Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014
Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som ingen annan möjlighet att ge sina barn kärlek, omtanke och värderingar. Föräldrar som förmedlar både värme och ramar får barnet att känna tillit till vuxenvärlden och till samhället. Föräldrar kan påverka förutsättningarna för barnets fysiska men också psykiska hälsa. Men att vara förälder är också svårt. För att förbättra möjligheterna för föräldrar att kunna ge sina barn en trygg och bra uppväxt har regeringen tagit fram en strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Att satsa på föräldrastöd skapar förutsättningar för bättre uppväxtvillkor för våra barn. För att föräldrar ska kunna axla den roll som förväntas av dem har samhället skyldighet att ge dem olika former av stöd (Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, SOU 2008:131). att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den kan till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället (Barnkonventionen) I den nationella strategin definieras föräldrastöd som: en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk. Övergripande mål med den nationella strategin är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnens uppväxttid. I strategin nämns också tre delmål: Bild 1. Mål gällande nationell strategi för utvecklat föräldrastöd. Källa: SOU, 2008:131 En strategisk plan för kommunen är tänkt att dels inspirera att fortsätta utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planeringsoch utvecklingsarbetet i kommunerna kring föräldrastöd. Bakgrund Statens Folkhälsoinstitut (FHI) valde 2009 ut tio projekt som under 2010 och 2011 fick dela på 70 miljoner. Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö (HSN4- kommuner) fick tillsammans med Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ca 4,2 miljoner. Tjörns kommun har varit ansvarig för budgeten och återrapporteringen till FHI. Medlen har använts till samverkansinsatser, kartläggningar och lokalt samordningsarbete.
Lokal organisering En ledningsgrupp på chefsnivå med representanter från förskola, skola, fritid, MVC- Fröja, primärvården- BVC, IFO och Folkhälsan har organiserat och samordnat insatser under dessa två projektår. En lokal process-samordnare har haft en central funktion i detta arbete. Denna grupp har ansvarat för uppföljning och återrapportering till Folkhälsorådet. Följande insatser har påbörjats/utvecklats under projekttiden: Kartläggning via telefonintervjuer med föräldrar Kartläggning av vad som redan finns av föräldrastöd Organisering av samverkan och samordning via ledningsgrupp med arbetsgrupper Utveckling av Föräldrarådgivningen med tillgänglighet för råd/vägledning kring vardagssituationer (0-18 år) Organisering av föräldrastödsprogram bl a i samverkan med Vuxenskolan Öppna föreläsningar för föräldrar och andra vuxna utifrån önskemål och behov Familjecentral-konceptet med påbörjade diskussioner och studiebesök Utbildning för förskole- skol- elevhälsa- MVC- och BVC personal i dialogbaserat förhållningssätt för att möta föräldrarna kring olika teman. Ett nytänkande kring föräldramöten. Från denna utbildning har olika samverkansgrupper formerats Marknadsföring och information om föräldrastöd via folder och film Utveckling av hemsida för föräldrar i kommunen med relevanta länkar www.stenungsund.se/foralder En strategisk plan samt samverkans- och handlingsplan för 2012 Deltagande i EU-konferensen Euro-Child kring föräldrastöd i Holland, maj 2011 med praktiska exempel från Föräldrarådgivningen och Fröjas grupper med unga föräldrar. Stenungsunds kommun deltar i ett EU-dokument kring föräldrastöd 2012. Kommunen fick inbjudan till snarlik EU-konferens i Wales, december 2011 men tackade nej. Fortsatt utbyte av erfarenheter och deltagande via bl a dokumentationsmaterial. Samverkansinsatser med de andra deltagande kommunerna t ex seminarier, hemsidorna, erfarenhetsutbyte Kartläggning som utgångsläge Under våren 2010 gjordes 137 telefonintervjuer med föräldrar i Stenungsunds kommun och en kartläggning av de aktörer som finns på föräldrastödsområdet i kommunen. Telefonintervjuerna genomfördes i samverkan med Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet. Det som tydligast framkom av intervjuer med föräldrar och aktörer var att mycket bra redan görs för föräldrar i Stenungsunds kommun men att varken föräldrar eller aktörer känner till allt som finns att tillgå. Marknadsföring av och information om befintligt föräldrastöd är en viktig del i det framtida arbetet. Det som föräldrar efterfrågade i Stenungsund var till största delen individuell rådgivning. Detta kan ske antingen via föräldratelefon och/eller en lokalt förankrad webblösning alternativt rådgivning från professionella. Det föräldrarna önskade var att få svar på snabba frågor, få råd, stöttning och information. Det gemensamma är snabb hjälp och återkoppling - en räddning i stunden.
Därefter kom önskemål om mötesplatser där det gemensamma syftet är att skapa nätverk och erfarenhetsutbyte. Behov av att möta föräldrar som har fått andra eller tredje barnet förekom också, inte bara vid första barnet. Föreläsningar/temakvällar och gruppverksamhet/kurs var andra önskemål, samt en stor och bra lekplats som mötesplats. Möten mellan föräldrar är en viktig del i föräldrastödsarbetet likväl som möten mellan de professionella. Intervjuer med de föräldrastöds-professionella i kommunen verifierade att föräldrar vill ha någon typ av kanaler där de kan komma med frågor och få snabba svar. Föräldrar idag är pålästa och kunniga men de känner sig osäkra på om de verkligen gör rätt och är tillräckligt duktiga i sitt föräldraskap. Ytterligare en intervjuomgång genomfördes under hösten 2011 med 125 st svarande föräldrar. Resultatet från denna intervjuomgång stärkte det som framkom vid första intervjutillfället. Det framtida Föräldrastödet i Stenungsunds kommun Grundläggande utgångspunkter för föräldrastödet Aktörer inom utbildning och barnomsorg, individ- och familjeomsorg, kultur, fritid och folkhälsan i Stenungsunds kommun bör i samverkan med primärvården, tandvården, ideella och idéburna organisationer erbjuda föräldrar ett sammanhållet och kontinuerligt stöd under barnets hela uppväxt 0-17 år. Insatser skall baseras på föräldrars behov, intresse och möjlighet att delta i föräldrastödjande insatser. Stödet skall vara tillgängligt och anpassas till pappor såväl som mammor, till föräldrar med olika arbets- och livssituationer samt olika familjekonstruktioner. Det generella föräldrastödet, som riktar sig till alla föräldrar i kommunen, skall genomsyras av en tro på alla föräldrar vill sina barn väl och har förmåga att vara goda föräldrar. Stödet skall vara frivilligt, vägledande och syfta till att stärka föräldrars förmåga att utveckla en god relation med sina barn. Insatser skall stärka föräldrars tro på den egna förmågan. Mål Föräldrastödet ska utformas så att det främjar barns välfärd och hälsa Föräldrastödet bör ha ett Salutogent och ett tydligt Barnperspektiv Föräldrastödet ska vara mångfacetterat och varierat Föräldrastödet ska erbjudas alla föräldrar Föräldrastödet ska uppmuntra nätverksbyggande. Föräldrastödet bör återkommande diskuteras med föräldrar Föräldrastödet bör innehålla en bra kombination av generell och individuell vägledning Föräldrastödet ska verka i ett tvärsektoriellt verksamhetsfält De grundläggande utgångspunkterna kring föräldrastödet skall underhållas genom nätverksutveckling och gemensamma utbildningstillfällen mellan olika föräldrastödsaktörer i Stenungsunds kommun.
Erfarenheterna från projektet Föräldrastöd A till Ö och insatser/aktiviteter som utvecklats under projekttiden ligger till grund för en fortsatt vidareutveckling. De genomförda kartläggningarna ska följas upp och resultatet användas som stöd för relevanta insatser. Nya kartläggningar görs vid behov. Fortsatt tvärsektoriell samordning och samverkan är en förutsättning för hållbar utveckling och varaktighet. En ledningsgrupp med representanter från förskola, skola, fritid, MVC- Fröja, primärvården (BVC), IFO och Folkhälsan bör fortsätta organisera och samordna insatserna utifrån de nationella strategierna för ett utvecklat föräldrastöd. Folkhälsorådet har ett speciellt ansvar att följa upp gruppens arbete och återrapportera till Kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdnämnd 4. Ekonomiska aspekter Föräldrastödsarbete pågår dagligen i de olika verksamheterna. Samordning och samverkan behöver ständigt vårdas och vidmakthållas för en långsiktig hållbar utveckling. Tid för detta arbete bör finnas som en del i ordinarie arbete men specifika medel behöver finnas för vidareutveckling av behov, intresse och idéer. Folkhälsorådet ansvarar för denna del i kommunikation med Kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Framtida organisering Handläggare: Kerstin Ahlén, utvecklingsledare Folkhälsa Carina Johansson, samordnare Föräldrastödet