Fred och Frihet Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Utmana militarismen - feministisk säkerhetspolitik Nummer 4, december 2009 1 F&F 4 2009.indd 1 2009-12-01 09:35:41
Fred och Frihet är utgiven av: Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF Norrtullsgatan 45, 113 45 Stockholm Tel: 08-702 98 10 E-post: info@ikff.se Hemsida: www.ikff.se Ansvarig utgivare: Kirsti Kolthoff INNEHÅLL: Feministisk säkerhetspolitik 3-4 IKFF:s syn på säkerhet - ett hållbart alternativ 5 Med afghanska ögon 6-7 - en inblick i vad säkerhet kan betyda för afghanska flyktingkvinnor Svensk vapenexport 8-9 Militarismens baksida 10-11 Resolutioner med fokus på säkerhet och hållbar fred 12-13 Ordföranden har ordet 14 Redaktion: Pia Johansson Josefine Karlsson Emma Rosengren Petra Tötterman Andorff Lay-out: Pia Johansson Omslagsfoto: Petra Tötterman Andorff Tommy Andorff Tryck: Federativ Tryckeri AB Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, (IKFF) är en internationell fredsorganisation med sektioner i 40 länder världen över. Organisationen har lång erfarenhet av att arbeta med säkerhetspolitik ur ett genusperspektiv och bidrar aktivt till utvecklingen av det säkerhetspolitiska tänkandet genom lobbyoch opinionsarbete.läs mer om vårt arbete på: www.ikff.se Nästa nummer av Fred och Frihet utkommer runt den 8 mars 2010, Temat är Nedrustning av kärnvapen 2 Att utmana militarismen Att utmana militarismen innebär att ifrågasätta militära lösningars centrala roll i säkerhetspolitiken, ekonomin och samhällsstrukturer och det är något som IKFF arbetat med sedan första världskriget. När IKFF bildades vid fredskongressen in Haag 1915 deltog 16 kvinnor från Sverige och tillsammans med kvinnor från båda sidor i kriget klargjorde de för världen att konflikter inte kan lösas med militära medel. Fyra år senare bildades den svenska sektionen och i år fyller IKFF Sverige 90 år. Kvinnorna i Haag skrev i princip resolution 1325, 85 år före FN:s säkerhetsråd, och klargjorde att utan kvinnors medverkan i fredsbyggande och konfliktlösning blir det aldrig hållbar fred. De tog emellertid analysen ett steg längre och såg hela bilden. Kvinnorna 1915 ville stoppa världens militarisering före den egentligen hade börjat. IKFF:s mål är att föra samman kvinnor med olika politiska och filosofiska övertygelser, enade i målet att studera, föra fram och utrota grundorsakerna till krig. Syfte är att koppla samman och arbeta för politisk, ekonomisk och social jämställdhet, samarbete och dialog, hållbar utveckling och skydd av miljön. År 2009 är världens militarisering ett av de största hoten mot mänskligheten. Den finns närvarande på alla plan från det globala kärnvapenhotet till det dagliga hotet från lätta vapen som människor världen över lever med varje dag. Det finns kärnvapen idag som kan spränga jorden tusen gånger om och var 6:e sekund skadas en människa av ett vapen. Det går att rabbla siffror i oändlighet, statestiken visar på en värld där resurserna finns för att utrota fattigdom och sjukdomar som hotar människors säkerhet och liv. Däremot så saknas den politiska viljan och framförallt det politiska modet att ändra den säkerhetspolitiska inriktningen. I ett nummer av Fred och Frihet från 1939 konstatera dåvarande IKFF-ordförande Signe Höjer att världens militära utgifter dubblerades åren före andra världskriget, från 30 miljoner SEK 1930 till 60 miljoner SEK 1939 (siffror från Nationernas Förbund). Låt oss verkligen hoppas att dagens militära ökningar inte leder till ett tredje världskrig. Det är dock verkligen tid för oss alla att inse allvaret i det som sker och kräva förändring. Petra Tötterman Andorff Generalsekreterare, IKFF F&F 4 2009.indd 2 2009-12-01 09:35:42
Feministisk säkerhetspolitik Av: Pia Johansson och Emma Rosengren Det säkraste sättet att klara sig med livet i behåll under en konflikt, är att vara soldat. Detta citat av en okänd soldat säger väldigt mycket om hur säkerhetsläget ser ut i världen. Det är nämligen inte soldater och militär som utgör majoriteten i statistiken över skadade och dödade under konflikter. Ändå dröjer sig bilden av den heroiska soldaten som offrar sig själv för samhällets svaga kvar i människors medvetande, trots att det ofta är civila som får ta de största konsekvenserna av krig. Enligt det traditionella synsättet handlar säkerhet om att skydda nationens gränser mot yttre hot. Genom militär upprustning anser sig staten säkra sitt lands överlevnad. Detta sätt att betrakta säkerhet är dock idag föråldrat. Vi vet att majoriteten av de offer som drabbas i krig är civila och att en stor del av dem är kvinnor. Under 90-talet började nya strömningar göra sig gällande och i FN började man istället använda begrepp som mänsklig säkerhet. Detta begrepp har vidgat synen på säkerhet och har även satt fokus på kvinnors och minoriteters situation, samt problematiserar den ensidiga syn som tidigare rådde. Nationell säkerhet och territorialskydd bygger på föreställningen om att män skall beskydda samhällets sårbara och svaga. I verkligheten är föreställningen om beskydd missvisande, eftersom andelen civila offer under krigstillstånd är mycket stor. Specifika militära strategier slår dessutom oerhört hårt mot kvinnor, framförallt våldtäkt och sexuellt våld, där inte sällan de som skall beskydda är samma som förövare. Idén om beskydd är alltså just en Ett vidgat säkerhetsbegrepp är nödvändigt för att uppnå reell säkerhet för alla. myt, med tanke på de konsekvenser civila möter i militära konflikter. Föreställningen att kvinnor enbart kan betraktas som passiva offer som behöver skydd är också mycket missvisande då kvinnor i kriser och konflikter tar en mycket aktiv roll i samhället. Kvinnors erfarenheter och deltagande i konflikter, både som offer, förövare och aktör, måste erkännas för att hållbar fred och säkerhet skall uppnås. Säkerhet handlar, som redan nämnts således inte enbart om territorialförsvar. Foto: Alexander Karlsson, Försvarets Bildbyrå Säkerhet bör fokusera på att förebygga våld och att bidra till att ge människor en säker framtid. Ofta möts vi dock av budskapet att vi lever i en farlig värld med terroristhot och krig som ständiga följeslagare. Men den största faran är inte att dödas i krig eller terroristdåd, utan våld i hemmet. Enligt studien (The Heart of the Matter The security of Women and the Security of States) kan man, om man tittar på det utbredda 3 F&F 4 2009.indd 3 2009-12-01 09:35:50
Foto: CorinthianGulf, flickr.com Kvinnors erfarenheter som aktörer måste lyftas för att nå hållbar fred. dödliga våld som systematiskt riktas mot kvinnor (inräknat abort av flickfoster, dödlighet av flickor, disproportionerlig barnadödlighet, mödradödlighet och mord eller självmord) se att andelen kvinnor som dött och/eller försvunnit på grund av denna sorts strukturella våld, sedan slutet av 1900-talet är högre än andelen kvinnor som dött i första och andra världskriget samt under Stalins och Maos diktatoriska styre samt alla väpnade konflikter under hela 1900-talet tillsammans. of States) finna att graden av säkerhet för kvinnor står i direkt korrelation till säkerheten i samhället i stort. Ett samhälle som präglas av hög grad av ojämställdhet, vilket bl a tar sig uttryck i kvinnoförakt och ett utbrett våld mot kvinnor, är också ett samhälle som präglas av osäkerhet, normaliserat våld och militarisering i övrigt. Likaså kan man finna att ett samhälle som bygger på säkerhet för kvinnor också är ett samhälle som präglas av säkerhet och minskad militarisering i stort. Vidare kan man enligt samma studie För att uppnå en säker värld är det (The Heart of the Matter The alltså nödvändigt att lyfta in flera security of Women and the Security olika aspekter av säkerhet istället för 4 att bara utgå från nationsgränsers upprätthållande. För att nå fred måste vi också investera i fred och ta vara på erfarenheter från inte bara hälften av befolkningen, utan hela. Källor: Cynthia Cockburn The space between us Negotiating Gender and National Identities in Conflict. Zed Books 2001 Cynthia Enloe Bananas, beaches and bases Making Feminist Sense of International Politics. University of California Press 2000. The Heart of the Matter The security of Women and the Security of States: Valerie M Hudson, Mary Caprioli, Bonnie Ballif-Spanvill, Rose Mc Dermott and Chad F. Emmet F&F 4 2009.indd 4 2009-12-01 09:35:55
IKFF: s syn på säkerhet - ett hållbart alternativ. Av: Pia Johansson miljökatastrofers och fattigdomens I spår ser vi att det traditionella säkerhetsbegreppet så sakterligen börjar utvidgas. Det är på tiden. För att komma till rätta med de problem som omgärdar nationellt och internationellt samarbete, krävs ett paradigmskifte vad gäller konflikthantering, för trots att problemformuleringen har förändrats så är världens lösning och svar ändock oftast det samma ökad militarisering 1. Detta är enligt IKFF inte rätt svar. Som en alternativ röst i den säkerhetspolitiska debatten, för IKFF fram ett perspektiv, som allt för ofta saknas eller ignoreras när det gäller den internationella säkerhetspolitiska arenan; ett tydligt genusperspektiv. IKFF förespråkar ett utvidgat säkerhetsbegrepp men går även ett steg längre och är en av mycket få organisationer inom säkerhetsdiskursen som utgår ifrån ett holistiskt, feministiskt perspektiv på säkerhet. För att kunna tala om mänsklig säkerhet krävs, med andra ord, att alla människor inkluderas i begreppet och att de gör det med hänsyn till respektive förutsättningar och utgångspunkt. Detta innebär vidare att kopplingen mellan brukandet av våld och konstruktionen av femininitet och maskulinitet synliggörs. Det finns många exempel på glorifiering av maskulina hjältar som genom våldsanvändning skyddar sitt land och sina kvinnor i tider av oro. Detta har sitt ursprung i stereotypa föreställningar om män och kvinnor och legitimerar och vidare genererar en påföljande machokultur och våldsnormalisering 2. För att kunna bygga hållbar fred måste man diskutera grundorsakerna till varför krig och konflikter uppstår. Att då blunda för kopplingen mellan maskulinitet och brukandet av våld och militarism m.m. är lika effektivt som att försöka släcka eld med fotogen. Ett holistiskt och feministiskt säkerhetstänkande som ger andra lösningar på konflikter än ökad militarisering, är ett realistiskt perspektiv, och inte som det traditionella tankegodset - ett kortsiktigt härskarperspektiv. Genom information, samarbeten och samverkan med andra organisationer inom samma intressesfär, syftar IKFF till att implementera ett verkligt och vidgat säkerhetsbegrepp. Ett av dessa samarbeten pågår under Almedalsveckan i Visby där lobbyarbetet sker på en gemensam plattform, Säkerhetspolitiskt Sommartorg med bl a Försvarsmakten, och Försvarets Forsknings Institut (FOI), Svenska Freds m.fl. Samarbetet utgår från minsta gemensamma nämnare. Det betyder att alla aktörer anser att säkerhetspolitik är en viktig fråga som inte får tillräckligt utrymme i den svenska debatten. Vidare är det grundat på att en gemensam plattform kan lyfta frågan, men att Foto: Emma Rosengren alla deltagare har väldigt olika syn på säkerhet och arbetar med olika metoder. Man kan hävda att risken finns att IKFF omöjligt kan nå fram med sitt budskap i ett sådant sammanhang med väl etablerade organisationer och myndigheter, att IKFF inte får genomslag och inte påverkar debatten. Man kan också hävda att IKFF enbart blir ett pitoreskt inslag som ger legitimitet för andra att slippa ta i de frågor och de perspektiv som vi förespråkar. Man får dock aldrig glömma att lobbyarbete och påverkansarbete är ett långsiktigt arbete där målet inte alltid är direkt belöning. Att IKFF finns representerat i dessa sammanhang öppnar dörrarna för att verkligen kunna göra skillnad på sikt. Skulle inte IKFF finnas med, är sannolikheten stor att de säkerhetsperspektiv som lyfts fram inte innefattar kvinnor, fred och säkerhet för alla. 1. Fierke, K.M (2007) Critical Approaches to International Security Cambridge, Polity Press s.49 2. Cynthia Cockburn (2001) The space between us Negotiating Gender and National Identities in Conflict, Zed Books Källor: Cynthia Cockburn (2001) The space between us Negotiating Gender and National Identities in Conflict, Zed Books Fierke, K.M (2007) Critical Approaches to International Security Cambridge, Polity Press www.dn.se:13024/dnbok/kladd-i-svart-forfreden-1.618562 www.ikff.se 5 F&F 4 2009.indd 5 2009-12-01 09:36:02
Med afghanska ögon - en inblick i vad säkerhet kan betyda för afghanska flyktingkvinnor i Iran. Av: Sepideh Nekomanesh U SA, Storbritannien, flera NATO-länder och t.o.m. Sverige har nyligen diskuterat och välkomnat ytterligare militära styrkor i Afghanistan. Detta är problematiskt för om syftet är att skapa säkerhet för de civila i området måste man fråga de civila vilka behov de har och vad säkerhet betyder för dem. - Som singelkvinna är man begränsad i Afghanistan. Dels var jag rädd för att bli trakasserad men också för att inte kunna försörja mina barn själv. Det är jättesvårt att leva utan en mans stöd i Afghanistan. Om syftet är att eliminera terrorism och radikalisering på lång sikt gäller det att eliminera det som skapar grunden för det. Terrorism bekämpas bäst genom att fattigdomen utrotas. USA, NATO och EU-länder som har trupp i Afghanistan med målet att bekämpa terrorister borde därför även fundera kring hur man bekämpar orättvisor i Afghanistan. - Det var verkligen jobbigt förr i Afghanistan, om jag tar ett exempel, under Ramadan fanns det dagar då jag fastade på tom mage och när man kunde börja äta under iftar1 hade jag bara ett glas vatten att dricka. Det var dagar då jag inte kunde ge barnen mat på två-tre dagar. De grät och skrek av hunger och jag kunde inget göra, det var verkligen svårt. Jag har talat med afghanska kvinnor (som nu har flytt till Iran) om deras tankar kring säkerhet och vad det innebär för dem. I somras mötte jag 28-åriga Masomeh, en afghansk kvinna som för 3 år sedan flyttade till Teheran efter att hennes man omkommit i en terrorattack och hon blivit ensam med fem barn. När jag frågade henne om varför hon flyttade till Iran efter sin mans död berättade hon Att det viktigaste skälet var nog säkerhet. Jag frågade även Jamileh, en 37-årig afghansk kvinna bosatt i Teheran om hennes uppfatting om de stora problem som finns i Afghanistan och fick till svar att i Afghanistan Efter att intervjuat afghanska handlar det bara om att mätta kvinnor samt fört samtal med magen. organisationer som bedriver biståndsarbete i Afghanistan, borde - Du har säkert hört om afghaner som slutsatsen vara att Afghanistan säljer sina barn, de gör ju det för att behöver fler civila insatser inte kunna få något att äta. Här kommer militära. Det är civila insatser ju kvinnor och vill få sina kläder sydda som skolor, tillgång sjukvård, och av mig men där har inga kvinnor råd skapande av arbetstillfällen m.m. Båda kvinnorna lyfter alltså fram den ekonomiska frågan som det stora problemet som är kopplat till deras säkerhet. Flera av de tolv afghanska flyktingkvinnorna jag intervjuade i Teheran i somras nämnde problemet med arbetslöshet i Afghanistan som drabbar kvinnor ännu hårdare. Förutom att de alla lönearbetade i Iran, vilket de inte haft möjlighet till i Afghanistan, fanns det andra viktiga saker de saknade i Afghanistan; nämligen möjligheter till utbildning för barnen, tillgång till vård, säkerhet i den meningen att inte behöva vara rädd för att bli utsatt för sexuellt våld som ensamstående kvinna. De saknade även grundläggande infrastruktur; som tillgång till el och rent vatten. Foto: Amre Ghiba, flickr.com Masomeh menar vidare att det ekonomiskt sett var jobbigare förr. att tänka på sådant utan det gäller bara att få mat. 6 F&F 4 2009.indd 6 2009-12-01 09:36:10
Foto: Tomaj Keyvani Darzab, by i norra Afghanistan som bygger och stärker freden inte bomber, kalasjnikovs, minor och pansarvagnar! Fred skapas av att fattigdomen blir ett undantag. Det kanske är lite förvånande eftersom det sällan skrivs om det i media, men det finns många NGO: s som med knappa resurser och med risk för repressalier från talibaner och främlingsfientliga regimer som arbetar för att förbättra afghanska kvinnors livsvillkor i Afghanistan och afghanska flyktingkvinnors liv i Iran och Pakistan. Kvinnor organiserade sig för att göra motstånd mot de svårigheter de möttes av. Organisationen HAMI som verkar för afghanska flyktingkvinnor i Iran är en av dessa organisationer som jag varit i kontakt med men det finns fler, t.ex. Afghan Women Council som hjälper afghaniska flyktingkvinnor i Pakistan och organisationerna Women s Vocational Training Centre, National Union of Women of Afghanistan, Women s Association of Afghanistan och Rabia Balkhi Women s Hospital som verkar i Afghanistan. Dessa organisationer håller i olika typer av aktiviteter som att lära kvinnor olika yrkeskunskaper så att de kan ta arbete som sömmerskor, väverskor, biodlare, arbete med djurhållning etc. De anordnar kurser i olika språk och datorkunskap, de undervisar kvinnor och flickor i sexualundervisning så att de lär sig preventivmetoder, vilket var strikt förbjudet under talibanregimen, men som fortfarande är väldigt tabubelagt. Organisationerna bedriver undervisning på olika nivåer och ger kvinnor vård. De försöker även att påverka politiker, andra beslutsfattare och allmänhetens syn på kvinnans roll i samhället. Verksamheten är i sig ett lobbyarbete i ett land där kvinnor länge förvägrats de mest basala mänskliga rättigheterna. Genom att stödja ovannämnda kvinnoorganisationer och andra demokratiska rörelser får biståndet både lokal förankring och kommer befolkningen till gagn. Dessutom stärker man det civila samhället i Afghanistan vilket är av oerhörd vikt för att påskynda den demokratiska processen. Genom att stärka civilsamhället stärks individer och människor känner att deras röst spelar roll samt att de kan påverka och engagera sig. Det ger kanske inte resultat över en natt men det är en viktig grund för att på sikt kunna skapa demokrati. Iftar är den tid då muslimer kan bryta fastan under fastemånaden Ramadan. Den infaller då solen har gått ner och det blivit mörkt ute. 1. Källor: Egna intervjuer med afghanska flyktingkvinnor i Iran. Afghan Women, Rostami-Povey Elaheh, 2007, Zed Books Ltd. F&F 4 2009.indd 7 7 2009-12-01 09:36:13
Namib Svensk vapenexport Av: Josefine Karlsson USA Kanada Island Irland Storbritannien Sverig Norge Danmark Let Litau Pole Tyskland USA Frankrike Italien Portugal Spanien Tunisien M Mexico Algeriet 2003 planerade Brasilien ett större inköp av stridsflygplan. Sverige och Göran Persson försökte sälja Jas Gripen, men Brasiliens nyvalda regering beslutade att skjuta upp inköpet. Istället skulle landet satsa på fattigdomsbekämpning det året. Källa: Politik för global vapenutveckling (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) Trinidad och Tobago Brasilien Chile Sverige står ensam för en knapp tredjedel av hela världens krigsmaterielexport till Sydafrika. Krigsmaterielexporten till Sydafrika är större än Sidas hela bistånd till humanitära insatser och konfliktrelaterad verksamhet för alla länder i Afrika söder om Sahara. Källa: Fadder Mot minor & vapenhandel, nyhetsbrev juni 2009. (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) För varje krona som läggs på bistånd i världen läggs ytterligare 15 kronor på militära rustningar. Källa: Politik för global vapenutveckling (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) Under tioårsperioden 1999-2008 har Sverige sålt krigsmateriel till 21 utvecklingsländer, det vill säga länder som placerar sig under 0,8 på FN:s så kallade Human development index, den mest etablerade rankningen av utvecklingsnivån i världen. Källa: Fadder Mot minor & vapenhandel, nyhetsbrev juni 2009. (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) 8 Svensk FRED vapenexport OCH 2008, FRIHET, NUMMER 4, DECEMBER 2009 källa: Regeringens skrivelse 2008/09:114 Strategisk export kontroll 2008 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. F&F 4 2009.indd 8 2009-12-01 09:36:14
en Sverige Finland Norge Estland Lettland Danmark Litauen rike geriet Polen Tyskland Italien Tunisien Rumänien Bulgarien Grekland Turkiet Malta Kazakhstan Jordanien Kuwait Egypten Bahrain Saudi Arabien Oman Förenade Arabemiraten Pakistan Indien Ryssland I juni 2006 stod en krigsmaterialaffär klar där SAAB sålde militära radarövervakningssystem till Pakistan till ett värde av 8,3 miljarder kronor. Pakistan lägger 47 gånger mer på militären än vatten och sanitet, samtidigt som 118 000 människor årligen dör av diarré i landet. Affären 2006 motsvarade 12 gånger Pakistans hela årsbudget för vatten och sanitet. Källa: Politik för global vapenutveckling (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) Thailand Hong Kong, Kina Republiken Korea Japan Namibia Tanzania Den svenska krigsmaterielexporten till Indien och Pakistan är mer än fem gånger så stor som svenskt bistånd till de båda länderna och motsvarar 57 procent av det sammanlagda biståndet till hela Asien. En tredjedel av världens fattiga lever i Indien, ett land som spenderar åtta gånger mer på militärutgifter än på vatten och sanitet. Samtidigt dör varje år 450 000 indier till följd av diarré Källa: Politik för global vapenutveckling (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen). Brunei Malaysia Singapore Indonesien Australien Nya Kaledonien (F) jedel av hela afrika. r större än satser och länder i Afrika Sydafrika Nya Zeeland ev juni 2009. (Svenska s- n av Under åren 2004 till 2008 har Sverige sålt krigsmateriel för drygt elva miljarder kronor till utvecklingsländer, vilket är mer än en tredubbling i jämförelse med de föregående fem åren (3,6 mrd). 2008 uppgick den totala krigsmaterialexporten till 12,7 miljarder vilket är den högsta summan någonsin. Sverige placerar sig på åttonde plats i världen bland länder som levererar mest vapen till utvecklingsländer. Räknat per capita är det mest i världen. Källa: Politik för global vapenutveckling (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) Källa: Fadder Mot minor & vapenhandel, nyhetsbrev juni 2009. (Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen) 9 http://english.freemap.jp/ F&F 4 2009.indd 9 2009-12-01 09:36:15
Foto: Kyle May, flickr.com Militarismens baksida Av: Emma Rosengren Att försöka lösa konflikter och problem med militära medel är inget nytt. Det är heller inget nytt att dessa medel knappast kan råda bot på de säkerhetshot som människor står inför idag. Ändå fortsätter investeringar i fler vapen och därmed också i brutala och destruktiva konflikter. Investeringar i militära medel är en central del av den världsuppfattning som grundar sig på att staters säkerhet är beroende av hot om våld. Genom att rusta för krig gör staten sig redo att såväl avskräcka från yttre hot som att slå tillbaka om fienden anfaller. Det hela handlar alltså om statens säkerhet, och att skydda statens territorium från intrång. Feministiska analyser av säkerhet visar att staters säkerhet, det man anser sig skydda genom användningen av militära medel, inte är detsamma som individers säkerhet. Även om stater säger sig investera i militära medel för att beskydda samhällets sårbara är det just ofta dessa individer som faller offer för krigens förstörelse. Myten År 2008 uppgick världens militära utgifter till 2,4% av världens totala BNP. om att krig utspelas för att skydda civila är alltså just en myt. Om man på allvar vill tala om beskydd är det nödvändigt att ifrågasätta den statscentrerade synen på säkerhet och istället fokusera på individens säkerhet. Ända sedan Förenta Nationerna (FN) grundades för snart 70 år sedan har ett internationellt regelverk för vapenreglering utvecklats och förespråkats av såväl stater som individer och icke-statliga organisationer (NGO:s). Artikel 26 i FN-stadgan ger säkerhetsrådet uppgiften att driva nedrustning och vapenkontroll internationellt. Ändå slår de militära utgifterna gång på gång nya rekord. Statistik från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) visar att världens totala militära utgifter år 2008 uppgick till 1464 miljarder dollar. Detta motsvarar 2.4 % av världens totala BNP. Samtidigt fortsätter världens samlade vapenproduktion att öka. För att världens resurser skall komma alla människor till godo måste de ekonomiska prioriteringarna omvärderas och omfördelas. Om de ekonomiska resurser som idag vigs åt militära ändamål skulle investeras i bistånd, hållbar utveckling, tillgång till hälsovård och skola för både flickor och pojkar eller konfliktförebyggande arbete skulle världen antagligen se mycket annorlunda ut. Världsbanken uppskattar att mellan 35 och 79 miljarder dollar om året fram till 2015 skulle räcka för att vi skall leva upp till FN:s millenniemål om Sverige har fram till september 2009 haft ca 500 soldater i Afghanistan som Försvarsmakten nu önskar öka till cirka 630 soldater. Varje soldat kostar drygt två miljoner kronor per år. För summan av 130 soldater skulle 50 välutbildade afghanska lärares årslöner kunna betalas. 1 10 F&F 4 2009.indd 10 2009-12-01 09:36:24
utveckling. Detta är en bråkdel av världens militära investeringar. En omfördelning av militära utgifter till bistånd och fattigdomsbekämpning skulle alltså kunna leda till ökad säkerhet för ett stort antal människor. Foto: www.jerignite.com Om man bryter ner siffrorna och fokuserar på mindre beståndsdelar inom militarismen exempelvis enskilda vapen är det uppenbart att världens stater prioriterar sina resurser fel. En AK-47 Kalashnikov kostar ca 600 US dollar, vilket motsvarar ungefär 4185 svenska kronor. Detta belopp skulle räcka till 64 myggnät. I en värld där två miljoner människor varje år dör som fred. Att ta från militarismen och konsekvens av malaria skulle detta ge till individer är ett första och vara en viktig investering i säkerhet. nödvändigt steg i arbetet för gemensam global säkerhet. En större militär investering är ett http://www.sak.se/arkiv/artiklar/press/2009/ så kallat Stealth bombplan. Ett 1. bistansdmilitar/kostnader_f--r_bist--nd_militsådant kostar 1 000 000 000 US -r_090929.pdf dollar, vilket motsvarar ungefär Källor: the World s Resources STWR: Cost of War 6 975 000 000 svenska kronor. Share Calculator, http://www.stwr.org/special-features/ Denna summa skulle kunna räcka cost-of-war-calculator.html till 2 564 102 564 måltider för Stockholm International Peace Research Institute: svältande människor. Siffrorna visar Yearbook 2009 Armaments, Disarmament and International Security, www.sipri.org tydligt att det inte är ekonomin och Läkare mot Kärnvapen, Lär om de ekonomiska resurserna i världen Svenska Kärnvapen, http://slmk.org/larom/ som är bristvara det är den politiska viljan som saknas. För att skapa fred behövs långsiktiga investeringar i Vapentillgång är en grogrund för konflikter. Insamling och nedmontering av vapen är av central betydelse för konfliktförebyggande. F&F 4 2009.indd 11 11 2009-12-01 09:36:30
Resolutioner med fokus på säkerhet och hållbar fred. Av: Aralia Issa UNSCR 1325 Den 31 oktober 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa våldsamma konflikter. Unikt med resolutionen är att ett stort antal länder, via FN:s säkerhetsråd, för första gången tar ställning för att involvera kvinnor som aktörer i arbetet för fred och säkerhet. Att kvinnor i hela världen ges lika möjligheter att delta i fredsprocesser och konflikthantering är en viktig fråga för demokrati, jämställdhet och utveckling. Resolution 1325 är ett resultat av frivilligorganisationers, däribland IKFF:s, framgångsrika påverkansarbete och flera decenniers arbete för jämställdhet. I resolutionen uppmanas FN:s Generalsekreterare, FN:s säkerhetsråd, medlemsstaterna samt andra ickestatliga aktörer att intensifiera arbetet på främst fyra områden: Foto: Tomaj Keyvani - öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsfrämjande insatser och stödja kvinnors fredsinitiativ i konfliktområden, - säkerställa kvinnors deltagande i institutioner och beslutsfattande i postkonfliktsituationer och övergångsprocesser från konflikt till fred, - stärka skyddet för kvinnors och flickors åtnjutande av de mänsklig rättigheterna, skyddet enligt internationell humanitär rätt och särskilda behov i samband med krig och konflikter, - integrera ett genusperspketiv i freds- och säkerhetsfrämjande och humanitära insatser. UNSCR 1820 FN:s säkerhetsråd höll den 19 juni 2008 en öppen debatt om kvinnor, fred och säkerhet och resultatet blev ett enhälligt antagande av resolution 1820 som fördömer våldtäkt och andra former av sexualiserat våld i konfliktsituationer. Resolution 1820 bygger vidare på resolution 1325 från år 2000 och understryker följande: Foto: Aralia Issa - att våldtäkt kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten. Våldtäkt kan även ses som en konstituerande handling för folkmord - att det är viktigt att förövare ställs inför rätta - att amnesti inte ska beviljas för sexualiserat våld i fredsförhandlingar Resolution 1820 har dock fått kritik för att inga kvinnoorganisationer konsulterades under skrivandet av resolutionen. Det har även förekommit debatter kring varför resolutionen fokuserar på just sexuellt våld. Jämfört med resolution 1820 täcker resolution 1325 ett brett spektrum av ämnen samtidigt som den erkänner kvinnor som viktiga aktörer i konflikter. Resolutionen har trots detta välkomnats som ett steg i rätt riktning och tillsammans med resolution 1325 kan den vara en stor hjälp i arbetet att inkludera kvinnor i all konflikthantering och fredsförebyggande. 12 F&F 4 2009.indd 12 2009-12-01 09:36:43
R UNSCR 1888 esolution 1888, som antogs den 30 september 2009 av FN:s säkerhetsråd, bygger vidare på resolution 1325 och 1820 och ska ytterligare stärka kvinnors rättigheter i väpnade konflikter. Resolutionen är ett viktigt steg i att få slut på sexualiserat våld som krigsstrategi och innebär bland annat: Foto: hdptcar, flickr.com - att FN ska utse en särskild representant som ska leda och stärka FN:s samlade arbete med att stoppa sexualiserat våld mot kvinnor - att FN ska tillsätta en rådgivare för kvinnors säkerhet i fredsbevarande insatser - att FN ska bilda ett expertteam som ska bistå medlemsländerna och FN:s missioner i deras arbete med att motverka sexualiserat våld i väpnade konflikter Foto: Aralia Issa Resolution 1888 är ett viktigt framsteg i kampen mot sexualiserat våld mot civila i konflikter, och ska ses som en del i det holistiska arbetet för kvinnor, fred och säkerhet det vill säga deltagande, förebyggande och beskyddande. I resolutionen klargörs att sexuellt våld mot kvinnor i konflikter är en fråga som rör internationell fred och säkerhet. UNSCR 1889 M åndagen den 5 oktober 2009 antog FN:s säkerhetsråd ännu en resolution på temat kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 1889 är ytterligare ett steg i stärkandet av kvinnors roll på alla nivåer och i alla steg av fredsprocesser, samt bekämpningen av sexualiserat våld i väpnade konflikter. I resolutionen beslutar säkerhetsrådet att: - inom ett år erhålla en rapport från FN:s generalsekreterare om kvinnors deltagande i fredsarbete i postkonfliktområden och indikatorer för uppföljning av arbetet med resolution 1325, - tillsätta en styrgrupp med ansvar att samordna satsningar inför resolution 1325:s 10-års jubileum den 31 oktober 2010, - satsa på att bilda mer jämställda fredsinsatser i konfliktområden. Vikten av kvinnors deltagande betonas genom hela resolutionen och särskilt fokus läggs på kvinnors deltagande på ett tidigt stadium i fredssamtal och konflikthantering för att kunna påverka de beslut som tas rörande maktfördelning, ekonomisk och social uppbyggnad. Det civila samhällets engagemang och kvinnoorganisationers deltagande är särskilt uppmuntrat i strategin för att möta kvinnors och flickors behov i postkonfliktområden. Det är ovanligt, men hoppfullt, att säkerhetsrådet lyfter fram socioekonomiska frågor. Särskilt hoppingivande är att FN erkänner kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och reproduktiva rätigheter som en viktig del. M ed fyra resolutioner på temat kvinnor, fred och säkerhet är det tydligt att säkerhetsrådet indikerar ett utökat stöd för dessa frågor och det är viktigt att dessa fyra resolutioner ses som sammanlänkade aspekter av samma agenda för kvinnor, fred och säkerhet, och inte behandlas som fristående resolutioner. Säkerhetsrådet är den internationella institution med mandatet att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådsresolutioner ger mandat till FN: s fredsmissioner och har makten att agera mot länder som använder illegal krigsföring. Att säkerhetsrådet klargjort att sexuellt våld är en fråga som rör internationell fred och säkerhet, och det är en fråga som rör säkerhetsrådet, gör att alla ifrågasättande diskussioner, om kvinnors situation i konflikter är en internationell säkerhetsfråga, i framtiden kan undvikas. Hur dessa resolutioner i verkligheten kommer att implementeras återstår att se och det är kritiskt att civila samhällets organisationer arbetar för tydliga mekanismer för impelmentering och uppföljning. F&F 4 2009.indd 13 13 2009-12-01 09:36:56
Foto: Josefine Karlsson Ordföranden har ordet. P å vår nylanserade hemsida www. ikff.se framgår det tydligt att IKFF arbetar med feministisk säkerhetspolitik och att vi fokuserar på att utmana militarismen. Men media är föga intresserade av att sprida våra perspektiv och kunskaper på området. Samma gäller för andra fredsorganisationer och organisationer engagerade i dessa frågor! Media granskar inte regeringens tillkortakommande inom det säkerhetspolitiska området. I stället fyller man gärna spalterna med utläggningar om militärens betydelse. Det är inte värdigt en demokrati med en ensidig belysning av frågor som är livsavgörande! Här är några exempel; En stor internationell konferens om kärnvapenedrustning gick av stapeln den 6-8 november i Stockholm. IKFF var inte enbart en av arrangörerna utan jag kan stolt säga att IKFF bistod med en stor kompetens på områdent. Bland talarna fanns Susi Snyder, generalsekreterare för WILPF från Genève och Ray Acheson, Program Director för Reaching Critical Will i New York, tillsammans med tunga namn som Sergio Duarte, FN:s högst ansvariga för nedrustning och Hans Blix. Trots ämnets stora betydelse inte minst inför FN:s översynskonferens av icke-spridningsavtalet nästa år fanns ingen massmediabevakning. En debattartikel lyckades vi dock få in i GP under rubriken Regeringen alltför passiv i arbetet för nedrustning. I den framhålls att i kärnvapennedrustningen har det civila samhället och dess nationella och internationella organisationer en viktig roll och att Sveriges regering har varit passiv alltför länge. Artikeln är underskriven av skriver bland andra Rolf Ekéus, Aleksander Gabelic, ordförande för Svenska FN-förbundet, Kerstin Grebäck, internationell president för WILPF och Gunnar Westberg, styrelsemedlem i IPPNW. Den 13 november publicerade Sydsvenskan en artikel med rubriken förbjud investeringar i klustervapen, undertecknad av bland annat IKFF genom mig i egenskap av ordförande. Artikeln visar att två av tre finansiella aktörer i Sverige, Norge och Danmark avstår från att investera i företag som producerar klustervapen och minor, men att den svenska regeringen släpar efter. Här finns det en del att bita i för media. Inte heller Sverige i det globala NATO - en konferens den 17 oktober i Stockholm gav genklag i media trots medverkan av en internationellt känd forskare och opinionsbildare med stora kunskaper om den farliga och hotfulla utvecklingen av NATO globalt. Här diskuterades även EUs nya säkerhetspolitik och Lissabonfördraget med den riskfyllda solidaritetsklausulen kopplad till den militaristiska utvecklingen i världen. Tystnaden i media var talande! Kirsti Kolthoff, Ordförande IKFF Reaching Nuclear Disarmament 14 F&F 4 2009.indd 14 2009-12-01 09:37:11 Foto: J. Coleman, flicr.com Bland talarna utmärkte sig Sergio Duarte, FN:s högsta ansvariga för nedrustningsfrågor, Rebecca Johnson från Acronym Institute och Hans Blix, ordförande Weapons of Mass Destruction Commission WMDC. Med på talarlistan fanns också WILPF:s Ray Acheson som leder nedrustningsprojektet Reaching Critical Will och Susi Snyder, generalsekreterare i Genève. IKFF i Sverige bidrog med talarna Petra Tötterman Andorff som är generalsekreterare, Pia Johansson, informationsansvarig och Kerstin Grebäck, internationell co-president WILPF. IKFF deltog också med flera frivilliga och i publiken satt deltagare från Växjö, Stockholm och Göteborg, men också från Norge, Libanon och Israel. Tillsammans fick vi på stor uppmärksamhet på konferensen och framförallt Reaching Critical Will fick oerhört mycket beröm av många talare och deltagare. Foto: Pia Johansson 6-8 november var IKFF med och arrangerade en internationell konferens om kärnvapennedrustning i Stockholm. Konferensen var förberedande inför nästa års översynskonferens av icke-spridningsavtalet och samlade fler än 250 talare och deltagare från 30 länder.
D en 3 december arrangerade IKFF för första gången tillsammans med Centerpartiets Internationella Stiftelse en temadag i anslutning till årets Right Livelihood Award på Medelhavsmuseet i Stockholm. Bland de inbjudna talarna fanns årets pristagare Alyn Ware som belönats för sitt arbete för kärnvapennedrustning. IKFF:s ordförande Kirsti Kolthoff deltog i en panel på temat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och IKFF:s generalsekreterare Petra Tötterman Andorff talade på temat nedrustning av kärnvapen. Späckad höst med utåtriktade aktiviteter IKFF har under hösten funnits på plats på flera stora mässor. I Göteborg drog kretsen ett stort lass för att göra vår närvaro under Bokoch Biblioteksmässan. I Stockholm ägde den årliga European Development Days-mässan rum och IKFF fanns på plats med många frivilliga i den Svenska paviljongen. Under MR-dagarna som i år ägde rum i Stockholm fanns kansliet på plats för att sprida information om IKFF:s syn på mänskliga rättigheter och kopplingen till ett mänsklig säkerhetsperspektiv. Foto: J. Coleman, flicr.com IKFF i drama IKFF deltar med projektet Peace, Yes Please i en uppsättning av teaterpjäsen SEVEN. Den 15 december uppträder vi tillsammans med representanter från bl a UNIFEM och Kristna Fredsrörelsen för elever och lärare på Blackebergs gymnasium. IKFF granskar implementeringen av Pekingplattformen Under 2010 kommer IKFF driva ett projekt med fokus på kvinnor i FN med anledning av granskningen av implementeringen av Pekingplattformen som antogs vid FN:s fjärde kvinnokonferens 1995. Projektet vill utmana med bristen på kvinnors lika deltagande inom allt politiskt beslutsfattande och framförallt inom säkerhetspolitiken med utgångspunkt i kvinnors mänskliga rättigheter. Josefine Karlsson som är projektledare kommer bland annat genomföra en turné av universitetsföreläsningar på ämnet samt ta fram ett utbildningsmaterial som kretsarna kan använda. F&F 4 2009.indd 15 15 2009-12-01 09:37:18
Decembertips: Passa på att ge bort en fin väska eller t-shirt med ovanstående tryck till någon du tycker om. Samtidigt som julklappen är ordnad, stöder du kvinnors arbete för fred i världen. Gör din beställning via info@ikff.se eller på telefon 08-7029810. Väska svart med vitt tryck på sidan. T-shirt storlek S-XL i färgerna svart och grå med vitt tryck på ryggen. Bankgiro: 5491-7166 eller www.ikff.se 16 F&F 4 2009.indd 16 2009-12-01 09:37:31