ticnet.se, 070-170 70 70 Gratis buss kommer att utgå från hela länet. Kontakta Åsa Lundgren 0920-23 66 73 Jazzens år 2007 har av SJR, Svenska Jazzriksförbundet och FSJ, Föreningen Sveriges Jazzmusiker, utsetts till Jazzens år. Det övergripande syftet är ganska enkelt; Låt fler och fler upptäcka jazzen som musikgenre. Under året kommer jazzen att uppmärksammas på många olika sätt. Extra satsningar kommer också att göras på ungdomsverksamhet runt om i landet. Bland annat planeras ett särskilt utbildningspaket, riktat till musiklärare, för att uppmuntra unga musikers förhållande till jazzen. Genom Norrbottensmusikens och Norrbotten Big Bands starka engagemang, bland annat i AYJO, kommer Jazzens år att uppmärksammas med lokala arrangemang under hela 2007.

Låt oss presentera Randy Brecker trumpetare i megaformat Norrbotten Randy Brecker har praktiskt tagit spelat med alla musiker och grupper av dignitet. Nu kommer han till Norrbotten Big Band vars goda internationella rykte underlättat sammanförandet. Den explosive trumpetsolisten är väl förtrogen med Tim Hagans genuina skrivarkonst som åter kommer till användning. Tim om någon vet hur en trumpetsolist skall skrudas och ramas in av ett spänstigt uttrycksfullt storband. Det kommer också lyssnare ute i landet att få känna genom SR P2 Jazzen som dokumenterar det färgsprakande projektet där jazzens mångskiftande nyanser kommer till användning. Breckers trumpet passar perfekt på Tims accentrika palett! Randy Brecker Randy Brecker har hörts i jazzens alla genrer. Den Philadelphiafödde trumpetaren har en imponerande meritlista som slår ut det mesta i jazzväg. När han flyttade till New York 1967 kom han till en av pionjärgrupperna inom popjazzen, Blood Sweet & Tears. Direktinsprutande jazz utövade han i budskapspianisten Horace Silvers kvintett åren därpå. Storbandsjazz fick han studera ingående i grupper med ledare som Clark Terry, Thad Jones - Mel Lewis, Duke Pearson, Frank Foster och Joe Henderson. Randy är genom tiderna en av de flitigaste trumpetarna i studio- / grammofonbranschen. Han har anlitats av många av de tunga namnen inom musikvärldens mångskiftande mosaik. Vad sägs om Frank Sinatra, Bruce Springsteen, James Taylor, Steely Dan, Chaka Khan, George Benson, Frank Zappa, Art Blakey, Horace Silver, Eric Clapton, Mingus Big Band, David Sanborn, och Joe Henderson? Randy har också vunnit flera prestigefyllda Grammy bland annat i kategorin Best Contemporary Jazz Performance - nominerad har han varit flera gånger. Med brodern, den stilbildande tenor- / sopransaxofonisten Michael, bildade han den guruförklarade gruppen Dreams där även trumslagaren Billy Cobham var medlem. Efter bandets upplösning kom Randy att ingå i gitarristen Larry Coryells Eleventh House och i Cobhams band. Därefter bildade Michael och Randy åter en egen grupp. Säg den funkdiggare som inte hört talas om Brecker Brothers. Deras första album, Some Skunk Funk, ligger stadigt placerad i historieboken. Ett häftigt band som Randy ingick i var elbasens obestridlige mästare Jaco Pastorius och hans Word Of Mouth Big Band. Det var ett band med gräddan av jazzmusiker som saxofonisten Bob Mintzer, trumpetaren Jon Faddis, trumslagaren Peter Erskine och munspelaren Toots Thielemans. Mjuksurfade på vågorna gjorde han i sitt eget band med pianissan och sångerskan Elaine Elias. Idag kan man möta Randy tillsammans med sin italienska fru, saxofonisten Ada Rovatti. Gruppen Soul Bop Band, som han delar med rörblåsaren Bill Evans, är ett annat starkt publiknummer på de riktigt stora jazzfestivalerna världen över. Period: 26 mars - 7 april Pris: enl prislista Speltid: ca 2 tim inkl paus Lokal: Konsertlokal, scen 10x7 m Producent: Mirka Siwek Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara Bygg-/rivtid: 3/1 tim Radiojazz gruppen

Big Band Michel Legrands vackra melodier smeks fram av sångerskan Rigmor Gustafsson. Rigmor har de senaste åren markerat sin klass på skiva och live. Hon är den svenska jazzsångerska som fått de största rubrikerna sedan Monica Zetterlund gjorde sitt break på femtiotalets senare hälft. Värmländskor båda två för övrigt. Rigmor har även nått ut i Europa genom sina skivor på tyska bolaget ACT. Stort beröm gav pressen cd:n Close to you med Burt Bacharachs melodier. Följeslagare var pianisten Jacky Terrassons internationellt hyllade trio. Skivan blev Grammis-nominerad och sålde guld! Med On my way to, där hon rörde sig bland Michel Legrands svärmiska sånger, möttes hon av högljudda ovationer från luttrade kritiker. Därmed följde ett antal turnéer på andra sidan Östersjön och vidare söderut. Succé även där. Något annat är inte att vänta även när Rigmor sätter sig i turnébussen med Norrbotten Big Band. Bland de musiker som hon varit lierad med märks trumpetaren Randy Brecker och saxofonisten Bob Mintzer. Alla i högsta världsklass. Trombonisten / sångaren Nils Landgren och saxofonisten / arrangören Magnus Lindgren är svenska musiker som står henne nära. I skrivandets stund är Rigmor på väg till jazzfestivaler i USA och Spanien - här hemma väntar mer av den varan. Poängteras bör att Rigmor har utbildat sig vid välrenommerade Mannes Music School i New York samt Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Michel Legrand Fransmannen Michel Legrand slog igenom på femtiotalet som pianist, sångare och kompositör. Piano hade han studerat för ingen mindre än Nadia Boulanger vid konservatoriet i hemstaden Paris. När han bosatte sig i USA fick han sitt jazziga genombrott via LP:n Legrand Jazz som spelades in i New York 1958. Vilka musiker det var i bandet! Miles Davis, pianisten Bill Evans, tenoristerna John Coltrane och Ben Webster säger allt om nivån. Inspelningar med Stan Getz och Sarah Vaughan byggde på uppmärksamheten. När han släppte fram sina egna sånger var lyckan gjord. Till de som kastade sig över Legrands alster hörde Natalie Cole, Barbara Streisand, Kiri Te Kanawa, Nana Mouskouri, Liza Minnelli, Tony Bennett, Frank Sinatra, Louis Armstrong, Ray Charles, Ella Fitzgerald, Oscar Peterson, Nina Simone och lika många kändisar till. I Legrands stora melodibok möter man odödliga titlar som Paraplyerna i Cherbourg, The Summer knows, Windmills of your mind, Once upon a summertime, What are you doing the rest of your life, You must believe in spring och I will wait for you. Period: 22-28 okt och 19-25 nov Pris: enl prislista Speltid: ca 2 tim inkl paus Lokal: Konsertlokal, scen 10x7 m Producent: Mirka Siwek Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara Bygg-/rivtid: 3/1 tim

Norrbotten Best Of Bacharach Norrbotten Big Band & Norrlandsoperans Symfoniorkester presenterar Best of Burt Bacharach. Dirigent Tim Hagans I ett samarbete mellan Botnia Musik, Estrad Norr, Musik i Västernorrland och Norrbottensmusiken, kommer Burt Bacharachs vackra melodiska melodier att spira fram i arrangemang av Joakim Milder och Norrbotten Big Bands konstnärlige ledare Tim Hagans. Till sitt förfogande har de en imponerande orkesterkombination som får ut det bästa ur Bacharachs känslofulla kompositioner. De båda arrangörernas kunnande garanterar en klangbild och lyster som passar idiomet. Det är två flaggskepp i det norrländska musiklivet som gått samman. Man frångår den ordinarie repertoaren för att mötas i populärmusik som ger upplevelser av såväl glamour som vardagsrealism hämtad från det amerikanska sextiotalet. Repertoaren omfattar odödlig musik som överraskar med sin komplexitet och geniala enkelhet. På scenen möter vi dessutom i skrivande stund två ej namngivna kompetenta sångare. Burt Bacharach Få av populärmusikens stora kompositörer har fått ett sådant genomslag som amerikanen Burt Bacharach. Född i Kansas City, Missouri 1928. Innan han definitivt övergick till att bli songwriter på fyrtiotalet spelade han jazzpiano. Han hade ett eget tiomannaband redan när han var femton år! Burt var en flitig besökare av New Yorks klassiska legendomspunna jazzklubbar på femtioandra gatan när han flyttade till The Apple. Dizzy Gillespie och Charlie Parker var husgudar. I slutet av femtiotalet blev han flitigt anlitad som arrangör och hans kompositioner väckte berättigad uppmärksamhet. Snart blev han också Marlene Dietrichs pianist och arrangör vilket varade i flera år. Hans melodier har genom åren förvaltats av ett otal artister med stjärnstatus. Dit räknas Herb Alpert & The Tijuana Brass, Cilla Black, Petula Clark, Perry Como, Elvis Costello, George Duke, Earth Wind & Fire, Ella Fitzgerald, Quincy Jones, Tom Jones, Gladys Knight, Gene Pitney, Dusty Springfield, Luther Vandross, Dionne Warwick, Stevie Wonder och naturligtvis Burt himself - en entertainer av klass. En titt i Burts omfattande sångbok ger en lång rad välkända titlar. Alfie, I ll never fall in love again, I say a little prayer, The look of love, Raindrops keep fallin on my head, This guy s in love with you, Trains and boats and planes, Walk on by, Wives and lovers säger det mesta. Ett urdrag som visar att han blev en värdig Polar Prize Winner 2001. Att han också erövrat sju Grammy Award säger allt om hans konstnärlighet. Period: 2-10 juni Pris: enl prislista Speltid: ca 2 tim inkl paus Lokal: Stor konsertlokal Nystämd flygel i gott skick Producent: Åsa Lundgren Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara Bygg-/rivtid 4/1 tim Då produktionen är för stor för de flesta scener i länet, kommer Norrbottensmusiken att ordna bussning till konserterna.

Big Band Enastående kombination, James Hollingworth & Georg Wadenius och Norrbotten Big Band spelar för barn och vuxna Under ledning av Tim Hagans En superduo har bildats. Det är James Jemme Hollingworth och Georg Jojje Wadenius som gått samman och blandat sina stora musikaliska talanger på ett annorlunda och spännande sätt till barnmusikens fromma. Deras melodier tilltalar även äldre lyssnare. Programmet bygger på talesätt typ Nu går skam på torra land, Rent mjöl i påsen, Se små rosa elefanter och Slå huvudet på spiken. Arrangemanget till den här ovanligt ovanliga föreställningen har skrivits av Tim Hagans. Han klär in de två artisternas sång och gitarrspel med sedvanligt välanpassade accentuerade storbandsklanger. Åter visas hans mångskiftande skrivarkonst. James Hollingworth är sedan länge ett etablerat namn inom barnmusiken. Skivorna Barnlåtar, Djurens Brevlåda och Halvfemhuset är hörnstenar inom barnmusiken. Men han har även skrivit vuxenmusik av klass. Morgon på Kungsholmen är ett exempel. Han komponerade även ledmotivet till TV-serien Ärliga blå ögon och filmen Pelle Svanslös. Jojje Wadenius var första svensk att komponera nutida barnmusik. Med Goda Goda där Barbro Lindgren hade skrivit texterna fick genren ett nytillskott som är en klassiker vid det här laget. Under sina år i New York kunde man höra hans eleganta gitarrspel med Blood Sweat And Tears, Simon & Garfunkel, Roberta Flack, Diana Ross, Dionne Warwick, Aretha Franklin, Backstreet Boys och Donald Fagen. Imponerande så det förslår. Här hemma kan man peka på att han var ledare för den revolutionerande gruppen Made In Sweden redan på sjuttiotalet där en ung Tommy Körberg svarade för vokalt välljud. Målgrupp: 6-9 år + familjeförest + offentlig förest för vuxna Period: 17-30 sept Pris: enl prislista Speltid: 40 min skol + familj Lokal: Konsertlokal, scen 10x7 m Producent: Åsa Lundgren Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara Bygg-/rivtid: 3/1 tim

Norrbotten Radiojazz gruppen Period: 12-15 dec Pris: enl prislista Speltid: ca 2 tim inkl paus Lokal: Konsertlokal, scen 10x7 m Producent: Mirka Siwek Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara Bygg-/rivtid: 3/1 tim Ann-Sofi Söderqvists känslofyllda musik tolkas av Norrbotten Big Band Dirigent, Ann-Sofi Söderqvist Ett glädjande inslag i dagens musik är Ann-Sofi Söderqvist. Hon är en okonventionell kompositör vars verk har en sublim personlighet som framkallar känslor. Äktheten lyser igenom i varje noterad detalj. När musiken tonat ut finns den ändock kvar i själen. Till samarbetet med storbandet har hon bland annat med sig ett beställningsverk och egna kompositioner där orkesterns solister kommer att utlösa ett färgsprakande gnistregn. Ann-Sofi Söderqvist Kompositören och orkesterledaren Ann-Sofi Söderqvist är en av dagens intressantaste musikskapare. I botten har hon en solid bred bakgrund som trumpetare med spel i svenska och internationella grupper. Det var i Bernt Rosengrens storband på danshaket Bal Palais i Stockholm som det började på sjuttiotalets senare år. Därmed hade Ann-Sofi kommit in i jazzens innersta virvlar. Sedan tillkom salsamusik med gruppen Hot Salsa och afrikansk musik spelades i Ahmadu Jarrs High Life Orchestra. Jordnära spel blev det i Gugge Hedrenius Big Blues Band och i Mats Holmquists Stora Stygga blandades gracerna friskt. Tidigt började Ann-Sofi att komponera och utbildning fick hon av Örjan Fahlström och Lars-Erik Rosell som var hennes lärare på Musikhögskolan i Stockholm. Teatermusik är hon väl förtrogen med och Stadsteatern i Stockholm har givit henne fler uppdrag. För några år sedan bildade hon tillsammans med saxofonisterna Joakim Milder och Jan Levander Composers Big Fun ett storband där kompositionerna hade ett Ellingtonskt koncept. Med andra ord, musiken skrevs för musikerna i bandet och deras personlighet fast i ett modernare snitt. Nu plockar hon fram Norrbotten Big Bands inneboende karaktärer i bland annat ett nyskrivet beställningsverk. P2 Jazzen dokumenterar givetvis tilldragelsen.

Big Band Festival-jazz-erbjudande! Norrbotten Big Band, Tim Hagans & Blacknuss åter tillsammans Vill en festivalarrangör bjuda sin publik på ett annorlunda koncept helt i tidens anda är kombinationen med soul, hiphop, funk, rap, ragga, jazz och r&b ett sanslöst bra alternativ. Den variationsrika möjligheten bjuder NBB & Blacknuss på. Turnén som banden gjorde i februari 2006 poängterade den lyckade mixen. Både unga och äldre lyssnare sögs med i den sugande virvel som växte fram vid föreställningarna där dagsfärsk musik och rytmer snillrikt exponerades. Blacknuss-gänget piskades fram av ett heltänt Norrbotten Big Band vilket skapade en sällan hörd storbandsorgie fri från konventioner och innötta manér. Att samarbetet dokumenterades på CD var ett Måste med stort M. En festival, oavsett om den går helt i jazzens tecken eller om den har ett bredare mångkulturellt utbud, bör inte undvara länkningen Norrbotten Big Band & Blacknuss. Hur många festivalinslag har en publik där hela åldersstegen är representerad? Tim Hagans arrangemang bjuder på orgier i rytm som mixas med brännheta solistiska utsvävningar. Femton år gamla Blacknuss hade sin upprinnelse på jazzklubben Fasching i Stockholm. De har genom åren samkört med artister som Titiyo, Eagle Eye Cherry, Lisa Nilsson och Viktoria Tolstoy. En Grammis erövrade de 2005 det var deras andra triumf.blacknuss består av ledaren och trumslagaren Martin Jonsson, gitarristen Martin Torell, elbasisten Desmond Foster, keyboardisten Putte Nelson, ADL & Swingfly sång samt sångerskan Awa Manneh. Musikerna i Norrbotten Big Band presenteras på annan plats i programkatalogen. Period: 1-16 juli eller enl ök Pris: enl prislista Producent: Mirka Siwek / Martin Jonsson 070-932 95 05 Tekniska frågor: Tapio Maunuvaara

Norrbotten Norrbotten Big Band orkester med framtidsvisioner Orkestern skall spela framtidens storbandsmusik där upplevelsekänslan är en centralpunkt för orkestern. Publiken försvinner om man inte spelar ny musik. I senaste orkesterutredningen fick Norrbotten Big Band många lovord. - Storbandets repertoar är kanske den yngsta av alla ingående orkestrar. Det nykomponerade till och med dominerar Norrbotten Big Bands repertoar. Norrbotten Big Band har också byggt upp ett konstnärligt rykte som sträcker sig långt utanför den region man framför allt arbetar i. Idag består Norrbotten Big Band av elva fasta musiker, konstnärlig ledare Tim Hagans och en chef/producent, Mirka Siwek. Verksamheten drivs med passion och stark övertygelse i Norrbottens län. Orkestern bjuder på cirka fem turnerande originalprogram per år - för vuxna och ungdomar. Detta följs upp av en pedagogisk verksamhet via samverkan med musik- / kulturskolor i projektet AYJO [Arctic Youth Jazz Orchestra] och MTBB [Music Teachers Big Band]. Midvinterfestivalen och Down Load Project är ytterligare samarbetsformer med musik- / kulturskolor i länet. På nationell nivå samarbetar Norrbotten Big Band med Sveriges Radio P2- Jazzradion. Där fungerar orkestern som radiojazzgrupp tre-fyra gånger per år. Norrbotten Big Band turnerar både i Sverige och internationellt. Vidare driver man även mycket stora projekt med extern finansiering, som exempelvis Swedish Jazz Celebration 2007 i Luleå. Rikskonserter är en annan värdefull partner som bland annat medverkade till en turné i Sverige och på Balkan föregående år. Utöver detta producerar Norrbotten Big Band CD-skivor som givits ut på svenska, tyska och amerikanska skivbolag. Detta är Norrbotten Big Band Mirka Siwek chef/producent Tim Hagans konstnärlig ledare, arrangör, trumpetare Håkan Broström lead-altsaxofon, sopransaxofon, flöjt Jan Thelin altsaxofon, klarinetter Mats Garberg tenorsaxofon, flöjt Bengt Ek tenorsaxofon, klarinett Per Moberg barytonsaxofon, flöjt Bo Strandberg lead-trumpet, flygelhorn Dan Johansson trumpet, flygelhorn Magnus Ekholm trumpet, flygelhorn Tapio Maunuvaara trumpet, flygelhorn PO Svanström lead-trombon Magnus Puls trombon Peter Dahlgren trombon Björn Hängsel bastrombon Platserna som pianist, basist och trumslagare besätts av lämpliga frilansmusiker för varje produktion. Teknikansvarig för Norrbotten Big Band Tapio Maunuvaara, 070-674 16 28 tmaunuvaara@hotmail.com Projektansvarig för AYJO och MTBB Dan Johansson, 0920-23 66 72 dan.b.johansson@nll.se 10

Big Band Stor invigning av Kulturens Hus Luleå! Kulturens Hus i samarbete med Norrbotten Big Band & Norrbottens Kammarorkester bjuder in till invigningsfest 13-14 januari 2007. Bland programpunkterna finns Norrbottens Kammarorkester och Norrbotten Big Band med de konstnärliga ledarna Petter Sundkvist och Tim Hagans vilka svarar för programmets utformning. Orkestrarnas höga klass är ett välkänt begrepp långt utanför vårt lands gränser. Norrbotten Big Band kommer med en solist av rang. En hemlig artist, men naturligtvis ett världsnamn! Under hösten 2006 kommer Kulturens Hus att informera om det detaljerade programinnehållet. Hedersstipendiat! Chefen & producenten för Norrbotten Big Band, Mirka Siwek, blev 2006 års mottagare av Svenska Kompositörer Av Populärmusik, SKAP:s, hederspris. Prissumma 30.000:-. Bland övriga stipendiater fanns Marit Bergman, Ane Brun, Lasse Dahlberg, Lisen Elwin, Adam Forkelid, Bo Hansson, Håkan Hellström, Tommy Körberg, Per Gessle, Peps Persson, Anna Stadling och Mats Öberg. Kulturminister Leif Pagrotsky omgiven av SKAP-stipendiater. Mirka och Piotr Siwek tillsammans med Örjan Fahlström Ny CD! Så har den då kommit, skivan, Blacknuss Meets Norrbotten Big Band. Dessutom på Diesels statusfyllda etikett. I arrangemang av storbandskillarna Tim Hagans, Håkan Broström och Dan Johansson samt Blacknussledaren Martin Jonsson släpps banden loss i en skiva utan bäst före datum. Här kommer musik med fräschör där överraskande moment oavbrutet poppar upp. Greppet att länka samman soul, jazz, funk, hiphop, ragga och rap är en fullträff, där ingen av stilarna har mist sin originaliteten. En uppsjö av förstklassiga solister bidrar även till att musiken konstant ligger på kokpunkten.. Tidigare CD med Norrbotten Big Band 2005 Snake City North. Jonas Kullhammar Quartet with Norrbotten Big Band. m.m.p. CD 031 2002 Future Miles. Tim Hagans with Norrbotten Big Band featuring Scott Kinsey. The Act Company. ACT 9235-2 1999 Sinatra & Weill. Solist Jeanette Lindström. Caprice Records. CAP 21624 1998 Future North. Solist Tim Hagans. Double Time Records. DTRCD - 140 1995 Norrbotten Big Band & Nils Landgren. Caprice Records. CAP 21294 1994 Lesser Than Macbeth And Greater. Solist Annika Skoglund. Phono Suecia. PSCD 112 1994 Animations. Solist Hans-Ola Ericsson, orgel. Phono Suecia. PSCD 75 11

AYJO 10 år! 1997 åkte musiker i Norrbotten Big Band runt till alla musik- / kulturskolor i Norrbotten för att lyssna på ungdomar i orkestrar och improvisationsgrupper. Samtidigt informerade de om den nya orkestern Arctic Youth Jazz Orchestra som skulle bli en ungdomlig motsvarighet till Norrbotten Big Band. Efter två veckor hade de lyssnat till massor av duktiga ungdomar i olika konstellationer från blåsorkestrar, storband till små jazzgrupper. Intresserade fick anmäla sig och 27 maj 1997 kunde den första uppsättningen av AYJO börja repetera på Norrbottensmusiken i Luleå. Tim Hagans, som samtidigt blivit anställd som konstnärlig ledare för Norrbotten Big Band, var oerhört positiv och gillade projektet. Han tog huvudansvaret för repetitionerna med AYJO. Genom sina erfarenheter som musiker i den absoluta världstoppen, både inom storbandsvärlden och som jazzsolist, gjorde han AYJO till en riktig exklusivitet. Det var med stor spänning den första repetitionen startade. Alla som var där kan intyga hur fantastiskt roligt det var och hur bra det faktiskt lät redan under den första repetitionstimmen. Efter tio år har AYJO har blivit en viktig del i Norrbotten Big Bands verksamhet. Orkestern har under dessa år samlats vid över trettio tillfällen, spelat över hundra konserter och gjort tre cd-skivor. AYJO har bland annat följt med Norrbotten Big Band på turnéer och festivaler där man själva lyssnat och spelat. Ett hundratal ungdomar har hunnit vara med i orkestern. Många av dessa har sedan tagit sig vidare till de finaste musikutbildningarna i Sverige och utomlands. AYJO har gett upphov till en bra kommunikation med musiklärarna i Norrbotten och musikerna i Norrbotten Big Band. Det har resulterat i musiklärarorkestern Music Teachers Big Band bildats. Kopplingen mellan länsmusiken och kulturskolan är oerhört värdefull då de har många gemensamma mål att sträva emot. Öppenheten och samarbetsviljan hos länets musiklärare har varit fantastisk. Hela denna verksamhet med AYJO och MTBB har också i regeringens orkesterutredning lyfts fram som ett föredöme för hur en orkester kan arbeta ute i en region. Under 10-årsjubiléet flyttar AYJO in i Norrbottensmusikens nya lokaler i Kulturens Hus i Luleå. I lokalerna finns speciella rum för sektionsrepetitioner med AYJO. Under Swedish Jazz Celebration 2007 i mars kommer AYJO att vara inbjuden, både för att lyssna och framträda. En ny CD-skiva kommer också att ges ut 2007. Jazztrumpetaren och kompositören Ann-Sofie Söderkvist har också bjudits in till ett AYJO-läger. Vi ser fram mot 2007 och många år till med AYJO. Fakta AYJO I AYJO ingår cirka trettio ungdomar från Norrbotten i åldrarna fjorton till tjugoett år. De spelar trumpet, trombon, saxofon, klarinett, trummor, piano, gitarr och bas. AYJO träffas tre till fyra gånger per år i lägerform. Deltagarna bor och äter då tillsammans. Musikerna i Norrbotten Big Band anordnar speciella träffar mellan lägren där instrumentgrupperna träffas var för sig. Under ett AYJO-läger leds hela orkestern av Tim Hagans tillsammans med musikerna i Norrbotten Big Band. Repetitioner med båda orkestrarna samtidigt är en unik metodik då ungdomarna direkt får höra hur man t ex fraserar. Andelen tjejer i AYJO ökar men är långt ifrån bra. I nuläget finns sex tjejer med i orkestern men vi siktar på att förhållandet ska bli femtiofemtio. Vi har haft och kommer att bjuda in kvinnliga förebilder som gäster samtidigt som vi försöker uppmuntra tjejerna att välja de instrumentgrupper som används i ett storband. Blue Bird är samlingsnamnet på de kommunala musik- / kulturskolornas jazz- och improvisationsverksamhet. Syftet med projektet är att stimulera intresset för improvisationsmusik. Genom ett nätverk mellan ungdomar och lärare skall eleverna få möjlighet att framträda i andra sammanhang än de som oftast råder. Målsättningen är även att sprida verksamheten ytterligare och få in fler musikskolor i projektet. I Piteå går verksamheten under namnet GIMgrupper. GIM står för gehörs- & improvisationsspel. Sedan 1996 har ett antal musikläger och turnéer genomförts. Deltagare har kommit från Gällivare, Piteå, Luleå, Boden och Haparanda. Ledare har varit lärare vid orternas musik- / kulturskolor. Gästlärare har också medverkat vid turnéer och musikläger. Eleverna, både flickor och pojkar, har varit mellan 12-18 år. De senaste åren har Blue Bird också haft ett nära samarbete med Norrbottensmusiken och AYJO [Arctic Youth Jazz Orchestra]. Norrbotten ligger långt framme med jazz på ungdomssidan. Det finns en gedigen infrastruktur som möjliggör möten mellan ungdomar med intresse för improvisationsmusik. Som exempel, i länet finns orkestrarna Blue Bird, AYJO, MTBB [Music Teachers Big Band] och Norrbotten Big Band, vars verksamhet skapat ett välklingande renommé i hela landet. I år tar Norrbottensmusiken ut Blue Birdgrupperna på en länsomfattande skolturné. Det blir skolföreställningar med olika grupper ungdomar 12-18 år som spelar trumpet, saxofon, trombon, trummor bas, gitarr och piano. Repertoaren består av både traditionell samt nyare jazz men även egna kompositioner av ungdomarna kommer att presenteras. På turnén kommer grupper från Gällivare, Luleå och Piteå kulturskolor att delta. 12

Åsa Lundgren projekt och utmaningar är hennes vardag I januari 2006 anställdes Åsa Lundgren på Norrbottensmusiken, som projektledare / producent. Åsa är utbildad musiklärare och jobbade tidigare som bleckblåslärare på kulturskolan i Luleå och har under åren periodvis vikarierat och varit projektanställd på Norrbottensmusiken. Projektledare och producent är en sammanfattande beskrivning av vad hon sysslar med. Åsa ansvarar för större och mindre projekt som ligger lite utanför den traditionella fåran. Det handlar om att utveckla samarbetet med musikintesserade i länets alla kommuner. - Det handlar till exempel om att fungera som en sammanhållande länk för arrangemangen i samband med Swedish Jazz Celebration 2007 i Luleå. Det kan gälla allt ifrån att bussa in publik från hela länet, kanske med logi och andra upplevelser, till att tillsammans med andra aktörer sätta samman ett bra program kring arrangemanget. På uppdrag av landstingets kulturdivision ska Åsa samordna 2006 års Kulturrally. Det är en speciell kultursatsning som Landstinget genomför i utvalda kommuner. Hösten 2006 samarbetar Åsa med kultursekreteraren i Arjeplog om programmet som bland annat inehåller besök av Norrbottens Kammarorkester och Norrbotten Big Band. Storbandets besök blir också ett stöd till den nystartade musikskolan i Arjeplog. Ofta innebär hennes jobb att hon samarbetar med skolor och kultursekreterare.tillsammans med kulturskreteraren i Jokkmokk undersöker Åsa möjligheterna och behoven av att starta någon form av fortbildning av lärare på högstadiet som vill utveckla kulturen i skolan. - Arbetet har alldeles nyss startat och vad resultatet kommer att bli vet man aldrig. Stärka musikintresset MusT Musik tillsammans, är en annan av Åsas ansvarsområden. I september 2006 kommer musikläger nummer två att anordnas på Framnäs folkhögskola. Satsningen innebär att unga musikelever från hela Norrbotten samlas för att musicera tre dagar tillsammans i stor blås och stråkorkester. - Förra sommaren hade vi 105 elever som deltog och i år har intresset varit ännu större. Vi har fått 210 anmälningar, en fördubbling jämfört med förra året. Det stora intresset visar verkligen att behovet av dessa träffar finns. MusT är en viktig satsning som görs i samarbete med länets musikoch kulturskolor, Framnäs folkhögskola och Musikhögskolan i Piteå för att ge de unga musikeleverna inspiration till ett fortsatt musicerande. Tromsö Jazzfestival i november 2006 är en annan av Åsas arbetsupgifter. Norrbotten Big Band och Blacknuss är inbjudna. - Mitt jobb blir att sy ihop ett paket. Vi kommer att charta ett flygplan, där också inresserade jazzälskare från Norrbotten kan följa med till Tromsö. Detta är för oss ett nytt spännande försök att nå fler. Fullt upp - Det är ett verkligt omväxlande jobb, berättar Åsa. Mycket är oprövat och jag får lära mig allt eftersom. Jag får träffa mycket folk och resa omkring i både länet och landet för att skapa mina kontakter. Det är i möten med artister, kulturarbetare och kulturintresserade ute i kommunerna som nya idéer kan uppstå. Sedan gäller det att sy ihop, samordna och fungera som en resurs när stora och små projekt dyker upp. - Och det finns ingen brist på arbete, säger Åsa med ett leende när hon går igenom alla projekt och arrangemang som ligger på hennes bord. Under Mandelträden Filmen Under Mandelträden är ett projekt i samarbete mellan Naud Production, Sveriges Television, Film i Västerbotten och Norrbottensmusiken. Filmens producent är Runar Enberg och filmens originalmusik skrivs av Norrbotten Big Bands konstnärlige ledare Tim Hagans. Musiken kommer att spelas in på Musikhögskolan i Piteå under januari 2007. Filmen kommer att sändas på Sveriges Television och kanske visas på en biograf nära dig. Filmen, som påbörjades i januari 2004, är en film om människan och livet. Det handlar om livets irrvägar, om kärlek, sorg, glädje, förlåtelse och hur är det att ha sex när man är 76? Det är också en film om vänskap och om att välja sina egna vägar. Den har spelats in, i perioder, i Sverige och på Mallorca under 2 år. 13

Norrbottens Ka Välkomna till årets konserter med Norrbottens Kammarorkester År 2007 blir i alla avseenden ett märkesår. Under året är orkestern med om att inviga två nya konsertsalar: Kulturens hus i Luleå och Studio Acusticum i Piteå. Vi ser fram emot att få vara en bärande del i dessa två unika satsningar på levande kultur. När jag skriver dessa rader i slutet på juli med ett antal sommarvärdars radioprogram i färskt minne så kan jag inte undgå att reflektera över musikens plats i vårt samhälle. Musiken tycks fortsatt fylla en stor och viktig funktion. Kanske sammanfattas det bäst av Hermann Hesse: Det behöver inte vara Beethoven eller Bach att det överhuvudtaget finns musik i världen, att en människa stundom rörs i hjärtat av toner och kan låta sig genomströmmas av harmonier. Det är en stor tröst och innebär ett rättfärdigande av livet. Norrbottens Kammarorkester är sedan tidigare nära sammanlänkat med Piteå Kammaropera. Under 2007 finns den sista pusselbiten på plats i och med anställandet av musiker på heltid. Namnfrågan liksom planeringen är i skrivandets stund inte klar men Sverige har i och med denna satsning fått sin första heltidsanställda ensemble för samtida konstmusik. Slutligen är vi stolta och glada över de fina solister och ensembler som vill arbeta med oss. Vår förhoppning är att detta ska skänka publiken musikaliska högtidsstunder. PETTER SUNDKVIST Den nya kammarensemblen växer fram 14 För en tid sedan kom det glädjande beskedet att Statens Kulturråd satsar två miljoner kronor på att utveckla en ny kammarensemble inom Norrbottens Kammarorkester. I samma ärende har landstinget avsatt 1,5 miljoner och Luleå kommun och Piteå kommun vardera 750 000 kronor. I den statliga orkesterutredning som presenterades ungefär samtidigt med beslutet hos Statens Kulturråd, lyftes Norrbottens Kammarorkester på flera punkter fram som ett föredöme i landet bland annat när det gäller att spela musik av nutida kompositörer samt för det pedagogiska arbete som bedrivs i länet. - Det har länge funnits behov av en fast anställd ensemble i Sverige som har inriktning mot samtida konstmusik, säger kulturrådets generaldirektör Kristina Rennerstedt. Kjell Englund, producent och Petter Sundkvist, konstnärlig ledare, för Norrbottens Kammarorkester, berättar att man redan ligger i startgroparna för att rekrytera de musiker som ska anställas i ensemblen. Vid årsskiftet räknar de med att sex av nio musiker ska finnas på plats. - Med den här ensemblen kan vi skräddarsy musikproduktioner som passar alla typer av lokaler inklusive operauppsättningar. Även om vår bas blir i Piteå så är vi en angelägenhet för hela länet, betonar Petter Sundkvist. Kjell Englund ser ytterligare fördelar med ensemblen. Ända sedan starten 1991 har Norrbottens Kammarorkester bestått av frilansande musiker som engagerats på tillfälliga kontrakt. - Det utbildas många musiker vid Musikhögskolan i Piteå. Men alla dessa talanger har ju tvingats flytta söderut i jakt på anställning. Men nu skapas plötsligt en arbetsmarknad för professionella musiker i länet. De två miljoner kronor som Statens Kulturråd nu avsätter för att starta den nya ensemblen gäller som stöd i ett år. Men Kristina Rennerstedt kan mycket väl tänka sig en fortsättning av engagemanget. - Staten ger numera den här typen av bidrag för bara ett år i taget. Det ska sedan utvärderas. Och om ensemblen håller den höga konstnärliga kvalité vi hoppas kan stödet mycket väl bli permanent, säger hon.

mmarorkester Norrbottens Kammarorkester Norrbottens Kammarorkester, grundad 1991, arbetar tillsammans vid cirka sex produktioner per år. Mellan produktionsperioderna ingår medlemmarna i andra orkestrar, arbetar som frilansmusiker eller som pedagoger vid olika musikutbildningar. Norrbottens Kammarorkesters profil står stadigt på tre ben; tidig wienklassisk repertoar, repertoar för stråkorkester från den romantiska epoken samt vår tids musik och följaktligen ingår i Norrbottens Kammarorkesters programstrategi att regelbundet beställa och uppföra verk av vår tids tonsättare. Norrbottens Kammarorkester samarbetar regelbundet med Piteå Kammaropera. Regelbundet medverkande musiker violin Sten-Johan Sunding konsertmästare, Nino Bisori, Olof Holm, Gunnar Jonsson, Roger Konradsson, Catharina Kristoffersson, Frank Lind, Karl-Bertil Norlén, Mats Skåreby, Pia Faust viola Ingemar Edström, Jörgen Sandlund, Thomas Sundqvist cello Hans Bergqvist, Kerstin Isakson, Mattias Sandlund kontrabas Bo Olofsson, Piotr Siwek tekniker Anders Eklund, producent Kjell Englund Petter Sundkvist är idag en av de mest eftersökta svenska dirigenterna och har under de senaste åren varit knuten som chef eller förste gästdirigent till Östgöta Blåsarsymfoniker, Svenska Kammarorkestern i Örebro, Gävle Symfoniorkester och Musica Vitae i Växjö. Han är konstnärlig ledare för Norrbottens Kammarorkester sedan starten 1991. Förutom att ha gästdirigerat orkestrar i hela Norden har Sundkvist även gjort framträdanden i Storbritannien, Tyskland, Italien, Holland, Ryssland och Slovakien. Petter Sundkvist har ägnat mycket tid åt nutida musik och gjort mer än 50 uruppföranden av nordiska tonsättare. Han har också dirigerat ett tjugotal uppsättningar i de svenska operahusen. Uppsättningen av Thomas Adès opera Powder her face med Piteå kammaropera hösten 2005 möttes med lovord av press och publik. Detta kommer att följas upp under hösten 2006 då man uruppför Jan Sandströms opera God Natt Madame! Petter Sundkvist har i flera år undervisat vid Musikhögskolan i Piteå, där han också innehar en professur. Det är min sommarsemesters sista ljumma kväll. Jag sitter på verandan och tänker tillbaka på de senaste veckorna, de varma sköna dagar som alltför snabbt virvlat förbi. Tuva som lärt sig dyka med cyklop och snorkel, Ruben som tar sig på huvudet och säger: hatt där! Rosen vi planterade i våras som nu har blommat ut, grinden som jag inte hann bygga färdig Ännu ett spelår framför oss, för mig det nittonde. Hur känns det egentligen frågar jag mig? Det första som dyker upp i mitt huvud är ett ord som Gert Fylking givit en ny mening: Äntligen! 15 års målmedvetet arbete har äntligen givit resultat i form av en gemensam satsning från stat, landsting, Luleå och Piteå kommuner som möjliggör bildandet av en ny ensemble inom Norrbottens Kammarorkester. Ensemblen kommer att bedriva ett utbrett eget konserterande både inom och utom landet samt ingå i Norrbottens Kammarorkester och Piteå Kammaroperas verksamheter. Med förhoppning om en stark förankring i länet och med ambitionen att bli Sveriges angelägnaste röst på den internationella samtida konstmusikscenen har vi ställt siktet högt. Vår chans har äntligen kommit, och då tar vi den! He håll å ljusn som man säger i Piteå KJELL ENGLUND producent 15

Norrbottens Ka solist Ronald Bräutigam dirigent Petter Sundkvist En pianokonsert av Beethoven och en symfoni av Mozart på samma konsert! Kan det bli mer klassiskt? För att man inte helt skall fastna i den wienklassiska labyrinten serveras också Paul Hindemiths Die vier Temperamente; tema och variationer för piano och orkester. Vid denna konsert framträder Ronald Bräutigam som solist vid pianot. Han arbetar regelbundet med de allra bästa orkestrarna och de mest framstående dirigenterna. Upplagt för ett musicerande på högsta nivå, med andra ord. LUDWIG VAN BEETHOVEN: Pianokonsert nr 2 Bess-dur, op 19 PAUL HINDEMITH: Die vier Temperamente WOLFGANG AMADEUS MOZART: Symfoni nr 41 C-dur (Jupiter), KV 551 Ronald Bräutigam, Hollands ledande pianist, har uppmärksammats inte bara för sin virtuositet och musikalitet, utan även för mångfalden och bredden i sitt musicerande. Efter studier i hemstaden Amsterdam fortsätta han studera i USA för Rudolf Serkin, en av 1900-talets legendariska pianister. 1984 tilldelades han Nederlandse Muziekprijs, Hollands främsta musikpris. Ronald Bräutigam framträder regelbundet med de främsta europeiska orkestrarna och arbetar regelbundet med vår tids mest framstående dirigenter. 1995 påbörjade Bräutigam ett inspelningsprojekt på det svenska skivbolaget BIS, där han har spelat in Mendelssohns pianokonserter samt Mozarts och Haydns kompletta verk för fortepiano. Just nu är en serie på hela 17 CD med Beethovens samlade pianoverk under produktion. BEETHOVEN: PIANOKONSERT nr 2 Bess-dur, op. 19 Beethovens stora produktion av pianomusik har förstås blivit en naturlig del av standardrepertoaren för alla pianister med solistkarriär. Den andra pianokonserten är dock inte den som hör till den mest spelade. Detta verk är egentligen Beethovens allra första konsert för piano och orkester. Han påbörjade kompositionsarbetet redan 1789 16 då han bara var 19 år. Anledningen till att den sedan har numrerats som nummer 2 är att Beethoven inte blev nöjd med konserten förrän han hade skrivit en ny finalsats och gjort vissa andra ändringar under året 1798. Vid det laget hade han redan skrivit ytterligare en komplett pianokonsert, som alltså blev nr 1. Beethoven var i sin ungdom mer känd som en framstående pianovirtuos i Wien än som tonsättare. Mycket av den musik han skrev var tänkt för honom själv, så också denna pianokonsert. För att inte någon annan pianist skulle ha möjlighet att spela konserten lät Beethoven inte skriva in solostämman i partituret förrän flera år senare, då en förläggare erbjöd sig att betala för att publicera verket. Den unge Beethovens musik stråkkvartetterna op. 18, de tidiga pianosonaterna och de första två symfonierna uppvisar en tonsättare full av melodiska infall och överraskningar. En musik som står i brytningstiden mellan den klassicistiska epoken och den gryende romantiken. MOZART: SYMFONI nr 41 C-dur, (Jupiter) KV 551 Mozarts opera Don Giovanni, som blivit en sådan framgång i Prag 1787, gjorde inte alls samma lycka i den Österrikiska huvudstaden. Wien-publiken hade tappat intresset för Mozarts musik och det kulturella utbudet var överhuvudtaget väldigt begränsat beroende på det pågående kriget mot Turkiet. Som en följd härav fick Mozart färre beställningar, inkomsterna minskade och familjen var tvungen att söka ett billigare boende i stadens utkanter. För att skyla över det ekonomiska läget skriver Mozart i sina brev att han däremot föredrar att inte bo mitt i staden, eftersom där alltid drällde av gäster, som sinkade honom i hans arbete. Förutom den vacklande ekonomin drabbades paret Mozart också hårt då deras blott 6 månader gamla dotter plötsligt avled. Mozart blev mycket nedstämd och komponerade inte särskilt mycket under våren och sommaren 1788 med undantag för tre symfonier. Verken skrevs antagligen med tanke på den kommande konsertsäsongen, men förmodligen framfördes de aldrig under Mozarts livstid. Symfonins smeknamn Jupiter kommer inte från Mozart, utan har lagts till senare. Namnet är tänkt att associera till den slags olympiska storslagenhet man tycker verket karaktäriseras av. Varje tonart hade för Mozart en särskild betydelse och C-dur var tonarten för högtidlighet, fest och prakt. Typiskt för Mozart, i dessa symfonier liksom i alla hans verk, är hans förmåga att få de mest komplicerade musikaliska förlopp att klinga lättbegripligt. Inte minst i Jupitersymfonins final förenas det enkla med det geniala. I satsens början presenteras en serie korta motiv som Mozart snabbt börjar bearbeta. Motiven läggs ut i olika register och i varierande instrumentgrupper, vilket gör att musiken får en slags mosaikartad struktur. Till sist som kulmination på satsen kombinerar Mozart överraskande alla dessa motiv med varandra samtidigt. Resultatet kan nästan sägas bli en musikalisk gestaltning av upplysningstidens rationella världsbild! Period: 1-4 februari Pris: enl prislista Speltid: 1 tim 40 min inklusive paus Lokal: Konsertlokal med god akustik. Nystämd flygel i got t skick. Producent: Kjell Englund Tekniska frågor: Anders Eklund

mmarorkester solist och dirigent Tobias Ringborg Vivaldi och Bach två av musikhistoriens mest kända tonsättarprofiler. Med De fyra årstiderna och en av Brandenburg-konserterna prickar man in två självklara hörnstenar i barockrepertoarens 10-itopp-lista. Som en aptitretare serveras dessutom verket Desert Point, komponerat av Anders Eliasson, en av våra många svenska tonsättare som också har haft framgångar utomlands med sin musik. Violinisten och dirigenten Tobias Ringborg har gästat Norrbottens Kammarorkester tidigare och vi hälsar honom nu åter. ANDERS ELIASSON: Desert point JOHANN SEBASTIAN BACH: Brandenburgkonsert nr 5 D-dur ANTONIO VIVALDI: Fyra violinkonserter (De fyra årstiderna) Tobias Ringborg har etablerat sig som en av de mest spännande svenska musikerna i sin generation. Hans karriär inleddes då han som 21-årig violinist erhöll det prestigefyllda Solistpriset 1994. Därefter följde mer violinstudier vid anrika Juilliard School i New York. Sedan dess har Ringborg turnerat som solist och kammarmusiker i både Europa och USA och även spelat in ett antal skivor med kammarmusik och violinkonserter av företrädesvis svenska tonsättare. Norrbottens Kammarorkester gästade han 1999. För några år sedan inledde Ringborg dessutom en karriär som dirigent. Efter att ha vunnit en dirigenttävling i Helsingborg 2000 har han nu framträtt med i stort sett alla svenska orkestrar. Han har också fått tillfälle att dirigera en hel del opera, bland annat uppsättningen av Puccinis Turandot vid Norrlandsoperan, hösten 2005. ANDERS ELIASSON: Desert point Anders Eliasson föddes 1947 i Borlänge och är en av de mest spelade tonsättarna i sin generation. Han har nu hunnit komponera ett drygt 50-tal verk. 1992 tilldelades han Nordiska rådets musikpris för sin första symfoni. Under våren 2006 uppmärksammades Eliasson under en minifestival i Berwaldhallen. På frågan om vilka tonsättare som betytt mest för honom svarar han: Bach med sina fugor och Beethoven med sina enkla, fina teman. Och Bernstein med sin kunnighet och briljans och så vaggvisor förstås, som är så sköna att somna eller vakna till. Desert point uruppfördes av Växjö-ensemblen Musica Vitae 1982. BACHS Brandenburg-konert nr 5 D-dur De s k Brandenburg-konserterna sex till antalet komponerade Bach förmodligen mellan åren 1718-21, då han befann sig på höjden av sin karriär som hovkapellmästare i Köthen. Konserterna tillägnades markgreven av Brandenburg, därav namnet på konserterna. Dåtidens furstar var ofta stora mecenater som gärna beställde musik för att ge en festligare inramning åt sina stora banketter eller andra offentliga tillställningar. Historien har väl utvisat att Bachs lilla talang kom att räcka för all framtid. Under sin levnad var Bachs anseende som lärd musiker, orgelvirtuos och orgelexpert betydande, medan det däremot var få som insåg hans storhet som tonsättare. I den klassiska musiken brukar begreppet konsert innebära en komposition för en solist med ackompanjerande orkester. Bach har däremot i sina Brandenburg-konserter komponerat för flera solister samtidigt, vilket var en utveckling av barockepokens mycket populära concerto grosso-form, där man lät en solistgrupp spela med stöd från den resterande orkestern. Bach driver dessutom den instrumentaltekniska nivån mot nya höjder. De sex Brandenburg-konserterna uppvisar alla olika solistgrupperingar, ofta blåsare och stråkar i olika kombinationer. Den femte konserten däremot har, förutom en soloflöjt och en soloviolin, även en solistisk cembalo. Cembalon hade dittills i musikhistorien bara fungerat som ett bakgrundsinstrument i orkestersammanhang, men Bach vänder på begreppen och låter cembalisten ge sig i kast med ett riktigt virtuost soloparti och bitvis blir det faktiskt en ren solokonsert för cembalo. Man tror också att det var Bach själv som spelade denna solostämma när musiken framfördes i Köthen. VIVALDIS Fyra årstider Tonsättare under alla epoker har lockats av möjligheten att skriva så kallad programmusik, där tonsättaren med tonernas hjälp vill försöka förmedla en berättelse, händelser eller en stämning, såsom pastorala scener eller stormar. De fyra årstiderna har alltid varit ett populärt tema att försöka komponera musik till. Under barockepoken fanns det flera tonsättare som försökte beskriva naturens skiftningar under året, men den som lyckades bäst är nog utan tvekan Antonio Vivaldi med sina fyra violinkonserter. Konserterna ingår i en samling om tolv konserter, varav de fyra första har fått samlingsnamnet De fyra årstiderna. Vivaldi utgick från fyra sonetter, som han förmodligen skrivit själv, och utformade sedan en tresatsig solokonsert utifrån varje årstid. I det publicerade partituret från 1725 har man markerat vilka musikaliska passager som refererar till textraderna i sonetterna. Förutom mer allmänt programmusikaliskt gods såsom åska, blixtar och fågelsång har Vivaldi dessutom fyllt partituret med hundskall, prasslande löv, flugornas surr i sommarvärmen och skallrande tänder i den kyliga vintern. Antonio Vivaldi var en italiensk violinist och tonsättare. Han började sin yrkesbana som präst, men redan efter ett år begärde han att få lämna sitt ämbete. Det har spekulerats i om präststudierna egentligen var emot Vivaldis egen vilja på grund av familjens ekonomiska status präststudier var nämligen gratis! Som tonsättare är Vivaldi starkt förknippad med utformandet av solokonserten som musikalisk form, men förutom sin enorma produktion av instrumentalkonserter (fler än 500 varav ca 230 för violin!) har han också skrivit mer pedagogiskt tänkta stycken, som var tänkta att spelas av eleverna på den flickskola där han arbetade. Vivaldis musik är ofta melodiskt sprittande och energisk. Period: 25-29 april Pris: enl prislista Speltid: 1 tim 40 min inklusive paus Lokal: Konsertlokal med god akustik Producent: Kjell Englund Tekniska frågor: Anders Eklund 17