Sammanfattning Sisjöns panncentral



Relevanta dokument
Miljörapport Sisjöns panncentral

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP)

Sammanfattning Björndammens panncentral

Miljörapport Tynnereds panncentral

Miljörapport - Textdel

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Miljörapport Björndammens panncentral

Miljörapport Björndammens panncentral

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Textdel 2017 års miljörapport

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport Backa panncentral

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Miljörapport Tynnereds panncentral

Miljörapport - Textdel

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Miljörapport Backa Panncentral

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Textdel 2016 års miljörapport

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Textdel 2017 års miljörapport

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport Tynnereds panncentral

Textdel 2016 års miljörapport

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Miljörapport - Textdel

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport Backa panncentral

Årsrapport-Miljö för Älvkarleby biobränslepanna år 2009

Älvkarleby biobränslepanna

Vänge biobränslepanna

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Älvkarleby biobränslepanna

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Angereds panncentral Diarienummer

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2016

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Naturvårdsverkets författningssamling

Norrsundet biobränslepanna

Miljörapport HVC 70 Ullstämma LINKÖPING

Miljörapport PC Öster KATRINEHOLM

Textdel 2016 års miljörapport

Årsrapport Skarviks värmecentral

Mackmyra biobränslepanna

Miljörapport - Textdel

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Skutskär reservanläggning

Miljörapport Hetvattencentralen i Hallstahammar (HVC)

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2017 Version 2

Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Miljörapport - Textdel

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

Miljörapport 2014 HVC 90 US LINKÖPING

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2015

Textdel 2016 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar

Anmälan avser Ny verksamhet Ange beräknat startdatum: Ändring av befintlig verksamhet Ange datum för ändring:

GÖTEBORG ENERGI AB Årsrapport C-verksamhet 2014 Rya Värmepumpverk

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN. 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

MILJÖRAPPORT för år: Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

Årsrapport-Miljö för Mackmyra biobränslepanna år 2015

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Söderfors biobränslepanna

GÖTEBORG ENERGI AB Miljörapport 2014 Rya Kraftvärmeverk Diarienummer:

Miljörapport Hetvattencentralen HVC 90 UNIVERSITETSSJUKHUSET

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område

PC Kotorget, Hudiksvall

Transkript:

Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid: 201 h Förbrukad naturgas: 185 knm 3 Förbrukad olja (Eo1) 14 m 3 Tillförd bränsleenergi: 2 169 MWh Avgiven energi: 1 950 MWh Utsläpp till luft: Svavel (S): Svaveldioxid Kväveoxider (NO x ): Koldioxid (CO 2 ): Stoft: 6 kg 12 kg 250 kg 451 ton 1 kg

Innehållsförteckning 1 GRUNDDEL... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 2.1 GÖTEBORGS FJÄRRVÄRME... 4 2.2 ALLMÄNT OM SISJÖNS PANNCENTRAL... 4 2.3 LOKALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN... 4 2.4 HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN... 5 2.5 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 5 3 GÄLLANDE BESLUT OCH FÖRESKRIFTER... 6 3.1 GÄLLANDE BESLUT, FÖRELÄGGANDEN OCH ANMÄLNINGAR... 6 3.2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH INSTALLERAD EFFEKT... 6 3.3 EFTERLEVNAD AV VILLKOR OCH FÖRELÄGGANDEN... 6 3.4 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 8 3.5 ÖVRIGA GÄLLANDE BESLUT... 8 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 9 4.1 EGENKONTROLL... 9 4.2 PERIODISK BESIKTNING... 9 4.3 KONTROLL AV OLJEAVSKILJARE... 9 4.4 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER... 9 5 SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... 10 5.1 DRIFTTID, BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH PRODUKTION... 10 5.2 DRIFTSTÖRNINGAR OCH VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 10 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT... 10 5.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 11 5.5 BULLER... 11 5.6 KEMIKALIEHANTERING... 12 5.7 AVFALLSHANTERING... 12 5.8 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 12

1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Göteborg Energi AB Organisationsnummer 556362-6794 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 1480-1311 Anläggningsnamn Sisjöns panncentral Fastighetsbeteckningar Kobbegården 6:24 Besöksadress Ort Prövningsnivå enligt Miljöprövningsförordningen: Tillsynsmyndighet Sisjövägen/Knapegårdsvägen Askim 21 kap 7 Miljöledningssystem ISO 14001 Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.51 gäller för anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6.40.51. Miljö- och klimatnämnden i Göteborg Koordinater enligt SWEREF99 TM Nord: 6392561 Ost: 318005 Kontaktpersoner för anläggningen Kontaktperson miljöfrågor Linda Bergström Telefonnummer 031-62 63 92 E-postadress Kontaktperson anläggningsfrågor linda.bergstrom@goteborgenergi.se Peyman Etemad Telefonnummer 031-62 60 71 E-postadress Ansvarig för godkännande av miljörapport Namn Lena Lilienberg Telefonnummer 031-62 62 51 E-postadress Postadress Box 53 Postnummer 401 20 Postort peyman.etemad@goteborgenergi.se Lena.lilienberg@goteborgenergi.se Göteborg 3

2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Göteborgs fjärrvärme En stor del av värmen i Göteborg Energis fjärrvärmesystem är tillvaratagen spillvärme. När utomhustemperaturen sjunker och spillvärmen inte räcker till tas produktionsanläggningar i drift. Göteborg energi har flera olika anläggningar som medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Vissa anläggningar står för basproduktionen och vissa anläggningar står för spets- och reservproduktion. I några anläggningar sker produktion av kraftvärme, det vill säga både el- och värmeproduktion. 2.2 Allmänt om Sisjöns panncentral Sisjöns panncentral är en spets- och reservlastanläggning som tas i drift vid kall väderlek eller störningar på fjärrvärmenätet. Anläggningen består av tre containerpannor, en naturgaseldad och två oljeeldade. Dessa är uppställda på utsidan av pannhuset. Skorstenshöjden är 53 m. Eldningsolja förvaras i en dubbelmantlad oljetank med volymen 30 m 3. Denna är placerad inne i pannhuset. Tabell 1. Sammanställning av pannornas effekt och bränsleslag Panna Pannbeteckning Värmeeffekt* (MW) Bränsleslag CP 1 S0.P15 8 Naturgas CP 2 S0.P13 8 Eo1 CP 3 S0.P11 5 Eo1 Total effekt: 21 * Effekten avser avgiven effekt. Av miljöskäl och ekonomiska skäl eldas i första hand naturgas. Olja används när naturgaseffekten inte räcker till. Anläggningen är normalt obemannad med larm för driften (t ex tryck och temperatur) till ledningscentralen på Sävenäsverket. Tillsyn av anläggningen sker 1gång/48 timme alt 1 gång/72 timme på helg enligt AFS 2002:1 18-20. Rökgaserna från CP1 och CP2 avleds via en 53 meter hög skorsten. Rökgaserna från CP3 avleds i en separat skorsten, anledningen är att pannan ska kunna flyttas till någon av Göteborg Energis PUP-platser 1 vid behov. Ingen reningsutrustning för rökgaserna finns installerad. 2.3 Lokalisering och recipientförhållanden Sisjöns panncentral ligger inom fastigheten Kobbegården 6:24 i Sisjöns industriområde. 1 PUP-platser Provisoriska uppställningsplatser för mobila containerpannor. Det finns 41 stycken förberedda platser i fjärrvärmenätet där mobila pannor kan placeras vid driftstörningar i fjärrvärmenätet. 4

Figur 1. Lokalisering av Sisjöns panncentral. Källa: Eniro. Spillvatten från anläggningen avleds till det kommunala avloppsnätet, som är anslutet till Gryaabs Ryaverket. Spillvattnet utgörs främst av vatten från golvbrunnar i anläggningen. 2.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Den mest betydande miljöpåverkan från anläggningen är utsläpp av rökgaser till luft. Rökgaserna från eldning av naturgas innehåller bland annat koldioxid och kväveoxider och vid eldning av Eo1 tillkommer svaveloxider och stoft. Påverkan på miljön blir därmed främst bidrag till klimatförändringar, försurning och övergödning av mark och vatten. Verksamheten bidrar i mindre omfattning till bildandet av marknära ozon samt nedsmutsning genom stoftutsläpp. Anläggningen har som spets- och reservanläggning relativt lite drift, varför miljöpåverkan samt påverkan på människors hälsa bedöms som liten. Inom bolagets miljöledningssystem har miljöpåverkan från produktionsanläggningarna tagits fram i form av miljöaspekter. För de betydande miljöaspekterna finns miljömål uppsatta. 2.5 Förändringar under året Under året har inga förändringar av betydelse ur miljösynpunkt genomförts. 5

3 Gällande beslut och föreskrifter 3.1 Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Tabell 2. Gällande beslut, förelägganden och anmälningar Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2008-06-12 Länsstyrelsen Dnr 551-57739-2007 Tillståndsbeslut: Göteborg Energi AB har av länsstyrelsen lämnats tillstånd enligt miljöbalken till befintlig verksamhet vid Sisjöns panncentral. Tillståndet omfattar olje- och naturgaseldade pannor på totalt 25 MW tillförd effekt. 2009-09-30 Miljönämnden Beslut avseende anmälan: Utbyte av reservpanna (CP3) i Sisjön. Föranleder ingen åtgärd från Miljöförvaltningen. 3.2 Tillståndsgiven och installerad effekt Tabell 3 Tillståndsgiven och installerad effekt Tillståndsgiven effekt Göteborg Energi har av länsstyrelsen lämnats tillstånd enligt miljöbalken till totalt 25 MW tillförd effekt. Installerad tillförd effekt Den installerade tillförda effekten uppgick under 2014 till ca 24 MW. 3.3 Efterlevnad av villkor och förelägganden I följande avsnitt redovisas vilka villkor som verksamheten på Sisjöns panncentral omfattas av samt en kommentar om efterlevnaden av villkoren. 3.3.1 Grundtillstånd Tabell 4. Villkor för verksamheten enligt gällande tillstånd samt kommentar till efterlevnad Beslut: Länsstyrelsen, 2008-06-12 Villkor 1. Verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Anläggningen får endast användas för spets- och reservdrift. Den mindre oljepannan får endast användas för reservdrift. Kommentar till villkorsefterlevnad Verksamheten bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Anläggningen används endast för spets- och reservdrift. 6

3. Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) till luft får som riktvärde inte överstiga 170 mg/m 3 norm gas vid 3% O 2 -halt. 4. Utsläppen av kväveoxider (NO x ) från respektive panna, beräknat som NO 2, får som riktvärde inte överstiga 350 mg/m 3 norm gas vid 3% O 2 -halt. 5. Utsläppen av stoft får vid eldning vid bioolja som riktvärde inte överstiga 50 mg/m 3 norm torr gas vid 3% O 2 -halt. 6. Mätning av NO x och stoft från respektive panna ska utföras när pannan varit i drift under en sammanhängande period. Påföljande mätning behöver utföras tidigast efter två år. Stoft behöver endast mätas vid förbränning av bioolja. 7. Buller ska begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än: 50 db(a) vardagar dagtid (07.00 18.00) 40 db(a) nattetid (22.00 07.00) 45 db(a) övrig tid Momentana ljud nattetid får ej överskrida 55 db(a). 8. Kemiska produkter, inklusive farligt avfall, ska hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avloppet och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. 9. Eldningsolja ska lagras i invallad eller dubbelmantlad cistern. Tapp- och påfyllnadsplatser samt rörledningar för olja ska säkras för utsläpp av olja till omgivningen. 10. Aska från torrsotning ska vid lagring och hantering behandlas så att besvärande damning, lukt eller brandfara inte uppstår. Svavelinnehållet i Eo1 är max 0,05 vikt%, vilket motsvarar ca 84 mg SO 2 /Nm 3 vid 3% O 2 -halt. Se vidare under avsnitt 5.3. Senaste mätning skedde 2011 då mätning av emissioner av kväveoxider till luft utfördes av ILEMA Miljöanalys. Resultatet från mätningarna visar på en kväveoxidhalt på 201 mg/m 3 ntg vid 3% O 2 -halt vid förbränning av Eo1 och 107 mg/nm 3 ntg vid 3% O 2 -halt vid förbränning av naturgas. Ingen eldning av bioolja har skett under 2014. Emissionsmätning av NO X utfördes 2011-02- 02 av ILEMA Miljöanalys. Enligt nuvarande mätplan sker mätningar vart 5:e år. Buller från anläggningen påverkar omgivningen i mycket begränsad omfattning eftersom anläggningen är i drift under så få timmar under året. Bullermätning sker i händelse av återkommande klagomål. Under 2014 har inga bullerklagomål inkommit på anläggningen. Inga kemikalier förvaras normalt i anläggningen. Eldningsolja förvaras i en dubbelmantlad oljetank. Tanken är placerad inomhus. Tapp- och påfyllningsplats är försedd med spilltråg. Utvändiga oljeledningar har ytterhöljen. Riskanalys har visat att största risken för spill vid rörledningar är skadegörelse. Därför har övervakningskameror installerats och staket satts upp. Om torrsotning skulle ske beaktas villkoret. 7

11. Avfall från verksamheten ska sorteras och i första hand återvinnas. Bolaget ska hela tiden verka för att minska mängden avfall. 12. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Inget avfall uppkommer normalt i verksamheten. Om avfall uppkommer hanteras det enligt interna rutiner. Villkoret är inte aktuellt för närvarande. 3.4 Naturvårdsverkets föreskrifter Verksamheten omfattas inte av någon av Naturvårdsverkets föreskrifter 2 som ska redovisas i miljörapporten. 3.5 Övriga gällande beslut 3.5.1 Gällande beslut enligt lagen om brandfarlig vara Tillstånd avseende förvaring av brandfarlig vara, enligt förordningen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1075) finns för anläggningen. Tabell 5. Gällande beslut angående förvaring av brandfarlig vara på anläggningen. Datum Beslutsmyndighet Beslut 2008-04-28 Byggnadsnämnden Göteborgs kommun Ärendenummer: 66682-08 Tillstånd att förvara sammanlagt 30 000 liter eldningsolja i tank inomhus. Tillståndet är tidsbegränsat t.o.m. 2020-02- 29. 3.5.2 Tillstånd till utsläpp av koldioxid Anläggningen har tillstånd till utsläpp av koldioxid. Tabell 6. Gällande tillstånd till utsläpp av koldioxid Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-01-14 Länsstyrelsen Dnr 563-101-2013 Tillståndsnummer SE-14-563-59269-2004 Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Ersätter tidigare tillstånd meddelat 2010-01-11. 2 SNFS 1990:14 (Behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse), SNFS 1994:2 (Avloppsslam i jordbruket), NFS 2001:11 (VOC-direktivet), NFS 2002:26 (Utsläpp från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer), NFS 2002:28 (Avfallsförbränning). 8

3.5.3 Tillstånd till transport av farligt avfall Länsstyrelsen har i beslut daterat 2011-02-24, gett Göteborg Energi AB tillstånd till transport av farligt avfall, med stöd av 26 avfallsförordningen (2001:1063). Tillståndet gäller t.o.m. 2016-02-20 och omfattar styckegodstransport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten enligt följande avfallskoder (EWC): 130208, 130301, 130889, 160107, 160504, 160601, 200121, 200127 och 200136. För Sisjöns panncentral innebär detta att farligt avfall som uppkommer i verksamheten transporteras till Sävenäsverket för omhändertagande av godkänd transportör och mottagare. 4 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner 4.1 Egenkontroll För verksamheten gäller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Som verktyg har Göteborg Energi AB ett integrerat kvalitets- och miljöledningssystem för att säkerställa att förordningen följs. Detta bygger till stor del på gemensamma rutiner och instruktioner för olika produktionsanläggningar. Ett kontrollprogram finns upprättat för verksamheten och uppdateras vid behov. 4.2 Periodisk besiktning Den senaste periodiska besiktningen genomfördes den 9 oktober 2013. Enligt gällande rutin kommer nästa periodiska besiktning att utföras 2016. 4.3 Kontroll av oljeavskiljare På Sisjöns panncentral finns en oljeavskiljare, belägen under mark utanför porten till panncentralen. Oljeavskiljaren kontrolleras av extern entreprenör avseende olje- och slamnivå och töms vid behov av samma firma. Samma firma utför även kontroll av larm i oljeavskiljarna. Därutöver gör bolaget en intern kontroll av larm och nivåvakter mm. Oljeavskiljaren kontrollerades den 6 oktober 2014 utan anmärkningar. 4.4 Inre undersökning av pannorna Vartannat år utförs inre och yttre undersökning av pannorna. Vid behov utförs en rengöring med vattensotning innan undersökningen. Under 2014 utfördes undersökningar av CP 2 utan föregående vattensotning då den haft så låg drifttid. 4.5 Åtgärder för att minska risker En riskanalys med avseende på yttre miljö utfördes under året. Inga betydande åtgärder har utförts under året med anledning av den. 9

5 Sammanfattning av miljöpåverkan 5.1 Drifttid, bränsleförbrukning och produktion Tabell 7. Redovisning över drifttid, bränsleförbrukning samt energi för 2014. Pannor Drifttid (h) Förbrukad Eo1 m³ Förbrukad naturgas knm 3 Bränsleenergi (tillförd energi) (MWh) Producerad (avgiven) energi (MWh) CP1 182-185 2 032 1 827 CP2 19 14-136 123 CP3 0 - - - - Totalt: 201 14 185 2 169 1 950 5.2 Driftstörningar och vidtagna åtgärder I följande avsnitt redovisas de driftstörningar och liknande händelser som lett till eller hade kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön samt vidtagna åtgärder. Inga driftstörningar eller liknande händelser, som kunnat leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, har inträffat under året vid Sisjöns panncentral. 5.3 Utsläpp till luft Här redovisas resultat av mätningar och beräkningar av utsläpp till luft. Tabell 8. Svavelutsläppet för 2014. Pannor, bränsle Svavel (kg) Svavel (vikt-% i bränslet) SO 2 (mg/m 3 norm gas, 3% O 2 -halt) Gällande villkor (mg SO 2 /m 3 norm gas, 3% O 2 -halt) CP1 (naturgas) - - - 170 CP2 (Eo1) 6 0,05 84 170 Totalt: 6 Den totala mängden svaveldioxid från förbränning av Eo1 är beräknad med hjälp av bränslets specifika svavelinnehåll samt bränsleförbrukningen. Svavelinnehållet i Eo1 är max 0,05 vikt-%, vilket motsvarar 12 mg SO 2 /MJbr. Detta i sin tur motsvarar ca 84 mg SO 2 /Nm 3. Vid uträkning av halten SO 2, baserat på vikt-% svavel i bränslet, har Naturvårdsverkets lathund rapport 4438, tabell 8 samt 11 använts. Tabell 9. NO x -utsläppet för 2014. Pannor, bränsle NOx (kg) NOx (mg/mj bränsle) NOx (mg NO 2 /m 3 ntg Gällande villkor (mg NO 2 /m 3 ntg 10

vid 3 % O 2 ) vid 3 % O 2 ) CP1 (naturgas) 223 30,5 107 350 CP2 (Eo1) 27 55,3 201 350 Totalt: 250 Senaste mätningen av emissioner av kväveoxider till luft utfördes av ILEMA Miljöanalys 2011. Resultatet från mätningarna visar på en kväveoxidhalt på 201 mg/nm 3 tg vid 3% O 2 - halt vid förbränning av Eo1 och 107 mg/nm 3 tg vid 3% O 2 -halt vid förbränning av naturgas. Den totala mängden kväveoxider beräknas med hjälp av bränsleförbrukning samt den uppmätta NO x -halten från emissionsmätningarna. Tabell 10. CO 2 -utsläppet för 2014 Pannor, bränsle CO 2 fossilt (ton) CO 2 (g/mj bränsle) CP1 (naturgas) 415 56,94 CP2 (Eo1) 36 74,26 Totalt: 451 Den totala mängden koldioxid är beräknad utifrån bränsleförbrukningen och en emissionsfaktor för naturgas på 56,94 mg/mj (årsmedelvärdet från Swedegas) och för Eo1 på 74,26 mg/mj (hämtad från Naturvårdsverkets referenslista över emissionsvärden för växthusgaser). Tabell 11. Stoftutsläppet för 2014 Pannor Stoft (kg) Stoft (vikt-% i aska) CP1 (naturgas) - - CP2 (Eo1) 1 0,01 Totalt: 1 Den totala stoftmängden har beräknats utifrån askhalten i bränslet för lätt eldningsolja samt bränsleförbrukningen. 5.4 Utsläpp till vatten Det används inget vatten i anläggningens drift mer än det fjärrvärmevatten som värms upp. Detta leds dock i slutna rörledningar och släpps bara ut i samband med eventuellt underhåll. Allt spillvatten går till det kommunala spillvattennätet. 5.5 Buller Buller från verksamheten uppkommer från bland annat luftintag, skorsten, fläktar samt vid transporter. Buller från anläggningen påverkar omgivningen i mycket begränsad omfattning eftersom anläggningen är i drift under så få timmar under året. En bullerutredning utfördes i 11

juni månad och visade att anläggningen under rådande förhållanden innehåller sina bullervillkor. 5.6 Kemikaliehantering De kemikalier som används på Sisjöns panncentral finns förtecknade i det koncerngemensamma kemikaliedatasystemet Chemsoft. Dessa är sådana som är bedömda av Göteborg Energis kemikalieansvarig och godkända att användas på anläggningen. Vid införande av nya kemikalier som inte finns på Göteborg Energis kemikalieförteckning måste godkännande inhämtas av kemikalieansvarig före inköp. Kemiska produkter hanteras inte på anläggningen mer än tillfälligt vid underhållsarbeten och liknande. Därmed finns det heller ingen lagring av kemikalier på anläggningen mer än för bränslet som förvaras i en dubbelmantlad tank med volymen 30 m 3. Enligt överenskommelse med miljöförvaltningen ska en kemikalieförteckning bifogas till miljörapporten med de kemikalier som har köpts in specifikt till Sisjöns panncentral under året. Under 2014 har inga kemikalier köpts in som kunnat härledas till den aktuella anläggningen. 5.7 Avfallshantering Inget avfall som härrör från Göteborg Energis drift och underhåll av anläggningen förvaras normalt i panncentralen. Hanteringen av avfallet är kortvarig i anläggningen och avfallet tas antingen med till Sävenäs för vidare transport (Göteborg Energi har tillstånd för interna avfallstransporter) eller tas om hand av anlitad entreprenör vid reparationer. 5.8 Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukning av råvaror och energi Koncernen Göteborg Energi har ett gemensamt mål att minska utsläpp av fossil koldioxid. Målet är nedbrutet i delmål där olika verksamhetsområden inom koncernen bidrar på olika sätt. För produktionsanläggningar för fjärrvärme finns delmål att minska koldioxid bland annat på minskad elförbrukning i anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme. För att nå målet pågår ett projekt om energiledning fortlöpande. Projektets mål är att lägga grunden för ett systematiskt arbetssätt med energiledning. Anläggningar med den största elförbrukningen har identifierats och i det fortsatta arbetet läggs fokus primärt på dessa anläggningar. Som ett första steg i energiledningsarbetet har en åtgärdsbank bildats för att möjliggöra prioritering av åtgärder på fokusanläggningarna. Föreslagna åtgärder omfattar både byggnader och processer. Åtgärdsförslag för byggnader bygger till stor del på de energianalyser som gjorts för de största förbrukarna tidigare år. Åtgärder för processer bygger bland annat på förslag från bolagets processingenjörer samt på förbättringsförslag från verksamheten. I energiledningsarbetet kommer åtgärder prioriteras mellan fokusanläggningarna, vilket kan innebära att vissa anläggningar inte får någon åtgärd ett visst år. Panncentralen står, tillsammans med ett antal övriga spets- och reservanläggningar, för ca 6 % av den totala elförbrukningen. Den ingår därför primärt inte i det påbörjade energiledningsarbetet. Inga åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror eller energi för verksamheten har vidtagits under 2014. 12