BILAGA 1 ww FRSVARSMAKTEN BESLUT 2010-10-04 HKV beteckning 13 920:65978 Sida 1 (8) Sndlista Ert tjnstestlle, handlggare Ert datum Er beteckning Vrt tjnstestlle, handlggare PROD INFRA Cecilia Hckner 08-788 7666 cecilia.hackner@mil.se PROD FLYG vlt Carl-Johan Edstrm 070-6395357 Frsvarsmaktens hantering av inkommande vindkraftsrem isser inom militra flygplatsers influ ensom rden 3 bilagor Vrt fregende datum Vr fregende beteckning Sammanfattning Miljbalkens regler ger ett starkt skydd fr totalfrsvarets intressen vid prvning av vindkraftsetablering. Vindkraftverk kan i flera avseenden pverka Frsvarsmaktens verksamhet negativt. Frsvarsmaktens bedmning av frutsttningarna fr vindkraftsetablering utgr inte bara frn flygverksamhetens behov. Det r emellertid i huvudsak endast den aspekten som berrs i detta beslut. Frsvarsmakten motstter sig bland annat sdan vindkraftsetablering som ventyrar flygskerheten eller flygverksamhetens operativa krav. Drfr r det srskilt viktigt att Frsvarsmaktens synpunkter inhmtas vid v indkraftsetablering inom militra flygplatsers influensomrden. Nr vl beslut tagits avseende bygglov eller miljtillstnd mste dessa delges Frsvarsmakten fr att bereda myndigheten mjlighet att verklaga. Detta dokument med medfljande bilagor redovisar sklen fr Frsvarsmaktens stllningstagande och rutiner inom myndigheten fr att hantera remisser och andra frfrgningar. 1 och med faststllandet av detta dokument upphvs den tillflliga grns p 40 kilometer som Frsvarsmakten vergngsvis har tillmpat som grund fr sin bedmning av vindkraftsctablering. Frsvarsmakten kommer att bedma vare rende individuellt, utgende frn inriktningen i detta dokument och dess bilagor. De faktorer i Frsvarsmaktens militra flygverksarnhet som framfr allt har pverkat bedmningen av de specifikt militra behoven r flygning med visuella referenser, uppskande av marksikt ver havsomrden, lgflygning, start i radarkolonn och behovet av markbaserad vderradar. Alla dessa faktorer har beaktats med utbildning, vning och insats som utgngspunkt och utgende frn Postadress Besksadress Telefon Telefax E-post, Internet 107 85 STOCKHOLM Lidingvgen 24 08-7887500 08-7887778 exp-hkv@mil.se www.hkv.mil.se
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida (8) flygskerheten och mjligheten att lsa Frsvarsmaktens uppgifter. Frsvarsmakten har inlett arbete fr att underska mjligheter att med hjlp av tekniska tgrder underltta samexistens mellan vindkraft och militr flygverksamhet. Det finns emellertid ingen anledning att anta att sdana tgrder p ngot avgrande stt kommer att pverka vad som redovisas i detta dokument och dess bilagor. 1 de omrden inom vilka Frsvarsmakten hdanefter avser motstta sig etablering av nya vindkraftverk finns p ngra platser redan sdana verk etablerade. 1 de fall dr bygglov och eller miljtillstnd har beviljats p grundval av ett korrekt och fullstndigt beslutsunderlag med beaktande av totalfrsvarets intressen har Frsvarsmakten inte fr avsikt att vidta ngra ytterligare tgrder. Bakgrund Enligt bestmmelserna i milj balken ska mark- och vattenomrden som har betydelse fr totalfrsvaret skyddas mot tgrder som ptagligt kan motverka totalfrsvarets intressen. Omrden som r av riksintresse p grund av att de behvs fr totalfrsvarets anlggningar ska skyddas mot tgrder som ptagligt kan frsvra tillkomsten eller utnyttjandet av anlggningen. Vid prvning av anskningar enligt plan- och bygglagen ska ovan angivna bestmmelser i miljbalken tillmpas. Vindkraftverk riskerar att p flera stt pverka riksintresset fr totalfrsvaret negativt. Drfr r hela Sveriges yta samrdsomrde avseende hga objekt. Det innebr att Frsvarsmakten mste f in alla renden avseende objekt hgre n 20 m utanfr och hgre 45 n m inom sammanhllen bebyggelse. Frsvarsmakten utgr fljaktligen en remissinstans i bygglov- eller miljtillstndsrenden i syfte att bevaka Frsvarsmaktens intressen som sakgare/part. Detta dokument ska frtydliga Frsvarsmaktens remissfrfarande avseende flygverksamheten vid Frsvarsmaktens flygplatser. Sedan 1januari 2009 inkommer alla remisser till hgkvarteret och yttranden sammanstlls av Produktionsledningens Infrastrukturavdelning (PROD INFRA). Remisshantering Remisserna/frfrgan avseende vindkraft r av tre olika slag: 1. Frfrgan i tidigt skede frn vindkrafts intressenter 2. Remisser enligt Plan- och bygglagen frn kommuner 3. Remisser enligt Miljbalken frn lnsstyrelser 1. Frsvarsmakten har sedan lng tid tillbaka tillhandahllit en service gentemot vindkraftsintressenter. Fram till 1juli 2010 anvndes en speciellt framtagen blankett som intressenter skickades in till Frsvarsmakten. Efter 1juli ges motsvarande service p omrdesniv istllet fr med angivna koordinater. En versiktlig bedmning grs om det finns konflikter med totalfrsvarets intressen inom angivet omrde.
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 3 (8) Inkommen frfrgan bereds av Frsvarsmakten med std av bl.a. Frsvarets Materielverk som gr tekniska analyser. Frfrgan bereds av frbandet och FRA om de bedms vara berrda av projektet. Nr alla svar av berrda parter inkommit sammanstlls ett besked med den preliminra bedmningen. Externt gr detta bara till vindkraftsintressenten. Denne kan p s stt i tidigt skede f en indikation p om det finns konflikter med totalfrsvarets intressen i aktuellt omrde. Frfrgningarna handlggs 1 mn av tid och omfattas inte av ngra tidsfrister. 2. Kommunerna snder bygglovsrenden avseende vindkraftverk, vindrntmaster och andra hga objekt. rendena handlggs p samma stt som frfrgningarna frn vindkraftintressenterna men har ofta korta svarstider och prioriteras. Vissa kommuner bedmer att vindi -ntmaster inte r bygglovspliktiga. 1 dessa fall, d remiss inte inkommer frn kommunerna, mste vindkraftsintressenterna skicka in en remiss till Frsvarsmakten. 3. Lnsstyrelserna snder miljtillstndsrenden fr vindkraftverk p remiss, ofta i tv skeden, tidigt samrd genom verksamhetsutvaren och samrd genom lnsstyrelsen nr anskan r klar. Dessa hanteras p samma stt som byggloven. Alla beslut avseende bygglov eller miljtillstnd mste omgende delges Frsvarsmakten fr att bereda myndigheten mjlighet att verklaga. Allmnt gller att en anmlan om uppfrande av hga objekt mste skickas in 4 veckor innan uppfrande enligt Luftfartsfrordningen (2010:770). Aspekter som bevakas i remisshanteringen Vindkraftverk kan negativt pverka: Radarsystern Radiolnkfrbindelser Signalspaning vnings- och skjutverksarnhet Flygverksamhet Frsvarets Materielverk har av Frsvarsmakten uppdraget att bevaka radar och radiolnksystenien, FRA bevakar sina system och deras yttrande arbetas in i Frsvarsmaktens yttrande. Systemen omfattas av sekretess och kan drfr inte redovisas p kartor med undantag av vderradarstationer. Vad gller vnings- och skjutverksamhet pgr ett arbete avseende vilka omrden som mste vara fria frn hga objekt kring skjutflten, bl.a. kopplat till mlflygverksamheten.
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 4 (8) Frsvarsmakten har angett ett omrde fr varje flygplats som behver vara helt fritt frn vindkraftverk dels beroende p hur flygverksamheten behver bedrivas (flygoperativa krav) och dels beroende av flygskerhetsgrundande skl. Omrdena redovisas p karta och kan ocks erhllas i form av shapefiler. Bde tekniska system och Frsvarsmaktens verksamhet flirndras ver tiden. Drfr behver vindkraftsintressenter vara observanta p att de preliminra beskeden som ges i tidiga skeden beroende p teknikutveckling eller verksamhetsfrndring kan komma att ndras speciellt om tiden mellan frhandsfrfrgan och bygglovs- och tillstndsprocessen r lng. Vindkraftftsretag kommer ofta med frgor om Frvarsmakten kan bygga om systern och flytta anlggningar fr att mjliggra vindkraftprojekt. Frsvarsmaktens frhllningsstt till denna frgestllning har hittills varit med std av ovan angivna bestmmelser i miljbalken att inte vidta tgrder ssom flyttning eller ombyggnad av totalfrsvarets anlggningar fr att mjliggra ny vindkraftsetablering. Frsvarsmakten kan dock i vissa situationer diskutera kompletterande sensorer eller s.k. "gap-fillers" fr etablering av vindkraft till havs eller nra vderradar under frutsttning att Frsvarsmakten, eller den ansvariga myndigheten, gr kostnadsneutrala ut ur ett 1 ivscykelperspektiv. Frsvarsmakten stller sig negativ till vindkraftsutbyggnad vid flottilj- och vningsflygplatser dr den kan ventyra flygskerhet/flygverksamheten eller pverka vnings- och skjutverksamheten negativt. Frsvarsmakten har under de senaste fem ren sett en avsevrd kning av frfrgningar i tidigt skede, allts renden utan koppling till bygglov enligt PBL eller tillstnd enlig miljbalken. Av dessa har myndigheten inget att erinra i mer n 80% av fallen. 1 bilaga 1 finns en beskrivning av verksamheten vid varje flygplats och de styrande faktorer som krver hinderfrihet. Bilaga 2 visar kartor ver flygplatserna dr det absoluta stoppomrdet fr vindkraftverk redovisas. Bilaga 3 beskriver motiv och bakgrund till frsvarsmaktens krav p hinderfrihet vid flygplatserna.
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 5 (8) Beslut Frsvarsmakten beslutar att efter genomfrd utredning vidare i beredning av vindkraftsremisser anvnda stoppomrden beskrivna i bilaga 1 och 2. Utstrckningen p stoppomrderna grundar sig p en analys av de specifika krav som militr flygverksarnhet har vad gller hinderfrihet i omrdet kring flottiljoch vningsflygplatser. 1 utredningen har de specifika kraven analyserats mot behovet av att genomfra utbildningar, vningar och insatser med bibehllen hg flygskerhet. Beslut i detta rende har fattats av generalmajor Gunnar Karlson. 1 den slutliga handlggningen har kommendr Anders Jrn, versteljtnant Carl-Johan Edstrm, frsvarsjurist Elisa Saarinen, miljjurist Folke Borgh deltagit och som fredragande arkitekt Cecilia Hckner. Gunnar Karlson Frbandsproduktionschef Cecilia Hckner
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 6 (8) Sndlista Lnsstyrelser stockho lmlansstyrelsen.se uppsala@ lan sstyret sen. se ostergotland(lansstyrelsen.se jonkoping(lansstyrelsen.se kronoberglansstyre1sen.se kalmar@lansstyrelsen.se gotland@lansstyrelsen.se b1ekinge(iansstyre1sen.se skane(2ei)lansstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se varmland@lansstyrelsen.se orebro(1ansstyre1sen.se norrbotten(1ansstyre1sen.se Kommuner (inkl tidigare berrda av preliminrt stoppomrde) kommun Upplands Bro Norrtlje Sigtuna Hbo Knivsta Tierp Uppsala Enkping sthammar Heby deshg Kinda tvidaberg Finspng Linkping Norrkping Sderkping Motala Vadstena Mjlby Aneby Gnosj Gislaved Vaggeryd Jnkping Nssj Vrnamo Svsj Lessebo Tingsryd Alvesta Vxj Ljungby Torss Emmaboda e-postadress upplands-bro.kommunurlands-bro.se bypg.miljonamndennorrtalie.se sigtuna.kommun@isicjtuna.se kommunhabo.se knivstaknivsta.se kommunstyrelsenttierd.se usala.kommunuddsala.se kommunstyrelsekontorenkoding.se kommunernosthammar.se information@heby.se kommunstvrelsenodeshoa.se kindakinda.se kommunla)atvidabercj.se rostkommun.finspong.se kommunlinkoping.se norrkoinci kommuntnorrkobinci.se kommunsoderkopinci.se stadsbygcinad@motala.se vadstena.kommunvadstena.se bygcinadamjolby.se aneby.kommunaneby.se kommuninosjo.se kommunenciislaved.se kommunstyrelsen vaoc!ervd.se kommunstyrelsejonkoping.se kommunstyrelsennassio.se kommunentvarnamo.se kommunsavsjo.se kommunstvrelsenkommun.lessebo.se kommunen@tingsryd.se kommunledningskontor@kommun.alvesta.se kommunstyrelsenkommun.vaxio.se miljo.och.byggnamndeniljungby.se samhallsbyooinfotorsas.se kommuneniemmaboda.se
FORSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 7 (8) Gotland gotlands. kommun @gotland.se Olofstrm ks@iolofstrom.se Karlskrona ka riskro na. kom mun karlskrona se Ronneby stadshusetronneby.se Karlshamn samhal Isbygg nadkarishamn.se Slvesborg solvesborcjs. kommunsolvesborci.se Kristianstad sbk(kristianstad.se Frgelanda kom mun farnelanda.se Vrgrda kom munenlvargarda.se Grstorp kommungrastoro.se Essunga kommunessunga.se Karisborg karlsborg kommun (aka rlsborg.se Mellerud kommunenmellerud.se Lilla [det kommunen@lillaedet.se Herrljunga herrljunga.kommunadmin.herrliunga.se Vara vara.kommunvara.se Gtene potene. kommun lqotene.se Tibro kommuntibro.se Treboda kommunentoreboda.se Uddevalla kom mun styrelse nuddeval la. se Vnersborg vanersborg. kom mu nvanersborg.se Trollhttan tro Ilha tita ns. stad ttrollhattan.se Alingss kom munstyrelsenalingsas.se ml kommunamal.se Mariestad infomariestad.se Lidkping kom munlidkoi ng. se Skara skara.kommunskara.se Skvde kom mun styrelsen (CD skovde.se Hjo kommunenhjo.se Tidaholm tida hol ms. kom muntidaholmse Sffle kommun@saffle.se Lax kommunlaxa.se Askersund kommun@askersund.se Arvidsjaur kommunarvidsaur.se Jokkmokk kommuniokkmokk.se Kalix kommunkalix.se Gllivare ostkommungellivarese lvsbyn kom munen@alvsbyn.se Lule stadsbyggnadskontoretlulea.se Pite kommunitea.se Boden kommunen)boden.se
FRSVARSMAKTEN BESLUT HKV beteckning 2010-10-04 13 920:65978 Sida 8 (8) Fr knnedom Regeringskansliet: F (avsett fr Johan Appelberg) iohan.appelberg@defeiice.rninistry.se Nring (avsett fr Eva Centeno-Lopez) eva.centeno-lopez@enterprise.ministry.se Milj (avsett fr Claes Pile) claes.pile@environment.rninistry.se Svensk Vindenergi Svensk Vindkraftfrening Energirnyndigheten FRA/JUR FMV Ak Led LFV Flyginfo SE info@svenskvindenergi.org SVIF Kansli, Danska vgen 12,. 441 56 ALINGSS registrator@energirnyndigheten.se reg@fra.se registrator(finv.se fiui.flyghinder(lfv.se Fr knnedom inom Frsvarsmakten F7,F 17, F 2 1, Hkpflj, Inom HKV LEDS INS PROD JURS INFOS
FRSVARSMAKTEN Bilaga 1 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 1(12) INNEHLLSFRTECKNING Bakgrund...2 Definitioner... 2 Riktlinjer fr flyg- och vningsflygplatser... 2 Inledning... 2 Flygplatser med grundlggande flygutbildningsverksamhet... 3 Malmensflottiljflygplats... 3 Stensflottiljflygplats... 4 Flygplatser med ordinarie fdrbandsproduktionsverksamhet... 5 Lule/Kallax flottiljflygplats... 5 Ronnebyflottiljflygplats... 5 vningsflygplatser dr fdrbandsproduktionsverksamhet bedrivs frekvent... 7 Jokkmokks vningsflygplats... 7 Vidselvningsflygplats... 7 Visbyflygplats... 8 Uppsalaflygplats... 8 Karisborgs vningsflygplats... 9 Rda... 10 Hagshult vningsflygplats... 11 Riktlinjer vid vindkraflsetablering i nrheten av vderradar... 11 Vderradarstationer i Sverige... 12 Frkortningaṛ...12
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida 2(12) Bakgrund Freliggande dokument beskriver Frsvcirsinaktens interna rikt/in/er fr beredning av inkommande vindskraflsreniisser urflygoperativ synvinkel och ska ses som ett komplement och frtydligande till de vriga intresseomrden som Frsvarsmakten har att ta hnsyn till i beredningen av remisser. Frsvarsmaktens riktlinjer avseende flygoperativa frgor r utformade fr att skerstlla att uppfrande av nya vindkraftverk inte leder till oacceptabla konsekvenser fr Frsvarsmaktens flyg- och UAV -frband avseende flygskerhet och insatsfrmga. Riktlinjerna definierar omrden dr Frsvarsmakten, fr att mta stllda krav p insatsfrmga, inte kan acceptera uppfrande av nya vindkraftverk Inom flera av de omrden vilka definieras som stoppomrden, dvs, omrden dr uppfrande av nya vindkraftverk inte kommer att accepteras, finns befintliga vindkraftverk. Hur befintliga vindkraftverk i nu definierade stoppomrden framgent ska hanteras behandlas inte i freliggande skrivelse. Definitioner Stoppoinrde Omrde - dr Frsvarsmakten, fr att mta stllda krav p insatsfrmga, ej accepterar uppfrande av nya vindkraftverk oavsett storlek. Vindkraftverk upp till 20 m hjd krver dock inga tillstnd och kommer drmed inte heller in p remiss till Frsvarsmakten. Samrdsomrde Omrde - dr hinder mot vindkraft eventuellt kan freligga. FM gr en bedmning i det enskilda fallet. Hinderfri yta - En flygplats skyddas av ett antal faststllda ytor fr hinderfrihet. Detta innebr att hinderfrihet skall glla ver en viss hjd beroende p var inom hinderfrihetsytan man befinner sig. Referenspunkt fr hinderfrihet r nrmsta trskelhjd 2. Till den vid trskeln rdande markhjden fr hinder inom den horisontella ytan max uppg till ytterligare 45m. Riktlinjer fr flyg- och vningsflygplatser Inledning Respektive frband har analyserat lokala behov samt lokal milj och utifrn denna analys definierat stopp- och samrdsomrdena fr respektive flygplats och vningsflygplats. Unmanned Arial Vehicie - Obemannad flygande farkost som kontrolleras och styrs frn marken. Frsvarsmakten opererar ett antal olika UAV:er. Storleken varierar frn motsvarande sm rnodellflygplan till UAV:er som vger ett antal hundra kilo. 2 Respektive banslut p flygplatsens start- och landningsbana anges som bantrskel. Trskelhjd definieras hr som trskelns hjd ver havsnivn.
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida 3 (12) Frutom ovan beskrivna produktionsperspektiv tillkommer behov att skerstlla handlingsfrihet ur ett beredskaps- och insatsperspektiv. Det r sledes lokala verksamhetsfrutsttningar tillsammans med krav p Frsvarsmaktens insatsfrmga och bibehllen flygskerhet som har legat till grund fr det centrala arbetet med R5religgande riktlinjer. Flygplatser,ned grundlggande flygulbildningsverksamhet MalrnensJlottil/flygplats Flygverksamheten vid malmen bedrivs inom vldigt mnga omrden. Den bedrivs som skolverksamhet med Sk60 3, som utprovningsverksamhet med JAS39 Gripen och tung/medeltung helikopter, som transport och specialflygverksamhet samt som utbildning av helikopterbataljonens insatsfrband. Det r flygskolans verksamhet som till stor del r grnssttande nr det gller hinderfrihet och upptrdande p lg hjd ver en strre yta. Flygskolans behov av stoppomrde tcker, till stor del, in vriga frband och enheters behov. Sloppomrden - Inga vindkraftverk inom en radie av 40 km frn flygplatsens referenspunkt (ARP). Samrdsomrde Analys Uppfrande av vindkraftverk inom detta omrde kan begrnsa flygverksamheten vid den grundlggande flygutbildningen p (GFU) 6 d det under utbildningens frsta hlft nyttjas visuell hemgng via frutbestmda router. Dessa flygningar inleds ofta med en molngenomgng ner till hinderfri hjd fr att p s stt komma ner under moln s att flygningen kan fortsttas visuellt. Frst efter ca 6 mnaders utbildning kan flygelever brja genomfra instrumentinflygningar i moln. Nybyggnation av vindkraftverk i ut- och inflygningsriktningar kan innebra frhjda operativa minima och minska mjligheten till flygning vid lga molnbaser. Fr Helikopterflottiljens flygverksamhet r det viktigt att faststllda in- och utflygningsvgar till flygplatsen och vningsomrden som idag r upprttade med hnsyn till miljaspekter skall hllas fria frn byggnationer. Sk60, tvmotorigtjetflygplan som anvnds som skolflygplan av Frsvarsmakten JAS 39 Gripen, Frsvarsmaktens stridsflygplan. ARP Airport Referens Point. oftast belgen mitt p landningsbanan. 6 GFU, Grundlggande FlygUtbildning. Varje r tas 12 piloter in till utbildningen som r 2 r lng, detta innebr att det grundutbildas 24 piloter ver tiden vid Flygskolan.
FORS VAR SMAKTEN Bilaga 1 Sida 4(12) Srensflottiljflygplats Flygverksamheten vid Stens bedrivs huvudsakligen inom tv stora omrden. Stens r en skolflottilj dr utbildning med JAS 39 Gripen sker med svl svenska som utlndska piloter. Stens har ocks insatsfrband dr det bedrivs flygverksamhet med Tp84 7. Herkules Vid grundutbildning av piloter p JAS 39 Gripen grs in och utflygningar frn vningsomrden ofta under moln och p lg hjd. Detta fr att va upp pilotens frmga till flygning med visuella referenser p lg hjd. Under grundutbildning vas regelbundet dessutom procedurer med fria mo Ingenomgngar ver hav. Stoppomrde Ingen nybyggnation av vindkraftverk inom Stens terminalomrde t, Ingen nybyggnation av vindkraftverk inom 65 km frn Stens ver Vnern i en sektor som strcker sig rakt norrut frn flygplatsens referenspunkt vster om Kllands och ster om Dalsland. Hgintensiva ljus p befintliga vindkraftverk inom flygplatsens stoppomrde br undvikas. Lat 584558N 584358N 583101N 581743N 580549N 580659N 581759N 582755N 584558N 0122951E 0130950E 0131928E 0131928E 0131637E 0122114E 0115951E 0115951E 0122951E Long Samrdsomrde Analys Stens stoppomrde skerstller flottiljens mjligheter att verka i sina olika roller utan att ptagligt begrnsa flygverksamheten taktiskt eller operativt. Omrdet innebr ocks att flygskerhetsriskerna inte kar pga. ytterligare vindkraftverk i flygplatsens nrhet. Tp84 [-lerkules, ett fyramotorigt propellerflygplan som anvnds av Frsvarsmakten som ett taktiskt transportflygplan. 8 Termina!omrde(TMA), kontrollerat omrde kring en flygplats som strcker sig frn 300ni ver marken upp till ungefr 5000m. Utstrckning i sidled skiljer sig frn flygplats till flygplats beroende p geografiskt lge och flygverksamheten vid flygplatsen.
FORSVARSMAKTE N Bilaga 1 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 5 (12) Flygplatser med ordinarie frbandsproduktionsverksamhet Lule/Kallaxflottiljflygplats Verksamheten vid kallax bedrivs strsta del av tv stycken stridsflygdivisioner med JAS 39C Gripen. Dessutom bedriver helikopterbataljonen flygverksamhet med medeltung och tung helikopter. Huvudmlsttningen med flygverksamheten r att va och utbilda insatsfrbanden infr svl nationella som internationella insatser. Kallax anvnds dessutom regelbundet som vningsflygplats fr internationella vningar. Stopponirde Ingen nybyggnation av vindkraftverk under flygplatsens hinderytor. Hinderytans utstrckning r 15 km runt flygplatsen rknat frn respektive bantrskel samt ytterligare i respektive inoch utflygningsriktningar ca 40 km Ingen nybyggnation av vindkraftverk i kontrollzon. Ingen nybyggnation av vindkraftverk som pverkar/genomtrnger nuvarande lgsta h inderfi-ia ytor. Hgi ntensiva ljus p befintliga vindkraftverk inom flygplatsens stoppomrde br undvikas. Samrdsomrde En radie av 50km frn flygplatsens referenspunkt r att betrakta som samrdsomrde vid etablering av vindkraft. R 50 km kan ses som influensytan under terminalomrdet. Hgintensiva ljus p vindkraftverk inom flygplatsens samrdsomrde br undvikas. Koordinater fr flygplatsens referenspunkt: Lat Long 653236N 0220725E Analys Frbanden har ett behov av att kunna verka i flygplatsens nromrde enligt faststllda taktiskt och stridstekniska metoder. Detta under alla vderfrhllanden, svl p hg som p lg hjd. De flygande frbanden p Kallax har behov att kunna va visuella in- och utflygningar p lg hjd under alla vderfrhllanden, samt att kunna sjunka fr att uppska marksikt ver vatten. Vid internationella vningar med deltagande med upp till 40 stridsflygplan samtidigt anvnds visuella ut- och inflygningar under moln som standardfrfarande. Fr att mta frbandens krav p att kunna verka enligt faststllda taktiskt och stridstekniska metoder samt skerstlla behoven vid stora internationella flygvningar br mjlighet till in- och utflygning p lg hjd ver land skerstllas. Ronneby flottiljflygplats Verksamheten vid Ronneby bedrivs strsta del av tv stycken stridsflygdivisioner med JAS 39C Gripen. Dessutom bedriver helikopterbataljonen fly-verksamhet med medeltung och tung helikopter. Huvudmlsttningen med flygverksamheten r att va och utbilda
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida 6(12) insatsfrbanden infr svl nationella som internationella insatser. Ronneby anvnds dessutom som bas fr de stridsflygplan som ingr i Frsvarsmaktens incidentberedskap. Stoppomrde Flygplatsens hinderytor ligger som grund fr stoppomrdets utbredning, Omrdet r dock utkat och definieras med utstrckningen ca 15 km runt flygplatsen rknat frn respektive bantrskel samt ytterligare i respektive in- och utflygningsriktningar ca 40 km. Omrdet innefattar d ven kontrollzonen. Stoppomrde Ronneby enligt fljande koordinater: Lat Long 562800N 0145258E 562551N 0150349E 563800N 0150645E 563616N 0153537E 562600N 0153335E 562600N 0153738E 561442N 0154529E 561140N 0153836E 555430N 0153343E 555810N 0144849E 560900N 0145009E 560856N 0150302E 561442N 0150302E 562143N 0145206E 562800N 0145258E Samrdsomrde Analys De flygande frbanden p Ronneby har behov av att kunna gra visuella in- och utflygningar p lg hjd, samt att kunna sjunka fr att uppska marksikt ver havsomrde. Definierat omrde skerstller detta. Ytan innefattar omrde motsvarande terminalomrdets utstrckning, sder om kustlinjen. Fr att mta frbandens utbildningskrav br sker in- och utflygning p lg hjd ver land skerstllas. Detta sker normalt t nordvst (via sjn Mien) och ligger till grund fr stoppomrdets vstliga -n. an Hemflygning p lg hjd frn de stliga vningsomrdena definierar omrdets stra del. De stridsflygplan som ingr i incidentberedskapen har vid skarpa starter ofta behov av att genomfra in- och utflygningar p lg hjd. Metoden med inoch utflygning p lg hjd anvnds fr att minimera tiden frn start till insats samt minska omloppstiden till nsta insats.
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 7(12) vningsflygplatser dr frbandsproduktionsverksamliet bedrivs frekvent Jokkmokks vningsflygplats vningsflygplatsen utnyttjas framfr allt av stridsflyg-, transport- och helikopterfrband 1 samband med nationella och internationella flygvningar. vningsflygplatsen skall dessutom kunna utnyttjas som tillfllig bas vid beredskapshjningar. Stoppomrde Ingen nybyggnation av vindkraftverk under hinderyta och kontrollzon. Ingen nybyggnation av vindkraftverk 1 en radie 401cm frn flygplatsens referenspunkt. Koordinater fr flygplatsens referenspunkt: Lat Long 662948N 0200851E Samrdsomrde Analys Frsvarsmakten har ett behov av att med sina stridsflyg- och helikopterfrband va taktisk lgflygning i direkt nrhet till en vningsflygplats. Den taktiska lgflygningen vas fr att upprtthlla insatsfrmgan till att genomfra starter och landningar vid hgt hot frn fientligt luftvrn. Genom ett 40 km stort stoppomrde vid Jokkmokk vningsflygplats skerstlls mjligheten till att fortsatt kunna upprtthlla ovan nmnda insatsfrmga. Vidsel vningsjiygplats vningsflygplatsen utnyttjas framfr allt i samband med test- och utprovningsverksamhet, detta med svl svenska som utlndska luftfarkoster. Denna verksamhet bedrivs under FMV:s regi. vningsflygplatsen utnyttjas ven av Frsvarsmaktens stridsflyg-, transport- och helikopterfrband i samband med nationella och internationella flygvningar. vningsflygplatsen skall dessutom kunna utnyttjas som tillfllig bas vid beredskapshjningar. Stoppomrde Ingen nybyggnation av vindkraftverk under hinderyta och kontrollzon Ingen nybyggnation av vindkraftverk i en radie 401cm frn flygplatsens referenspunkt. Terminalomrdets sdra grns utgr dock stoppomrdesgrns i sder. Koordinater fr flygplatsens referenspunkt: Lat Long 655231N 0200900E
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida 8(12) Samrdsomrde Analys Visby flygplats Flygplatsen utnyttjas framfr allt av stridsflyg- transport- eller specialflygfrband i samband med mindre nationella flygvningar. vningsflygplatsen anvnds dessutom under enstaka veckor som bas fr incidentberedskapen. Flygplatsen skall dessutom kunna utnyttjas som tillfllig bas vid beredskapshjningar. Stoppomrde Flygplatsens hinderytor ligger som grund fr stoppomrdets utbredning, Omrdet r dock utkat och definieras med utstrckningen 15 km runt flygplatsen rknat frn respektive bantrskel samt ytterligare i respektive in- och utflygningsriktningar 40 km. Omrdet innefattar d ven kontrollzonen. Samrdsomrde Analys Uppsalaflygplats Flygplatsen utnyttjas framfr allt av stridsflyg- transport- eller specialflygfrband i samband med mindre nationella flygvningar. Flygplatsen anvnds dessutom som bas fr den nationella incidentberedskapen. vningsflygplatsen skall dessutom kunna utnyttjas som tillfllig bas vid en skarp beredskapshjning. Stoppomrde Flygplatsens hinderytor ligger som grund fr stoppomrdets utbredning, Omrdet r dock utkat och definieras med utstrckningen 5 km 1 runt flygplatsen rknat frn respektive bantrskel samt ytterligare i respektive in- och utflygningsriktningar 40 km. Omrdet innefattar d ven kontrollzonen. Samrdsomrde Analys
FORS VAR SMAKTEN Bilaga 1 Sida 9(12) Karisborgs vningsflygplals P flygplatsen bedrivs en mngfacetterad verksamhet med specialfrband, fallskrmshoppning, helikopterverksamhet med bl.a. NVG-flygning (mrkerutrustning) mm. Stoppomrde Ingen nybyggnation av vindkraftverk inom Karisborgs terminalomrde, undantaget omrdet ver stergtland mellan R22A och stra terminalomrdesgrnsen (se koordinater) dr byggnation tillts upp till 370 m ver havsnivn. Hgintensiva ljus p befintliga vindkraftverk inom flygplatsens stoppomrde br undvikas. Lat 584942N 584448N 583232N 582835N 582814N 582733N 582542N 582541N 582343N 582230N 582143N 582049N 581435N 583056N 584317N 584942N 0144748E 0145858E 0145839E 0144934E 0144803E 0144626E 0144606E 0144524E 0144150E 0143945E 0143920E 0143911E 0140950E 0135333E 0143246E 0144748E Long Del av Karlsborg TMA godknt fr vindkraftverk upp till 370m MSL: Lat Long 584448N 0145858E 584028N 0151439E 582539N 0150225E 582049N 0143911E 582143N 0143920E 582230N 0143945E 582343N 0144150E 582541N 0144524E 582542N 0144606E 582733N 0144626E 582814N 0144803E 582835N 0144934E 583232N 0145839E
FRSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida lo 584448N 0145858E Omrden ndvndiga fr UAV flygningar och fallskrmsfllning utver Karlsborg kontrolizon Stoppomrde Sektor Grevbck Lat Long 582616N 0142358E 582659N 0142820E 582623N 0142833E 582521N 0142434E frn denna punkt lngs Vtterns strand till 581806N 0141716E 582416N 0141815E till frsta punkten Stovnomrde Sektor Undens Lat Long 583415N 0142943E 583556N 0142404E 583931N 0142339E 584016N 0143044E 583758N 0143227E till frsta punkten Sainrdsomrde Analys Ovan beskrivna stoppomrde ger flygfrband som verkar vid flygplatsen mjligheter till att va insatsfrmgan olika vder- och dygnsfrhllanden utan flygskerhetsmssiga begrnsningar. Stoppomrdet skerstller mjligheter till att verka med specialfrband, fallskrmshoppning, helikopterverksamhet samt UAV-verksamhet utan strre begrnsningar. Rda Stoppomrde Rda kommer 1 sin helhet att hamna inom Stens stoppomrde, vilket medfr att ngra negativa konsekvenser drmed inte uppkommer fr Rda. Sanirdsoinrde Analys Rda krigsbas anvnds i dag som en s.k. Bare base med mjlighet att kunna upprtta en flygbas utan tillgng till permanenta faciliteter. Detta betyder att flygbasen anvnds fr i frsta hand speciell flygtrning fr TP 84 och vning i upprttande av kombinerade militra
FORSVARSMAKTEN Bilaga 1 Sida 11 styrkor med tillhrande helikopterverksamhet. Rda br ha ett fritt nromrde samt fria inoch utflygningsytor fr de olika flygverksamheterna. Stens stoppomrde skerstller krigsbasens mjligheter att fungera vid speciell flygtrning och mjliggr fr framfrallt TF 84-frbandet att kunna utbilda och trna under fltmssiga frhllanden infr utlandsmissioner. Hagshult vningsflygplats vningsflygplatsen utnyttjas framfr allt av stridsflyg-, transport- och helikopterffirband i samband med nationella och internationella flygvningar. vningsflygplatsen skall dessutom kunna utnyttjas som tillfllig bas vid beredskapshjningar. Stoppomrde Flygplatsens hinderytor ligger som grund fr stoppomrdets utbredning, Omrdet r dock utkat och definieras med utstrckningen 15 km runt flygplatsen rknat frn respektive bantrskel samt ytterligare i respektive in- och utflygningsriktningar 40 km. Omrdet innefattar d ven kontrollzonen. Samrdsomrde Analys Det finns ven ett behov av taktisk lgflygning runt basen, men d sdan redan i dag begrnsas av bullerhnsyn och skyddsomrdet 5 08 Store Mosse behvs inte ngot ytterligare stoppomrde. Frsvarsmakten skerstller att behovet av vning och utbildning vad gller taktisk lgflygning skerstlls genom presenterat stoppomrde p Vidsel och Jokkmokk vningsflygplatser. Riktlinjer vid vindkraftsetablering i nrheten av vderradar Vderradar r att betrakta som ett av delsystemen som mjliggr militr flygverksamhet med tillrcklig flygskerhet. Fr vindkraftsutbyggnad i anslutning till vderradarstationer gller nedanstende. Stoppomrde. 5 km radie frn vderradarstationen Samrdsoinrde Mellan 5 och 20 km radie frn vderradarstationen mste srskild analys gras i varje enskilt fall innan definitivt utltande kan lmnas.
FORS VAR SMAKTEN Bilaga 1 Sida 12 Vderradarstationer i Sverige Kommun Ln Lat Long gare Kiruna Norrbotten 7520841N 01703811E FM Lule Norrbotten 7272417N 01781153E FM stersund Jmtland 7021189N 01447683E FM rnskldsvik Vsternorrland 7061838N 01628881E FM Hudiksvall Gvleborg 6829709N 01548393E FM ngelho im/bstad Skne 6252826N 01317641E FM Karlskrona Blekinge 6240917N 01488100E FM Ase Gotland 6356003N 01656385E SMHI Leksand Arlanda/Sigtuna Dalarna Stockholm 6734361N 01449510E SMHI 6616955N 01620851E SMI-lI Vilebo/Kinda stergtland 6442477N 01507948E SMHI Vara SMHI Vstra Gtaland 6463040N 01325295E Analys Ovan angivna stopp- och samrdsomrden skerstller att vdertjnsten fortsatt kan arbeta fram och presentera kvalitetsskrade produkter och prognoser. Frkortningar ARP GFU TMA UAV Airport Referense Point. Flygplatsens referenspunkt Grundlggande FlygUtbildning. Frsta ret p en militr pilots flygutbildning. Terminal Area. Terminalomrde, kontrollerat omrde kring en flygplats som strcker sig frn 300m ver marken upp till ungefr 5000m. Utstrckning i sidled skiljer sig frn flygplats till flygplats beroende p geografiskt lge och flygverksamheten vid flygplatsen. Unmanned Arial Vehicle - Obemannad flygande farkost som kontrolleras och styrs frn marken. Frsvarsmakten opererar ett antal olika UAV:er. Storleken varierar frn motsvarande sm modellflygplan till UAV:er som vger ett antal hundra kilo.
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 1(10) Flygplatser med grundlggande flygutbildningsverksamhet...2 Malmensflottiljflygplats...2 Stensflottiljflygplats...3 Flygplatser med ordinarie frbandsproduktionsverksamn het...4 Kallax flottiljflygplats...4 Ronnebyflottiljflygplats...5 vningsflygplatser dr frbandsproduktionsverksamhet bedrii sfrekvent.... 6 Jokkmokk och Vidsel vningsflygplatser... 6 Visbyvningsflygplats...7 Uppsalavningsflygplats...8 Karisborgvningsflygplats... 9 Hagshultvningsflygplats...10
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 2 (10) Flygplatser med grundlggande flygutbildningsverksamhet. MaIn:ensflottiljflygplats -.--....._ 1 -... 1 Malmens flottiljflygplats -- -;; kl \ j Un L i Va L ---\) fiiis4 j - 1 -. -- ---. --., - -. - 1- - /... - -.Jc1b -.. - ---.i -...-. -.-... - -fl - ----, *.--- - -._- - tfl.l., - -.\ -- - x;k *2f] fall - - - - -- *_...-....;i: \-J'.. : - - --- -. 1 -" Vtsleivik d -.- 1TT it Dpnrie cte41 KJpJD: II (" vjem3ja. rre s nrie sant,1re - Cgs1erP.eter xl Frs-.3rr e:ars oararva 1) 3ra!ysc*-rrae ej ri1sn Ii lri sei -. j j 11 n - J.
FORSVARSMAKTEN Bilaga Sida 3(10) StensflottiljflygpIats
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 4 (10) Flygplatser med ordinarie forbandsproduktionsverksamhet. Kallaxflottiljflygplats
FORSVARSMAKTE N Bilaga 2 Sida 5(10) Ronneby flottiljflygplats
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 6(10) vningsflygplatser dr frbandsproduktionsverksarnhet bedrivs frekvent Jokkmokk och Vidsel vningsflygplatser
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 2010-10-04 Tillhr 1-IKV 13 920.65978 Sida 7(10) Visby vningsflygplats Visby flygplats /... fl j 1 It (ji)44 \ k.,./ Su rf4-4 1, (.4- \ oqa;t tu (i vija: rra :::nre ;mtytra rygsflrtr ci ro arma:ans op&a a. ) 3rty$rr rr.-i rttr!fl rik
1 FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 8 (10) Uppsala ih'ningsjl'gplats Uppsala flygplats ------------ js PIiJir Lrt l IM 11 ) 11 V \ 1_ bbro r-_ k. (_._-(. :---- -.. -:,- Al )s4ia an... '2 iii 31Fk J\ ". l - / -d. - j......,.. Cnk n.../ i cric hn --7 / -- k 1 - - :. #. t Taby-- - rti - 4 Srt f'flq SI i " DLt LLIU 1 f - ralarid stvi - ox 1 - - -- -----r1 - r e 1:p: :ri:1 l3nl ytrl ),J V_ r)gsa1art -tr x 1 Fra.3 ar.s ora,a 2( L2) 3r3I)sc.-rr:, r-i r-s 1r M.
. FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 9(10) Karisborg vningsflygplats -. 1 Karlsborgs Va11eit 1 71 / Y in 1 r.irretd 1T!... k l. (.-r-j 1/3 t iri Z~ TJ ny 4Ijdt -( rirrq / J r L&nk a 4r r O, orqciti 1 ZL.4. 4... 3.. \ / 1... 1X-.....,. r.,,.. :.-.. L....f!.J./ 6 0 \. j./.-.. j --. ::::rre crt:pr!i / - 13 nr3) 4.3r1tyx gsa4i - ci ar.3ars an. ka..j) afs)rrie i- i r1a1;n iii Qlr1I e. 1.1 ipinlllaja", f/..jl 5. r, t:. y IL.r -
FRSVARSMAKTEN Bilaga 2 Sida 10 Hagsh ult vningsflygplats, l \ r Hagshults vningsflygplats 1/ ( S.1 - L - - i \f I-. f :-- j - 1 - - - 1 41V. / F14 Fl y. - ) _ \ \4 - -.-.. - -- / I 1 il \ 'y' & r ' " 1 /:, i r _,\ J( 1 1 -fl 1 -. - -, r,-. - - r1 / 1 " --f t rd 4 - -' -' - 1...i?..... - r -1 /, \ :1 Itlt rr-1 1 - - :1 flfl LIII aly 1 4 _ 1 4 lp 11JrJb - 1 1 1 -, J2 l. -4 1 1 1 t rvi - \ - i; -: -.i5taia- irr ;:p :rra - nt ynr, rgsa1err-ter xl F rslrajr:ars oara:,a!a 33ysoTr1e Ti r1str1 till
FORSVARSMAKTEN Bilaga 3 Sida 1(15) INNEHLLSFRTECKNING Inledning...2 Beskrivning av LF Vfrhllningsstt till vindkraft vid sina flvgplatser...6 Bevakning hinderfrihetsytor och influensomrden fr landningshjlpmedel... 7 Frsvarsmaktens inilitraflygverksamhet.... 9 Lngsiktigt flygskerhetsarbete i svenska flygvapnet...9 Flygning med visuella referenser till och frn vningsomrden...9 Uppskande av marksikt ver havsomrde...10 Lgflygning...11 Starti radarkolonn...12 Hinderbelysning vindkraftverk och Night Vision Devices (NYD)... 12 UAV-flygverksamhet...13 Fallskrmsverksamhet...13 Vindkraft och Vderradarstationer...14 Frkortningar...14
FORSVARSMAKTE N Bilaga 3 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 2 (15) Inledning Frsvarsmaktens uppgift Frsvarsmaktens huvuduppgift enligt riksdagens beslut r frmga till vpnad strid. Frmgan skall kunna nyttjas nationellt och internationellt inom ramen fr Sveriges nationella skerhetspolitik och internationella taganden. Frmgan till vpnad strid krver stndig utbildning av frband inom mark - sj - och luftstrid. Frsvarsmaktens organisation i fred, med de huvudsakliga verksamhetsstllena, har beslutats av riksdagen och regeringen. Utbildningen genomfrs inom situationsanpassade frhllanden som i s stor utstrckning ska likna katastrof- eller kris/krigssituationer. Detta stller srskilda krav p infrastrukturen vid verksamhetsplatserna med dess omgivning. Behov av infrastruktur Frsvarsmakten nyttjar inom ramen fr detta uppdrag infrastruktur som kasernomrden med skjutbanor, vnings- och skjutflt, hamnar och flygplatser. Fartygsfrbanden nyttjar sjvningsornrden p allmnt vattenomrde. Dessa omrden kan jmfras med vnings- och skjutflt. Verksamhetens omgivningspverkan Verksamheten innebr ofta omgivningspverkan genom buller. Fysisk planering kan ven pverkas i anslutning till den fasta infrastrukturen genom krav p hinderfrihet fr flygverksamhet eller genom att tillkommande byggnadsverk medfr en direkt pverkan p funktionen hos en anlggning, t.ex. radarstationer. Vissa anlggningar krver ett riskomrde med avseende p hlsa och skerhet fr tredje man. Frsvarsmakten har behov att va olika moment av rrlig strid under alla delar av ret och under alla tider p dygnet. Verksamheten pverkar ofta omgivningen utanfr skjutflt och flygplatser genom buller, vilket innebr restriktioner fr nyetablering av strningsknslig bebyggelse. Frsvarsmakten tillmpar hr av riksdagen, regeringen och Naturvrdsverket centralt beslutade riktvrden. Vid flygplatser gller srskilda bestmmelser fr hinderfria omrden fr att tillgodose flygskerheten. Motsvarande regler gller ven vid civila flygplatser. Frsvarsmaktens infrastruktur i form av vnings- och skjutflt samt flygplatser mste lngsiktigt skerstllas till sin funktion. Tillkommande strningsknslig bebyggelse kan senare vid frnyad tillstndsprvning enligt miljbalken innebra inskrnkningar i Frsvarsmaktens verksamhet Tillkommande bebyggelse eller anlggningar kan ven direkt eller indirekt pverka funktionen i frsvarsanlggningar. ven hr behver funktionen skerstllas p lng sikt i de fall frsvarsanlggningar utgr en del i ett sammanhngande system, eller fr sin funktion krver srskild lokalisering. (1 ett flertal fall frvaltar Frsvarsmakten ven system som nyttjas av civila myndigheter s kallade blljusmyndiglieter). Regelverk
FORSVARSMAKTEN Bilaga 3 Sida 3(15) Frsvarsmakten r enligt frordningen (1998:896) om hushllning med mark- och vattenresurser m.m. sektormyndighet avseende redovisning av omrden som av myndigheten bedms vara av riksintresse fr totalfrsvarets militra del. Frsvarsmakten har i egenskap av sektormyndighet sedan 1998 redovisat omrden av riksintresse enligt 3 kap 9 andra stycket Miljbalken avseende vnings- och skjutflt samt flygplatser. Frsvarsmakten skall enligt sin instruktion (2007:1266) 5b bidra till den nationella planeringsramen betrffande vindkraft. Frsvarsmakten mste dock kunna skerstlla funktion hos vsentliga frsvarsanlggningar. Sekretessbelagda anlggningar har tidigare redovisats till berrda lnsstyrelser i srskild ordning. Frsvarsmakten mste ven t ir dessa skerstlla att riksintresset inte skadas. Hela landets yta r samrdsomrde fr hga objekt som i olika grad kan pverka systemfunktion och skerhet. 2 Frsvarsmaktens rtt att verklaga bygglov regleras i plan- och bygglagen Motsvarande bestmmelse finns i den nya plan- och bygglag som trder i kraft den 2 maj 201 14. Beslut om detaljplaner verklagas av Fortifikationsverket som sakgare om rendet berr mark som frvaltas av verket. Frsvarsmakten rtt att verklaga beslut om miljtillstnd fr ett vindkraftverk bedms enligt reglerna i frvaltningslagen och r beroende av att myndigheten kan betecknas som sakgare. Frsvarsmaktens roll i bygglovs- planerings- och mil itillstndsprocessen Bevakningen av riksintresset sker frmst genom remitterade renden enligt Plan och bygglagen (PBL) och Miljbalken. Frsvarsmakten ser drutver ett behov av att teckna avtal med andra berrda statliga myndigheter Lr att skerstlla prvning i de fall Frsvarsmakten inte tydligt utgr sakgare. Remisser snds till Frsvarsmakten, Hgkvarteret, som inhmtar detaljinformation inom myndigheten och drefter lmnar yttrande i rendet. Inkommande remisser r kommunala versiktplaner, detaljplaner och bygglov inom samrdsoinrden, alla typer av infrastrukturprojekt som vgar och kraftledningar. Frutom dessa remisser r hela landets yta samrdsomrde fr hga objekt som master, byggnader och vindkraftverk. Med hga objekt menas objekt som utanfr ttort r hgre n 20 m och objekt som inom ttort r hgre n 45 m. 1 och med att hela landets yta r samrdsomrde fngas de intresseomrden som omfattas av sekretess in i remisshanteringen. Samrdskartor/samrdsomrden Ett underlag finns framtaget fr varje ln dr de anlggningar och verksamhetsplatser som har en omgivningspverkan i form av buller eller en pverkan p mnniskors hlsa och skerhet som strcker sig utanfr det markomrde som staten har kontroll ver. Inom dessa omrden r Lagstd fr bevakning av hga objekt finns i luftfartsfrordningen (2010:770). 2 Lagstd fr att fnga upp byggnadsobjekt som kan pverka funktionen hos frsvarsanlggningar finns i 12 kap 4 PBL. 13 kap 7 PBL 13 kap, 14 i PBL
FRSVARSMAKTEN Bilaga 3 2010-10-04 Tillhr HKV 13920.65978 Sida 4 (15) Frsvarsmakten remissinstans fr alla lov- och planrenden. Frsvarsmakten freslr till lnsstyrelsen att frordnanden enligt 12 kap 4 PBL ska finnas p alla samrdsomrden. Lnsstyrelserna gr drefter en bedmning om detta behvs. Finns ett sdant frordnande har lnsstyrelserna mandat att upphva kommunernas bygglov. Samrdsomrdena omfattar dels verksamhetsplatser som r anmlda som riksintressen fr totalfrsvarets militra del i beslut 2010-02-17, dels andra omrdena som har omgivningspverkan. Fr de omrden som ger en omgivningspverkan i form av buller, skjutflt och flygplatser, har det genomfrts bullerberkningar baserat p verksamhetsbeskrivningar och tillstndsanskningar/beslut i miljtillstndsprocessen. Samrdsomrdenas avgrnsning baseras p dessa bullerberkningar och de riktvrden som finns. Srskilt om hga objekt Etablering av hga objekt (master, vindkraftverk m.m.) kan innebra pverkan p funktionen hos frsvarsanlggningar, eller p flygskerheten. Detta innebr att Frsvarsmakten i vissa fall motstter sig sdan etablering. Vid flygplatser kan Frsvarsmakten ppet redovisa omrden fr hinderfrihet dr hga objekt inte kan tilltas p.g.a. den militra flygverksamheten. Liknande begrnsningar gller ven vid civila flygplatser. versiktlig beskrivning av remisshanteringen Nedanstende figur visar versiktligt hur remisserna hanteras. Remisshantering Reniisser 1 PROD INFRA Utarbetar och avger FM svar FM L1hb0v Vid skickas LmdelTetllisser svar PIasLiFesden i -Vindkraftsremisser nin] i Lokala flrutsttrungar Genomfr teknisk enl analys > PROD LED dir UV Flyginfo SE FIygskerlietsanaly s FMTM besvarar frfrgningar om inplacering i master och nya teieniastert Som underlag fr hanteringen av remisserna finns en digital kartdatabas med specifika samrdsomrden inlagda. Berrt frband fr en underremiss av PROD INFRA. Planerade infrastrukturprojekt analyseras ocks gentemot kartdatabasen. En mycket stor andel av inkommande remisser/frfrgningar rr vindkraft. De r i princip av fyra typer:
FORSVARSMAKTEN Bilaga 3 Sida 5(15) 1. Frfrgningar i tidigt skede frn vindkraftsintressenter Frsvarsmakten har sedan lng tid tillbaka tillhandahllit en service gentemot vindkraftsintressenter. Fram till 1juli 2010 anvndes en speciellt framtagen blankett som intressenter skickades in till Frsvarsmakten. Efter 1juli ges motsvarande service p omrdesniv istllet fr med angivna koordinater. En versiktlig bedmning grs om det finns konflikter med totalfrsvarets intressen inom angivet omrde. Inkornrnen frfrgan bereds av Frsvarsmakten med std av bl.a. Frsvarets Materielverk som gr tekniska analyser. Frfrgan bereds av frbandet och FRA om de bedms vara berrda av projektet. Nr alla svar av berrda parter inkommit sammanstlls ett besked med den preliminra bedmningen. Externt gr detta bara till vindkraftsintressenten. Denne kan p s stt i tidigt skede f en indikation p om det finns konflikter med totalfrsvarets intressen i aktuellt omrde. Frfrgningarna handlggs i mn av tid och omfattas inte av ngra tidsfrister. 2-3 Remisser enligt PBL Frn kommunerna kommer bygglovsrenden avseende vindkraftverk, vindmtmaster och andra hga objekt. rendena handlggs p samma stt som frhandsremisserna men har ofta korta svarstider och prioriteras drfr ocks.. Vissa kommuner gr en tolkning av PBL att vindmtmaster inte r bygglovspliktiga. 1 dessa fall, d remiss inte inkommer frn kommunerna, mste vindkraftsintressenterna skicka in en remiss till Frsvarsmakten. 4. Remisser enligt Mil/balken Lnsstyrelserna snder miljtillstndsrenden fr vindkraftverk p remiss, ofta i tv skeden, tidigt samrd genom verksamhetsutvaren och samrd genom lnsstyrelsen nr anskan r klar. Dessa hanteras p samma stt som byggloven. Aspekter som bevakas i remisshanteringen avseende vindkraft Vindkraftverk kan negativt pverka: Radarsystern Radio lnkfrbindelser Signalspaning vnings- och skjutverksamhet Flygverksamhet Frsvarets materialverk har Frsvarsmaktens uppdrag att bevaka radar och radiolnksystemen, Frsvarets radioanstalt bevakar sina system och deras yttrande arbetas in i det sammanstllda. Systemen omfattas av sekretess och kan drfr inte redovisas p kartor, undantag vderradarstationer. Bde tekniska system och Frsvarsmaktens verksamhet frndras ver tiden. Drfr behver vindkraftsintressenter vara observanta p att de preliminra beskeden som ges i tidiga skeden
FORSVARSMAKTEN Bilaga 3 2010-10-04 Tillhr 1-IKV 13 920.65978 Sida 6(15) beroende p teknikutveckling eller verksamhetsfrndring kan komma att ndras speciellt om tiden mellan frhandsfrfrgan och bygglovs- och tillstndsprocessen r lng. Frsvarsmakten flyttar inte sensorer, anlggningar eller andra objekt som r av riksintresse/intresse fr totalfrsvaret. Frsvarsmakten kan dock i vissa fall diskutera kompletterande sensorer eller s.k. "gap-fillers" fr att underltta etablering av vindkraft till havs eller nra vderradar under frutsttning att Frsvarsmakten, eller den ansvariga myndigheten, gr kostnad sneutrala ut ur ett livscykel-perspektiv. Frsvarsmakten accepterar inte vindkraftsutbyggnad dr den kan ventyra flygskerhet/flygverksamhet samt vningsoch skjutverksamhet. Processbeskrivning av remisshanteringen Remiss inkommer till HKV rendet registreras rendet frdelas/lottas p handlggare Analys grs i kartverktyget Bedmning grs av vilka underremisser som ska skickas ut och om srskild beredning krvs i HKV Underremisser skickas ut Ev beredningsmte (mnatliga) med PROD-avd, INS och JURS Ev beredningsmte (veckovis) med PROD LED och FMV Nr alla remissvar inkommit och mten genomfrda, lmnas Frsvarsmaktens samlade yttrande Beskrivning av LFV frhllningsstt till vindkraft vid sina flygplatser Fljande avsnitt beskriver LFV frhllningsstt till vindkraft i nrheten av sina flygplatser. Texten beskriver kortfattat principerna fr prvning av vindkraftsrenden inom den civila luftfarten samt ger en beskrivning av hur man inom LFV ser p den storskaliga utbyggnad av vindkraft som Sverige str infr. Prvningsprocessen Som sakgare fr en flygplatsgare som berrs av planerad etablering yttra sig i bygglovsrenden eller i prvningar enligt miljbalken. Till skillnad frn den militra processen r det den skandes ansvar att kontakta flygplatsen. LFV agerar konsult i mnga av dessa renden eftersom det r svrt fr vindkraftsoperatrer att veta vilka flygplatser som berrs och framfrallt att kunna avgra om ngot system/yta pverkas. LFV konsekvensbeskriver en eventuell vindkraftsutbyggnad p aktuell position och drefter r det flygplatsgaren som beslutar om utbyggnaden kan accepteras eller ej. Drtill kommer LFV:s rtt att yttra sig ver hur egen infrastruktur pverkas av det tilltnkta flyghindret.
FRSVARSMAKTEN Bilaga 3 Sida 7(15) Det r flygplatsens lgsta hinderfria ytor (MSA) 5 som utgr yttre grns fr den analys som grs ftdr flyghinder. De civila MSA-ytorna skiljer sig i viss mn frn de militra, den totala utbredningen fr det omrde som bevakas kan vara strre eftersom man fr de civila MSAytorna utgr frn inflygningsfyrar och dessa kan finnas vid respektive bana, medan man fr militr luftfart alltid utgr frn en punkt, flygplatsens referenspunkt 6. Inom MSA-ytan prvas den planerade etableringen gentemot faststllda hinderfria ytor, avbruten inflygning m.m. De civila hinderfria ytorna stmmer vl verens med de militra. LFV lmnar sina synpunkter skriftligen till den skande med kopia till flygplatsgare. LFV:s bedmning av vindkraftens pverkan p luftfart En rapport med titeln Vindkraftverk och dess pverkan p luftfart iflygplatsers gr nrhet igenom det aktuella lget och identifierar en rad problemomrden. 7 Fljande str att lsa i rapporten: "Vindkraftverk i eller i direkt anslutning till kontrollzonen utgr alltid en riskfaktor fr svl allmnflyget som fr kommersiell luftfart. Detta gller i princip oavsett hjd p kraftverken. Vindkraftverk ver 150m br inte frekomma inom terminalomrdets sidogrnser i ngon strre omfattning med hnvisning till undersidan 300m 8. GND Enstaka 180/225m verk kan hanteras som "vanliga hinder". Vindkraftverksparker br definieras som farliga omrden. Srskilt om de inte hindermrks enligt gngse modell (rtt/roterande vitt osv). Detta gller i synnerhet i terminalomrde. Etableringar inom TMA sidogrnser krver alltid mer detaljerade konsekvensutredningar n vriga. Srskild hnsyn behver d tas till trafikflden och flygtrafikavvecklingsmetodik, ex radarledningslijder mm En allmn versyn av terminalomrdens nuvarande utformning br genomfras innan strre etableringar beviljas. Transportstyrelsen br initiera detta! Bevakning hinderfrihetsytor och influensom rden fr landningshjlpmedel 9 Detta avsnitt beskriver kortfattat de omrden Frsvarsmakten bevakar. 1 bedmningen ingr att ange hgsta tilltna hjd fr ett tilltnkt flyghinder vid de fall d skt hinder genomtrnger en yta. Som sakgare har Frsvarsmakten rtt att bevaka ytor kring egna flygplatser. Minimum Safe Area. MSA-ytor r cirkulra och har en radie 25 p NM (ca. 46km) + en buffertzon p 5 NM (ca 9 km). Hjden r beroende av det hgsta hindret under den cirkulra ytan. 6 Aerodronie Referens Point ARP. Flygplatsens referenspunkt, oftast mitt p banan och anges i longitud och latitud. Kjellander Per, Luftfartsverket, Vindkraftverk och dess pverkan p Iujifart iflygplatsers D-LFV nrhet, 2010-0065 17 8 Nr man refererar hdangivelser till GND s anges hjden i frhllande till den underliggande marken. Undersidan p ett kontrollomrde i luften blir d inte horisontellt utan fljer den underliggande markytan p 300 meters hjd ovanfr terrngen. Bergens, Karin, Luftfartsverket, Flyginfo SE