Lund. Idéernas. Klimatsmart för framtiden. Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen.

10 Hemvård 20 naturvetenskap 16 bostad 14 miljö 4 kultur Idéernas Lund En tidning om och från Lunds kommun #2 2009 Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen. hjalmar nordén, projektledare klimatting ett Klimatsmart för framtiden en dag med hemvården från sopor till biobränsle kultursatsningen fortsätter

Hur får jag reda på vad som händer i Lund? Jo, förutom uppdaterad information på www.lund.se får du som bor i Lunds kommun också denna tidning hemskickad. Innehåll Så håller du dig uppdaterad om den nya influensan I mitten av oktober inleddes vaccinationerna mot den nya influensan A (H1N1) i Skåne. Alla invånare kommer att erbjudas vaccinering med vaccinet Pandemrix. En klinisk prövning pågår nu för att klargöra om en dos Pandemrix ger tillräckligt skydd eller om det behövs två. Resultatet av denna kliniska prövning väntas under november. Om man behöver två doser bör det gå minst tre veckor mellan de båda vaccinationstillfällena. På Lunds kommuns webbplats, www.lund.se, uppdaterar vi löpande informationen om den nya influensan. På följande adresser kan du ta del av mer information om vaccinationerna och om den nya influensan: Å www.lansstyrelsen.se/skane Å www.skane.se Å www.krisinformation.se 2 3 Idéernas Lund är en tidning som ges ut av Lunds kommun. I redak tionen: Bo-Eric Andersson, Karin Lindroth Renhäll, Annika André, Kristina af Klinteberg Ansvarig utgivare: Jan-Inge Ahlfridh Postadress: Box 41, 221 00 Lund Telefon: 046-35 50 00 Redaktionen ansvarar endast för beställt material Produktion: Giv Akt Tryck: Trydells d f j Arbetet med kulturen fortsätter Lund blev inte Kulturhuvudstad 2014. Men många av de planerade kultursatsningarna blir av i alla fall. Från sopor till klimatsmart energi 2010 ska 35 procent av kommunens matavfall återvinnas, enligt ett nationellt miljömål. I Lund sopsorterar redan många villahushåll och restauranger. Avancerad vård på hemmaplan Marie-Louise Stanley har arbetat inom hemtjänsten sedan 1981. Följ henne och henns kollegor på nära håll. m Lunds skolor får åter höga betyg I våras fick Lunds alla skolor besök av skolinspektionen. Betygen blev höga, men det finns också krav på förbättringar. På omslaget: Ungdomar i Klimatting Ett: Leo Sundström, Patrik Roesberg, Lovisa Måsbäck, Sara Engström, Hjalmar Nordén, Julia Hillbur. p Allt fler vill bo i Lund Många som flyttar väljer att bosätta sig i samma område som de redan bor i. Dalby, Stångby, Veberöd och Östra Lund har goda framtidsprognoser. LKF bygger nytt vid Södra vägen. Här kommer 89 lägenheter att stå klara för inflyttning till våren. Intresset är stort, säger Niklas Herrström, biträdande områdeschef på LKF. LKF-kö får ny kostym Stort engagemang i Lund för miljö- och klimatfrågor Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör jan-inge.ahlfridh@lund.se Välkommen till ett nytt nummer av Idéernas Lund. När tidningen delas ut till alla hushåll i Lund närmar sig FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP15, i december. Mycket är på gång i Lund inför och i anslutning till mötet. Det kan du läsa mer om i tidningen, som den här gången har fått ett miljöoch klimattema. Lunds kommun driver sedan många år ett aktivt miljö- och klimatarbete. Hållbar utveckling är en ledstjärna i planarbetet kring Brunnshögsområdet i nordöstra Lund. Brunnshög ska bli ett område med blandad stadsmiljö med såväl bostäder, forskningsmiljöer som kontor sida vid sida. Brunnshög kommer att bindas samman med Lunds stadskärna genom utbyggd spårvagnstrafik. Det blir en både snabb och effektiv trafiklösning samtidigt som det ligger i linje med Lunds profil kring hållbara och miljövänliga alternativ. I takt med att Lund växer ökar kraven på vår kommunala ser vice och på bostäder. I början av oktober passerade vi 109 000 invånare i Lund. Den interna tionella forskningsanläggningen ESS som kommer att byggas i Lund gör också att dessa krav och behov ökar. Bostäder är ett område vi fokuserar på i Lund, och i Lund byggs det mycket. Vid mätningar av vilka kommuner som bygger mest bostäder hamnar Lund på sjätte plats i landet. Om man bland dessa sex kommuner räknar om detta till byggda bostäder per invånare, hamnar Lund på andra plats. Mycket görs redan, men vi fortsätter vår strävan efter att tillgodose behoven av bostäder. Med förhoppning om god läsning! Jan-Inge Ahlfridh, kommundirektör Inom kort lanseras LKF:s nya webb. Samtidigt förändras kösystemet och LKF:s bostäder blir sökbara via nätet. Det blir enklare för de bostadssökande, säger Niklas Herrström, biträdande områdeschef på LKF. anna bjärnmark 1 ewa levau Alla lediga bostäder kommer att finnas på LKF:s webbplats. Där kan de sökande hitta intressanta bostäder, titta på bilder och ritningar och göra intresseanmälningar. Vi ökar insynen och gör det enklare för alla som söker. Tidigare har de inte kunnat se hur många, eller vilka, lägenheter som blir lediga, säger Niklas Herrström. De som i dag står i kö har ett år på sig att omregistrera sig på nätet för att behålla sin intjänade kötid. Kötiden är fortfarande en av huvudfaktorerna till om man kan bli aktuell för en lägenhet eller inte. När man omregistrerar sig följer ens kötid med, säger Niklas Herrström. Information i brevlådan Alla i kön kommer att få ett brev med information om den nya webben och hur den nya sökfunktionen fungerar. I brevet kommer också instruktioner om hur man ska göra för att nyregistrera sig att finnas. Aktivt sökande Dessutom får varje hyresgäst information i ett specialnummer av LKF:s tidning LKF-Kontakten och ett meddelande på hyresavin. LKF:s tidigare kösystem har fungerat på ungefär samma sätt i femton år. Ett skifte från passivt köande till aktivt sökande genom nätet, likt det LKF nu genomför, har även skett hos andra stora bostadsbolag i regionen. LKF q LKF står för Lunds Kommuns Fastighets AB. q Nära 20 000 personer i Lunds kommun hyr sin bostad av LKF. q LKF har bostäder i Lunds stad, Dalby, Södra Sandby, Veberöd, Genarp och Revinge. q Ungefär 27 000 personer står i LKF:s bostadskö. Å www.lkf.se

Kulturnatten 25 år Ännu grönare stadstrafik Lund en rättvis stad Oväntad överraskningsdans på Stortorget, fullsatta experimentföreställningar och uppträdanden på Lunds alla scener. Med tvåtusen arrangemang och strålande höstväder blev årets Kulturnatt en folkfest. I år fyllde tillställningen 25 år och uppskattningsvis vimlade runt 40 000 personer runt i Lund från förmiddagen till sent in på natten. Å www.lund.se/kulturnatten I Lund är all stadsbusstrafik dieselfri och bussarna drivs med naturgas. Bussarna är också förberedda för biogas. Under senhösten kommer en unik buss att rulla på gatorna. Det är en ny servicebuss som drivs med gas, men som också blir den första i Sverige med hybridteknik. Bussen använder också sin bromsenergi för att minska bränsleförbrukningen. Servicelinjernas bussar kör lite långsammare och är anpassade för dem som har extra behov av tillgänglighet och utrymme. Å www.lund.se/bussotågresenär Sedan våren 2007 har Lund varit en Faitrade City diplomerad av Rättvisemärkt för att kommunen engagerar sig för etisk konsumtion. Diplomeringen gäller på årsbasis och för att behålla den krävs att kommunen hela tiden arbetar med att förbättra sig. I dag är nästan varannan kopp kaffe som dricks på de kommunala förvaltningarna rättvis, jämfört med 12 pro - cent 2007. Andelen rättvisemärkt te och bananer har också ökat. Målet är att 40 procent av dessa varor ska vara rättvisa till 2012 och det ser ut att uppfyllas, säger Linda Scott Jacobsson, Fairtrade City-samordnare i Lunds kommun. Engagemanget för frågan är stort. Det finns många butiker och föreningar som är engagerade tillsammans med kommunen. Vi jobbar ihop för etisk konsumtion, säger Linda Scott Jacobsson. På lund.se hittar du en guide med flera ställen i Lund som säljer ekologiska och rättvisa varor. Å www.lund.se/fairtradecity 4 5 Lund blev inte Kulturhuvudstad. För Urban Olsson och Hans-Martin Hansen väntar nu utmaningen att vända nederlag till framgång. Hur ser du på Lunds kulturliv? Johan Wester, diversearbetare kultur och nöje Om Lund hade blivit kulturhuvudstad hade det gett kulturlivet en extra skjuts. Men jag tycker det viktigaste ligger utanför själva titeln. Lund har varit sömnigt länge, och det är inte stadens naturliga rytm. Det finns potential här, nu är det dags att sluta gnälla och göra något. Med viss rätt kan man ibland skrika på kommunen, men oavsett bidrag och stöd: ha ambitioner, mycket höga, och fyll kulturscenen själv. Jag är hoppfull! Anna Kaminska, aktiv i Styr Upp inför Kulturhuvudstad 2014 Vi fick bra kontakt med poli tiker under arbetet med Styr Upp och jobbade intensivt med ungdomar. Det är så uppenbart att det måste hända något i Lund nu, idéerna måste förverkligas. Att bygga upp en skejtpark känns som en rimlig engångskostnad för något som skulle kunna bli så mycket mer. Se på Stapelbäddsparken i Malmö. Jag vill att skejtparken ska ligga intill Mejeriet, då kan man förena musik och spontant häng. Maria Sundquist, konstnärlig ledare för Opera verkstan vid Malmö opera I Lund är det ok att vara lite nördig och specialiserad å ena sidan, och lättsam och respektlös å den andra sidan. Det är en stor spännvidd och högt i tak. Ett kulturhus vore en bra samlingspunkt. Jag är såklart upplivad och förhoppningsfull av mitt eget förslag: att skapa en häst opera! Nystart för kulturen Umeå vann. Lund kom tvåa. Satsningen på att bli kulturhuvudstad har fått stor uppmärksamhet. Men arbetet med att utveckla Lunds kulturliv avslutas inte med detta. anna teresia berg 1 kasper dudzik Parallellt med ansökan om att bli kulturhuvudstad har kultur- och fritidsnämnden tagit fram en kulturpolitisk strategi. Redan i februari 2008 antogs den av kommunfullmäktige. Någon ur juryn sa att Lund hade den bästa plan B som de någonsin hade sett, berättar Hans-Martin Hansen som varit ansvarig för Lunds ansökan. Nu är kärnfrågan vad från Lund 2014 som tas vidare och blir verklighet. Vad är egentligen en kulturpolitisk strategi? Frågan går till Urban Olsson som är förvaltningschef för Lunds kultur- och fritidsförval t ning. Dokument anger riktning Det är ett dokument som anger riktningen för det kommunala stödet. Själva strategin är diffus och säger mer om hur Lunds kommun ser på kultur, inte vad kulturarbetare ska göra. Det är upp till politikerna att besluta om budget och vilka projekt som ska förverkligas, förklarar Urban Olsson och fortsätter: Strategin är i grund och botten ett visionsdokument. Det är själva handlingsplanen som rymmer föreslagna satsningar. Den kulturpolitiska handlingsplanen är väl förankrad inom kommunen. Många har varit delaktiga och bidragit med idéer och innehåll. De gemensamma ambitionerna är höga. I Lund ska man kunna leva på sitt skapande, utveckla sina talanger, attraheras av kultur och uppleva varandras kulturarv. Kommunens roll att stärka Det öppnar upp för en meny av möj ligheter. Många projekt är gemensamma med dem som ingick i ansökan och som presenterades inför juryn, säger Urban Olsson. Han menar att det är kommunens roll att stärka förutsättningarna för ett rikt kulturliv i Lund, och till viss del även i övriga Skåne. Här finns idéer som hela regionen kan ta del av, säger Urban Olsson. Genom satsningen på att bli kulturhuvudstad har en rad nya samarbeten påbörjats, kanaler som kommer vara användbara även framöver. Tänk om vi kunde vidga dem, och få dem att samspela med det kommunala och mer traditionella sättet att arbeta, säger Urban Olsson. Det arbete som är gjort ska inte vara ogjort utan en dörröppnare för det som nu kommer. I en tid av nedskärningar återstår frågan: hur mycket får kultur kosta? Pengar skapar inte alltid högre kvalitet. Det handlar om att ta vara på det som finns, säger Urban Olsson för att i samma andetag självkritiskt medge att det är det politiskt rätta. Men visst, det är kommunens roll att stötta och putta på bakifrån för att kulturen i en stad ska utvecklas. Hans-Martin Hansen sträcker sig längre än så. Vi står inför ett traditionsbrott, mindre och mindre stöd till det befintliga och istället mer utveckling av det som är på gång. Men kultur både kan och ska till viss del bära sig själv, säger han, men betonar samtidigt att olika delar av kulturlivet har olika förutsättningar. Hur går tankarna kring Lunds ungdomskultur? Själv undrar jag hur vi som kommun ska lyckas organisera och samla ihop alla idéer, säger Urban Olsson och får genast motfrågan från Hans-Martin Hansen: Ska vi verkligen samla upp? Jag menar att kommunen ska skapa de fysiska platserna, de må vara fotbollsplaner, scener eller replokaler. Men det är upp till utövarna att fylla dem! De är båda rörande eniga om att kultur i sig kan vara en stark drivkraft i en kommun. Vi är många som delar inställningen att blir man tvåa har man världens chans, säger Hans-Martin Hansen. Några av de förslag som Lunds politiker har att ta ställning till i höst finner du nedan. HANDLINGSPLAN q Konst- och kulturproduktion i Observatoriet q Litteraturhus med skrivarplatser, litteraturcafé och kreativ verkstad q Kulturkollo för åldersgruppen 9 17 år q Senior- och elevvandringar, något som redan sker genom PRO i Veberöd q Utveckling av biograf Kino som en kulturell mötesplats q Nya speltillfällen för oetablerade band med en europeisk Gårdsbandsfestival Å www.lund.se/kulturilund Räkna klimatsmart På lund.se finns sedan i slutet av oktober en resejämförare där du kan jämföra olika färdsätts kostnader i pengar, klimatbelastning och kalorier. Resejämföraren är framtagen av LundaMaTs som sedan 1999 har verkat för Lunds utveckling som hållbar stad. Till 2050 ska stadens koldioxidutsläpp ha minskat med 85 procent, enligt ett nationellt miljömål. Vi i Lund var tidiga med klimatsatsningar, men har nu blivit omsprungna av andra städer. Men nu tar vi ordentliga krafttag igen, säger Charlotta Lenninger, kommunikatör på Tekniska förvaltningens trafikmiljöenhet. Inom LundMaTs arbetar kommunen med åtgärder och satsningar inom stadsplanering för att minska behovet av transporter, förbättrad kollektivtrafik, effektivare trafiksystem, utökade cykelsystem och beteendepåverkan. Brunnshög och Pålsjö vid Ideon är två nya områden som byggs och utvecklas klimatsmart fram till 2011 med målet att minska behovet av transporter och öka användningen av gångoch cykelvägar samt kollektivtrafik. Många av Lunds företag arbetar i dag med någon form av miljöpolicy i samarbete med kommunen. Det räcker inte att bygga fler cykel- och gångvägar om ingen använder dem. Istället handlar mycket av vårt gemensamma arbete om att skapa attitydförändringar, säger Charlotta Lenninger. Å www.lund.se/lundamats

Ditt matavfall framtidens bränsle Javisst går det! Dina matrester kan omvandlas till både biobränsle för gasfordon och näringsrik biogödsel. Varför källsortera? Genom att återvinna sparar vi inte bara på 6 jordens resurser. Det 7 går också åt mindre susanna berling sätt att spara miljön 1 energi att producera kasper dudzik q Byt glödlampor mot lågenergilampor nya förpackningar. Alla förpackningar Ett flertal villahushåll, restauranger och skolkök i q Byt till miljöbil plast och papper samt q Cykla till och från jobbet av glas, metall, hård- Lund sorterar i dag sitt q Tillämpa Eco-driving tidningar kan återvinnas och bli nya råvaror. matavfall. Nästa år är q Källsortera det flerbostadshusens Från och med i år går q Stöd lokala producenter tur. Källsorterar du redan förpackningar det också att återvinna av papper, glas, metall och mjukplast. plast? Då blir det inte svårt att också Återvinning av alu- sortera ditt matavfall. Hur mycket mer miljövänlig är minium sparar 95 pro- Vi delar ut gratis papperspåsar biogas jämfört med bensin? cent av den energi det som är gjorda för just matavfall, Biogas är helt koldioxidneutral. annars behövs för att berättar Lena Wallin, informatör Det vill säga att biogas tillverka nya metallför- på Lunds renhållningsverk. aldrig släpper ut mer koldioxid än packningar. Återvinning Papperspåsen är extra fukttålig vad råvarorna som biogasen gjorts av glas sparar 20 och håller lukt borta om den förvaras av tagit upp. Växter tar upp koldi- procent energi. Glas och försluts rätt. När påsen är oxid ur luften när de växer. Och och metall går att åter- full lämnar du den i en grön soptunna den frigörs när växten dör. Man vinna hur många gångfall. som är markerad för matav- skulle kunna säga att en viss mängd er som helst, medan koldioxid är i omlopp hela tiden, papper och träfiber kan förklarar Lena Wallin. återvinnas upp till sju gånger. För varje återvunnet ton papper sparas 12 träd, vilket i sin tur minskar växthusgaserna som binds av träden. I ett hushåll med fyra personer produceras matavfall som räcker till att driva en personbil 7,2 kilometer per vecka. Soptunnor med flera fack Villahushållen kan få soptunnor med flera fack, där ett av facken kan användas till matrester och annat biologiskt nerbrytbart material som tepåsar, kaffesump, servetter och torkpapper. Även sopbilarna har fyra fack där soporna sorteras. Därför kan det se ut som alla sopor blandas ihop när sopbilen hämtar dem. Men de gör de inte, garanterar Lena Wallin. Material som återvinns blir nya råvaror som förpackningsindustrin betalar för. Kartong och papp går att återvinna upp till sju gånger medan metall och glas går att återvinna hur många gånger som helst, berättar hon. Cigarettfimpar, snus, tuggummi, hundbajs och kattsand hör hemma i soptunnan för restavfall alltså det avfall som körs till SYSAV för förbränning. Energi i form av fjärrvärme Det som bränns upp blir energi i form av fjärrvärme och el. Matavfallet omvandlas till biogödsel och biogas genom rötning. fordon och biogas q Vad kostar en gasbil? Och hur långt kommer man på en tank? Å www.gasbilen.se Halva bilparken är gasbilar I Lund finns i dag två gasstationer, en vid Lunds Renhållningsverk och en vid Gastelyckan. Gasstationerna drivs av Lunds Energi och ser ut som obemannade bensinstationer med en gaspump och möjlighet att betala med kort. Halva fordonsparken på Lunds Renhållningsverk består i dag av gasbilar. Och fler har köpts in. Man kan även ha en gasbil privat och med den spara både på miljöbelastningen och sin egen ekonomi. Gaspriset är billigare än dagens bensinpris. Det är häftigt att köra på motorvägen och veta att bilen drivs av matrester och bananskal, säger Lena Wallin. biogödsel q Biogödsel är den produkt som blir kvar efter att biogasen är utvunnen ur det rötade matavfallet. Alltså används potatis- och morotsskal till att odla ny potatis och nya morötter. q Visste du att biogödsel innehåller näringsämnen som är lätta för jorden och grödorna att ta till sig? Biogödsel minskar urlakningen av kväve i marken som är ett vanligt problem i dagens jordbruk. På musikförskolan Tvärflöjten i Lund återvinns både frukt- och grönsaksrester. Avfallet blir till jord som används till gårdens buskar och rabatter. Av den mat barnen äter på Tvärflöjten är cirka 52 procent ekologisk. renhållningsverk q Lunds Renhållningsverk ansvarar för avfallshanteringen i Lunds kommun på uppdrag av kommunfullmäktige. q Förutom att ta hand om de sopor som stadens invånare och företag producerar består en stor del av verksamheten av återvinning och information kring käll - sortering. Å www.lundsrenhallningsverk.se

Klimatsmart mat Den återkommande miljöveckan ägde rum i september. I år var temat Mat och klimat. Stadshallen bjöd in till en ekomässa med provsmakning och seminarier. Lunds kommun har målsättningen att 40 procent av alla inköpta livsmedel ska vara ekologiska senast 2012. Redan i dag är cirka 35 procent av all mat ekologisk och vissa förskolor är uppe i hela 70 80 procent. Tack alla trädgivare Ni har hjälpt till att göra Lund både grönare och klimatsmartare. Totalt har 30 park- och gatuträd och cirka 1 200 klimatträd donerats av invånare och företag i Lund under 2008 och 2009 genom kampanjen Bli trädgivare. Park- och gatuträden har planterats vid Klosterkyrkan samt i Tuna parken och Folkparken. Klimatträden planterades vid Lyckebacken på Väster den 31 oktober. Å www.lund.se/traddonation Lundagymnasister investerar i afrikanska företag Föreningen CreativeLund har nyligen startat ett skolprojekt kring mikrolån. Det är elever på Vipan som, med medel från Sparbanken Finn och privata sponsorer, investerar i små företag i Afrika. Det rör sig om mellan 300 och 500 kronor per elevgrupp och företag, säger Olof Jarlman, ordförande för CreativeLund. Återbetalda mikrolån blir sedan grundplåt i nästa klass investeringar. På det här sättet lär sig eleverna om investeringar och ränta. Och de får se vad ett mindre lån rent praktiskt kan få för effekter, säger Olof Jarlman. Så kallade mikrolån brukar sägas ha fyra grundprinciper. Det är ett litet belopp, som oftast lånas ut till kvinnor, återbetalningen är hög och säkerheten låg. Han hoppas att metoden framöver ska användas av fler skolor, främst i Lund men också i resten av landet. Å www.creativelund.se 8 9 Handling som huvudbudskap Snart startar en stor klimatkonferens för unga i Lund, Klimatting Ett. Gör något, är huvudbudskapet. Och planerings gruppen följer sin egen uppmaning och tar tag i de praktiska frågorna. anna bjärnmark 1 ewa levau Som en förberedelse för FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, COP15, har Lunds ungdomstings halvdagsmöte svällt till en tre dagar lång, internationell ungdomskonferens om hållbarhet. Deltagarna beräknas bli mellan 250 och 300, många kommer från Lund men också från övriga Sverige och världen. Klimatting Ett ska inspirera unga till att agera och känna sig delaktiga i klimatdiskussionen. Deras röster ska också höras på COP15, säger Hjalmar Nordén, en av två projektledare för klimattinget. Till dagens planeringsmöte har han gjort sallad med fetaost, tomater och kidneybönor. Första punkten på dagordningen lyder t-shirts. De är ekologiska och kommer att bli jättenajs. Jag bad några personer om smakråd och nu har jag hittat en jättesnygg mörkgrå färg. Men de som arbetar med tinget får röda, säger Hjalmar Nordén. Fler forum Maja Ekblad pluggar ekosystemteknik på universitetet. Beställ en provbit, säger hon. Så att vi får se hur färgen ser ut på riktigt. Det är dumt om vi trycker upp för många och så blir de fula. Andra punkten på listan är att klimatting ett q Genom bland annat film, föreläsningar, studiebesök och forumteater ska deltagarna inspireras till konkreta handlingar mot klimatförändringarna. Deltagarnas insatser under Klimatting Ett ska också mynna ut i någonting som går att presen tera under COP15 i december. Å www.ungilund.se /klimattingett/klimatting Forum: ung bjudit in ansvariga för Klimatting Ett att delta. Lovisa Lundgren studerar Global förändring hållbar värld på Albins folkhögskola i Landskrona. Tillsammans med Sara Engström som pluggar naturvetenskap på Spyken, ska hon representera Klimatting Ett på ABF:s oktoberarrangemang för unga. Vi skulle hålla i en workshop va? Men ska vi informera, ragga eller både och? undrar Lovisa Lundgren. Gör båda, väck intresse. Forum: ung är ett par veckor innan klimattinget så kanske kan vi locka några deltagare till, blir svaret. Kommunens engagemang i Klimatting Ett är stort. Linda Birkedal är miljöstrateg och projektansvarig för Klimatting Ett från kommunkontorets sida: Vi tyckte att det behövdes en plattform och en arena för att ungdomarna ska kunna föra fram ett budskap till COP15. Det är viktigt att det görs av och för ungdomar och inte kommer ovanifrån, från vuxen samhället. Deltar i COP15 Lunds kommun har lagt den ekonomiska grunden och satt de yttre ramarna, som när Klimatting Ett ska genomföras och hur många deltagare som kan vara med. Vi försöker också få till stånd att representanter från Klimatting Ett kan vara med i ett av de välbesökta sidoarrangemang som finns under COP15. Och så har vi hjälpt till att knyta kontakter med forskare och kommunalråd som ska tala under tinget, säger Linda Birkedal. Klimatting Ett pågår från fredag 13 november till och med söndag 15 november. Innan dess måste de sex ungdomarna kring det ovala bordet, tillsammans med övriga engagerade som inte dök upp just i dag, ha löst alla frågor. Diskussionen rör sig raskt från vilka som ska vara ansvariga för konferensens olika spår till hur deltagarna ska kunna välja vilket spår de helst vill delta i. Det finns saker som redan är spikade. Maten till exempel, helt vegetarisk och ekologisk. Och tröjorna, de blir mörkgrå och röda. Det är kanske här vi ska ha mötena i fortsättningen, hörs det inifrån det gröna. Engagerade i Klimatting Ett är från vänster Hjalmar Nordén, Sara Engström, Maja Ekblad, Lovisa Lundgren, Johan Sandberg och Joel Melkersson. Vad kan du göra? Klimatarbetet inom kommunen handlar till stor del om att lösa tekniska frågor som trafikplanering, avfallshantering och inköp. Men under hösten blir frågeställningarna annorlunda. Hur ska ett klimatvänligt samhälle se ut och vad kan vi göra tillsammans? anna teresia berg Medborgarna måste involveras i klimatarbetet. Det menar Karin Loodberg, miljö strategiska enheten. Under hösten kommer sex medborgardialoger med fokus på klimat att genomföras i Lund. 100 personer från tre olika områden, Norra Fäladen, Veberöd och Tuna/Professorsstaden har fått personliga inbjudningar. Grupperna ska tillsammans med processledare träffas och vrida och vända på de lokala klimatfrågorna. Vi väcker frågan Vi har försökt komma på ett nytt sätt att prata med Lundaborna om miljön. Vi kommer att väcka frågor som får folk att själva tänka efter, be rättar Karin Loodberg. Hon hoppas att grupp ernas storlek ska göra det möjligt för alla att komma till tals. Förutom att berätta om vad kommunen gör i dag är ett av huvudmålen att få in nya idéer. Hela klimatfrågan är ett delat ansvar. Löftena på nätet Uppslagen från medborgardialogerna kommer att tas vidare till kommunfullmäktige men även delvis att publiceras på www.lund.se/klimat. Där kan man redan i dag ta del av de klimatlöften som Lundaborna har gett. Karin Loodberg ser positivt på det engagemang många lundabor redan visar. Målet är att engagera massor av människor som i sin tur sprider engagemanget vidare. Vad är ditt klimatlöfte? Cykla mer? Äta mer grönt? Släcka ljuset oftare? På lund. se kan du avlägga ditt klimatlöfte. Här finns ett formulär där du kan berätta om vad du är beredd att göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Du kan även läsa andra lundabors klimatlöften som du kan inspireras av. Å www.lund.se/klimatloftet

Personlig hygien och avancerad sjukvård allt ingår i arbetsuppgifterna. Marie-Louise Stanley är en av de undersköterskor som varje dag tar cykeln för att ge vård och omsorg och besöka sjuka och äldre på Norra Fäladen. Arbetsuppgifterna inom Rydelius, som lider av muskelsjukdomen partiell muskeldystrofi, får viktigt att påminna sig själv om att kan han bo kvar hemma med sin Marie-Louise Stanley tycker det är hemvårdsteamet på Norra Fäladen hemvården är omväxlande och stundtals krävande. sängen och till sin rullstol. hem. Att möta människor i en ut- bott i den välskötta villan de senas- dagligen hjälp att ta sig i och ur hon utför sitt jobb i människors fru Maja, båda över 90 år. De har Jag skulle bara bli kvar här en sommar var det tänkt, berättar Marie-Louise Stanley som började som undersköterska inom hemtjänsten Sådär ja, Björn, nu åker du upp i det blå, säger Marie-Louise Stanley när hon tillsammans med en kollega säkrat anordningen som satt situation kräver ödmjukhet och respekt. Mediciner, sjukvårdssäng och eldrivna liftar, för vård i hemmet behövs mycket utrustning. te 42 åren. Marie-Louise kollar brevlådan och ringer på. Men hej Kalle! Det var ett tag sedan, har liljan blommat i år? 1981. gör det möjligt att undvika tunga Hos vissa känns det mer som Samtalet under dialysen handlar hemvård I samma byggnad finns både lyft. en sjukvårdsinrättning än ett hem. lika mycket om sommarens blomsterprakt som om Karl-Oskars sköterskor, arbetsterapeuter och Det är som en åkattraktion på Det är viktigt att de förändringar 10 sjukgymnaster. Varje morgon samlas teamen för att gå igenom da- Björn Rydelius och sätter sig till sker i samförstånd med den vi ska trädgården kommer ursprungligen tivoli, men lite kort kanske, säger vi gör i en människas hemmiljö hälsa. De väldoftande liljorna i 11 gens besök. Sen väntar cyklarna. rätta i rullstolen medan sängen blir vårda, berättar Marie-Louise när från Marie-Louises rabatt. Snart Jag stormtrivs, säger Marie- bäddad. hon på slingriga cykelvägar tar sig fylls rummet av lukten från des infek tionsmedel och handsprit. Louise Stanley innan hon hoppar Det är skönt att kunna bo hemma vidare i området. på cykeln. Första besöket går snabbt. Björn och kunna sköta sin egen mat- lagning. Nu väntar en timmes dialys hos Karl-Oskar Johansson. Tack vare Vid dialys är det viktigt att utrustningen är ren för att förhindra anna teresia berg 1 ewa levau

Lunds äldre får fler matmöjligheter att bakterier kommer in via bukkateternger Jamen, det låter väl bra det, säsköterska som delegerar ansvaret, i ett skede i livet där ett sorge- Karl- Oskar som insjuknade för berättar Marie-Louise. arbete över förlorad hälsa och Marie-Louise bär plastförkläde fem år sedan. Fyra gånger per dag ringer det kraft pågår, säger Marie-Louise. På kommunens särskilda boenden har rätter som erbjuds som ett alternativ den maträtt som står på den vanliga och småpratar med Karl-Oskar. på hos Karl-Oskar och hans fru Hon önskar att fler yngre vårdtagarna i dag två rätter att välja på till den ordinarie maten. menyn, säger Gertrud Sonesson, I rummet intill vaknar hans fru Utbildades på sjukhuset Maja. ville prova att jobba inom hemvården. till kvällsmaten. En vecka kan det vara pizza, kostchef i Lund. Vårdtagare och vårdpersonal har en annan risgrynsgröt eller crêpes. Gertrud Sonesson utsågs 2008 till Maja. Han har full koll både på Alla besök bokförs noggrant i Hur är det med Maja? Jag tittar till henne när jag är klar med styrkan. och omsorgsförvaltningen. domar när jag började för många sina värden, vikt och dialys- den gula kontaktpärmen från vård- Jag hade själv en del för- tillfrågats vilka rätter som är populära. Det viktiga är att vårdtagaren alltid Årets Kostprofil, Restaurangvärldens Det har lett till ett antal önskerätter har ett alternativ att välja på, utöver nationella hedersutmärkelse. Gertrud Sonesson dig, säger Marie-Louise och tar Flera av oss som i dag ger Marie-Louise fäster väskan på år sedan. Men det är ett väldigt Karl-Oskars blodtryck. Läsglasögonen Karl-Oscar dialys här hemma ut- cykeln igen. varierande yrke. Den äldre gene- åker på för att konstatera: bildades redan på sjukhuset. Jobbet väcker tankar om ens rationen är en skatt av berättelser 12 130/75. Det är alltid en legitimerad sjuk- egen ålderdom. Ofta kommer vi in och erfarenheter. 13 Bra undervisning i Lunds skolor Under våren fick alla skolor och förskolor i Lund besök av skolinspektionen. Goda betyg delades ut men också krav på förbättringar. anna bjärnmark Istockphoto Marie-Louise Stanley, undersköterska sedan 28 år är medveten om att hemvård, utöver rätt utrustning, kräver ödmjukhet och respekt. Det är viktigt att vården sker i samförstånd. hemvård q I Lunds kommun är det närmare 1180 brukare som får hemvård (service/ omvårdnad). På Norra Fäladen är det cirka 90 personer. q Totalt årsarbetar 379 personer inom hemvården. q Budgeten för hemvården är 227,5 mkr för 2009. Å www.lund.se/hemvard Skol inspektionens granskning visar att Lunds skolelever får bra under visning. Allra bäst på att tillgodose elevernas utbildningsbehov, enligt skolinspektionen, är grundskolorna Byskolan i Södra Sandby och Hagalundsskolan i Dalby. Särskilt bra betyg får Lund också för modersmålsverksamheten. Eleverna uppnår målen i läroplanen och i kursplanerna i hög grad och en stor andel av dem går vidare från grundskolan till gymnasiet och sedan till högskolestudier. Barngrupperna i Lund är relativt små, samtidigt som personaltätheten är högre än rikssnittet. Också lärartätheten i grund- och gymnasieskolan är hög. Lund utsågs i år till näst bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning av Sveriges alla kommuner i jämförelsen Årets skolkommun. Områden att förbättra Men skolinspektionen ger också exempel på områden att förbättra, vilket är en del av syftet med de regelbundna tillsynerna. Lund har inte ett tydligt grepp om skolornas resultat. Det saknas sammanställningar av elevernas resultat i årskurs 5, i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan. Det stämmer att det på kommunnivå saknas sammanställningar över de yngre barnens resultat men det görs ju uppföljningar ute på skolorna. Lunds kommun gör en hel del uppföljningar men inte just inom de områden som skolinspektionen pekar på, säger Ingela Hyddmark, utvecklingsledare inom Lund Öster. Redan för sju år sedan uppmärksammades att elevernas inflytande över undervisningen var dåligt. Trots att kommunen sedan dess arbetat med att förbättra det var skolinspektionen fortfarande inte nöjd. En del fritidshem når inte heller upp till målet att erbjuda en meningsfull fritid utan förvarar snarare än utvecklar och stimulerar. Men förutsättningarna att rätta till de brister som framkommit är goda. Det menar både inspektionen och kommunen. Arbetet pågår för fullt och kom igång redan i samband med skolinspektionens besök i våras. Efter de olika besöken gavs, redan samma dag, en muntlig återkoppling, säger Ingela Hyddmark. Regelbunden tillsyn Besöken i skolorna, som skedde under april och maj, är en del av den regelbundna tillsyn som skolinspektionen gör i alla skolor i landet. Senast 21 november ska konkreta förslag till förbättringar ha skickats in till skolinspektionen. Nu sker olika former av arbete, på olika nivåer, för att åtgärda det som vi fått kritik för. Vi jobbar med det här på förskolor, fritidshem, skolor och på förvaltningsövergripande nivå. En del av kritiken är av mer formell karaktär, det kan till exempel handla om att tydliggöra planer och rutiner för att uppfylla författningskrav. Annat arbete är mer långsiktigt, som arbetet med elevinflytande. Där krävs en mer genomgripande förändring över tid, säger Ingela Hyddmark.