25 Utökning av mottagande av Ensamkommande flyktingbarn Diarienr 11NAV58

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2012-04-24 5 (13) 25 Utökning av mottagande av Ensamkommande flyktingbarn Diarienr 11NAV58 Beslut Nämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att utöka mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och ungdomar upp till 32 platser att mottagandet ska omfatta både flickor och pojkar att Fastighets- och servicekontoret får i uppdrag att iordningställa de lediga lokalerna i Hortlaxgården och Norrgården för verksamhet för ensamkommande flyktingbarn att utöka det totala mottagandet av flyktingar till 60-80 platser att fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn ska göras enligt tidigare beslut, Dnr 08NAV56 att kommunala investeringsmedel för ombyggnationer av aktuella delar av Hortlaxgården och Norrgården tillförs under 2012. Den framtida kostnaden kommer att täckas av statliga medel Ärendebeskrivning Nämnden beslutade 2011-09-08 att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa en genomförandeplan för ett utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, utifrån en av nämnden väckt fråga till Kommunfullmäktige under 2009. Beslutsunderlag Genomförandeplan för utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, bilaga Signatur justerare Utdragsbestyrkande

Fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande barn Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande barn Fastställd/upprättad 2011 12 07 Beslutsinstans Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig /processägare Avdelningschef livslångt lärande Version 1.0 Senast reviderad Dokumentinformation Beskriver fördelningen av medel från Migrationsverket Detta dokument gäller för Piteå Kommun

Fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande barn Den årliga ersättningen till kommunen för mottagning av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar fördelas enligt nedan: Överförmyndarnämnden 50 % dock max 250 000 kr Barn- och Utbildningsnämnden 15 % (75 000 kr) Socialnämnden 15 % (75 000 kr) Av schablonersättning gällande asylsökande barns skolgång fördelas dessa till den förvaltning där kostnaderna uppstått utifrån vilka återsökta kostnader som blir godkända av Migrationsverket. Av ersättning för utredningar av ensamkommande asylsökande barn så utgår ersättning på 31 000 kr för barn placerad vid hem för vård eller boende samt 39 000 kr för barn vid placering i familjehem. Dessa medel fördelas till den förvaltning där kostnaden uppstått utifrån vilka återsökta kostnader som blir godkända av Migrationsverket. Utöver dessa fall kan det förekomma ersättningar för extra kostnader, extraordinära kostnader eller ersättningar för faktiska kostnader. Även i dessa fall gäller fördelning till den verksamhet som burit kostnaden som eftersöks till migrationsverket utifrån vad som blir godkänt av Migrationsverket. Gällande ersättning för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar med permanent uppehållstillstånd så har kommunen rätt till en schabloniserad ersättning. Av dessa avsätts 30 000 kronor för utbildning. Då schablonen utbetalas under två års tid förs 15 000 kr över efter start av utbildningen till aktuell utbildningsanordnare och ytterligare 15 000 kr i samband med den sista utbetalningen från Migrationsverket förutsatt att individen vid den tidpunkten är bosatt i kommunen. Vid sidan av schablonersättningen så har en kommun som tar emot ensamkommande barn och ungdomar med permanent uppehållstillstånd rätt till ersättning för vissa kostnader som har direkt samband med barnets omvårdnad och boende. Dessa medel förs dit kostnaden har uppstått utifrån vilka återsökta kostnader som blir godkända av Migrationsverket. Den först mottagande kommunen har även i vissa fall rätt till en schabloniserad ersättning om 30 000 kr för vissa kostnader under förutsättning att denna kommun haft rätt till ersättning för kostnader för omvårdnad och för boendeplatser. Detta belopp delas mellan Överförmyndarnämnden och Socialnämnden enligt särskild överenskommelse dem emellan.

Genomförandeplan för utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Handläggare Vera Nilsson Verksamhetsutvecklare Arbetsmarknad och vuxenutbildning 1

Innehållsförteckning Förslag 3 Konsekvenser för olika parter 3 Bostäder 6 Det framtida mottagandet ska omfatta både flickor och pojkar 7 Bakgrund 7 Olika myndigheters ansvarsområden 9 Motivering till förslag till utökat mottagande i Piteå 11 Migrationsverket politikområdet 13 Nuvarande verksamhet för ensamkommande barn i Piteå 15 Faktaavsnitt använda begrepp 16 Budget 18 Bilagor 18 2

Förslag att utöka mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar upp till 32 platser att mottagandet ska omfatta både flickor och pojkar att Fastighets- och Servicekontoret får i uppdrag att iordningställa de lediga lokalerna i Hortlaxgården och Norrgården för verksamhet för ensamkommande flyktingbarn att utöka det totala mottagandet av flyktingar till 60 80 platser att fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande barn ska göras enligt tidigare beslut, Dnr 08NAV56 Att kommunala investeringsmedel för ombyggnationer av aktuella delar av Hortlaxgården och Norrgården tillförs under 2012. Den framtida kostnaden kommer att täckas av statliga medel. Konsekvenser för olika parter Barn och utbildning, Socialtjänsten och Överförmyndarnämnden har under november månad 2011 kontaktats med frågan om en konsekvensanalys av en eventuell utökning av mottagande av ensamkommande flyktingbarn för deras respektive verksamheter. Möten med företrädare för förvaltningar och kontor har gjorts under december och januari. Påföljande kommunikation har skett via mejl och telefonsamtal. Landstinget är kontaktat per telefon. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV) Konsekvenserna för Piteå blir Ökat innevånarantal Fler arbetstillfällen vilket ger ökade skatteintäkter Användning av kommunala lokaler som idag står tomma Lokalhyrorna bekostas av statliga medel Ett bidrag till ökad mångfald i kommunen Positiv påverkan på handeln Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning är sammantaget positiv till en utökning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn för en utveckling av Piteå kommun och som en del av solidaritetsperspektivet i arbetet för demokrati och öppenhet. Det finns inom förvaltningen nu drygt tre års erfarenhet av mottagande, den perioden har gett ett viktigt lärande. Verksamheten har utvecklats och har idag en stabil plattform där samverkan med andra involverade parter är en viktig del. 3

Nytt avtal ska tecknas med Länsstyrelsen. Migrationsverkets krav är att 25 % av volymen är platser för asylsökande och 75 % för barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Förvaltningen får ett volymmässigt utökat uppdrag. Utgifter för grupphemsverksamheten inryms inom den intäktsbudget som den statliga ersättningen för boendet ger. I en lokal kommer ett boende för flickor att inrättas. Utvecklingsinsatser kommer att behövas utifrån nya frågor. Hamnen 18+ utvecklas till stöd för barn som bor i egen lägenhet. Detta ger kommunen en möjlighet att återsöka kostnader för försörjningsstöd när de fyller 18 år. Efterfrågan av SFI, allmänna ämnen och yrkesutbildning kommer att öka. Efterfrågan av platser inom Kommunalt arbetsmarknasprogram (KAP) kan komma att öka. Barn och utbildning Barn och utbildningsförvaltningen är sammantaget positiv till att ta emot fler ensamkommande barn som studenter. BUN säger sammanfattande att: Man ser inte några hinder för en utökning av denna grupp. Tvärt om kan det vara en fördel med en större elevvolym som på vissa sätt skulle ge bättre möjligheter att organisera i fler grupper och bättre kunna anpassa efter varje elevs behov. Den pågående stora elevminskningen gör att man på Strömbackaskolan får goda lokalmässiga förutsättningar. Man kan se en viss svårighet i att rekrytera lärare, dels modersmålslärare och stundtals även lärare i svenska som andraspråk. Elevgruppen måste ha möjlighet att löpande under läsåret påbörja studier, vilket innebär att man måste ha en planeringsberedskap att rymma nytillkomna elever i elevgrupperna. Det huvudmannen bör ha i åtanke är att dessa elever slukar mer resurser. Dels genom att grupperna inte kan vara lika stora som andra, dels för att det behövs förstärkning i form av annan personal - studiehandledning, tolk, modersmålslärare, lärarpersonal som validerar etc. Kommunen bör vid beslut ta med i beräkningen att resurser i generell elevpeng och hittills till BUN fördelade migrationsverks-medel inte är tillräckligt för att täcka kostnaderna för dessa elevers utbildning. När det gäller intäkter finns det i princip tre källor; 1. Speciellt destinerade medel från Fullmäktige eller nämnd 2. Omfördelning av befintliga medel inom egen verksamhet 3. Medel från migrationsverket För de elever som idag studerar inom gymnasiets språkintroduktion har närmare 100 %, finansierats genom omfördelning av befintliga medel i Strömbackas budget. Det gäller såväl de elever som studerar vid Strömbackaskolan som de elever som valt någon annan 4

utbildningsanordnare, d.v.s. interkommunal ersättning. En försumbar del av medel har kommit från migrationsverket genom eftersök av pengar från NAV. Några direkt destinerade medel från KF eller BUN har däremot inte förekommit. Socialtjänsten Socialtjänsten har lämnat en Konsekvensanalys för Stöd till barn och familjers verksamhet vid en utökning av mottagande av ensamkommande barn, Socialtjänstens sammanfattning: Fler ensamkommande barn som ska placeras kräver utökning av antalet socialsekreterare som utreder och placerar dem samt följer upp insatsen. Uppföljning måste ske av de som har fyllt 18 år och beviljats bistånd i form av Hamnen 18 +. Vem som ska följa upp insatserna bör ses över. Några ekonomiska eller personella resurser till det finns inte i dagsläget. Övriga kostnader som idag inte täcks av ersättningen för utredningarna är tolkkostnader och resekostnader i samband med placeringar och uppföljningar av placeringar utanför Älven. Nettoresultatet för socialtjänsten vad gäller mottagande var 2010-170 tkr och 2011 224 tkr. Ett utökat mottagande riskerar ett ytterligare försämrat resultat. Hur man inom boendena och Hamnens verksamheter klarar av att tillgodose barnens/ungdomarnas behov kommer att bli avgörande för hur mycket arbete det blir för socialtjänsten med uppföljning av insatser och med behov av kompletterande insatser och därmed huruvida de resurser som finns i form av intäkter från staten kommer att räcka till. Utifrån andra kommuners erfarenheter är det positivt med ett mottagande av flickor. Då flickor är en ny målgrupp vilket innebär att det är särskilt viktigt att följa hur deras behov tillgodoses både inom socialtjänsten och inom boendena och hamnen. Överförmyndarnämnden/gode män Samtal har förts med Överförmyndarexpeditionen handläggare som är positiv till en utökning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. För genomförande bör en dialog föras under uppbyggnaden, för att säkra utvecklingen av driften. Första året blir arbetsintensivt. En nyrekrytering av Gode män behövs. Omstrukturering bör göras så att om möjligt en God man företräder fler än ett barn. Man gör en bedömning av ett behov av en utökning av administrativ personal vid Överförmyndarexpeditionen med cirka 0,5 tjänst. Fastighets och Servicekontoret Fastighetskontoret har framställt skisser för ombyggnation av de lokaler som finns lediga på Hortlaxgården och Norrgården utifrån den behovsanalys som gjorts av Arbetsmarknad och 5

vuxenutbildning. Man har också tagit fram underlag till äskande för kostnader för den, och kommer, om beslut tas att ansvara för att lokalerna iordningsställs utifrån underlaget. Norrbottens Läns Landsting (NLL) Inom NLL finns en regional flyktingsamordnare som menar att det i Norrbotten finns kompetens för stöd och rådgivning till olika enheter, anpassning till en utökning får göras. Det finns ett system för intern ersättning med en regional prislista som fungerar per automatik. Man anser att: Det är bra om verksamheten sprids till flera delar av kommunen, det blir då inte lika kännbart för den enskilda vårdcentralen. Tidigare erfarenhet från mottagande av EKB visar att behovet av kontakter med psykiatrin kommer att öka. Inom primärvården kommer varje enskilt besök av en vårdtagare att ta längre tid exempelvis utifrån att tolkning behövs. Bostäder Bostäder för mottagande av flyktingar Hösten 2011 har Piteå kommun förnyat avtalet med staten, genom Länsstyrelsen i Norrbotten, om mottagande av flyktingar. Överenskommelsen omfattar 40 nyanlända årligen gällande från och med den 1 oktober 2011 och tills vidare (Dnr 11NAV80). Separata överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn samt anordnande av boende för dem, har tidigare tecknats med Migrationsverket (Dnr 08NAV56). Ensamkommande barn Kommunen har för närvarande ett boende för ensamkommande barn, Älven, där 12 platser finns. När en plats blir ledig kontaktas Migrationsverket och en ny person anvisas till kommunen. När ungdomen fyller 18 år och har fått permanent uppehållstillstånd uppstår ett behov av egen bostad. Verksamhetschefen kontaktar PiteBo för att hitta lägenhet. För ungdomar som är 18-21 år och har flyttat ut från Älven och har förlängd vårdplan ska kommunen stå på lägenhetskontraktet till dess att vårdplanen upphör. Därefter ska ungdomen ha eget lägenhetskontrakt. Ungdomar över 18 år och som flyttat ut från Älven utan förlängd vårdplan ska ha egna kontrakt på lägenhet. Några ungdomar har redan flyttat ut från Älven och för dessa lägenheter står kommunen för närvarande på de flesta kontrakt. Avsikten är att kontraktet ska överföras till ungdomen när de fyller 21 år om de vill. Annars behåller Älven lägenheten till någon annan som är på väg att flytta ut i eget boende. Några lägenheter behöver Älven som tränings- och utslussningslägenheter, dessa kontrakt står kommunen på. För närvarande pågår en dialog med PiteBo i frågan 6

Det framtida mottagandet ska omfatta både flickor och pojkar Andelen flickor i hela gruppen ensamkommande barn är cirka 15 %. På nationell nivå tar de flesta kommuner endast emot pojkar så den erfarenhet som finns av mottagande av flickor är begränsad. Genomförandeplanen bygger på att ett av grupphemmen ska användas till mottagande för flickor vilket blir ett nytt utvecklingsområde. I Sverige har vi en, i en internationell jämförelse i många stycken långt kommen syn på jämställdhetsfrågor som ett prioriterat politikområde. Respekt för de mänskliga rättigheterna med alla människors lika värde är utgör grunden till detta arbete. Arbete med jämställdhetsintegrering är en långsiktig strategi. Inom Piteå kommun pågår nu projekt Hållbar jämställdhet (HÅJ II) som förvaltningen deltar i och en Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2012 finns för förvaltningen vilken alla verksamheter arbetar aktivt med under året. Så, ur ett jämställdhetsperspektiv kan det synas motsägelsefullt att vi vill ha ett mottagande av både pojkar och flickor, i separata grupphem. Vår grundtanke är att vi vill särskilt uppmärksamma både pojkars och flickors situation. Vi vill ge de en möjlighet att bygga sin egen identitet och komma till ett möte med det svenska samhället på ett bra sätt. Förslaget bygger på ett särskilt hänsynstagande till att de kulturella skillnaderna mellan barnens ursprungsländer och Sverige är stora. De stora grupperna barn har de senaste åren kommit från Afghanistan och Somalia där generell jämställdhetspolitik inte är lika utvecklad och inte hellre lika prioriterad. Att inrätta ett boende för flickor är en möjlighet att ordna en plattform med ett frirum som utgångspunkt för en lyckad integrering. Utifrån sekretess och hänsyn saknas tillförlitlig statistik. En bild av unga flickors situation är att deras flykt kan ha innefattat övergrupp med upplevelser som gör att de kan vara i behov av stöd av olika karaktär där den trygga plattform som ett separat boende kan innebära kan få en stor betydelse. Erfarenhet från nationell nivå visar att ett antal av de ensamkommande flickorna har egna barn och ett antal är gravida. Så, grupphemmet ska även utformas för att kunna ta emot unga mödrar med barn. Bakgrund Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning (NAV) beslutade 2011-09-08 att ge Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning i uppdrag att redovisa en genomförandeplan för ett utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, utifrån en av nämnden väckt fråga till Kommunfullmäktige under 2009. (Dnr11Nav58) Beslut om nuvarande mottagande i Piteå Beslut togs i Kommunfullmäktige (Dnr 08/KS191) att Piteå kommun tar emot ensamkommande flyktingbarn, vilket bygger på ett avtal med Migrationsverket om 12 platser (3 asyl och 9 platser för barn som har uppehållstillstånd) att nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning får ansvaret för mottagandet av barnen. I detta ingår avtalsförhandlingar med Migrationsverket. 7

Förslag från NAV till KF 2009 18 mars 2009 beslutade NAV att föreslå Kommunfullmäktige utökning av platser för ensamkommande barn (Dnr 08NAV56). Kommunstyrelsen beslutade då att inte utöka antalet platser. Kommunledningen ansåg att frågan var för tidigt ställd. Kommunen behöver skaffa sig mer erfarenhet av att arbeta med dessa frågor innan antalet platser utökas men ser gärna att nämnden återkommer med frågan längre fram. Nationellt regelverk och riktlinjer för mottagandet Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn. Migrationsverket är den statliga myndighet som på uppdrag av Sveriges riksdag och regering har huvudansvar för mottagande av asylsökande. Barns rättigheter under asylprocessen skiljer sig från vuxnas. De flesta asylsökande barn kommer hit tillsammans med en av eller båda sina föräldrar. För ensamkommande barn finns speciella riktlinjer för mottagandet. Som barn räknar vi personer under 18 år, i enighet med Barnkonventionen. Utlänningslagen säger att Migrationsverket ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Alla barn, som kan och vill, har rätt att tala och bli lyssnade på. När barnets asylskäl ska prövas ska handläggaren, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid utredningen, ett offentligt biträde eller en god man om barnet inte har någon förälder i Sverige. Alla barn har rätt att gå i skolan och kommunen där de bor ska se till att de får gå i skolan på samma villkor som andra barn och ungdomar i kommunen. Det gäller förskolan, grundskolan och gymnasiet. Den ungdom som har påbörjat gymnasiestudier före det att han eller hon fyller 18 har rätt till gymnasieutbildning. Den som är mellan 16 och 18 kan också delta i den organiserade sysselsättning som Migrationsverket ordnar för vuxna. Asylsökande barn har rätt till samma kostnadsfria sjukvård och tandvård som andra barn i samhället. Det är landstingen som ansvarar för vården. Landstingen får ersättning av staten, genom Migrationsverket, för vården av asylsökande. Den som har permanent uppehållstillstånd (PUT) har rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Barn har enligt barnkonventionen rätt att vara med sin familj. Därför försöker svenska myndigheter hitta ensamkommande barns föräldrar eller någon annan vårdnadshavare. Sökandet efter anhöriga pågår samtidigt som Migrationsverket utreder asylansökan. Målet är återförening i hemland. Om det inte är möjligt att återförenas kan barnets familj få uppehållstillstånd i Sverige. Om Migrationsverket beslutar om permanent uppehållstillstånd har barnet rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Om barnet inte har tillräckliga skäl för asyl, beslutar verket om avslag på ansökan. Beslutet om avslag kan överklagas till migrationsdomstolen, och i nästa steg Migrationsöverdomstolen. 8

Olika myndigheters ansvarsområden Migrationsverket Den 1 juli 2006 trädde de nu gällande bestämmelserna om mottagande av asylsökande ensamkommande barn i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) i kraft. Bestämmelserna innebär att staten, genom Migrationsverket, har huvudansvaret för mottagande av asylsökande, dvs. såväl vuxna som barn. Särskilda bestämmelser gäller för mottagandet av ensamkommande barn enligt 3 andra stycket LMA. När Migrationsverket anvisar ett barn till en kommun ska det vara en kommun som har en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn med verket. Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som saknar sådan överenskommelse. Migrationsverket ansvarar för att: Ta emot och prövar ansökan om asyl I förekommande fall gör åldersbedömningar Efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden Handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnen Arbeta med återvändandet för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd Göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna Teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av såväl ensamkommande barn som söker asyl som barn som beviljats uppehållstillstånd. Anvisa barnet till en kommun för boende Administrera ersättningar till kommuner Piteå Kommun Kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg av ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret gäller både asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). De kommuner som är engagerade i mottagandet kan få statlig ersättning. Kommunen ansvarar för att: Utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Utse god man. Se till att barnet får skolundervisning. Efter ett beviljat uppehållstillstånd ansvara för fortsatta insatser under barnets uppväxt samt för barnets integration. Ansvaret innebär även att stödja ungdomen i att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Länsstyrelsen Från och med januari 2011 har länsstyrelserna i uppdrag att under Migrationsverkets ledning förhandla med kommuner och andra berörda aktörer om mottagande av ensamkommande barn. 9

Länsstyrelsen ansvarar för att: Under Migrationsverkets ledning förhandla lokalt och regionalt med kommuner, kommunalförbund och andra berörda aktörer om mottagande av ensamkommande barn. Ha ett övergripande ansvar för beredskap och kapacitet för mottagande av skyddsbehövande med uppehållstillstånd i kommunerna, vilket inkluderar mottagningsplatser för ensamkommande barn. Landstinget Landstinget ansvarar för att både asylsökande ensamkommande barn och barn med permanent uppehållstillstånd får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. Socialstyrelsen Socialstyrelsen ansvarar för: Tillsyn av det kommunala mottagandet av ensamkommande barn. Arbetsförmedlingen (Af) Sedan etableringsreformen trädde i kraft i december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för att anvisa vissa nyanlända plats för bosättning i en kommun. Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Den erfarenhet som finns, utifrån den tillämpning som Af gör idag när det gäller ensamkommande flyktingbarn är att de är i studier de första åren och inte kommer ifråga för stöd via etableringsreformen. Lagstöd Nedanstående visar på grunden vilken i vissa omständigheter kompletteras med andra. Utlänningslagen (2005:716). Lag om mottagande av asylsökande 1994:137 (LMA)Migrationsverkets huvudansvar för mottagandet av asylsökande. Socialtjänstlagen 2001:453 och Socialtjänstförordning (2001:937) Lag om god man för ensamkommande barn (2005:429) Lag om hälso- och sjukvård för asylsökande Dublinförordningen (2003/343/EG) Reglerar vilken medlemsstat i EU som ansvarar för prövningen av en asylansökan som lämnas in i någon av medlemsstaterna. Förordning (2010:1 122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Sekretesslagen (1980:100) Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet samt om förbud att lämna ut allmänna handlingar. 10

Motivering till förslag till utökat mottagande i Piteå Mänskliga rättigheter Den nationella politiken säger att barn som behöver skydd ska få en fristad i Sverige. Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Den första FN-texten om mänskliga rättigheter är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Den innehåller de flesta av de rättigheter som senare har specificerats i olika internationella konventioner. Sverige har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, vilket innebär att vi förbundit oss att respektera konventionernas regler. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl. Varje sökandes skäl ska prövas individuellt. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Det övergripande strategiska området Barn och unga - Vår framtid i Piteå kommuns styr och ledningssystem har sin grund i barnkonventionen. Dess 54 artiklar säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. De stater som har anslutit sig till Barnkonventionen har åtagit sig att använda alla resurser de har för att uppfylla den. I Riktlinjer för budgetarbetet 2013-2015 föreslås att verksamhetsplan även ska utgöra folkhälsoplan samt plan för arbete med mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Humanitet Det finns fortfarande inte tillräckligt många platser för mottagande av ensamkommande barn. Det innebär att antalet barn i som bor i ankomstkommunernas tillfälliga boenden har blivit fler än beräknat, det har inneburit negativa konsekvenser för barn som vistats alltför lång tid i dessa boenden. Regional jämförelse I Piteå har vi en låg andel utrikesfödda innevånare, cirka 5 % vilket är lägst i Norrbotten. Då det gäller volym på mottagande av EKB så har vi den lägsta volymen/capita av Norrbottens kommuner enligt Länsstyrelsens statistik för 2011. Attraktiv och uthållig Piteå ska utvecklas till en plats där människor vill bo, verka och leva. Mångfald i befolkningen och att aktivt verka för en god integration av utlandsfödda är ett viktigt bidrag till ett tryggt, öppet och kreativt samhälle. Öka innevånarantalet Ett av målen för Piteå kommuns verksamhet är att Piteå år 2020 ska ha 43 000 invånare, de senaste tio årens statistik över befolkningsförändring visar att den ökning som finns utgjorts av flyttningsöverskott av utlandsfödda. Av de barn som sedan 2008 kommit till Piteå inom verksamheten Älven har ca 75 % stannat och är permanent bosatta. De är idag i arbete och/eller studier och har en önskan att förbli Pitebor. 11

Fler arbetstillfällen i Piteå Med ett utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar till totalt 32 platser skapas ett rekryteringsbehov på minst 15 främst i boendet och stödfunktioner till boendet. Ytterligare arbetstillfällen kommer också att tillkomma primärt inom vård, skola och omsorg. Befintliga lokaler i kommunal ägo kan användas Förslaget bygger på att det utökade boendet förläggs till delar av Hortlaxgården och Norrgården i lokaler som idag är står tomma. Nuvarande lokal för boende är bristfällig Älvens grupphem inryms i lokaler i Öjebyn som dels utifrån arbetsmiljöskäl och dels utifrån verksamhetsskäl är bristfälliga. För helheten är de för trånga. De boende ungdomarna har idag inte egen VC/dusch vilket är negativt dels ur hygiensynpunkt och dels ur social synpunkt då det kan bli källa till konflikter. Också ur arbetsmiljöperspektiv är lokalerna för trånga, kapprum och förvaring av personliga tillhörigheter saknas, dusch och toalett i övernattningsrum saknas. Lokalerna i Öjebyn kan förbättras och omdisponeras för att fortsatt användas som boende för barn och ungdomar. Stordriftsfördelar Ett utökat mottagande kan till en del underlätta verksamheten för grupphemmet. Nuvarande verksamhet är liten och sårbar. Exempelvis kan personalförändringar bli kännbara och perioder med stort behov av stödinsatser till boende kan innebära högt tryck på personalen. En större volym på mottagning skapar visst utrymme för omfördelning utifrån behov och ökar därmed flexibiliteten. Det kan också innebära en ökad trygghet för barnen/ungdomarna med en stabil personalgrupp. I en större verksamhet blir möjlighet att erbjuda vikarier högre sysselsättning, vilket ofta medför att vikarier blir kvar och återkommer. Migrationsverket signalerar om akut platsbrist i kommunerna De ensamkommande asylsökande barnen och ungdomarna fortsätter att öka och var under första kvartalet 2012 betydligt fler än under samma period under 2011. Under det första kvartalet 2012 har 698 ensamkommande barn/ungdomar ansökt om asyl, varav 265 under mars månad. Den 1 april befann sig 289 barn i ankomstkommunerna, d.v.s. de har inte kunnat anvisas plats i någon anvisningskommun. Därmed betraktar Migrationsverket bristen på platser som akut och uppmanar i det senaste månadsbrevet kommuner både med och utan överenskommelse om mottagande att kontakta "sin" länsstyrelse för att påbörja förhandlingar om fler platser. 12

Migrationsverket - politikområdet Det nuvarande avtalet med Migrationsverket omfattar kommunens hela flyktingmottagande och gäller totalt 40 platser/år. Inom det avtalet inryms mottagandet av ensamkommande barn på 12 platser, tre platser för asylsökande och nio platser för de som fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Integration ett samhällsuppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret för integrationsfrågorna i Piteå kommun. Integrationsuppdraget omfattar såväl nya som gamla pitebor, utlandsfödda och infödda. Uppdraget är kommunövergripande även om ingen direkt beslutanderätt finns över andra 24 nämnders ansvarsområden. Detta innebär att integrationsfrågorna måste utvecklas genom dialog, kunskapsuppbyggnad och överenskommelser. Integrationsuppdraget omfattar hela kommunen som ort och det är viktigt att kraftsamla kring integrationsfrågan genom att diskutera frågan med olika aktörer. Under 2012 kommer en ny organisation att sjösättas för Piteå kommun. Ansvaret för integrationsfrågorna kan eventuellt komma att flyttas. Migrationsverket signalerar om behov av översyn av avtal utökning av platser Som en följd av den förväntade utvecklingen bedömer Migrationsverket att behovet av platser i landets kommuner kommer att öka kraftigt. Verket bedömer att antalet asylsökande blir mellan 28 000 och 36 000 per år under perioden fram till 2015. Det är en höjning med 2 000 i förhållande till det intervall som verket tidigare har räknat med. Ökningen beror främst på en ökad anhöriginvandring och på den aktuella utvecklingen inom asylområdet. Utvecklingen ställer fortsatt stora krav på mottagandet i kommunerna. Bakgrunden till den nya bedömningen är utvecklingen i omvärlden. Situationen väntas bli fortsatt svår i Afghanistan och Somalia. Samtidigt fortsätter kampen för frihet och rättvisa i länder i Mellanöstern och Nordafrika. Verket följer särskilt utvecklingen i Syrien där inslaget av väpnat våld för närvarande ökar vilket kan få stora effekter när det gäller flyktingströmmar och rörlighet från regionen. Migrationsverkets prognos 2012-02-22 Till bilden hör prognosen att antalet ensamkommande barn och unga också höjs. År 2004 kom 388 ensamma barn 2011 kom 2657 barn. Antalet väntas bli 3 100 i år 2012 och 3 300 år 2013. Under första halvåret 2012 kommer Länsstyrelsens ansvariga att kontakta alla kommuner i Norrbotten för dialog om möjlig utökning Regeringens översyn av mottagande av EKB I betänkandet SOU 2011:64 Asylsökande ensamkommande barn. En översyn av mottagandet föreslås Migrationsverket få utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. Migrationsverket ska kunna anvisa både till kommuner som inte har träffat någon överenskommelse och till kommuner som visserligen har en överenskommelse men som för 13

tillfället inte har några lediga platser. Några särskilda skäl, som tidigare gällt, behöver inte åberopas av Migrationsverket. Bakgrunden till översynen av bestämmelserna i LMA är att förutsättningarna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn har ändrats sedan nuvarande ordning infördes 2006. Redan samma år som de nya bestämmelserna trädde i kraft fördubblades antalet asylsökande ensamkommande barn. Därefter har ytterligare stora ökningar skett årligen. I förhållande till det ökade behovet har inte tillräckligt många överenskommelser om mottagande träffats mellan Migrationsverket och kommunerna. Detta har lett till att en stor andel av de asylsökande barnen befinner sig i ankomstkommunernas tillfälliga boenden. Det har inneburit negativa konsekvenser för barn som vistats alltför lång tid i dessa boenden. Det har också inneburit högre utgifter för staten på grund av att kommunerna tvingats ordna boendealternativ som är dyrare än boenden i anvisningskommuner med överenskommelser om mottagande. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Gemensam asylpolitik inom EU? Hela Europa står inför en utmaning med åldrande befolkning, där färre arbetar. På EU-nivå diskuteras olika aspekter på hur Europa ska möta utvecklingen. Frågorna kring migration hänger nära samman med frågorna om global utveckling. Under de senaste tio åren har många viktiga förändringar skett inom EU som påverkat invandringen till Sverige. Kommer en gemensam asylpolitik inom EU? EU:s stats och regeringschefer har beslutat att EU ska ha en gemensam asyl- och migrationspolitik senast 2012 och arbetet med att genomföra detta pågår för fullt. Utmaningarna är många och på vissa områden tar det lång tid att komma överens. Exempelvis håller enhetliga miniminormer och förfaranden för asylsökande på att införas på EU-nivå. Det kan inte vara så att man som flykting, från samma land och region, i ett EU-land har 90 % sannolikhet att få asyl och 2 % sannolikhet i ett annat EU-land. Kommande EU-direktiv gäller gemensamma regler för hur och var asylansökningar ska prövas, vilken ställning och rättigheter personer som söker och beviljas asyl ska ha och vad ländernas myndigheter ska ha för uppgifter. Vilka konsekvenser en gemensam politik kan få för kommunernas roll finns det idag ingen bild av. Översyn av den statliga ersättningen (Ds 2011:34) En översyn av den statliga ersättningen till kommuner för mottagande av ensamkommande barn har gjorts på uppdrag av migrationsminister Tobias Billström. Redovisas i Ds 2011:34. Syftet med översynen är att få till stånd ett enklare och mer effektivt system för utbetalning av den statliga ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn. I översynen föreslås bland annat att ersättningen till kommunerna i större utsträckning ska ges i form av schabloner och att kommunerna i princip inte ska återsöka sina faktiska kostnader. Schablonerna föreslås sättas till 1900 kr per dygn för avtalade platser, även obelagda, och till 550 kr per dygn för familjehemsplatser som inte är avtalade. En schablon om 50 kr per dygn för god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare föreslås ersätta möjligheten att återsöka 14

kostnader för god man. Vidare föreslås att ankomstkommunerna ska ges möjlighet att teckna avtal med Migrationsverket om ankomstplatser, vilket idag inte är möjligt. I översynen föreslås också en kompletteringsregel som syftar till att ge ankomstkommunerna täckning för eventuella merkostnader som kan uppstå om antalet nya, asylsökande ensamkommande barn vida överstiger det antal platser som ankomstkommunen har avtalat med Migrationsverket. Länsstyrelsen i Norrbottens län har avgett yttrande och man delar utredningens förslag om en ökad schablonisering av de statliga ersättningarna. Nuvarande verksamhet för ensamkommande barn i Piteå De 12 platserna som finns inryms sedan starten i december 2008 i Älvens grupphem i Öjebyn. Älvens grupphem disponerar också en träningslägenhet dit ungdomarna får möjlighet att flytta under en tid innan deras 18-årsdag och flytt till eget boende. Verksamheten har utvecklats och har idag en stabil plattform där samverkan med andra involverade parter är en viktig del. Den uppföljning som gjorts visar på en god kvalitet. Hamnen 18+ är under utformning Verksamheten för EKB är under år 2011 kompletterad med Hamnen 18+. Hamnens verksamhet ska i första hand fungera som ett förlängt stöd och introduktionsverksamhet för de ungdomar som fyller 18 år och flyttar från Älven till eget boende. En utformning av verksamheten pågår i nära samarbete med Socialtjänsten. För närvarande studeras befintliga verksamheter på andra orter för att ge ett lärande till utformningen. En bedömning ska, enligt SoL 4:1 göras för varje person om ungdomens behov av fortsatt stöd och vård. En dialog pågår om hur uppföljning av dem ska göras, förslaget är att det ska göras av Hamnens personal i samverkan med personal inom Socialtjänstens enhet Stöd till försörjning som också handlägger ungdomarnas ansökningar om förssörjningsstöd. Uppföljningen kan exempelvis ske via halvårsvisa rapporter från Hamnen till Stöd till försörjning, detta är ett arbetssätt som används i andra kommuner. Ett förslag finns att ett deltagande i Hamnens aktiviteter ska vara ett villkor för att få försörjningsstöd. En särskild personalresurs med inriktning att stötta ungdomar till egenförsörjning via utbildning, i första hand yrkesutbildning ska inrättas. Verksamheten för EKB är idag organisatoriskt inordnad inom verksamheten Flyktingsamordning där även Flyktingmottagning och Hamnen 18+ verksamhet finns. Uppföljning av hittillsvarande verksamhet för EKB Älvens grupphem har funnits i drygt tre år. Perioden har kännetecknats av en hela tiden pågående utvecklingsprocess som inneburit ett stort lärande för alla involverade parter. Konstaterade behov har hanterats. Verksamhetsbeskrivningar har formulerats med utgångspunkt utifrån gällande styrdokument. Utifrån dem har sedan handlingsplaner och rutiner formulerats. Revisionens granskning De förtroendevalda revisorerna i kommunen gjorde i mars 2010 en granskning med stöd av Komrev PricewaterhouseCoopers. Granskningen visar att verksamheten i allt väsentligt bedrivs ändamålsenligt och att den interna kontrollen är tillräcklig. 15

Förvaltningens utvärdering Uppdraget utfördes under februari till maj 2010 med stöd av European Minds. Resultatet visar att Piteå kommun genomfört mottagandet på ett jämförelsevis välorganiserat sätt och med stort engagemang från berörda kommunala verksamheter och samverkansparter. Socialstyrelsens inspektioner Representanter för Socialstyrelsen har utifrån sitt tillsynsansvar utfört två inspektioner under 2011. Bedömningen har vid dessa båda tillfällen varit att man bedömer att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning. Förvaltningsintern utvärdering av Hamnens verksamhet En uppföljning av den nystartade verksamheten har gjorts efter ett kvartals drift. Den påvisar ett tydligt behov från ungdomarnas sida och anger utvecklingsområden både från ungdomarnas och från personalens håll. Faktaavsnitt använda begrepp Flykting Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper. Flyktingkonventionen finns inskriven i den svenska lagen tillsammans med regler om flyktingstatusförklaring. Flyktingstatusförklaringen är ett internationellt begrepp som grundar sig på FN:s flyktingkonvention och EU- regler. Även om du inte är flykting enligt FN:s flyktingkonvention kan du ändå ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Som skyddsbehövande kan du få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Alternativskyddsstatusförklaring Du är enligt lagen alternativt skyddsbehövande om du löper risk att: straffas med döden utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper en allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. 16

Alternativ skyddsstatusförklaring är en internationell statusförklaring som grundar sig på EUregler. Övrig skyddsstatusförklaring Du är enligt lagen övrigt skyddsbehövande om du behöver skydd på grund av: yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till ditt hemland på grund av miljökatastrof. Övrig skyddsstatusförklaring är en svensk statusförklaring som endast gäller i Sverige. Synnerligen ömmande omständigheter Synnerligen ömmande omständigheter kan vara en grund för uppehållstillstånd i Sverige. Det handlar om situationer där omständigheterna är sådana att den sammanvägda situationen framstår som synnerligen ömmande. Det gäller exempelvis personer som lider av en livshotande sjukdom som han eller hon inte kan få behandling för i hemlandet. Tillståndsgrunden synnerligen ömmade omständigheter ska enligt lagstiftningen tillämpas i undantagsfall. Dublinförordningen Dublinförordningen gäller i EU:s medlemsländer samt i Norge och Island. Genom Dublinförordningen reglerar länderna vilket land som ska ansvara för asylärendet. Det innebär att en asylsökande inte har rätt att välja vilket land som ska utreda och pröva skälen för asyl. Inledningsvis bedömer därför Migrationsverket om det är Sverige som ska pröva asylansökan eller om det finns ett annat land som i första hand är skyldig att göra det. Asyl Skydd. Ett uppehållstillstånd som beviljas en utländsk medborgare eller statslös därför att han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Asylsökande är den som tar sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord. Permanent uppehållstillstånd (PUT) Den som får permanent uppehållstillstånd har rätt att bo, arbeta och leva här på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Den kan resa in och ut ur landet, men när personen åker från Sverige måste du hen ett giltigt pass för att kunna återvända. På Migrationsverkets hemsida www.migrationsverket.se och på SKLs sida http/ensamkommandebarn.skl.se finns ytterligare information. 17

Budget Budget för att genomföra grupphemsverksamhet för ensamkommande flyktingbarn baseras på ett mottagande som omfattar 32 platser. Budgeten baseras på att intäkterna från Migrationsverket täcker kostnaderna för boendet. Beräkningarna är gjorda utifrån att grupphemmen är fullbelagda. I en uppstartsfas är hemmen inte fullbelagda från start. En planering ska göras för uppstartsfasen utifrån när de tänkta lokalerna kan vara färdigställda och personalbemanning görs utifrån den. I full drift blir det en liten differens då platser är obelagda ett fåtal dygn i väntan på nya barn, men då det är en marginell effekt har hänsyn inte tagit till den i beräkningarna Ersättningar från Migrationsverket Intäkter Intäkter från Migrationsverket för 32 boendeplatser som är belagda Summa: 22 192 000 Kostnader Kostnader för grupphemsverksamhet Personal 14 251 915 Hyror 2 007 000 Övrigt 5 933 085 Summa: 22 192 000 Bilagor 1. KF 110 Mottagande av ensamkommande barn i Piteå, Dnr 08/KS191 2. Fördelning av medel från Migrationsverket för ensamkommande barn. Dnr 08NAV56 18