Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området



Relevanta dokument
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

SAmmAN- FATTNING. vattenvisionen FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISIONEN VATTEN

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Enkla Processer spar energi

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Framtidens avloppsvattenrening

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

ALTERNATIVT SYSTEM FÖR AVLOPPSHANTERING I REGIONER MED VATTENBRIST

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Stadsförnyelseprojektet H+ - resurssmarta avlopps-och avfallslösningar

Klimatanapassning - Stockholm

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

STADS- INNOVATIONER - STÖD TILL SPETSTEKNIKER OCH AVANCERADE SYSTEM- LÖSNINGAR

Det här är vattenvisionen. Vattenvisionen på några minuter. Kort introduktionstext

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

@fores_sverige #fores

Miljööverenskommelse

SnABbT, snyggt och hållbart

Riktlinjer för enskilda avlopp

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Information om fordonstvätt

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Global Water Stress Östen Ekengren

Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden?

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Riktlinjer för enskilda avlopp

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Vilka va-system behöver samhället i framtiden? Per-Arne Malmqvist Urban Water Management Sweden

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Teknikmarknad Teknikmarknad

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot Lund Anders Finnson Svenskt Vatten

VA-policy. Oskarshamns kommun

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Den nationella innovationsstrategin

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

EN SUND INVESTERING I MILJÖVÄNLIGT AVLOPP VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP ÅRS GARANTI ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR

H+ Helsingborg. Mer nytta från avlopp och avfall - tre rör ut i H+ Oceanpiren. Uthålliga kommuner i Skåne juni 2017 Länsstyrelsen i Skåne

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun

Handlingsplan Mälaren

Välkommen till Lundåkraverket

Detta dokument är en vatten- och avloppsstrategi för Sotenäs kommun.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Kommittédirektiv. Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. Dir. 2018:67. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Klimatsäkring -P104 samt P105

VA-strategi. Förslaget är nu ute på remiss hos Färgelanda Vatten AB, Dalslands miljökontor och de politiska partierna i Färgelanda kommun.

Utredningen giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

- från idé till export

AFFÄRSPLAN OCH VISIONSARBETE INOM VA SYD ANDERS LEDSKOG

Temagruppernas ansvarsområde

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Provtagning. Provtagningsbrunn. Oljeavskiljare

Stadens strategi och vägledning för dagvatten

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Hållbarhet inom industri och politikens roll

fa f kta om vatten och avlopp

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Välkomna på dialogmöte!

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Ett kluster med fokus på avancerad avloppsvattenrening och urban infrastruktur

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Vad krävs för att skydda våra dricksvattenresurser? ELLER. Har kommunerna kapacitet att skydda våra dricksvattenresurser?

Stockholms stads dagvattenstrategi och vägledning Hur hanteras dagvatten i samband med exploateringar EVA VALL, STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL

Välkommen till Öresundsverket

Hållbart VA-system i Kalmar Vinnova-projekt Qing Zhao Utvecklingsingenjör, Process

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Norra Djurgårdsstaden. Nils Göransson, Stockholms stad

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar

Ramdirektivet för f r Vatten

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Förslag till Göteborgs Stads yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster SOU 2018:34

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Transkript:

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1

Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige behöver bli innovativt på många områden regeringens miljöteknikstrategi och innovationsstrategi Ny teknik och innovationer gynnar ekonomi, miljö och samhällets infrastruktur Innovationer behövs för säkert dricksvatten, hållbara dagvattenlösningar och en resurseffektiv och kretsloppsanpassad avloppsvattenhantering 2

Utmaningarna inom vatten/va Säker dricksvattenförsörjningen trots klimatförändringar, ökad urbanisering, kemikalier, vattenstress i vissa områden, även i Sverige Ledningsnät och VA-verk ska förnyas kostnadseffektivt - även i framtiden god vattenstatus, låg energiåtgång och folkhälsa Avloppsreningsverken ska utvecklas till produktionsanläggningar för återvinning av vatten, energi och växtnäring. De urbana vattensystemen ska klimatanpassas: stadsmiljön får gröna och blå strukturer; reningsteknik och buffertlösningar för dagvatten skapas 3

Varför miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va? Bättre resultat och säkrare drift med bättre ekonomi Nå miljömålen snabbare och effektivare Möjlighet att ställa skarpare krav om teknik och ekonomi finns som gör det möjligt att uppfylla dem God infrastruktur och en attraktiv stad Möjligheter att profilera kommunen En stor marknad nationellt och globalt, med tämligen förutsägbara marknader och långsiktig och återkommande efterfrågan Stora möjligheter till miljöteknikexport 4

Vart finns utrymme för förbättringar? Bild: Vattenvisionen 2013 5

Inte bara teknik! Ny teknik och innovationer Finansiering Planering och styrmedel Utbildning och information 6

Innovationsbehov dricksvattenförsörjning Reduktion av naturligt organiskt material, nya typer av filter och membran Effektiv och säker konstgjord infiltration Saneringsteknik för kemikaliespill och olyckor i vattentäkter Förbättrad on-line mätning 7

Innovationsbehov dagvatten Smarta sätt att minska och fördröja dagvattenflödet gröna och blå stråk i urban miljö, fördröjningsmagasin och små reningsanläggningar där stora ytor inte finns, bättre flödesstyrning System för Early Warning för översvämningar Bättre avskiljning av lösta ämnen, inte bara partiklar Teknik för att utnyttja regnvatten som en resurs, bevattning, tvätt av gator och fordon, toalettspolning, kylning av byggnader 8

Gröna och blå strukturer i staden 9

Regnvatten för biltvätt OKQ8 Häggvik 10

Innovationsbehov avloppsvattenhantering Minskat och mindre farligt inflöde Vattensnåla duschar, tvätt- och diskmaskiner System för uppströms vattenrening, t ex för läkemedelsrester Mer utvecklade slutna system för industriprocesser som använder vatten Källsorterande avloppssystem 11

Rymddusch spar vatten och energi på Ribersborgs kallbadhus i Malmö 12

Innovationsbehov avloppsvattenhantering Innovationer för VA-verken Effektiva metoder för förnyelse av ledningsnäten Bättre energieffektivitet i kvävereningen Hygieniseringsmetoder för ökade krav Ytsnål reningsteknik för den kompakta staden med VA-verk som kan placeras mer centralt i städerna och närmare utsläppskällorna Bättre avskiljning genom nya filter och membran och tex nanoteknik för specifika ämnen Utnyttjande av växter och andra organismer för avloppsvattenrening 13

Annamox Sjölundaverket Skåne (anaerob ammonium oxidation) - sparar energi genom mindre luftningsbehov - minskar kolkällebehovet - kräver andra bakteriestammar 14

Växthus som VA-verk i Shenzen, Kina (växter + FBAS renar avloppsvatten) 15

Innovationsbehov avloppsvattenhantering Utnyttjande av avloppsvatten som resurs - Avloppssystem och VA-verk kan bli produktionsanläggningar för återvinning av växtnäringsämnen, energi och även vatten Nya metoder för utvinning av fosfor ur slam och organiskt avfall Nya metoder för återvinning av kväve från rejektvatten och slam Systemlösningar för bevattning av andra odlingssystem än livsmedelsproduktion Värmeåtervinning från avloppsvatten 16

Bebos teknikupphandling för värmeåtervinning från avloppsvatten från flerbostadshus (växter + FBAS renar avloppsvatten) 17

Innovationsbehov avloppsvattenhantering Nya systemstrukturer Lokala system för robusta och flexibla VAlösningar i en region Utveckling av källsorterande avloppssystem, återvinning av växtnäring ur urin och svartvatten Integrerade systemlösningar: VA-slam som en startpunkt för biogaskedjan, värme från VA-verk för uppvärmning av närbelägna byggnader, kombinationer tekniska VA-system och ekosystemtjänster Smarta systemlösningar som kombinerar lokala system med storskaliga system 18

Integrerade systemlösningar förenar många delsystem till en större helhet Sjöstaden 2.0? 19

Stärkande av teknikutveckling och innovationer inom vatten/va Skapa institutionella förutsättningar: plattformar för samverkan, gemensam syn på utmaningar och möjligheter Myndigheter som ställer tydliga, långsiktiga och skarpa krav och tid att uppfylla dem genom eget utvecklingsarbete Utnyttja befintliga och skapa nya demo-och referensanläggningar Förstärk omvärldsbevakning för hemtagning av globala erfarenheter till svenska testbäddar 20

Stärkande av teknikutveckling och innovationer inom vatten/va Utnyttja kraften i utvecklingen av IT, bio-, rymdoch nanoteknik för innovationer inom vattensektorn Hantera IP-frågor så att samverkan inte försvåras Kombinera befintliga styrmedel med nya: innovationsupphandling, pristävlingar, öppen innovation 21

Tack för uppmärksamheten! Ulf E Andersson Naturvårdsverket Ulf.anderson@naturvardsverket.se 22