Vad krävs för effektiv institutionsbehandling? Tore Andreassen Projektledare för Institutionsprojektet, Norge

Vad krävs för effektiv institutionsbehandling? Tore Andreassen Projektledare för Institutionsprojektet, Norge

Flera unga börjar missbruka efter statlig vård Många ungdomar knarkar mer efter behandlingen vid de statliga ungdomshemmen än vad de gjorde innan de kom dit. En tredjedel påbörjade behandlingen drogfria men var tunga narkotikamissbrukare ett år efter det att de skrevs ut. (SiS, 2005). SIS:s generaldirektör Sture Korpi har flera förklaringar till att missbruket i flera fall ökar efter vistelsen på ungdomshem. Ungdomarna pratar mycket om narkotika och lär upp varandra. Källa: Drugnews.se 050119

Risk vid interventioner som samlar klienter med samma problematik Bondeson (1974): Undersökte ett stort antal svenska institutioner. Befintliga asociala attityder förstärktes under vistelsen. Ungdomarna bildade subkulturer och påverkades negativt i fråga om narkotika, kriminalitet, beteende, osv. Samtalsämnena var i huvudsak droger och kriminalitet. Levin (1998): Fann dåliga resultat. Några av ungdomarna som inte hadde utförd lagbrott innan placeringen gjorde detta efter utskrivningen. Resultatet förklarades med att ungdomarna utvecklade en egen ungdomskultur. Genom denna förmedlade de sina kriminella erfarenheter till varandra.

Kvalitetssäkring av insats Vilka ressurser behövs? Hur ska process se ut? Ideologi? Antagender? Forskning? Struktur Process Resultat Ressurser: Personal Bygnad Kompetens Verksamhet: Plannering Behandling Uppföljning Förändring: Mål med insats Donabedians (1966)

Institutionsprojektet Samarbetsprojekt finansierat av BLD, SiS och IMS 1. Forskningsgenomgång kring institutionsbehandling av beteendeproblem (2001-2002). 2. Utveckling av institutionsmodell för behandling av allvarliga beteendeproblem hos ungdomar baserat på forskning (2003-2004). 3. Implementering av institutionsmodellen MultifunC i Norge (Bufetat) och i Sverige (SiS) (2005-2006). 4. Implementeringsstudie och evalueringsstudie av behandlingsmodellen (2006-2010)

VAR FINNS FORSKNINGEN? Nordiska länder: Inga effektstudier om institution, några resultatstudier. En del studier har undersökt enskilda teman i institutionsbehandling (Kjeldsberg, Benedictow, Levin, Sarnecki, Vinnerljung, osv.). England: Omfattande forskning både på slutna och öppna institutioner,, både för ungdom och vuxna. USA/Canada: Omfattande forskning på öppna och slutna institutioner, för ungdomar och vuxna. Därutöver finns en del forskning från andra europeiska länder

Meta-analyser analyser Garrett (1985): 111 studier om ungdom i institusjon Gensheimer et al. (1986): 35 studier om behandling av ungdom Whitehead och Lab (1989): 50 studier om behandling av ungdom Izzo och Ross (1990): 46 studier om rehabilitering av ungdom Andrews et al. (1990): 154 studier om behandling av ungdom oich vuxna Lipsey (1992, 1997, 1998): 500 studier, 83 studier om ungdom i institusjon Redondo et al. (1997, 1999): 32 studier, 5700 ungdom och vuxna Andrews och Bonta (1998): 290 studier om ungdom Dowden og Andrews (1999): 229 studier Dowden og Andrews (2000): 35 studier om behandling av voldelige kriminelle (ungdom och vuxna) Bonta (2000): 85 studier Lipsey, Chapman og Landenberger (2001): 14 studier

BETEENDESTÖRNINGAR: VILKA UNGDOMAR TALAR VI OM? Beteende Inkluderar: Vald Grymhet mot människor eller djur Förstörelselusta Stöld Skolk Rymning Raseriutbrott Drogmissbruk

I tillegg til beteendet er vanliga kennetecken vid ungdomar med beteendeproblem: Svor och aggressiv beteende från tidig ålder Ofta svaga kognitiva och sociala färdigheter Har dåliga foreldre-barn relationer Har problem ift. skola och jämnåldriga Har tilhörighet i miljö med avvikande vänner

Tidig uppstart er en sterk prediktor för framtidiga beteendeproblem. Ofta rör det sig om barn som tidig viser en utfordrande eller krevande och aggressiv beteende Tidig utfordrande beteende värderas til å ha en sterk arveligt eller genetisk komponent (Arseneault, Moffitt etc., 2003).

Utveckling av problembeteende (Patterson, 1992) 1. Grundträning: Lär sig å kontrollera omgivningen genom utfordrande beteende. 2. Reaktioner från omgivningen: Problem med at förhålla sig til krav från omgivningen. Fungerar dålig på skolen. Avvisas gradvis av andra. 3. Avvikande kamerater: Söker likesinnade vänner. Tränes i negativa attityder och ferdigheter, och mislykkas i läring av sosiala ferdigheter. 4. Karriere som antisocial vuxsen: Problem med å förhålla sig til arbete, sosiala krav, etc.

Karriären som antisocial vuxen: De ungdomar som fortsetter en slik utvikling ender ofta som personer med problem med å forhalde sig til arbete, sociale krav, osv. En del av disse blir kroniska kriminelle eller missbrukare som viser en beteende som samhellet inte aksepterar, och som i stellet förholder sig til sociala regler som samhellet inte aksepterar.

Hur problembeteende utvecklas över tid Barndom Tidiga skolår Ungdom Vuxn Beteendeprobl.. Låg skolmotivation Kriminalitet Kriminalitet Familjproblem Dåliga prestasjoner Alkohol och rus Alkohol och rus Familjproblem Låg skolmotivation Dålig nätverk Dåliga venner Dåliga prestasjoner Låg utbildning Familjproblem Arbetslös Dåliga venner Dålig ekonomi Skolk Skilsmiss Psykiske problem Familjvald Psykisk sykdom Tidig död Stattin, 2004

Verkar interventioner för antisocial beteende? Lipsey 1992 undersökte 443 studier och fann en positiv effekt av interventionen i 64.3 prosent av studiene. Också de tidigaste reviews och de som inte lyckas att konkludera med effekter av behandling indikerade at några typ programmer fungerade för några typ av antisociala (Martinson,1974 och Lab & Whitehead, 1989). Många reviews har indikerat at specifica typ av programmer med specifica kännetecken er mest lovande, både på och utanför institution.

Andrews og Bonta (1998): Analys av 294 studier Fann genomsnittlig generell effekt på.09. Reflekterer en 9% skilnad mellan behandlat och inte behandlat grupp. De dåligsta effektene var kring -.40 De besta effektene var i området.80 Viktigt att se på vad som känneteckner den mest effektiva behandling.

Effektiv behandling oavhängig av vilken setting den utförs i, följer Principer för effektiv behandling Risk, Behov, Responsivitet och Fidelity Andrews, Zinger, Hoge, Bonta, Gendrau och Cullen (1990)

Principer för effektiv behandling Risk Principen Intensiva insatser för högrisk individen (Vem) Behovsprincipen Insatser måste inriktas mot dynamiska riskfaktorer för att vara effektiva. (Vad) Behandlings- eller responsivitetsprincipen Metoden baserat på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori er mest effektiva (Hur) Fidelity Principen Implementer programmet som det er utformat (Kvalitet i praktiken)

Riskprincipen Individen med hög sannolikhet eller risk för fortsatt kriminell beteende eller missbruk kan tilgodogöra seg intensive åtgär betre enn individen med låg risk. Risknivå besluts ut från antal riskfaktorer (Inte ut från allvarlighet vid kriminell beteende eller missbruk). Riskfaktorer er kännetecken vid individ och deres situation som kan predikera sannolikhet för problembeteende.

Huvudriskfaktorer för kroniska beteendestörningar (Andrews och Bonta, 1998) Historik med antisocialt beteende uppkommen under tidig ålder, och i olika situationer Temperament och personliga faktorer inkluderat psykopatalogi, svag socialisering, impulsivitet, och svaga problemlösande färdigheter Drogmissbruk Antisociala attityder som rettferdiggör antisocial beteende Avvikande kamratkrets och isolation från prosociala andra Familjfaktorer som inkluderar kriminalitet och psykosociala problem, låg affektion och omsorg, dålig uppfostranspraxis, osv. Låg nivå av skolmässig kompetens och funktion

Undersökning av effekter för 13200 ungdomar på institutioner (Lowenkamp og Latessa, 2002) Effekter för låg risk ungdomar Effekter för högrisk ungdomar

Konklutioner från metaanalyser (Lowenkamp og Latessa, 2002, 2004, 2006; Andrews, 2006) Intensiva insatser (institutioner) er mest effektiva när de riktas mot högrisk individen. Intensiva insatser kan öka problembeteende om de riktas mot individen med låg risk.

Behovsprincipen Om riskfaktorer för utveckling och upprätthållande av beteendestörningar, missbruk och kriminalitet förendras, uppnås reduktion i sannolikhet för problembeteende. Det är inte möjligt att förändra alla riskfaktorer. De som kan förändras (dynamiska) är lovande mål för behandling. Ungdomarna har behov för förändring av dynamiska riskfaktorer. Disse behov (kriminogene behov) er direkt relaterat till beteendeproblem på det sett at om disse förändras, så förändras sannolikhet för problembeteendet.

Sannolikhet för kriminell beteende Sannolikhet 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 sannolikhet = 0.75 sannolikhet = 0.50 sannolikhet = 0.25 J J J J J J J Sannolikhet för antisocial beteende efter som Risk ökar (Summering av antal Risk Faktorer) J J J J J J J J J J J J J J J 4 9 14 J J J J J J J J J J J 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 18 19 20 Risk Skala: Antal Risk Faktorer som finns

Lovande mål för förändring: Förändring av antisocial beteende och attityder Ökad självkontroll och problemlösande kompetens Ersätta färdigheter i negativ miljö med mer prosociala alternativ Reduktion av associering med antisociala vänner och miljö Ökad identifiering och associering med antikriminella förebilder Förändra belöningssystemet från stöd av negativt beteende till stöd för prosocialt beteende. Förbättring av familjkommunikation och funktion Stöd til funktion i skola eller arbete

Familj Ferdigheter Kommunikation Samspel Jämnåldriga Reduserat kontakt med avvikande Økat kontakt med prososiale Mål för behandling Ungdom Beteende Ferdigheter Attityder Skole Deltagning Ferdigheter Beteende

Modell för utvecklingsmässigt orienterade interventioner bestående av tre komponenter (Loeber och Farrington,, 2000). Beteendestörningar utvecklas från ihållande problembeteende till beteendestörningar i barndom, och därefter till allvarliga beteendestörningar i ungdomstiden. Utvecklingen kan tänkas vara en funktion av risk och skyddsfaktorer för individ, familj, vänkrets, skola och grannar. Interventioner baserade på kunskap om detta kan reducera avvikande beteende. Åtgärder bör inriktas mot reduktion av riskfaktorer och förbättring av skyddsfaktorer.

Responsivitetsprincipen eller Behandlingsprincipen Mest effektiva metoden er beteende-orienterat Fokuserar på nuvarande faktorar som påvärkar beteende Handlingsorienterat Ungdomarnas prosociala beteende försterkas Mest effektiva beteende-modeller er Social inlärning praktisering av nya färdigheter och beteende Kognitiv beteende tillämpning innriktat mot dynamiska riskfaktorer

Responsivitetsfaktorer (Bonta -95) Generell populasjon: (Svag eller frånvarande relation til beteendeproblem) Ångst Sjelv-kjensla Mentale förstörningar Ålder Kjön Ras/Etnisitet Osv., osv. Mer vanligt vid individen med beteendeproblem som grup: Svaga sociala färdigheter Lite funktionella problemlösningsstrategier Konkret orienterat tenking Svaga verbala färdigheter

Responsivitetsprincipen Strukturerade programmer baserat på kognitiv beteendeteori och social inlärningsteori (eks. Aggression Replacement Training) har dokumenterade effekter på antisocial beteende i jämförelse med andra tillämpninger när de innriktas mot förändring av riskfaktorer Ger träning i färdigheter (skills) som er nödvendiga, men inte tillrekkeliga för reduktion av antisocial beteende. Också nytta av Motivational Interview och Relapse Prevention strategier för missbruksproblematik.

Behavioral vs. Non- Behavioral 0,35 0,3 0,29 Percentage of Reduced Recidivism 0,25 0,2 0,15 0,1 0,07 0,05 0 Non-Behavioral (n=83) Behavioral (n=41) Source: Andrews, D.A.1994. An Overview of Treatment Effectiveness. Research and Clinical Principles, Department of Psychology, Carleton University. *The n refers to the number of studies

Specific responsivitet Fokuserar på individuella drag liknande känslor (ångest/rädsla,, psykiatri, självkänsla), förmåga, motivation. Bestämmer hur man ska arbeta med de kriminogena behoven och berör förhållanden som: Kontroll kontra diskussioner Auktoritet kontra självbestämmande Hög struktur kontra låg struktur

Effektstorleker ut från hurvida prinsiperna om risk, behov och responsivitet följs 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Nei Ja 0-0,05 Risk Behov Respons

Behandlingseffektivitet Prosent reduktion i beteendeproblem i 154 kontrollerade studien 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % -5 % -10 % -7 % -6 % Tradisjonell straff 30 % Följer inte prinsiperna Följer prinsiperna 13 % Dålig spesifiserat behandling (30 studier) (38 studier) (54 studier) (32 studier) SOURCE: An overview of Treatment Effectiveness, D.A. Andrews, 1994

Resultater från Meta-Analyser kring programmer baserat på Principer för Effektiv Behandling 0,4 0,35 0,3 0,35 Reduction in Recidivism 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0,17 0 Öppenvård Institution Source: Gendreau, P., French, S.A., and A. Taylor (2002). What Works (What Doesn t Work) Revised 2002. Invited Submission to the International Community Corrections Association Monograph Series Project.

Programintegritet / Fidelity Viktig för värdering av om ett behandlingsprogram vil vara effektivt, är terapeutisk integritet vid programmet Programmer måste utförs i praktiken som det er plannerad och utformat för att vara effektiva. Dålig implementerade programmen kan inte förventas att lykkas med förändring. MacKenzie (2002)

Effekter av kvalitet vid utförning av Evidenced Based programmer för ungdom med beteendeproblem 40 Reduktion av beteendeproblem 30 20 10 Ôkad Beteendeproblem 0-10 -20 Functional Family Therapy Aggression Replacement Training Bra utfört 38 24 Dålig utfört -16.7-10.4 Source: Outcome Evaluation of Washington State's Research-Based Programs for Juvenile Offenders. January 2004. Washington State Institute for Public Policy.

Krav för att uppnå behandlingsintegritet Effektive programmer inkluderar detaljerade beskrivninger av programmet (Manualer och riktlinjer) System för registrering av praktik Feedback system til ledare och praktikere på kvalitet vid praktik Tillgänglighet av vägledning

Gemensamt för effektiv behandling (oavhängig av setting): Beteendeproblem förstås som resultat av riskfaktorer vid individen och miljö Åtgär innriktas mot förändring av disse. Har system som säkrar behandlingsintegritet. Vid institutionsbehandling: Moderering av risk för negativ påverkan från andre antisociala klientar Överföring av förändringar till samhellsituation - eftervård

Faktorer som modererar risk för negativ smitto-effekt Grad av isolation från samhelle Behandlingsmiljö Autonomi- Kontrol Struktur-stöd Personalstruktur och kultur Drag vid klienterna Ungdomskultur Beteende

Sentrala faktorer Samling av kriminelle eller missbrukare ger risk för negativ smitto-effekt effekt.. Moderering av denne risk kräv fokus på flere områden: Kontakt med normalsamhellet Stödjande behandlingsmiljö Personalbeteende

Institutioner bör ge möjlighet för kontakt med lokalsamhellet (Hollin, 1995): Institutionsvistelse kan ge signifikanta förändringar, men disse er ofta kortvariga Möjligheten för utprovning av ny beteende och kompetens i naturliga omgivningar måste vara integrert del av en intervention En öppen institution och närhet till fritidsaktiviteter, skola/abete och lokalsamhelle kan öka möjligheten för lykkad generalisering av förändringer til den virkelige verden.

Behandlingsmiljö Scholte och Van der Ploeg (2000): Grunnleggande terapeutisk klimat med fast, men inte för stärk kontroll i kombinasjon med konsistent emosjonell stöd Andrews och Bonta, (1998): Fast, men rettfärdig kontroll ger best resultat. Gold och Osgood, 1992: Best anpasning vid balans mellan emotionell stöd och kontroll av beteende. Höga, men fornuftige krav til beteende, och tillåta egne beslut innom grenser för akseptabel beteende och säkerhet.

Upprätthållande av beteendeförändring Eftervård och uppföljning

Uppföljning efter utflytning Institutionsbehandling måste forstås som del av ett helhetlig utbjud. Kvaliteten vid omgivningar efter institutionsvistelsen särskild familjfunktion, kontakt med rusfria vänner/miljö och involvering i skola/arbete och prososiale aktiviteter er kritiska prediktorer for att lykkas. Utan förändring av klientens omgivningar efter institutionsvistelsen, har institutionsvistelse i seg liten möjlighet för att lykkas. Howard A. Liddle (2001)

Institution Samhellet Skola/ arbete Föreldra/ familj Personal Individ Individ Skola/ arbete Andra klienter Kontakter utanför institutionen Kamerater

Vad är eftervård? (David M. Altschuler, 2005) Eftervård refererer til de aktiviteten och uppgifter som: Förberedar individen på återföring til samhellesituation Etablerar nödvendiga arrangementer och kontakter med öffentliga och privata tjänster eller organisationer och individen i samhellet som kan påverka risk och skyddsfaktorer Säkra utförning av beskrevna tjänster och veiledning i samhellesituation Som defintionen implicerar, har både institutionen och öppenvårdsinsatser i samhellet en viktig roll i eftervården.

Kritiska strukturella värderingar vid eftervård Överföring Onormalt strukturerat Institution Normalisering Samhelle Intag Överföring Lyckad avslutning 1. Plannering 3. Re-integreringsaktiviteten 2. Strukturerad utflyttning

Målriktat mot faktorer som predikerar återfall Familjområden Utredning Drogmissbruk Skola/arbete Kamerater/Vänner Andra problemområden Överförning Institution Samhelle Completion of Community Supervision

Risk & Skyddsfaktorer: 7 områden 1. Familj och levnadsförhollande (bolig) 2. Kameratkrets och miljö (Vänner) 3. Mental, beteende, och fysisk helse 4. Drogmissbruk 5. Utbildning/skola 6. Arbetsträning och jobb 7. Fritid och hobbyer

Effektive institutionsprogrammer inkluderar strukturerad eftervård Plannering börjar under loppet av institutionsvistelsen Familjen involveras Hyppiga möten inkluderat hemmebesök Ny utredning utförs Varighet och intensitet baseras på risk- och behovsnivå Utbjud och tjenester anpassas den enskildas behov

Program Design Institutionsfas Överförningsfas Öppenvård 1. Plannering av utflyttning 1. Värdering och utprovning innan utflyttning från institutionen 2. Involvering av individer 2. Strukturerad och organisationer nedtrappningsprocess från utanför institutionen institutionen 3. Målriktat mot samhellsaktiviteten under loppet av institutionsvistelsen 1. Ärbjuda multi-modala modala behandlingstjänster 2. Säkra saksbehandling 3. Positiv stöd 4. Ärbjuda veiledning utanom ordinära arbetstid 5. Frekvent klientkontakt 6. Stegvis avslutningsprocess

Implikationer Direkt samverkan mellan institution och öppenvård: Struktur Policy Program Praktik

Lykkad behandling involverar samarbete mellan instanser Forskningsbaserte prinsipper Samsvar prinsipper og praksis Reduktion beteendeproblem Etablere policy og tjenester i samarbeid Institusjonsutvikling Gjensidig avhengighet Eksterne organisasjoner (Kommunalt barnevern, Fagteam, skole, osv.)

Kännetecken vid Effektiva Institutioner Fokuserar på individen med hög risk för fortsatt negativ utveckling Inriktas mot förändring av dynamiska riskfaktorer Erbjuder systematisk träning i sociala färdigheter Involverar individen och familj i behandlingen Medverkar til funktion i skola/arbete Er närt anknuten till normalsamhellet och medverkar til kontakt med prosociale miljön Har en vistelsetid mellan 3 och 9 månader Erbjuder adekvat uppföljning

Lessons Learned Vem du tar inn i programmet er viktigt vis uppmerksamhet på risk Vad du har som mål för intervention er viktigt vis uppmerksamhet på kriminogena behov Hur du arbetar er viktigt bruk metoden baserat på sosial inlärningsteori och kognitiv beteendetillämpning

Generella Prinsiper för Klassifisering och Kartlegning för Effektiva Interventioner Risk Sannolikhet för fremtidig kriminell beteende Matching av insatsnivå och risknivå Benytta intensiva insatser för högrisk ungdomar Behov Identifisering av kriminalitetsfremmande behov Matching av ungdomar med programmer & interventioner som innriktas mot kriminalitetsfremmande behov Responsivitet Identifisering av kännetecken som kan påverka responsivitet på behandlingen Utför intervetioner anpassat förutsetninger och lärningsstil vid ungdomen

Utprovning av institutionsmodell för behandling av beteendeproblem MultifunC Multifunktionell Behandling i Institution och Närmiljö

Tromsø Ungdomssenter Stjørdal Ungdomssenter Bergen Ungdomssenter Sandefjord Ungdomssenter Oslo Margrete Lund Ås Ungdomssenter Brättegården

Målgrupp Allvarliga beteendeproblem och högt risk nivå Risknivå (Youth Level of Service/Case Management Inventory) Tidligare och nuvarane lag- och regelbrott Förhållande vid familj og uppfostran Utbilding och skolfunktion Relationer til jämnåldriga Drogmisbruk Fritid/rekreation Personlighet och beteende Attityder

Organisering av behandlingen Målgruppvärdering Institution Behandling Öppen vård Ungdom Familj Vänner Skola Familj Vänner Skola

Organisatorisk modell Leder Pedagogisk team Utredningsteam Miljöteam Familjteam Utredning Beh.- planer ART Familiearbeid Undervisning Skole Oppfølging Miljøarbeid og Tegnøkonomi

Hovudfaser i institutionsvistelsen Inntagsfasen (ca. två veker). Anpasning til dagliga regler och rutin (Forsterkningssystem Nivå I gemensamt för alla) Kartlegning och utveckling av behandlingsplaner Motivering Behandlingsfasen (ca. 4-54 månader) Målriktat individuelt förändringsarbete mot Anpasningsproblem Beteende och funktion Riskfaktorane (ART och försterkningssystem Nivå II, III og IV) Överförningsfasen (ca. 4 uker) Förbereda och utför utflytning (Försterkningssystem Nivå V)

Skola och undervisningsutbud under loppet av institutionsvistelsen 1. Alla ungdomar i skolålder skal ha skola/undervisningsutbud 2. Utbud baseras på kartlegging och fokuserar både på skolfaglig och beteendemessig funktion 3. Skoltilbod i ordinär skola skal värderes och prioriteres 4. Ved skola utanför institutionen tilbudes stöd och hjelp til tilrettelegging. 5. For ungdomar som inte går i ordinär skola, skal undervisningstilbod ges på annan måte.

Familjarbete och uppföljning Föräldrar involveras under hela behandlingsförloppet Föräldrar erbjuds träning i föräldrakompetens och kommunikation med ungdom under loppet av ungdomens institutionsvistelse baserat på principer från Parental Management Training (PMT). Föräldrar erbjuds stöd vid planering och utförande av ungdomens permissioner och vistelser i hemmet Föräldrar erbjuds stöd och uppföljning i hemmiljön efter ungdomens utflyttning från institutionen baserat på principer från Multisystemisk Terapi (MST). Personalen är tillgänglig för kontakt dygnet runt.

Modell for uppföljningsarbete

Styrningsredskap för implementering Riktlinjar för enskilda umråden: MultifunC Teoretisk grund, Utredning Behandling av ungdom (Miljö( Miljö) Familjarbete, Skolarbete, Försterkningssystemen (ART-manual manual,, integritetssystemer, osv.)

Viktig! Det finnes ingen kjände behandlingsmodeller eller metoden som gör at vi kan rekne med att lykkas med alla. Konklutionerna er baserat på gruppstudien. Det vil vara enskilda individen som prinsiperna inte fungerar för. Vi kan i högst möjlig grad unnvika negativ effekt av behandlingsinsatser, och betre sannolikhet för positiva effekter. Institutioner syns klart å ha en viktig roll i behandlingskedjan för denna ungdomsgrupen.

SLUTT Institutionsbehandling av ungdomar Vad säger forskningen Tore.Andreassen@hibo.no