Handledning. Beräkning av pensionsgrundande inkomst och underlag för egenavgifter TAXERINGSÅRET 2007

Handledning Beräkning av pensionsgrundande inkomst och underlag för egenavgifter TAXERINGSÅRET 2007 1

INNEHÅLL FÖRKORTNINGAR... 3 1 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OM BERÄKNING AV PENSIONSGRUNDANDE INKOMST (PGI)... 5 1.1 Allmänt... 5 1.2 Försäkringens omfattning... 6 1.3 EG-rätten... 8 1.4 Socialförsäkringskonventioner... 11 1.5 Pensionsgrundande inkomster, anställning näringsverksamhet... 11 1.6 Beräkning av pensionsgrundande inkomst... 13 1.7 Organisation... 15 2 INKOMST AV ANSTÄLLNING... 17 2.1 Allmänt... 17 2.2 Lön i pengar... 17 2.3 Övriga förmåner... 22 2.4 Socialförsäkringsersättningar m.m... 22 2.5 Kostnadsavdrag... 24 3 UTLANDSINKOMSTER M.M... 26 3.1 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i Sverige för arbete utomlands26 3.2 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i utlandet för arbete utomlands30 3.3 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i utlandet eller utländsk beskickning respektive konsulat för arbete i Sverige... 31 4 INKOMST AV ANNAT FÖRVÄRVSARBETE... 35 4.1 Allmänt... 35 4.2 Inkomst av näringsverksamhet... 36 4.3 Sjukpenning grundad på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning... 39 5 UTBRYTNING AV ANSTÄLLNINGSINKOMST... 41 6 EGENAVGIFTER... 43 2

FÖRKORTNINGAR SD, FD AFL AMF AST ATP CSN EES EG EU FD FK FÖD Särskild resp. förenklad självdeklaration Lagen (1962:381) om allmän försäkring Arbetsmarknadsförsäkringar Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän Allmän tilläggspension Centrala studiestödsnämnden Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde Europeiska gemenskapen Europeiska unionen Försäkringsdomstolen Försäkringskassan Försäkringsöverdomstolen IL Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) Infl KL KU KR LAF LIP Lag (SFS 1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Kommunalskattelagen Kontrolluppgift Kammarrätt Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 3

PGI Prop RFFS RFV RR Pensionsgrundande inkomst Proposition Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Regeringsrätten SAL Socialavgiftslagen, (SFS 2000:980) SBL SINK SGA SGI SKR SLF SLFL Skattebetalningslagen Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Särskilt grundavdrag Sjukpenninggrundande inkomst Skattekontor Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Sofl Socialförsäkringslagen, (SFS 1999:799) 4

1 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OM BERÄKNING AV PENSIONSGRUNDANDE INKOMST (PGI) 1.1 Allmänt Lag (SFS 1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Lag (SFS 1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lag (SFS 1962:381) om allmän försäkring (AFL) Förordning (SFS 2005:650) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för 2006 Den allmänna pensionen i form av inkomstgrundad ålderspension består av inkomstpension, tilläggspension, premiepension samt garantipension. Personer födda 1954 eller senare får pension helt enligt reglerna om inkomstgrundad ålderspension, medan personer födda 1937 eller tidigare får pension enligt reglerna om ATP. Personer födda 1938-1953, den s.k. mellangenerationen, får sin pension både efter reglerna om inkomstgrundad ålderspension och reglerna om ATP. Pension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Någon övre åldersgräns finns inte. Inkomst av förvärvsarbete intjänad före år 1960 påverkar inte beräkningen av pensionsrätt. Garantipension ges ut som en utfyllnad till den som inte arbetat ihop tillräckligt med pensionsrätt. Den betalas ut tidigast från 65 års ålder. Pensionsrätt Pensionsrätt grundas på ett underlag som huvudsakligen består av pensionsgrundande inkomst (PGI). (Pensionsrätt kan även grundas på pensionsgrundande belopp, PGB). Bestämmelserna om vad som utgör PGI finns i 2 kap. LIP. Bestämmelserna om vilka inkomster och förmåner som är pensionsgrundande är i stort sett desamma som i ATP-systemet och reglerna har i princip överförts oförändrade till LIP från lagen om allmän försäkring (AFL). 5

Inkomstbasbelopp förhöjt prisbasbelopp Prisbasbeloppet enligt AFL har till uppgift att värdesäkra olika socialförsäkringsförmåner. Prisbasbeloppet fastställs varje år av regeringen. För att få tillgodoräkna sig PGI, måste inkomsterna för ett kalenderår ha överstigit 42,3 % av prisbasbeloppet. Regeringen fastställer också varje år ett inkomstbasbelopp. Detta belopp används för att bestämma den övre gränsen, det s.k. taket, för inkomster som kan ge PGI. För år 2006 uppgår prisbasbeloppet till 39 700 kronor och inkomstbasbeloppet till 44 500 kronor. 1.2 Försäkringens omfattning Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av system för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning 1408/71. Socialförsäkringslagen (SFS 1999:799, SofL) Lag (SFS 1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. FK:s vägledning 2000:2, Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete Medlem i EU Fr.o.m. den 1 januari 1995 är Sverige medlem i den Europeiska unionen (EU). I EU ingår 27 länder. Dessa är förutom Sverige, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Medlemskapet i EU innebär bl.a. att EU:s regler om social trygghet ska tillämpas i medlemsländerna. Bestämmelserna om social trygghet finns framför allt i förordning (EEG) nr 1408/71och förordning (EEG) nr 574/72. Dessa förordningar har dock varit tillämpliga i Sverige sedan den 1 januari 1994 då EES-avtalet trädde i kraft. Genom EES- 6

avtalet tillämpas nämnda förordningar även mellan medlemsländerna i EU och Island, Liechtenstein och Norge samt inbördes mellan de tre sistnämnda länderna. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 avses således med medlemsland även Island, Liechtenstein och Norge. Fr.o.m. den 1 juni 2002 finns även ett samarbetsavtal med Schweiz. Från och med 1 juni 2003 gäller förordningen också för tredjelandsmedborgare som är bosatta i ett EU-land. (undantag Danmark). Socialförsäkringskonventioner Sverige har ingått socialförsäkringskonventioner med länder även utanför EU/EES. Dessa länder är Chile, Israel, Jugoslavien (gäller avseende Serbien och Montenegro, samt från den 16 januari 1992 även i förhållande till Kroatien och Slovenien samt från den 5 maj 2000 Bosnien-Hercegovina), Kanada, Kap Verde, Marocko, Schweiz, Turkiet, USA och särkilt avtal med provinsen Québec. Vilka omfattas av LIP Bestämmelserna om vilka som omfattas av LIP har från år 2001 införts i socialförsäkringslagen (SofL). Det svenska socialförsäkringsskyddet är i SofL uppdelat i en bosättningsbaserad försäkring och en arbetsbaserad försäkring. Den bosättningsbaserade försäkringen bygger i huvudsak på bosättning i Sverige. Exempel på bosättningsbaserade förmåner är barnbidrag och bostadsbidrag. Den arbetsbaserade försäkringen bygger på arbete i Sverige. Den kan i vissa fall gälla även vid arbete utanför Sverige. Den arbetsbaserade försäkringen avser att täcka inkomstbortfall. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjukpenning och inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelserna om vilka som omfattas av den arbetsbaserade försäkringen finns i 2 kap. 7-10 SofL. Med arbete i Sverige avses förvärvsarbete i verksamhet här i landet. Det gäller arbete som utförs av såväl arbets- och uppdragstagare som egenföretagare. Det finns inget krav på medborgarskap och det finns inte heller något krav på att arbetet i Sverige ska ha pågått viss minsta tid. Exempelvis kan den inkomst en utomlands bosatt person tjänar in 7

vid ett uppdrag som pågår endast någon enstaka dag i Sverige bli pensionsgrundande här. Arbete utomlands kan i vissa fall räknas som arbete i Sverige. Detta gäller: vid utsändningsfall, d.v.s. när en arbetsgivare i Sverige sänder ut en arbetstagare och arbetet kan antas vara längst ett år. när en svensk statlig arbetsgivare sänder ut arbetstagare för arbete utomlands oavsett utsändningstidens längd. Arbete som sjöman utför på svenskt handelsfartyg anses som arbete i Sverige. Det gäller även vid arbete på utländskt fartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat (s.k. bareboat-charter). Detsamma gäller vid anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat. Visst arbete som utförs här ska inte räknas som arbete i Sverige enligt SofL. Det gäller när: utländsk arbetsgivare sänder någon till Sverige för arbete som kan antas vara längst ett år. annan stat sänder hit någon för arbete oavsett hur länge arbetet ska pågå. Observera att andra regler kan gälla när EG-rätten är tillämplig eller om en socialförsäkringskonvention ska tillämpas. Frågan om vilket regelverk som ska gälla i ett enskilt fall prövas enligt följande. Först ska avgöras om EG-rätten ska följas. Om EG-rätten inte är tillämplig prövas om det finns en socialförsäkringskonvention som gäller för fallet. Om varken EG-rätten eller en konvention ska tillämpas gäller reglerna i SofL. 1.3 EG-rätten Artikel 1a, 13, 14, 16 och 17 förordning (EEG) nr 1408/71 I förordning 1408/71 ges förutsättningar för att bestämma vilket medlemslands lagstiftning som ska användas för en försäkrad. 8

En huvudprincip i förordningen är att endast ett medlemslands lagstiftning ska vara tillämplig. Huvudregeln i förordning 1408/71 är att den som förvärvsarbetar omfattas av lagstiftningen i det medlemsland där han arbetar som anställd eller egenföretagare. Ombordanställd omfattas av lagstiftningen i flagglandet och offentligt anställd och motsvarande i arbetsgivarlandet. Inkallad till militärtjänstgöring omfattas av lagstiftningen i tjänstgöringsstaten. Den som är anställd för arbete i ett medlemsland ska enligt förordningen omfattas av detta lands lagstiftning. Detta gäller även om han är bosatt i ett annat medlemsland eller om det företag eller den person som han är anställd av, har sitt säte eller är bosatt i ett annat medlemsland. Det saknar betydelse varifrån lönen betalas ut. Av förordningen framgår också att man i vissa fall kan omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning än arbetslandets. Den som är egenföretagare i ett medlemsland ska enligt förordning 1408/71 omfattas av detta medlemslands lagstiftning även om han är bosatt i ett annat medlemsland. Utsändning Från den ovan beskrivna huvudregeln om tillämplig lagstiftning i förordning 1408/71 finns undantagsregler eller särskilda regler. Det vanligaste undantaget är utsändning. En medborgare i ett medlemsland som inom ett medlemsland arbetar hos ett företag till vilket han är knuten, och som av detta företag sänds ut för att arbeta i ett annat medlemsland för företagets räkning under längst tolv månader, ska enligt förordningen fortsätta att omfattas av lagstiftningen i det medlemsland varifrån han sänts ut. Varar arbetet i det andra medlemslandet på grund av oförutsedda omständigheter längre än vad som från början förväntades och varaktigheten därför överstiger tolv månader kan en förlängning av utsändningstiden medges under vissa förutsättningar. Motsvarande regler om utsändning och förlängning gäller även egenföretagare. 9

Arbete i mer än ett EU/EES-land För personer som normalt arbetar i två eller flera medlemsländer och som tillhör den resande eller flygande personalen hos internationella transportföretag som har sitt säte i ett medlemsland, är huvudregeln enligt förordning 1408/71 att de omfattas av lagstiftningen i det medlemsland där företaget har sitt säte. För annan anställd än den som arbetar på trafikföretag gäller att han ska omfattas av bosättningslandets lagstiftning om arbetet till viss del utförs där, eller om han har flera arbetsgivare i olika medlemsländer. I vissa fall gäller att den anställde omfattas av lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Detta inträffar när den anställde arbetar i flera länder för en och samma arbetsgivare utan att vara bosatt i någon av länderna. Som alltid krävs intyg om tillämplig lagstiftning (E 101) när det sker avvikelse från huvudregeln i förordningen d.v.s. när någon ska omfattas av lagstiftningen i annat land än arbetslandet. För den som är anställd ombord på ett fartyg som för ett medlemslands flagga gäller enligt förordning 1408/71 normalt detta lands lagstiftning. Dispens Två eller flera medlemsländer eller deras behöriga myndigheter eller de organ som har utsetts av dessa myndigheter, har enligt förordningen möjlighet att komma överens om undantag, s.k. dispens, från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om det är till förmån för en person eller grupp av personer. En sådan överenskommelse kan innebära att en viss person ska vara omfattad av ett medlemslands lagstiftning även om lagvalsreglerna i förordningen pekar ut ett annat medlemsland som behörig stat. Personkrets Förordning 1408/71 gäller för anställda och egenföretagare som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer och som är medborgare i ett sådant land. Det innebär exempelvis att om en person som är bosatt i ett medlemsland utan att vara medborgare i ett sådant i stället kan vara omfattad av en konvention. Fr.o.m. 1 juni 2003 omfattas också medborgare från tredje land. Förordningen gäller också statslösa eller flyktingar som är bosatta i ett land inom EU samt för familjemedlemmar och efterlevande. Vidare 10

gäller förordningen också offentligt anställda och personer som enligt den tillämpliga lagstiftningen behandlas som sådana. Anställd respektive egenföretagare definieras i förordning 1408/71 som en person som är försäkrad, obligatoriskt eller genom en frivillig fortsättningsförsäkring, mot en eller av de risker som täcks av grenarna i ett system för social trygghet för anställda eller egenföretagare. 1.4 Socialförsäkringskonventioner Artikel 6 och 7 förordning (EEG) nr 1408/71 Socialförsäkringskonventioner har med undantag för Belgien och Irland slutits med samtliga länder som ingår i EU. EU:s regler på socialförsäkringsområdet ersätter i huvudsak dessa konventioner. Utanför EU/EES gäller konventionerna i samma utsträckning som tidigare. I förhållande till länder utanför EU/EES med vilka Sverige inte har slutit någon socialförsäkringskonvention tillämpas reglerna i SofL. Konventionernas innehåll Huvudregeln i konventionerna är att man ska omfattas av lagstiftningen i det land där man förvärvsarbetar. Från denna regel görs undantag bl.a. för personer som är utsända för arbete från ett land till ett annat. Konventionernas personkrets Enligt konventionen med Jugoslavien och Marocko omfattas endast svenska och jugoslaviska respektive marockanska medborgare av respektive konvention. Övriga konventioner omfattar däremot alla som är försäkrade i något av länderna oavsett medborgarskap. Förteckning över alla socialförsäkringskonventioner återfinns i avsnitt 3.3 1.5 Pensionsgrundande inkomster, anställning näringsverksamhet 11

Lag (SFS 1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Socialavgiftslagen (SFS 2000:980, SAL) Skattebetalningslagen, (SFS 1997:483, SBL) Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift För vilka försäkrade fastställs PGI Skatteverket ska fastställa PGI för varje intjänandeår som en person varit försäkrad och haft inkomster som är pensionsgrundande (2 kap. 2 LIP) Fastställelseåret är kalenderåret efter intjänandeåret (1 kap. 8 LIP). För att PGI ska fastställas måste dock de pensionsgrundande inkomsterna sammanlagt, före avdrag för allmän pensionsavgift, ha uppgått till minst 42,3 % av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt AFL (2 kap. 2 LIP). Denna gräns motsvarar gränsen för skyldighet att lämna självdeklaration. Fr.o.m. 1 januari 2004 finns inte längre någon åldersgräns för fastställande av PGI. De äldre bestämmelserna gäller dock fortfarande för dem som är födda 1937 eller tidigare (2 kap. 2 LIP) och innebär att PGI inte ska beräknas på eventuella förvärvsinkomster. För det år en försäkrad avlidit ska PGI inte fastställas i annat fall än om överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make ska göras för det året. Pensionsgrundande inkomst Huvudprincipen i LIP är att pensionsrätt grundas på förvärvsarbete. Den pensionsgrundande inkomsten delas in i två grupper (2 kap. 1 LIP): inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Andra inkomster än sådana som grundas på förvärvsarbete är inte pensionsgrundande. Inkomst av kapital och privata 12

pensionsförsäkringar är således inte pensionsgrundande. Pension som ges ut av en tidigare arbetsgivare är inte heller pensionsgrundande. Avrundning Sedan inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete räknats fram ska de var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor (2 kap. 1 LIP). Inkomst av anställning Med inkomst av anställning avses den lön i pengar, annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån som en försäkrad fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning avses enligt LIP också vissa ersättningar i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete även om mottagaren inte varit anställd hos den som betalat ut ersättningen. Som exempel kan nämnas ersättning eller förmån som någon får på grund av en anställning men ersättningen ges ut av någon annan än arbetsgivaren. Det kan vara en bilförmån som kommer från ett annat bolag i samma koncern eller en fri semesterbostad som kommer från en personalstiftelse knuten till arbetsgivaren. Andra exempel på när bestämmelsen är tillämplig är en ersättning till en tillfällig uppdragstagare, föredragshållare, styrelseledamot eller ersättning för arbete till en näringsidkare som inte har F-skattsedel. (Se vidare under kap. 2 Inkomst av anställning). Inkomst av annat förvärvsarbete Med inkomst av annat förvärvsarbete avses främst inkomst från näringsverksamhet. Observera dock att den del av näringsidkarens inkomst som avser ersättning för arbete för någon annans räkning utgör inkomst av anställning om näringsidkaren inte har F-skatt. Övriga inkomster från näringsverksamheten hänförs till inkomst av annat förvärvsarbete oavsett vilken skatteform näringsidkaren har. (Se vidare under kap. 4 Inkomst av annat förvärvsarbete.) 1.6 Beräkning av pensionsgrundande inkomst 2 kap. 18-22 LIP Inkomstskattelagen (SFS 1999:1269) 13

Hur beräknas PGI? Till grund för beräkningen av en försäkrads pensionsgrundande inkomst ett visst intjänandeår ska läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för det året. För den som inte är skattskyldig i Sverige men som ändå har rätt till pensionsförmåner här, ska PGI beräknas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbetsgivaren. Med särskild kontrolluppgift avses den gula kontrolluppgiften SÄRSKILD KONTROLLUPPGIFTpensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter. Inkomståret 2006. för den som över huvudtaget inte är skattskyldig i Sverige, samt den gröna kontrolluppgiften KONTROLLUPPGIFT-, Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Inkomståret 2006 för den som omfattas av reglerna om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. För personer som omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) gäller att inkomster enligt den lagen är pensionsgrundande i Sverige i den mån det är fråga om verksamhet som räknas som arbete i Sverige enligt SofL. PGI ska beräknas och särskild kontrolluppgift ska lämnas trots att ersättningen är undantagen från arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 13 SAL. Observera att artister som omfattas av EG-rätten oftast inte ska ha rätt till PGI i Sverige. Detta ska styrkas med intyg E 101 som visar att artisten ska omfattas av bosättningslandets lag. Andra underlag som ligger till grund för PGI-beräkning utgörs av KONTROLLUPPGIFT OM SJÖINKOMST M.M. samt KONTROLLUPPGIFT- SÄRSKILD INKOMSTSKATT FÖR UTOMLANDS BOSATTA SJÖMÄN. Exempel på inkomster som ska utgöra PGI av anställning i Sverige men som inte ska redovisas i självdeklarationen kan således vara följande. Inkomst från arbetsgivare i Sverige till anställda som sänts ut för arbete utomlands och som är skattebefriade i Sverige p.g.a. sexmånaders- eller ettårsregeln. Inkomst som arbetstagare bosatt i ett annat nordiskt land uppburit för arbete som anställd hos en arbetsgivare i Sverige. Inkomst för vilken särskild inkomstskatt ska betalas (SINK och A- SINK). 14

Hela förvärvsinkomsten är inte PGI Vid beräkning av en försäkrads PGI av anställning ska enligt 2 kap. 21 LIP avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Det är den avgift som fastställs i beslutet om slutlig skatt som ska dras av. Om denna avgift ändras efter omprövning eller domstols beslut är det den slutligt bestämda avgiften som räknas av. Vidare ska vid beräkning av en försäkrads PGI enligt 2 kap. 1 LIP bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete i den mån summan av dessa efter avdrag för allmän pensionsavgift överstiger sju och en halv gånger det inkomstbasbelopp som gäller för intjänandeåret, det s.k. intjänandetaket. Belopp som det ska bortses från avräknas i första hand från den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete. Ackumulerad inkomst För en person som under ett visst år får en ersättning som hänför sig till flera år, finns möjlighet att vid skatteberäkningen fördela inkomsten över dessa år och på så sätt lindra skatteeffekten. Regler om sådan fördelning finns i 6 kap. inkomstskattelagen. Fördelningen av inkomsten påverkar inte taxeringen utan endast uttaget av skatt. Av detta följer att PGI och eventuella egenavgifter inte berörs av fördelningen. 1.7 Organisation 1 kap. 2 AFL 13 kap. 1 LIP Skattebetalningslagen Det är Försäkringskassan som administrerar socialförsäkringen. FK har som förvaltnings- och tillsynsmyndighet den centrala ledningen för socialförsäkringen. I myndighetens arbetsuppgifter ingår även att följa upp Skatteverkets arbete med beräkning av PGI och underlag för egenavgifter. 15

Beslutande myndighet Enligt 13 kap. 1 LIP ska beslut om PGI fattas av Skatteverket. Undantag För sjöman som inte är bosatt eller folkbokförd i Sverige beräknas PGI av Skatteverket i Göteborg, kontor Västra Göteborg. 16

2 INKOMST AV ANSTÄLLNING 2.1 Allmänt 2 kap. 3 5 LIP Skattebetalningslagen Enligt 2 kap. 3-5 LIP räknas sammanfattningsvis följande ersättningar som inkomst av anställning. 1. lön eller annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån som sammanlagt från varje utbetalare uppgår till minst 1000 kr under året till arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. 2. kostnadsersättningar till den del de ska räknas som lön enligt SBL. 3. skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgetts på grund av kundtrohet eller liknande, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, är någon annan än den som är skattskyldig för den. 4. annan ersättning för utfört arbete, dock ej pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt även om mottagaren inte varit anställd hos utbetalaren. 5. Marie Curie-stipendium som utbetalats av fysisk person bosatt i Sverige eller av svensk juridisk person. 6. sjukpenning som ersätter tjänsteinkomster, A-kasseersättning m.fl. socialförsäkringsersättningar. 2.2 Lön i pengar 2 kap. 3-4, 9 LIP Vad är skattepliktig lön i pengar Vid bedömning av om en ersättning är lön i pengar är det avgörande inte vad den kallas, utan om den betalas som ersättning för utfört arbete. Till kontant lön hänförs därför bl.a. följande ersättningar ackordsersättning ackordskompensation avgångsvederlag 17

bidrag från arbetsgivaren till bostadskostnader bonus drickspengar driftstillägg färdtidsersättning förmån som utgår för kundtrohet havandeskapslön helgdagslön (ersättning) jour- och beredskapsersättning kallortstillägg kostersättning krigsrisktillägg mätningsavgift obekvämlighetstillägg obligationer permitteringslön presentkort provision repetitionsövningsbidrag eller annan ersättning från arbetsgivaren under militärtjänst reseersättning för resor till och från arbetet restidsersättning sammanträdesarvode semesterersättning sjuklön skifttillägg tantiem vikariatsersättning vinstandel (jmfr. reglerna om vinstandelsstiftelse) övertidsersättning. Lönetillägg Från och med år 2001 gäller att även s.k. lönetillägg vid utlandsarbete utgör underlag för PGI allt i den mån arbetet ska räknas som arbete i Sverige enligt SofL. Tidigare gällde att sådana ersättningar som avsåg vissa ökade levnadskostnader i sysselsättningslandet var undantagna vid beräkning av PGI och från arbetsgivaravgifter. 18

Inkomst under 1000 kr Lön i pengar, annan ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner ska enligt 2 kap. 9 LIP ha uppgått till minst 1000 kronor från en och samma arbetsgivare under inkomståret för att bli pensionsgrundande. Detta gäller även uppdragsinkomster. Staten är en arbetsgivare Staten är en arbetsgivare vilket innebär att ersättningar från flera statliga myndigheter läggs samman vid beräkning av PGI. På så sätt kan inkomst från en statlig myndighet understigande 1000 kronor bli pensionsgrundande om den tillsammans med inkomst från en annan statlig myndighet uppgår till minst 1000 kronor. Uppdragsersättning Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete, (dock inte pension) samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivs självständigt är enligt 2 kap. 3 LIP pensionsgrundande som inkomst av anställning. Det gäller även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. Den som har utfört arbetet likställs i sådana fall med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare. Detta, som brukar kallas det utvidgade arbetsgivarbegreppet, innebär att om någon utfört ett arbete åt en arbets-/uppdragsgivare och erhåller betalningen från någon annan än den som arbetet utförts åt så är det utbetalaren av ersättningen som ska anses som arbetsgivare. Till denna punkt hänförs också ersättning för arbete som betalas ut till enskild näringsidkare som inte har F-skatt. Detta är ett exempel på att inkomst som skattemässigt hänförs till inkomst av näringsverksamhet utgör inkomst av anställning enligt socialförsäkringslagstiftningen. Observera att det endast är ersättningar för arbete för någon annans räkning som ska hänföras till inkomst av anställning för näringsidkaren. Övriga inkomster som näringsidkaren erhåller i sin verksamhet, t.ex. försäljningsinkomster, hyror och räntor, utgör inkomst av annat förvärvsarbete oavsett vilken form av skattsedel näringsidkaren innehar. 10 000-kronorsregeln Enligt en undantagsbestämmelse i 2 kap. 8 LIP räknas alltid ersättning för utfört arbete som inkomst av annat förvärvsarbete om den betalas ut av en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen 19

understiger 10 000 kronor per utbetalare och år och inte utgör en utgift i näringsverksamhet för utbetalaren. Undantagsbestämmelsen gäller dock inte om utbetalaren och mottagaren kommit överens om att ersättningen ska hänföras till inkomst av anställning, varigenom utbetalaren påtagit sig att betala arbetsgivaravgifter. Bestämmelsen gäller inte heller för ersättning till god man. Om denne inte har F-skattsedel ska ersättningen alltid hänföras till inkomst av anställning. Avgångsvederlag Som exempel på vad som kan avses med annan ersättning i pengar i 2 kap. 3 LIP kan nämnas avgångsvederlag som överstiger normal uppsägningslön och som utbetalas direkt från arbetsgivaren och inte från en försäkringsgivare. I och med att ersättningen utbetalas av en arbetsgivare eller f.d. arbetsgivare och har sin grund i anställningen, ska ersättningen utgöra grund för PGI. Avgångsbidrag Avgångsbidrag (AGB) som har utbetalats av Arbetsmarknadens Försäkrings AB (AFA) och avgångsersättning (AGE) som utbetalats av Trygghetsrådet på grund av driftsmässig förändring inom ett företag är inte pensionsgrundande. Beloppen utgör istället underlag för särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (Prop. 1990/91:54). AFA-trygghetsförsäkring Ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som har fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (TFA) utgör PGI. Undantag görs dock för belopp som avser invaliditetsersättning vid bestående arbetsoförmåga. Stipendier Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas enligt 2 kap. 4 LIP även stipendium som enligt 11 kap. 46 inkomstskattelagen ska tas upp som intäkt av tjänst, om stipendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person (s.k. Marie Curie-stipendium). Den som har betalat ut ett sådant stipendium anses som arbetsgivare. (Se även vidare under rubriken inkomst av annat förvärvsarbete.) Stipendier i övriga fall utgör inte PGI av anställning såvida stipendiet inte är skattepliktigt på den grunden att det utges av mottagarens 20

arbetsgivare eller det av andra skäl kan anses som ersättning för en prestation som har eller ska utföras för arbetsgivarens räkning. Tjänstepension För en försäkrad som är anställd inom stat eller kommun och som enligt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) får avdrag på lönen för tjänstepension som utges på grund av tidigare kommunal eller statlig anställning, gäller att den avdragna lönedelen är PGI (Försäkringsdomstolens dom 1968-06-24 i mål nr. 1154/67). Idrottsinkomster Enligt 2 kap. 13 LIP gäller att ersättning från en ideell förening till en idrottsutövare inte räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning, om ersättningen från en och samma idrottsförening under ett år understiger ett halvt prisbasbelopp. Om ersättningen uppgår till ett halvt prisbasbelopp eller mer under året är den pensionsgrundande till hela sitt belopp. Kostnadsersättningar Kostnadsersättning är en ersättning som en arbetsgivare betalar till en anställd för att täcka de kostnader den anställde har i arbetet. Kostnadsersättningar är i regel inte pensionsgrundande. Detta framgår av 2 kap. 3 LIP. Traktamenten och bilersättningar till den del de överstiger fastställda schablonbelopp, samt övriga kostnadsersättningar till den del de uppenbart överstiger avdragsgilla belopp eller överhuvudtaget inte är avdragsgilla, utgör PGI av anställning. Vinstandelsstiftelser Ersättning från vinstandelsstiftelse är inte underlag för PGI enligt 2 kap. 14 LIP. Vissa företag sätter av en del av sin vinst till en vinstandelsstiftelse för de anställdas räkning. Syftet är att medlen senare ska utbetalas till de anställda, i många fall i samband med att den anställde pensioneras. På avsättningen betalar företaget särskild löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. På utbetalningarna till de anställda betalas inga arbetsgivaravgifter. Förutsättningen är att bidragen till stiftelsen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att de tillkommer en betydande del av de anställda på likartade villkor. Reglerna gäller inte för delägare i fåmansföretag eller närstående till delägare. Utbetalningar från vinstandelsstiftelse till sådan delägare blir därför pensionsgrundande som lön. 21

2.3 Övriga förmåner 2 kap. 3 och 20 LIP 8 kap. 14-17 SBL 12 kap. och 61 kap. IL (1999:1229) Skattepliktiga förmåner är pensionsgrundande enligt 2 kap. 3 LIP. I 2 kap. 20 LIP anges hur dessa ska värderas genom hänvisning till 8 kap. 14-17 SBL. Dessa bestämmelser hänvisar i sin tur till IL. Reglerna innebär i praktiken att det är det värde som anges på kontrolluppgiften som blir underlag för den pensionsgrundande inkomsten. Har arbetsgivaren fått ett beslut från Skatteverket om rätt att tillämpa ett justerat förmånsvärde (jämkning) av kost, bil eller bostad, är det detta justerade värde som blir pensionsgrundande. Rabattförmåner Som inkomst av anställning anses enligt 2 kap. 3 LIP också rabatt, bonus eller annan förmån som utgetts på grund av kundtrohet eller liknande under förutsättning att den som slutligt stått för de kostnader som ligger till grund för rabatten är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Ett vanligt exempel på sådana rabatter är de s.k. frequent flyer-rabatterna och andra liknande rabattförmåner. Utmärkande för dessa är att en resenär kan erhålla bonuspoäng från flygbolag eller hotellkedjor som berättigar resenären till fria flygresor eller fria övernattningar på hotell om tillräckligt många bonuspoäng intjänats. När någon erhållit sådana rabattförmåner i samband med tjänsteresor som bekostats av arbetsgivaren är förmånen skattepliktig som inkomst av tjänst och pensionsgrundande som inkomst av anställning när förmånen utnyttjas privat. 2.4 Socialförsäkringsersättningar m.m. 2 kap. 5 och 17 LIP Lag (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift I 2 kap. 5 LIP finns en katalog med olika former av ersättningar som är pensionsgrundande som inkomst av anställning trots att de inte utgör ersättning för arbete. På dessa ersättningar betalas varken 22

arbetsgivaravgifter eller egenavgifter enligt SAL. Ersättningarna beläggs i stället med en särskild avgift som betalas av staten enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Det är här främst fråga om olika ersättningar från den allmänna försäkringen t.ex. sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenningförmåner, vårdbidrag, arbetslöshetsersättning, vissa former av utbildningsbidrag samt inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Observera att dessa ersättningar är pensionsgrundande även om beloppet inte uppgått till minst 1 000 kronor under inkomståret. Samordnade ersättningar Det kan förekomma att en ersättning som är pensionsgrundande, eller för vilken det ska beräknas pensionsgrundande belopp (PGB) eller pensionspoäng för inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt LIP, har betalats ut av en försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och att den försäkrade senare för samma månad beviljats en annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den tidigare ersättningen. Enligt 2 kap. 17 LIP är den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den avser tiden före den månad ersättningen börjar utges löpande. I de fall inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning och arbetsskadelivränta beviljas samtidigt för förfluten tid ska det enligt LIP anses som om sjukersättningen/aktivitetsersättningen betalats ut före livräntan. Vad som sägs om arbetsskadelivränta gäller även livränta enligt lagen om statligt personskadeskydd och annan livränta som bestäms med tillämpning av reglerna i lagen om arbetsskadeförsäkring. Särskilt om vårdbidrag Den som har rätt till vårdbidrag med tillämpning av AFL:s regler och som bor i Sverige och arbetar i ett annat EU/EES-land och enligt förordning 1408/71 omfattas av det landets lagstiftning för förmåner som faller inom förordningens tillämpningsområde kan dock inte tillgodoräknas pensionsgrundade inkomst för vårdbidraget. Det följer av förordningens bestämmelser att rätt till pensionsförmåner samtidigt endast kan intjänas i ett EU/EES-land. 23

Pension Pension är inte pensionsgrundande. Detta gäller såväl allmän pension som privat pension. Pension som betalas ut från tidigare arbetsgivare är inte heller pensionsgrundande. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är däremot underlag för PGI (2 kap 5 17 p. LIP). 2.5 Kostnadsavdrag 2 kap. 21 LIP Kostnader i anställningen Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av anställning, ska enligt 2 kap. 21 LIP avdrag för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen göras, om kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 1 000 kronor. En grundprincip i pensionssystemet är att ersättningar som är avsedda att täcka kostnader i arbetet inte ger pensionsrätt. Av 2 kap. 3 LIP framgår att när en arbetsgivare betalar ut särskild kostnadsersättning vid sidan av lönen ska kostnadsersättningen, så länge den i princip motsvarar i taxeringen avdragsgilla kostnader, inte medräknas i den pensionsgrundande ersättningen. Om den som erhåller inkomster av anställning har avdragsgilla kostnader i arbetet, för vilka han inte fått särskild kostnadsersättning, ska kostnaderna påverka PGI-beräkningen. Avdrag ska göras för kostnader i arbetet i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 1 000 kronor. Det är således kostnader i arbetet som ska påverka beräkningen, t.ex. ökade levnadskostnader och resekostnader i samband med tjänsteresor. Andra avdragsgilla kostnader såsom resor till och från arbetet, hemresor, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfälligt arbete påverkar inte den pensionsgrundande inkomsten. Exempel En anställd använder sin bostadstelefon för utlandssamtal i tjänsten och erhåller telefonersättning från arbetsgivaren vid sidan av lönen med 3 000 kronor. Vid taxeringen medges han avdrag för 24

telefonkostnader med 6 500 kronor. Vid PGI-beräkningen ska lönen reduceras med 2 500 kronor, (6 500 kostnadsersättning 3 000 1 000). Har en försäkrad haft inkomst av anställning, som i deklarationen redovisats i bilaga avseende näringsverksamhet, ska eventuella kostnader som är förenade med den inkomsten dras av från anställningsinkomsten. (Se vidare avsnittet utbrytning av anställningsinkomst. Fördelning av kostnader Det kan även bli aktuellt att fördela kostnaderna för en försäkrad med många uppdragsgivare där inkomsterna från vissa av uppdragsgivarna understiger 1 000 kronor. Om det av deklarationen inte framgår hur kostnaderna ska fördelas bör kostnaderna fördelas proportionellt. Exempel Summa ersättningar som var för sig är minst 1 000 kr 92 000 Summa ersättningar som var för sig understiger 1 000 kr 16 000 Kostnader 5 500 Kostnadsavdrag 92 000 X 5 500 108 000 = 4 685 Vid PGI-beräkningen görs kostnadsavdrag med 3 685 kronor, (4 685-1 000). 25

3 UTLANDSINKOMSTER M.M. 3.1 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i Sverige för arbete utomlands Artikel 13 och 14 förordning (EEG) nr. 1408/71 Konventioner om social trygghet EG-rätt Arbete i EU/EES-land En person som lämnar Sverige för att arbeta som anställd i ett annat medlemsland omfattas enligt huvudregeln förordning 1408/71 av lagstiftningen i det landet. Undantag gäller främst för utsända och i samband med arbete i flera medlemsländer. För Sveriges del innebär det att en person som anställs i Sverige tillgodoräknas PGI för sin arbetsinkomst här eftersom Sverige är arbetsland. Avgiftsskyldighet föreligger i Sverige för arbetsgivaren. I detta sammanhang är det viktigt att betona att det inte finns något krav på minimitid för arbetets varaktighet. Också mycket korta arbetsperioder ger rätt till PGI. Utsänd En arbetstagare anses som utsänd om han sänds ut av sin arbetsgivare för att utföra arbete i ett annat medlemsland och om han vid utsändningstillfället omfattas av lagstiftningen i det medlemsland där arbetsgivaren har sitt säte och att anställningsförhållandet varar under hela utsändningstiden Utsändningsintyg Den som sänds ut för arbete i ett annat medlemsland för högst 12 månader ska medföra ett utsändningsintyg (intyg om tillämplig lagstiftning) för att bekräfta att han ska omfattas av lagstiftningen i utsändningslandet. I Sverige utfärdas ett sådant intyg (blankett E 101) av Försäkringskassan. Den försäkringskassa som utfärdar utsändningsintyg ska enligt FK:s vägledning skicka kopia av intyget till Skatteverket. 26

Arbetsgivare i Sverige Om en arbetsgivare i Sverige sänder ut en person för arbete i ett annat medlemsland och arbetet förväntas vara högst 12 månader och den anställde inte sänds ut för att ersätta någon som har fullgjort sin utsändningsperiod, omfattas den anställde av den svenska socialförsäkringen under hela utsändningstiden. Detta innebär bl.a. att inkomsten blir pensionsgrundande i Sverige och att arbetsgivaravgifter ska erläggas här. Förlängd utsändning Utsändningstiden kan förlängas maximalt i ytterligare 12 månader. Om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter varar längre än vad som från början förväntas och varaktigheten överstiger 12 månader, kan enligt förordning 1408/71 en förlängning av utsändningstiden medges under vissa omständigheter. En förutsättning enligt förordningen är att den behöriga myndigheten i det medlemsland till vilken personen har sänts ut eller det organ som utsetts av denna myndighet lämnar sitt samtycke. I Sverige är det Försäkringskassan som handlägger dessa ärenden. Begäran om förlängd utsändning måste enligt förordning 1408/71 göras innan den första tolvmånadersperioden gått ut. Beslut om förlängning görs på blankett E 102. Om arbetet från början förväntas vara längre än 12 månader, omfattas den anställde av arbetslandets lagstiftning fr.o.m. den första arbetsdagen. Detta innebär att rätt till pension tjänas in i arbetslandet samt att socialavgifter ska betalas enligt lagstiftningen i det aktuella landet. Inga förmåner beräknas och inga socialavgifter betalas därför i Sverige. Det är således avsikten beträffande arbetets varaktighet vid utsändningstidens början som avgör om en anställd ska stå kvar i det svenska socialförsäkringssystemet eller direkt från första dagen omfattas av arbetslandets lagstiftning. Dispensfall Två eller flera medlemsländer eller deras behöriga myndigheter eller de organ som har utsetts av dessa myndigheter har enligt förordning 1408/71 möjlighet att komma överens om undantag, s.k. dispens, från bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om det är till förmån för en person eller grupp av personer. En sådan överenskommelse kan 27

innebära att en viss person eller grupp av personer ska vara omfattad av ett medlemslands lagstiftning även om lagvalsreglerna i förordningen pekar ut ett annat medlemsland som behörig stat. Konventionsfall Utsänd Med utsänd i konventionernas mening avses för svensk del en person som är anställd och avlönad av en arbetsgivare i Sverige för arbete utomlands och som vid tiden för arbetets början är bosatt i Sverige. En svensk medborgare som t.ex. bor i USA och tar arbete för en svensk arbetsgivare i USA anses inte som utsänd enligt konventionsreglerna. En sådan person brukar kallas för lokalanställd. Detsamma gäller personer som anställs och avlönas av en utländsk arbetsgivare. Utsändningsperiod Under de första 12, 24, 36 eller 60 månaderna av utsändningstiden omfattas den utsände av svensk socialförsäkring i enlighet med bestämmelserna i respektive konvention. Det bör observeras att även ett tredje lands medborgare i regel omfattas av konventionsbestämmelserna. Efter de första 12, 24, 36 eller 60 månaderna omfattas den utsände av sysselsättningslandets lagstiftning. Enligt vissa konventioner gäller att den utsände ska omfattas av sysselsättningslandets lagstiftning fr.o.m. den första arbetsdagen om arbetets varaktighet från början förutses överstiga den utsändningstid som anges i respektive konvention. Sådana bestämmelser finns i den nordiska konventionen och konventionerna med Chile, Frankrike, Israel, Luxemburg, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Turkiet, Österrike samt USA. Utsändningsintyg Enligt de administrativa överenskommelserna till konventionerna ska intyg finnas som styrker utsändningsförhållandet och tillhörigheten till den svenska socialförsäkringen utsändningsintyg. Den försäkringskassa som utfärdar ett utsändningsintyg ska skicka en kopia av intyget till Skatteverket. Förlängning av utsändning Enligt flera av konventionerna finns också en möjlighet att vara fortsatt omfattad av svensk lagstiftning genom beslut om förlängning. 28

Ansökan om förlängning görs av arbetsgivaren hos försäkringskassan. Om förlängning av tillhörigheten till den svenska socialförsäkringen har medgetts ska detta kunna styrkas med intyg eller särskilt beslut om fortsatt tillhörighet till den svenska socialförsäkringen. Försäkringskassan utfärdar utsändningsintyg på begäran av arbetsgivaren eller arbetstagaren. Dispensfall Vid sidan om utsändningsfallen finns även möjlighet att genom ett särskilt beslut medge undantag från reglerna i en konvention s.k. dispensfall. Den som inte uppfyller kraven för utsändning kan ändå omfattas av svensk socialförsäkring genom ett särskilt beslut. Eftersom konventionerna med Jugoslavien (gäller avseende Serbien och Montenegro samt fr.o.m. den 16 januari 1992 även i förhållande till Kroatien och Bosnien-Hercegovina från maj 2000) och Marocko endast omfattar medborgare i respektive länder kan ett dispensbeslut endast avse svenska medborgare och medborgare i respektive land. Dispensärenden handläggs av Försäkringskassans huvudkontor efter framställning av arbetsgivare och arbetstagare. När dispens har medgetts utfärdas i regel inte något intyg utan det särskilda beslutet styrker förhållandet. Förbindelsefall Lön för arbete som utförts utomlands för utländsk arbetsgivare utgör enligt huvudregeln inte PGI av anställning. Sådan ersättning kan dock ge pensionsrätt i Sverige när det föreligger s.k. förbindelsefall. Enligt 2 kap. 11 LIP som gällde fram till år 2001 kunde svenska staten teckna en förbindelse med Riksförsäkringsverket om att svara för ålderspensionsavgiften för svenska medborgare som är anställda hos utländska arbetsgivare. Även ett svenskt moderbolag kunde teckna sådan förbindelse avseende svenska medborgare anställda hos ett utländskt dotterbolag för arbete utomlands. Inkomsterna från det utländska bolaget hänförs då till inkomst av anställning. Det svenska moderbolaget anses som arbetsgivare och betalar ålderspensionsavgiften. Det var ett krav för att få teckna förbindelse att den omfattade samtliga svenska medborgare som arbetar hos det företag som förbindelsen avser. Möjligheten att teckna nyssnämnd förbindelse har upphört i och med att socialförsäkringslagen infördes 1 januari år 2001. Sådana 29

förbindelser som då fortfarande var gällande får fortsätta att tillämpas fram till och med år 2005. 3.2 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i utlandet för arbete utomlands Förordning (EEG) nr. 1408/71 Socialförsäkringskonventioner SofL Arbete i EU/EES-land En person som anställs i ett annat medlemsland för arbete där omfattas av lagstiftningen i det landet. Undantag gäller främst för utsända samt i samband med arbete i flera medlemsländer. Konventionsfall Den som lämnar Sverige för arbete i ett konventionsland ska enligt konventionernas huvudregel omfattas av lagstiftningen i det land där arbetet utförs. Inkomsten grundar inte rätt till PGI i Sverige. Det finns emellertid en möjlighet att genom ett särskilt beslut medge undantag från reglerna om tillämplig lagstiftning i en konvention, s.k. dispensfall. En person kan genom ett sådant beslut vara omfattad av svensk socialförsäkring även om han arbetar för en utländsk arbetsgivare i ett konventionsland, t.ex. ett dotterbolag till ett svenskt företag. Förbindelsefall Som framgår av tidigare avsnitt har möjligheten att teckna förbindelse upphört från och med år 2001. Förbindelser som då fortfarande var gällande får dock fortsätta att tillämpas fram till och med år 2005. PGI beräknas med ledning av uppgifter i Särskild kontrolluppgiftuppgift pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter. Inkomståret 2006. Arbete utanför EU/EES-området och i land där konvention saknas Arbete som utförts utomlands för en utländsk arbetsgivare i land som inte ingår i EU/EES och som Sverige inte har ingått konvention med 30

anses inte som arbete i Sverige enligt SofL och ger därför inte rätt till PGI. 3.3 Personer anställda och avlönade av arbetsgivare i utlandet eller utländsk beskickning respektive konsulat för arbete i Sverige Förordning (EEG) nr 1408/71 SofL Socialförsäkringskonventioner Anställda från ett annat EU/EES-land En person som anställs för arbete i Sverige tillgodoräknas PGI för sin arbetsinkomst här enligt förordning 1408/71 artikel 13.2a eftersom Sverige är arbetslandet. Avgiftsskyldighet för arbetsgivaravgifter föreligger i Sverige för arbetsgivaren. Det finns inte något krav på minimitid för arbetets varaktighet. Utsändningsfall Vid utsändning till Sverige från ett annat medlemsland kommer inte PGI att intjänas i Sverige trots att arbetet utförs här, under förutsättning att utsändningen till Sverige är avsedd att vara högst ett år. Socialavgifter erläggs i det land och enligt det lands lagstiftning varifrån utsändningen sker. Utsändningen ska styrkas med intyg om tillämplig lagstiftning (E 101). Om förlängning har skett vid utsändning till Sverige kommer inte heller PGI att tjänas in under förlängningstiden. En förlängning styrks med intyg E 102. På motsvarande sätt tillgodoräknas inte PGI för den som genom beslut om s.k. dispens inte ska omfattas av svensk lagstiftning. Arbete på ett EU/EES-lands beskickning eller konsulat Personer som arbetar på en beskickning är antingen offentligt anställda eller lokalanställda. De offentligt anställda omfattas av lagstiftningen i det medlemsland som ambassaden representerar, artikel 13.2d. För övrig personal gäller enligt artikel 16.1 att arbetslandets lagstiftning ska gälla om de är medborgare i ett medlemsland. För personer som inte är omfattade av förordningen gäller reglerna i SofL. 31

Personer som är anställda vid beskickningar eller i konsulat samt de som är anställda som privattjänare hos tjänstemän vid beskickningar och konsulat har enligt artikel 16.2 i förordningen, under förutsättning att de är medborgare i den sändande staten, möjlighet att välja att omfattas av lagstiftningen i den sändande staten. Arbete på beskickning eller konsulat från land utanför EU/EESområdet Från år 2001 gäller enligt SofL att lokalanställd personal på utländska ambassader och beskickningar i Sverige är försäkrade även för den arbetsbaserade delen av försäkringen. PGI ska därför beräknas och ambassaderna ska betala fulla arbetsgivaravgifter för de lokalanställda, dock med undantag för den allmänna löneavgiften eftersom löneavgiften är att se som en skatt och inte en socialavgift. Undantag görs för personer med diplomatisk immunitet samt för vissa privattjänare som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta här. Eftersom personalen inte är skattskyldig för inkomsten från ambassaden ska PGI beräknas med ledning av uppgifter i blankett Kontrolluppgift pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter. Inkomståret 2006. Före år 2001 gällde att dessa ambassader kunde teckna förbindelse med RFV om att svara för ålderspensionsavgiften för lokalanställd personal. Om förbindelse inte fanns beräknades inte PGI. Konventionsfall Utsändningsfall Här avses de fall där en person, som inte omfattas av förordning 1408/71, är anställd av en arbetsgivare i ett konventionsland och sänds ut till Sverige för att utföra arbete för arbetsgivarens räkning. Den utsände ska i enlighet med bestämmelserna i respektive konvention under viss tid omfattas av utsändningslandets lagstiftning på motsvarande sätt som gäller för den som sänds ut från Sverige. Utsändningsintyg som styrker utsändningsförhållandet ska finnas. PGI ska i dessa fall inte beräknas i Sverige under utsändningstiden. När utsändningstiden gått till ända och varken förlängning av utsändningstiden eller dispens har medgetts ska PGI beräknas enligt LIP. 32