Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013

Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget, 2013 Törevägen 44 741 42 Knivsta info@naturforetaget.se 2

Innehåll Bakgrund... 4 Metodik... 4 Fältbesök... 4 Kunskapsinhämtning... 4 Osäkerhet i bedömning... 5 Övergripande beskrivning av hela området... 5 Områdets naturvärden... 6 Översiktliga skötselförslag... 7 Att tänka på vid exploatering... 7 Tidigare fynd av arter och andra naturvärden och kulturvärden... 7 Översiktlig beskrivning av områdets ekosystemtjänster med fokus på pollinerare... 8 Beskrivning av varje delområde... 8 Delområde 1... 8 Delområde 2... 9 Delområde 3... 10 Delområde 4.... 10 Delområde 5.... 11 Delområde 6.... 11 Delområde 7.... 12 Delområde 8.... 12 Delområde 9.... 13 Delområde 10.... 14 Delområde 11.... 14 Källor... 15 Bilaga 1.... 16 3

Bakgrund Hösten 2013 fick Naturföretaget i uppdrag av Upplands Väsby kommun att gör en naturvärdesbedömning Wijk Oppgård. Upplands Väsby kommun har inlett ett arbete med framtagande av detaljplan för Wijk Oppgård som ligger ca 3 km från Väsby centrum. Kommunen har behov av en fördjupad naturinventering av området inför detaljplanarbetet. De har även ett behov av en översiktlig inventering av områdets ekosystemtjänster, främst för pollinerare. Detaljplanområdet är ca 25 ha stort, dock är området som ska naturvärdesinventeras ca 16 ha och ungefär hälften är åkermark med vallodling som gröda. Metodik Fältbesök Området besöktes två dagar under oktober månad 2013. Under fältbesöken inventerades alla delar av området som inte är åkermark, både åkerholmar av olika storlek samt delar av omgivande skogpartier som också ingår i området. Bara de delar som är innanför områdesgränsen besöktes. Totalt besöktes 11 olika delområden som beskrivs var för sig. För varje delområde beskrivs områdets natur, vegetationstyp, vanligast förekommande arter, eventuella fynd av rödlistade arter, indikatorarter eller andra ovanliga arter, skoglig kontinuitet, samt strukturer/nyckelelement. Hela området och de 11 delområdena redovisas i en karta som är gjord i ArcGIS. Det gjordes även en översiktlig inventering av områdenas befintliga ekosystemstjänster med fokus på pollinerare och deras habitat. För varje delområde gjordes även en bedömning av naturvärdesklass, enligt skalan: 1. Mycket höga naturvärden Områden som är värdefulla i ett nationellt perspektiv, och därmed jämförbara med andra av landets mest värdefulla områden. Dessa bör i regel skyddas med någon typ av områdesskydd. 2. Höga naturvärden Områden som är värdefulla i ett länsperspektiv på grund av förekomst av rödlistade arter och/eller biotoper som indikerar förekomst av flera rödlistade arter. I dessa områden bör man helst ej påverka områdets naturvärden alls. 3. Medelhöga naturvärden Områden som är värdefulla i ett kommunalt perspektiv på grund av signalarter, rödlistade arter med låg hotkategori och/eller biotoper som indikerar förekomst av rödlistade arter. I dessa områden bör man ta så stor hänsyn till områdets naturvärden som möjligt. 4. Vissa naturvärden Områden som är värdefulla i ett lokalt perspektiv, på grund av spridda enskilda naturvärden. I dessa områden bör viss hänsyn tas till de enskilda naturvärdena. 5. Inga naturvärden i dessa områden kan marken användas fritt Kunskapsinhämtning Fynd av arter från området har eftersökts på Artportalen. Uppgifter om fornlämningar har inhämtats från Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök. Historiska kartor har undersökts på Upplands Väsby kommuns hemsida. Vidare har Länsstyrelsernas gemensamma karttjänst använts för att titta efter uppgifter om skyddad natur, riksintressen, etc. Tidigare inventeringar, planer och skrivelser som berör området har sammanställts och lästs igenom. 4

Osäkerhet i bedömning Eftersom inventeringen gjordes på hösten i oktober kan vissa kärlväxter ha missats. Förslagsvis kan man göra en kort inventering av områdets kärlväxter på våren eller försommaren för att täcka in fler arter. Det kan vara viktigt för att se om det skulle kunna finnas mer hotade kärlväxter eller kärlväxter som kan vara intressanta för områdets insekter och ekosystemtjänster. Fokus för inventeringen låg på kärlväxter och kryptogamer, så insekter har mest noterats i de fall inventeraren råkade stöta på dem. Eftersom det inte ingick en ordentlig insektsinventering kan man förslagsvis göra en insektsinventering vid ett annat tillfälle, det kan vara intressant vilka pollinerare som finns i området och om det finns rödlistade insekter på de gamla tallarna. Dessutom kan man uppfatta området som mindre igenväxt eftersom löven har fallit på hösten, det är troligtvis mer igenväxt på våren/sommaren. Övergripande beskrivning av hela området Området för Wijk Oppgård ligger i Upplands Väsby kommun nära Vik, ca 3 km nordost om Väsby centrum. Det består främst av igenväxande åkerholmar och skogsdungar som är omgivna av åker, några av dem är något mer öppna. I kanterna av områdesgränsen ingår det delar av omgivande skogar. Delar av området verkar användas flitigt av skolor och av närboende, främst skogen i östra delen av området där det finns ett motionsspår, och som är en del av Rösjökilen. Rösjökilen är en av Stockholms gröna kilar som går igenom sex kommuner, den är ett sammanhängande kultur- och naturlandskap. På flera ställen inom gränsen sågs orienteringsstationer och i delområde 9 finns bland annat ett utegym. Åkerholmarna är mer eller mindre igenväxta eller på god väg att växa igen, i vissa fall bara delar av området. Hela området har delats upp i 11 delområden, se figur 1, med 5 åkerholmar och 5 delområden i kanten av gränsen som tillhör större skogsområden. Område 7 och 9 är mer barrblandskog och resterande område är mer lövblandskog med en del tall. Alla delområden har äldre tallar och flera olika lövträd som sälg, björk, lönn, rönn samt olika buskar som slån och nypon. Alla åkerholmar och skogarna mot åkern är bitvis ganska blockrika, troligtvis är det röjningsrösen från åkern. Tre av åkerholmarna har biotopskydd men en av dem kunde inte ses vid besöket. Den ligger intill delområde 3 nära den nordöstra kanten. Den bedömdes under fältbesöket att den inte uppfyllde kravet för biotopskydd efter som den inte är omgiven helt av åkermark, se figur 1, delområde 11 intill delområde 3. 5

Figur 1. Karta över det inventerade området (röd gräns) samt alla 11 delområden. I bilaga 1 visas kartan på hel sida. Områdets naturvärden I alla delområden finns det värdefulla äldre tallar som är över 100 år, och även en del andra äldre värdefulla träd som björk, rönn, lönn och sälgar. Äldre lövträd är värdefulla för insekter, lavar, svampar och mossor men även för fåglar. Flera av de äldre tallarna har insektshål och två fynd av tallticka gjordes vid fältbesöket i delområde 9. Talltickan, se figur 2, är rödlistad som missgynnad (NT) enligt den svenska rödlistan. Den förekommer på tallar som är 100 150 år eller äldre. Eftersom det finns fler äldre tallar i närheten har den goda förutsättningar att spridas vidare. Äldre tallar är också värdefulla för flera rödlistade insekter som till exempel reliktbock som oftast förekommer på äldre tallar som står något öppet. Klass 2-området (delområde 9) har skoglig kontinuitet sedan ca 120 år tillbaka, men har inte tillräckligt med strukturer som gammelträdskontinuitet, grova rötade stammar och lågakontinuitet för att kunna kallas kontinuitetsskog än. Området kommer dock att bli finare med tiden, och har stor potential att bli en kontinuitetsskog. De övriga områden har ingen skoglig kontinuitet men dessa områden har dock trädkontinuitet sedan drygt 100 år och kommer att bli värdefullare om de kommer att sparas. Kanterna av nästan alla delområden består av en ganska tät buskzon av främst slånbuskar, som är värdefulla för småfåglar och mindre däggdjur, eftersom de ger mat och skydd. För mer utförlig beskrivning av områdets naturvärden, se respektive delområde. 6

Figur 2. Bild på tallticka som är rödlistad som NT, som hittade på två äldre tallar i delområde 9. Översiktliga skötselförslag Eftersom flera av åkerholmarna håller på att växa igen bör man röja bort sly och friställa de äldre träden (både lövträd och tallar), där sly och gran står för tätt kring dem. I de delområden som består av barrblandskog kan man börja ta bort en del inkommande unggran och sly. Att tänka på vid exploatering Man bör spara område 9 eftersom den delen tillhör Rösjökilen, samt för att den har naturvärdesklass 2 med höga naturvärden och rekreationsvärden. Även område 7 bör sparas på grund av naturvärdena och rekreationsvärdena. Den västra delen av område 7 är något igenväxt, den delen är mindre värdefull och där kan man förslagsvis exploatera. Generellt ska man tänka på att spara de äldre träden där det är möjligt att spara dem. Men även åkerholmarna har värdefulla träd och omgivande buskskikt som nästan alla områden har, vilket är av stor betydelse för fåglar och även en del insekter när buskarna blommar. Några av åkerholmarna bör sparas, förslagsvis område 6 för den används flitigt av närliggande skolor och där finns det över 120-åriga tallar. Om det blir svårt att planera för exploatering kan man spara område 1 istället för 6, för de har liknande naturvärden. Område 3 bör sparas för den har biotopskydd och på grund av naturvärdena. Område 4 har också biotopskydd men lägre naturvärden, för det delområdet kan man ansöka om dispens för biotopskyddet. Men åkerholmarna kommer ändå att bli starkt påverkade när området exploateras. Tidigare fynd av arter och andra naturvärden och kulturvärden Enligt Jordbruksverkets inventering av småbiotoper finns det tre åkerholmar med biotopskydd och en allé som är innanför inventeringsgränsen, samt ett öppet dike. Öppna diken fungerar som tillflyktsorter och är viktiga livsmiljöer för flera vattenlevande djur. Öppna diken ska bland annat vara vattentäckta året om, eller större delen av året. Diket som finns i området verkar inte vara täckt av vatten under stora delar av året, men i år kan det bero på att sommaren var torrare än vanligt. Vid fältbesöket kunde bara två åkerholmar ses tydligt, samt det öppna diket, men inte allén. Det kan bero på att två av åkerholmarna har växt ihop och att allén är svår att urskilja eftersom det är ganska igenväxt där den ska finnas. Enligt Artportalen finns det inga inrapporterade arter från år 1970 till oktober 2013. Men i omgivande närområden är bland annat tallticka och stor aspticka inrapporterade. Enligt Skogsstyrelsens Skogens pärlor finns det inga nyckelbiotoper i området. Men enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök finns det flera fornminnen i området i nästan alla delområden. Fornminnen tas inte upp mer i den här rapporten eftersom det har gjorts både en geologisk undersökning och en arkeologisk undersökning enligt kommunen. 7

Översiktlig beskrivning av områdets ekosystemtjänster med fokus på pollinerare Ekosystemtjänster är funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan. Några exempel på ekosystemtjänster är träd som dämpar buller eller bin som pollinerar fruktträd. I området som är inventerat förekommer flera olika ekosystemtjänster. Blomflugor och getingar tar hand om skadeinsekter och pollinerare gör att fruktträd och bärbuskar bär frukt. Andra ekosystemtjänster som finns i området är att träd och buskar renar luften och ger ett svalare klimat på sommaren. På vissa platser fungerar träden dessutom som bullerskydd för närliggande motorväg. Vidare tar grönområden upp mycket av nederbörden som faller ner, och bidrar till vattenrening och dagvattenhantering. I området finns också kulturella ekosystemtjänster i form av att grönområdena används av människor för rekreation och motion, vilket bland annat orienteringskontrollerna och utegymmet är tydliga tecken på. För att pollinerare ska trivas behövs det gröna korridorer, grönområden och blommor vilket oftast uppskattas av allmänheten. Olika arter av bin är de viktigaste pollinerarna, men även fjärilar, blomflugor och andra insekter såsom skalbaggar pollinerar växter. De habitat som påvisar att det finns pollinerare i området är blommande buskar och träd samt en hel del örter. Det finns även träd med större hål och insektshål. Det är inte så långt mellan delområdena och dessutom ligger området i anslutning till en grön korridor (Rösjökilen) vilket också gynnar insekter. För humlor är det viktigt med blommande träd såsom lönn, hägg och sälg, vilket finns i alla delområdena. Det är även viktigt med bärbuskar och vårblommande växter såsom vivor för pollinerare, i alla delområden finns det blommande bärbuskar. Även de arter av solitära bin som flyger tidigt på våren behöver vårblommande träd och växter. Solitära bin kan använda ihåliga grenar och kvistar och gamla insektsgångar i döda trästammar att bygga sina bon i. I området finns det flera träd med hål i och döda trädstammar med gamla insektsgångar. Eftersom det finns gott om gamla trädstammar och även en del blommor så finns troligtvis även blomflugor här. De äter bladlöss, vilket troligen skulle uppskattas av de som bor i området. När man ska bebygga området kan man gynna pollinerarna genom att till exempel sätta upp biholkar som kan locka flera olika intressanta vildbin. Man kan även spara en del av åkern för att plantera ängsfrön, men den måste dock skötas regelbundet med slåtter eller bete. Förslagsvis kan man hägna in ängen och en del av en åkerholme och sätta in djur på bete. De skulle gynna ängsblommorna och även hålla åkerholmen mer öppen. Det skulle säkert uppskattas av närboende. För att gynna fler solitära bin kan man anlägga små partier med sand på soliga ställen. Om man röjer sly i de delarna som ska sparas kommer det troligtvis komma upp mer örter och i vissa delar bli en finare lundmiljö. Beskrivning av varje delområde Delområde 1 Delområde ett är en del av ett större område som sitter ihop med privat tomtmark. Typiskt för området är att det finns flera äldre tallar och flera lönnar men även en del äldre rönnar. Några lövträd har dött och står som torrakor, se figur 3, det är troligtvis en ek och resten askar, därför finns det en del små askskott på marken. Några av tallarna är över 100 år och har insektshål. Fler träd i trädskiktet är asp, björk, sälg, ek, hägg, alm och enstaka levande ask. Ask är rödlistad som sårbar (VU), för att den är starkt drabbad av askskottsjukan i landet. 8

I kanterna av delområdet finns ett buskikt som består av främst slån och även nypon. Inne i området finns det buskar som olvon, måbär och druvfläder. De örter som hittades vid fältbesöket var storrams, blekbalsamin, stormåra, nejlikrot, skelört, vitmåra och smultron. Bottenskiktet bestod även fläckvis av kranshakmossa. Vid besöket sågs en del skräp i delområdet, som krossade takpannor och gammalt rostigt skrot av plåt. Naturvärdesbedömning Klass 3, medelhöga naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de äldre tallarna men även sälgarna och rönnarna. Figur 3. Bild på ett dött lövträd i delområde 1, kantens buskskikt syns också i bilden. Delområde 2 Delområde 2 är en del av ett större område med mest lönn men även en del rönn, ask, asp och tall. Det finns enstaka något äldre träd av lönn, asp, sälg, och björk. En sälg och en björk är riktigt gamla. Bitvis är området igenväxt med slån och sly. Några aspar är något äldre, om de får stå kvar kommer de bli värdefulla för lavar, svampar och insekter. Det finns även en gammal lönn med hål, en ask och även en redan död ask och enstaka torrakor. Även det här området har en kantzon av buskar och sly. Mellan buskzonen och åkern är åkerkanten ganska örtrik och kan vara intressant att besöka på våren för att se mer vad det är för örter där. Vid fältbesöket kunde dock en del örter ändå ses så som vitklöver, rödklöver, liten blåklocka, vitmåra, stormåra, rölleka och åkervädd med bottenskikt av gräshaksmossa. I nordöstra delen är det mest sälg och aspar i olika ålder samt en del sly av ask, ek, lönn, rönn och asp. Det ligger någon enstaka sälglåga där som är bra för svampar och insekter. Det finns även några enstaka andra lågor av lövträd. Markvegetationen består fläckvis av mossor men mest saknas det bottenskikt. Ibland är det riktigt tätt med sly och buskar. 9

Naturvärdesbedömning Klass 3, medelhöga naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de äldre lövträden, men även till de enstaka lågorna. Delområde 3 Det här är en av de åkerholmar som har biotopskydd och det är ganska öppet med rikligt med lövträd, ibland något tätare med sly och buskar. De träd som finns i delområdet är främst äldre björk och aspar i olika ålder. Det finns även vildapel, tall, asp, ek och lönn, måbär, sälg och några enstaka äldre rönnar. Flera av björkarna är döende och har tickor som björkticka och fnöskticka, se figur 4. Marktäcket består mest av mossa men det variera också mellan smalbladiga gräs och bredbladiga gräs och några enstaka örter. Delområdet är även ganska blockrikt och har en del lågor av lövträd. Naturvärdesbedömning Klass 3, medelhöga naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de äldre björkarna, men även de enstaka lågorna. Figur 4. Bild på en gammal björk med tickor Delområde 4. Delområdet är en liten åkerholme med biotopskydd. Det karaktäristiska med delområdet är att det står tre stora stenblock i mitten, där finns också en äldre rönn och en äldre björk. Delar av blocken är solbelysta med kartlavar och navellavar. Resten av åkerholmen är igenväxt med sly och buskar, en del av buskarna är ganska gamla. Även den här åkerholmen har en något örtrik kantzon. De buskar som finns här är druvfläder, getapel, nypon, liguster, röda vinbär, olvon. Dessa buskar är värdefulla för fåglar och för småvilt som kan gömma sig bland snåren och hitta föda. Fältskiktet i den öppna delen består av blåbär och smalbladiga gräs samt örter som vitmåra och klöver, där det är mer igenväxt finns det inget fältskikt. I den igenväxta delen finns även träd som lönn, ek, björk och hägg. Naturvärdesbedömning Klass 4, vissa naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de äldre lövträden och buskarna. 10

Delområde 5. Det här är en liten, ganska öppen björkdunge i sydvästra kanten av området med bara björkar i olika ålder, se figur 5. Det finns några buskar som är värdefulla för insekter som hagtorn, nypon och spirea. Det finns även en ung sälg samt ett äppelträd. Fältskiktet består främst av smalbladiga gräs och enstaka örter. En del av marken nära buskarna har använts som deponi med trädgårdavfall. Naturvärdesbedömning Klass 5, inga naturvärden. Det finns inga särskilda värden i den här lilla björkdungen förutom buskarna som är bra för insekter och fåglar och enstaka äldre björk. Figur 5. Bild på område 5 där det växer nästan bara björk. Delområde 6. Delområde 6 är en ganska öppen långsmal åkerholme med mest tallar i varierande ålder, en del av dem är över 100 år gamla och en tall är borrad med en trädborr till 120 år. Längs med den norra sidan går det en elledning där man ganska nyligen har röjt och fällt träd som fallit in mot området och över stigen som går igenom delområdet. Området används flitigt av närliggande skolor. Det finns också gran, björk, ek och rönn. Eftersom området är långsmalt från väst till öst och format som en ås blir det en backe mot syd/sydväst som ibland är något öppen och solbelyst. Där finns lite torrbacksörter såsom gulmåra, tjärblomster, gråfibblor, bockrot. Andra örter som finns i området är liljekonvalj, skogsklöver och åkervädd samt blåbärsris. Markskiktet generellt i området består av lite blåbärsris, enstaka örter samt smalbladiga gräs. Det finns också några äldre lövträd som björk med fnöskticka och rönn. Buskar i området är slån, hagtorn och några enstaka enar, troligtvis har det varit bete tidigare här. Det finns även tallar med insektshål, en granlåga med klibbticka samt enstaka döende rönn med hål. Kantzonen som vetter mot söder mot åkern är något örtrik med örter som gulmåra, stormåra, vitklöver, rölleka och smultron. Något klenare buskzon i jämförelse med de andra områdena, med buskar som främst slån men även nypon, hagtorn, måbär och krusbär. Det finns enstaka torrakor av gran och tall och även några enstaka lågor av björk och gran. Delar av området är något blockrikt. Naturvärdesbedömning Klass 3, medelhöga naturvärden, naturvärden är knutna till de äldre tallarna och de enstaka lågorna och torrakorna samt de få örterna. Delområdet har även rekreationsvärden för de närliggande skolorna. 11

Figur 6. Bild på en äldre björk och stigen som går igenom delområde 6. Delområde 7. Det här delområdet är en kant av ett större område som är en ganska öppen blandskog med främst tall och ek. Det typiska för området är de äldre tallarna som är över 100 år, en del över 120 år. Det finns även några äldre lövträd som björk med fnöskticka och några äldre granar, samt även enstaka sälg och äppelträd. I sydöstra delen är det en liten backe mot åkern, där står fina sälgar. Vid kanterna av området ligger det en del medelstora block. Marken består mest av smalbladiga gräs, mossa och örter som storrams och smultron men även skogsklöver, gullvivor och johannesört. Vid den sydöstra kanten står den en ek som är på god väg att bli vidkronig som troligen är lika gammal som tallarna, närmare 100 år. Området har en föryngring av ek och tall. Västra delen är tätare med slånbuskar och aspsly. En större hackspett kunde ses vid fältbesöket. Naturvärdesbedömning Klass 3, medelhöga naturvärden, naturvärden är främst de äldre tallarna och äldre lövträden men även den lite mer örtrika markfloran har ett värde till exempel för pollinerare. Delområde 8. Mellan delområde 7 och 8 är det en diffus gräns men delområdet skiljer sig något från delområde 7, därför fick det bli ett eget delområde. Trädskiktet består av några äldre tallar som är över 100 år med insektshål. Tallticka kunde inte ses vid investeringstillfället men förutsättningarna finns på de äldre tallarna. Det finns även en äldre gran, björk samt några yngre björkar, lönnar och en ek, och en högstubbe av troligen gran. Marken är blockig och markskiktet består av smalbladiga gräs, men även bredbladiga gräs samt enstaka örter som nejlikrot, stormåra, johannesört och skogsklöver. Kantzonen mot åkern består av sly och slånbuskar främst björksly. Några buskar finns även bland träden, som slån, måbär och nypon. 12

Naturvärdesbedömning Klass 4, vissa naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de enstaka äldre tallarna, men i övrigt få naturvärden. Delområde 9. Delområdet är en del av ett större skogområde med ett upplyst motionsspår som kallas för Viksspåret. Delar av området används flitigt av närliggande skolor för olika aktiviteter som till exempel orientering. Vid fältbesöket sågs en förskola som hade picknick, de verkade uppskatta skogen mycket. Det är en flerskiktad blandskog av tall och gran, men även med en del lövträd som ek, asp och björk. Flera av tallarna är över 100 år, en del 120 år, och de är spridda över hela området. Två av tallarna har tallticka som är rödlistad som NT och flera har insektshål som kan vara den hotade reliktbocken. Det finns ganska mycket asp med bohål och aspticka, det finns också flera värdefulla sälgar. Bohålen är troligtvis gjorda av större hackspett som såg vid fältbesöket. Efter att hackspetten har gjort bohålen så kan de användas av andra fåglar som exempelvis staren. Fläckvis i området är det ganska tätt med sly och gran som kan tränga ut lövträd. Men det finns även äldre granar som är över 100 år som kan bli värdefulla. I området finns enstaka torrakor och lågor. I norra kanten finns det några äldre ekar, se figur 8, fina sälgar och fler aspar med bohål. Markskikten består av mossa och blåbärsris. Området bör absolut inte bebyggas utan sparas. Om ca 40 år kan man troligen klassa delar av området som nyckelbiotop, då tallarna är över 160 år. Men man bör röja bort en del sly och inkommande gran. Men för att kunna göra en ordentlig bedömning av skötsel bör en inventering av hela skogen göras. 13

Naturvärdesbedömning Klass 2, höga naturvärden, naturvärden är knutna till de äldre tallarna, granarna och lövträden, asparna med bohål, sälgarna och de enstaka lågorna och torrakor. Figur 8. Bild på en något äldre ek i norra delen av delområde 9, man kan se att eken börjar bli trängd av inkommande gran som också kan ses på bilden. Delområde 10. Den största delen av delområdet tillhör troligen åkerområdet men används inte för odling. I kanten finns det några träd. Det är öppen mark som håller på att växa igen med mycket sly, med några äldre tallar och lövträd som ek och björk. I sydöstra delen går elledningsgatan. Naturvärdesbedömning Klass 5, inga särskilda naturvärden, naturvärdena är främst knutna till de enstaka äldre tallarna men det finns väldigt få värden. Delområde 11. Delområde 11 är den tredje åkerholme som har biotopskydd. Men den sitter ihop med område 9, med stenröse och vegetation. Åkerholmen består bara av björksly, några buskar och högvuxet gräs. Naturvärdesbedömning Klass 5, inga särskilda naturvärden, naturvärdena är främst knutna till buskar där fåglar kan trivas. 14

Källor Litteratur Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 - The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Regionplane- och trafikkontoret, 2004. Rösjökilen - Upplevelsevärden i Stockholm gröna kilar. 2:2004, Stockholm. Naturvårdsverket, 2013. Allé Beskrivning och vägledning om biotopen allé i bilaga 1 till förordningen (1998:1552) om områdeskydd enligt miljöbalken. Stockholm. Naturvårdsverket, 2013. Åkerholme Beskrivning och vägledning om biotopen Åkerholme i bilaga 1 till förordningen (1998:1552) om områdeskydd enligt miljöbalken. Stockholm. Naturvårdsverket, 2013. Småvatten och våtmark i jordbruksmark Beskrivning och vägledning om biotopen Småvatten och våtmark i jordbruksmark i bilaga 1 till förordningen (1998:1552) om områdeskydd enligt miljöbalken. Stockholm. Naturvårdsverket, 2012. Sammanställd information om ekosystemtjänster. Skrivelse, 2013-10-31. Ärendenummer: NV-00841-12. Ivarsson, T. Biparadiset ett naturprojekt i Bohultet, Växjö. 2009, Stockholm. Växjö kommun. Persson, A. Strategi, åtgärder och uppföljningsmetoder tillstöd för pollinerande insekter i stadsmiljö. 2012. Biologiska institutionen, Lunds universitet. Stadsbyggnadskontoret i Upplands Väsby kommun, 2002. Inventering av biotopskyddsområden i Upplands Väsby kommun Alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar och småvatten i jordbrukslandskapet. Databaser ArtDatabanken. Artportalen. http://www.artportalen.se/ (2013-10-31) Länsstyrelserna. Sveriges länskartor. http://www.gis.lst.se/lanskartor/htm/viewer.asp (2013-10-31) Skogsstyrelsen. Skogens Pärlor. http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ (2013-10-31) Hemsidor Upplands Väsby kommuns hemsida. https://www.upplandsvasby.se/ (2013-11-06) 15

Bilaga 1.