Examensarbete 10 poäng C- nivå

Examensarbete 10 poäng C- nivå BYGGARBETARES EXPONERING FÖR DAMM VID OMBYGGNADSARBETE I ETT KÖPCENTRUM. Reg.kod: Oru- Te- EXA096- B101/07 Aynur Akgül Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2007 Examinator: Tord Larsson Handledare: Göran Stridh CONSTRUCTION WORKERS EXPOSURE TO AIRBORNE DUST AT RECONSTRUCTION IN A COMMERCIAL CENTER. Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Examensarbete 10 poäng C- nivå BYGGARBETARES EXPONERING FÖR DAMM VID OMBYGGNADSARBETE I ETT KÖPCENTRUM. Reg.kod: Oru-Te- EXA096- B101/07 Aynur Akgül Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2007 Examinator: Tord Larsson Handledare: Göran Stridh CONSTRUCTION WORKERS EXPOSURE TO AIRBORNE DUST AT RECONSTRUCTION IN A COMMERCIAL CENTER. Godkänd Örebro den Tord Larsson Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

SAMMANFATTNING Rivnings- och ombyggnadsarbete i byggbranschen alstrar stora mängder skadligt damm, dels inhalerbart damm som man inandas genom näsa och mun, dels respirabelt damm, som är den finaste fraktionen av damm och som når längst ner i luftvägarna till alveolerna i lungorna. Respirabelt kvarts (kristallin kiseldioxid) är en delmängd av det damm som kan tränga långt ner i luftvägarna och vid inandning ge upphov till den obotliga sjukdomen silikos. Vid arbete under sådana förhållanden krävs lämpliga andningsskydd och utrustning som minskar dammspridning. För respirabelt kvartsdamm ligger det hygieniska gränsvärde för arbetsplatser så lågt som 0,1 mg/m³, för respirabelt damm 5mg/m³ och för inhalerbart damm 10mg/m³. Mätningar vid ombyggnaden på Krämaren utfördes under pågående arbete med rivningen. Arbete som pågick, var bilning av golv och väggar, rivning av betong, trä, gips, ytong, marmor, tegel och spånskiva. Alla arbetsmoment var kraftigt dammalstrande. Överenskommelse mellan entreprenör och butiker i köpcentrumet medförde att arbetsmoment som orsakade störande stomljud endast fick utföras fram till 10.00 då butikerna öppnade. Detta medförde viss avvikelse från normal provtagningsstrategi. Vare sig gränsvärdet för inhalerbart eller respirabelt damm överskreds vid någon mätning, medan gränsvärdet för kvarts överskreds vid hälften av fallen. Jämfört med andra mätningar i ROT- sektorn skiljer sig denna mätning genom att ca 50 % av mätningar av inhalerbart damm och ca 20 % av mätningarna av respirabelt damm överskred gällande gränsvärde. Orsaken till de låga värdena funna vid mätningarna i Krämaren borde vara att den öppna mätplatsen med mycket god luftgenomströmning. 1

SUMMARY Demolition and rebuilding of constructions generate vast volumes of harmful inhalable and respirable dust. Quartz, a part of the respirable dust, is an especially harmful compound, which can deposite in the lungs and cause the incurable decease silicosis. Work under conditions where quartz can be generated demands suitable personal protection devices and other equipment, which minimize the dust exposure. Measurements at reconstruction of the galleria Krämaren were performed at demolition of concrete, wood, gypsum boards, light concrete, marble, brick and particleboards. All this moments create hugh volumes of dust. Agreement between the constructor and the shops implied that generation of disturbing noise only could be done prior to 10 o clock in the mornings. This necessitated certain deviation from normal sampling strategy. Neither the limiting values for inhalable nor for respirable dust was exceeded at any of the measurements. On the other hand the limiting value for quartz was exceeded in 50% of the measurements. Compared to results for corresponding work in dwellings the presented results are much better. One reason could be the open space with very good ventilation in the galleria compared to the limited spaces in kitchen and bathrooms in dwellings. With direct reading instruments specially dust generation parts of the work were identified, where personal protection devices must be used. Keywords Demolition, exposures, inhalable dust, respirable dust, quartz, area measurements. 2

FÖRORD Jag gjorde det här arbetet tillsammans med Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Jag vill tacka Göran Stridh för hans hjälp och idéer till detta arbete och för att jag kunde använda all material som jag behövde. Jag tackar mycket hans kollegor Lennart Andersson, Britt- Marie Isaksson och övriga personal som hjälpte mig. Örebro i juni 2007 Aynur Akgül 3

Innehållförteckning SAMMANFATTNING 1 SUMMARY 2 KEYWORDS 2 FÖRORD 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 INLEDNING, BAKGRUND, SYFTE, FÖRETAG OCH BESKRIVNING AV MÄTOBJEKT Inledning 6 Bakgrund Syfte Företaget NCC Mätobjektet Krämaren LITTERATURSTUDIE, RIVNINGSMETODER OCH MÄTMETODER 11 Litteraturstudie Rivningsmetoder Mätmetoder ANVÄNDA MÄTMETODER, UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH ANALYSER 20 Provtagningmetoder och provtagningsutrustning Utförda mätningar Analyser RESULTAT, DISKUSSION OCH SLUTSATSER Resultat 22 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 26 Diskussion Slutsats 4

REFERENSER 28 BILAGOR 29 Provtagningsanvisningar Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Stationär dammätning Inhalerbart damm Gravimetrisk bestämning av damm i luft Kvarts Respirabelt damm Analysprotokoll Bilagor 6-9 Vägning Bilagor 10-24 DataRam 5

INLEDNING, BAKGRUND, SYFTE, FÖRETAG OCH BESKRIVNING AV MÄTOBJEKT Inledning Projektet avsåg att beskriva dammexponeringen vid rivning respektive nykonstruktion av affärslokaler i ett köpcentrum. Projektet pågick under vinter/vår 2007. Projektet bedrevs i samarbete mellan Örebro universitet, NCC Construction, Örebro och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Bakgrund Projektet avser att beskriva dammexponeringen vid rivning av affärslokaler i ett köpcentrum. Dammiga byggarbetsplatser kan ge upphov till kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, som är obotlig och kan drabba också icke- rökare som arbetat i dammiga miljöer. Det har dykt upp omkring tio nya fall av stendammslunga till följd av exponering för kvarts de senaste åren, säger Leif Aringer, läkare på Arbetsmiljöverket. De flesta fallen har varit ganska lindriga, men det handlar om människor i yrkesverksam ålder, och det definitivt en varningssignal. Ett av nya fallen slutade också med att den drabbade avled. Det var en ugnsreparatör som hade kommit att kontakta med stora mängder uppvärmt kvartsdamm, som är extra aggressivt, säger Leif Aringer. Silikos har blivit så ovanligt att det finns risk att röntgenläkare inte klarar av att känna igen förändringarna, säger han. De nya fallen har främst upptäckts i södra Sverige, bland stenbrottarbetare i Skåne. Många använder också enkla andningsskydd, och tror att de är säkra. De små kvartspartiklarna tar sig dock genom dessa masker. För att vara skyddad i en utsatt miljö krävs minst en mask som täcker halva ansiktet, och är utrustat med ett ordentligt filter av en typ som kallas P3. Andra sätt att skydda sig från skadligt damm är att använda vatten som binder dammet, ha utsugningsutrustning som ventilerar ut dammet, eller att kapsla in det man arbetar med så att damm inte sprider sig. 6

Syfte Syftet med detta examensarbete var att mäta totala dammexponeringen vid rivningen av i samband under ombyggnad. Mätresultaten ska kunna att jämföras med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS 2005: 17). Arbetet syftar även att identifiera särskild dammande moment, där personlig skydd utrustning kan komma att behövas. Ett tredje syfte är att kunna jämföra med liknande studier i andra ROT- projekt. 7

Företaget NCC NCC: s kvalitetspolicy lyder: (www.ncc.se) Kvalitetsbegreppet i NCC innebär att styra verksamheten utifrån deras värderingar. I de enskilda projekten betyder det, att de tar reda på vad deras kunder förväntar sig. Den informationen ligger sedan till grund för vilka konkreta krav de ställer på deras sätt att arbeta i projekten för att nå rätt kvalitet. NCC har ett processorienterat verksamhetssystem som stöd i arbetet. De följer upp tillämpningen av och effektiviteten i, deras process samt dess förmåga att åstadkomma förväntat resultat. NCC: s verksamhetssystem i Sverige är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 respektive ISO 14001. Arbetsmiljö & Hälsa En trygg och säker arbetsplats är något varje medarbetare måste kunna förvänta sig att möta i sitt dagliga arbete. Minst lika viktigt är att deras medarbetare ska orka med inte bara arbetslivet utan även ha krafter kvar för sin fritid både nu och i framtiden. NCC arbetar långsiktigt med arbetsmiljö- och hälsofrågor på alla nivåer i organisationen. Det har resulterat i en halvering av arbetsolyckorna på en tioårsperiod samt att NCCs sjukfrånvaro har minskat med 15 procent på en treårsperiod. NCC har ett processorienterat verksamhetssystem som stöd i arbetsmiljö- och hälsoarbetet. NCC: s miljömål är: - Skapa hälsosamma bebyggda miljöer - Minska klimatpåverkan - Minska användningen av skadliga ämnen - Bidra till återvinning av material och använda produkter Det första målet är en av förutsättningarna för att NCC ska kunna ge kundvärde genom sina produkter och tjänster. Det andra målet fokuserar på en global miljöfråga, där byggbranschen bidrar mycket och därmed har stora möjligheter att påverka. Nyttan för NCC och deras kunder är effektiviseringar, och därmed kostnadsminskningar, inom energi- och logistikområdet. Det tredje målet understöds av att de ställer krav på det kemiska innehållet i byggvaror enligt kraven i BASTA-systemet. Tillverkare och importörer av varor som ska användas i NCC:s projekt ska ansluta sig till BASTA och leva upp till kraven i BASTA:s avtalsvillkor. Kraven enligt BASTA gäller i NCC från 1 januari, 2006. Mer information om BASTA finns på BASTA:s webbplats 8

Det fjärde målet innefattar arbete med material- och resurshushållning ur ett brett perspektiv, t.ex. när det gäller val av vilka material vi bygger in i våra konstruktioner och effektiv källsortering på bygget. Miljöledningssystemen inom NCC: s olika affärsområden uppfyller de krav som ställs enligt ISO 14001, och ledningssystemen är certifierade av Det Norske Veritas. Det systematiska miljöarbetet medför att NCC får nya uppdrag; det lönar sig konkret att satsa på miljön. NCC Boende vann Stockholms stads stora miljöpris på sju miljoner kronor för bästa nybygge i Hammarby sjöstad. BASTA-projektet syftar till att fasa ut användningen av ämnen med särskilt farliga egenskaper ur kemiska produkter och byggvaror. Det är uppbyggt kring fyra viktiga delar: - Bedömning av byggvarors egenskaper i stället för jämförelse med ämneslistor - Leverantören kvalificerar sina varor i stället för kunden som diskvalificerar - Kvalitetssäkrad egendeklaration i stället för tredjeparts granskning av byggvarorna - leverantören tecknar avtal - stickprovsmässiga revisioner - Fritt tillgänglig databas med kvalificerade byggvaror Beskrivning av mätobjekt Krämaren i Örebro (www.obo.se) är en av Sveriges äldsta inomhus gallerior. År 2007 sker en rejäl upprustning av detta köpcentrum. NCC har fått uppdraget att modernisera gallerian med ett 40- tal affärer med drygt 10 000 kvadratmeter. Krämaren invigdes 1963 och består av en låghusdel- där gallerian är inrymd-samt två höghus med lägenheter ovanpå. Allt som allt 17 våningar högt. Den totala kostnaden för butiksdelen och de två höghusen uppgick 1963 till 35 miljoner kronor. Centrumanläggningen är i behov av en genomgående renovering. Under ombyggnationen ska de förvanskningar, av den utvändiga arkitektoniska grundtanken, som tillkommit rensas bort. NCC räknar nu med att bygga om för 100-150 miljoner kronor. 1959 påbörjades arbetet med att bygga det nya kvarteret Krämaren. Byggnadens bottenplan med Varuhuset Krämaren täcker hela kvarteret. Ovanpå varuhusets tak anlades en trädgård, då den största i Norden som anlagts på en takterrass. Här byggdes också två 13- våningars höghus. Varuhusets fasad är klädd med teak medan höghusens fasadklädsel består av emaljerade stålplåtar i åtta olika nyanser. Arkitekternas tanke var att det emaljerade stålet skulle spegla himlens skiftande färger. Varuhusets Krämaren utgjordes av cirka 7000 kvm försäljningsyta som fördelas mellan 24 privata företagare. Även de mest nytänkande och moderna idéerna blir med tiden föråldrade. Drygt 20 år efter den stora invigningen var det nya trender som gällde för ett varuhus funktion och utseende, nu skulle det vara gallerior. Under 1985 påbörjades en renovering som 9

genomfördes etabvis. Det byggdes den portal som gick igenom Krämaren från Köpmangatan till Drottninggatan in i huset. Här fanns också en trappa till Drottninggatan 29:s ingång som nu togs bort. Butiksyta ökade varuhusets totala yta med hela 2500 kvm. Innan renoveringen genom fördes var antalet butiker 24 stycken, efteråt hade antalet ökat till 46. Alecta har av Örebrobostäder AB förvärvat varuhusdelen plan 1-5 i fastigheten Kv. Krämaren 23 i Örebro. Aberdeen Property Investors förvaltar fastigheten och har i uppdrag att vidareförädla fastigheten. Målet är att bygg om varuhusdelen för utöka handelsytorna och göra fastigheten attraktivare och mer tillgänglig för både kunder och närigskidare. Ombyggnaden av Örebros köpcentrum Krämaren till en modern galleria kommer att påbörjas i april 2006. Köpcentrumets totala yta på 10,000 kvm kommer att genomgå en omfattande förnyelse som beräknas vara färdig hösten 2007. 10

LITTERATURSTUDIE, RIVNINGSMETODER, OCH MÄTMETODER Projektet inleddes med en litteraturgenomgång över vilka studier av samma typ som fanns tillgängliga i olika databaser. Dessa var: 1. Byggdamm vid ROT- arbeten. Mätprojekt Arbetsmiljöverket 2004. 2. Kvarts Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1992: 16 3. Hygieniska gränsvärden och återgärd mot luftföroreningar. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005: 17 4. Provtagningsinstruktion för inhalerbart damm med IOM- provtagare, PIN 11:54, Arbetsoch miljömedicinska kliniken 2007. 5. Provtagningsinstruktion för damm i luft, respirabelt, PIN 11:02, Arbets- och miljömedicinska kliniken 2007. 6. Provtagningsinstruktion för kvarts i respirabelt damm, PIN 11:03, Arbets- och miljömedicinska kliniken 2007. 7. Fältmätinstruktion Personaldataram pdr 1000, FMI 09:31, Arbets- och miljömedicinska kliniken 2007. 8. Metodserien, provtagning av totaldamm och respirabelt damm, metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen 1979. 9. Analysmetod för gravimetrisk bestämning av damm i luft, AME 11:03, Arbets- och miljömedicinska kliniken 2007. 10. Analysmetod för kvarts i luft, AME 11:33, Arbets- och miljömedicinska kliniken 2007. Artikel 1 ovan beskriver mätning av byggdamm vid ROT-arbete i kök och badrum i bostäder och visar många överskridanden av gällande hygieniska gränsvärde av samtliga dammsorter. Artiklarna 2-3 beskriver gällande regler för maximala koncentrationen av olika ämnen, däribland olika damm och kvarts, i arbetsmiljöer. Artiklarna 4-8 behandlar sätt att genomföra provtagningar av damm och kvarts i arbetsmiljö. Artiklarna 9-10 innehåller anvisningar för analys av damm och kvarts så att erhållna värden kan jämföras med gällande hygieniska gränsvärden. Andra mätningar (MÄTPROJEKT ARBETSMILJÖVERKET 2004) Byggdamm vid ROT- arbeten Arbetsmiljöverket har uppmärksammat bristen på mätningar av damm på byggen. Mätningar saknas i stort sett från början av 1990- talet fram till idag. Därför beslutade verket att mäta damm i byggverksamhet under 2004 för att få en bild av läget som det ser ut nu. Inom fem av Arbetsmiljöverkets tio distrikt har därför genomförts mätningar av olika typer av bygg damm vid rivnings- och ombyggnadsarbete (ROT- arbeten) under 2004. Rivnings- och ombyggnadsarbete (ROT-arbeten) alstra stora mängder skadligt damm, dels inhalerbart damm som man inandas genom näsa och mun, dels respirabelt damm, som är den finaste fraktionen av damm, som når längst ner i luftvägarna till alveolerna i lungorna. Resbirabelt kvarts (kristallin kiseldioxid) är en delmängd av det damm som kan tränga långt ner i luftvägarna och vid inandning ge upphov till den obotliga sjukdomen silikos. Vid arbete under sådana här förhållanden krävs lämpliga andningsskydd och utrustning som minskar dammspridningen. 11

För respirabelt kvartsdamm ligger det så lågt som på 0,1 mg/m 3, för respirabelt damm på 5 mg/m 3 och för totaldamm (delmängd av den totala mängden partiklar i luften) på 10 mg/m 3. Mätningar vid 20 olika arbetsplatser utfördes under pågående arbete med badrums- och köksrenoveringar. Bilning av golv och väggar, slipning av ytor och fräsning av spår för nya el- och vattenledningar är kraftigt dammalstrande. Ytterligare fem arbetsplatser ingick i studien, där arbete pågick med slipning av klinkers och betongväggar, totalrivning mm. Resultat: Respektive gränsvärde vid badrums- och köksrenoveringar överskreds enligt följande: Vid 16st av totalt 25 mätningar (64 procent) av respirabelt kvarts Vid 4st av totalt 27 mätningar (15 procent) av respirabelt damm Vid 11st av totalt 17 mätningar (65procent) av totaldamm Vid 8st av totalt 15 mätningar (53procent) av inhalerbart damm Gällande hygieniska gränsvärden överskreds vid nästan hälften av mätningarna. Andningsskydd är nödvändigt för att inte andas in de skadliga, och vissa fall, osynliga dammpartiklarna. Men ännu bättre skydd uppnås, om arbetet utförs på sådant sätt att det damm som bildas tas om hand direkt vid källan och inte sprids. En kombination av andningsskydd och ventilation/utsug kan behövas. Bäst effekt för att minimera dammspridning fann man vid den arbetsplats, där två hjälptes åt en skötte bilningen, det andre slangmunstycket som hölls alldeles intill spettet. Verktyg med integrerade utsug visade sig också fungera bra. Även andra på arbetsplatsen, som inte arbetar med de dammalstrande momenten, behöver skyddas mot exponering. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1992, AFS 1992: 16 "KVARTSKUNGÖRELSE" Kvartsförekomsten i dammet på byggarbetsplatsen innebär att tillämpliga delar av Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1992: 16 om kvarts ska följas. Detta innebär att bl. a. att skriftliga hanterings- och skyddsföreskrifter ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och att arbetsgivaren se till att exponeringsmätningar görs. Arbetstagarna ska genomgå läkarundersökning om halva gränsvärdet för kvarts överskrids om tiden för arbetsuppgifterna regelmässigt motsvarar minst halva arbetstiden för heltidsanställd. Arbetsmiljöplanen vid arbetsstället ska också kompletteras med vilka åtgärder som ska vidtas för de arbetstagare som exponeras för kvartshaltigt damm så att arbetsmiljön uppfyller arbetsmiljölagen. Kvarts är ett mineral som uteslutande består av kristallkiseldioxid (SiO2). Det är ett av den kontinentala jordskorpans vanligaste mineral. Av den kontinentala jordskorpans mineralogiska sammansättning utgör kvarts 11 volym-%. Mineralet är ofta gråvitt och halvgenomskinligt men kan förekomma i ett flertal färgvarianter. Ibland förekommer kvarts som glasklar sk bergkristall, violett ametist, gul citrin, vit mjölkkvarts, röd rosenkvarts eller svartbrun rökkvarts eller "röktopas". Vid upphettning till 870ºC omvandlas kvarts till tridymit och vid 1470ºC till kristobalit, vilka båda mineral är andra modifikationer av kristallin kiseldioxid. Omvandlingarna är revelsibla men mer eller mindre tröga, varför flera former av kristallin kiseldioxid kan förekomma samtidigt vid rumstemperatur. Även amorf kiseldioxid, bl.a. förekommande som kiselgur, kan 12

genom upphettning omvandlas till kristobalit eller tridymit. Sådana omvandling kan börja redan vid temperaturer överstigande ca 400ºC. Kvarts, tridymit och kristobalit är olösliga i vanliga syror med undantag för fluorvätesyra. Då kvarts är ett vanligt mineral i våra bergarter kan personer sysselsatta inom gruv- och stenindustri liksom personer sysselsatta med krossning av sprängsten eller krossning och sortering av material från grustag lätt bli exponerade för kvartshaltigt damm. Inom järn- och stålindustri används kvartshaltigt material i bl.a. ugns- och skänkinfodring samt som formmaterial i gjuterier. Hälsoeffekter: Vid inandning av damm innehållande kristallin kiseldioxid föreligger risk sjukdomen silikos (stendammlunga). Förutsättningen för att dammet skall kunna framkalla silikos är att det via luftrörens finaste förgreningar når enda ner till lungblåsarna, de s.k. alveolerna. Man räknar med att det huvudsakligen är partiklar mindre än 5µm som kan tränga så djupt. Sådana partiklar kan inte observeras med blotta ögat. Om kvartsdammet trängt ner i lungorna, har kroppen små möjligheter att göra sig kvitt partiklarna. Även om man andas ut en del och en annan del transporteras bort via lymfvägarna, ger fortsatt tillfördels en ökad ansamling av damm i lungvävnaden, där partiklarna kan utöva sin silikosframkallande verkan. Sjukdomen som är obotlig leder i framskridet stadium till nedsatt lungfunktion och ökad belastning på hjärt- kärlsystemet. I regel uppträder silikosen först 10 till 30 år efter det att expositionen för kvartshaltigt damm börjat. Vissa undersökningar talar för att respirabelt damm av tridymit och kristobalit har en kraftigare silikosframkallande effekt en kvarts. Vid bedömning av yrkesrisker är det därför nödvändigt att veta i vilken proportion olika slag av kristallin kiseldioxid ingår i dammet på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) Definitioner: Luftförorening: Ämne eller en blandning av ämnen som finns i luft i en halt som kan medföra besvär eller ohälsa. Exponeringsmätning: I vårt fall inhalerbart damm, kvarts i respirabelt damm. Mätning av halten av ett ämne i andningsluften, oftast med personburen utrustning. Hygieniskt gränsvärde: Högsta godtagbara genomsnitthalt (tidsvägmedelvärde) av en luftförorening i inandningsluften. Ett hygieniskt gränsvärde är antingen ett nivågränsvärde eller ett takgränsvärde. Nivågränsvärde: Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag. Takgränsvärde: Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter eller någon annan period som för vissa ämnen framgår av bilaga 1. 13

Med inhalerbart damm menas den dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft- Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar. Med respirabelt damm menas dammfraktion som definieras i svensk standard SS-EN 481 och med totaldamm menas dem partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera Arbetslivsinstitutet, 1979. Mätningar: Flera olika slags mätmetoder kan användas för att ge underlag vid bedömning av luftkvaliteten. Vilket mätmetod används beror på syftet. De olika metoderna är Exponeringsmätning och areamätning Exponeringsmätning För att direkt kunna jämföra med hygieniska gränsvärden behöver man göra en exponeringsmätning. Mätningarna har till syfte att klarlägga arbetstagarens exponering, dvs. vilka halter av luftföroreningar denne inandas. För att möjliggöra detta behöver provtagningen utföras så att den så väl som möjligt ger ett representativt värde på halten i inandningsluften. Provet tas i andningszonen, dvs. så nära näsa och mun som möjligt. I praktiken utförs provtagningen oftast med en utrustning som sitter på en exponerade axel. Om det av något skäl inte är möjligt att bära provtagningsutrustningen under själva provtagningen, kan provet ändå tas genom att en annan person med provtagningsutrustning följer arbetstagaren under arbetet. Utrustningen kan i vissa fall även ställas upp i andningshöjd vid arbetsplatsen. Det senare förutsätter dock att arbetstagaren hela tiden intar i stor sett samma ställning och att fördelningen av luftföroreningar i luften är jämn. Areamätning Areamätning, ibland även kallad immissionsmätning, innebär att man mäter i en eller flera punkter i en arbetslokal. Den kan ge en uppfattning dels om den allmänna luftföroreningshalten i en arbetslokal, dels om hur föroreningar sprids i lokalen. Direktvisande instrument används ofta och mätvärdena registreras på t.ex. skrivarpapper för manuell utvärdering eller på datamedium. Areamätning kan, liksom emissionsmätning, även användas för att kontrollera att vidtagna åtgärder för att minska halten luftföroreningar haft avsedd effekt. Mätningen utförs vid normal drift. Det innebär att arbete pågår på normalt sätt och i normal omfattning samt att ventilationen fungerar normalt. Nivågränsvärde Enligt arbetstidslagen ingår pauser i arbetstiden. Rast kan mot brytas mål måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om man av något skäl inte kan lämna den. Sådant måltidsuppehåll ingår i arbetstiden och omfattas av mätningen, eftersom man då är exponerad för arbetsplatsen luftföroreningar. Antal prov som tas under en mätning på en och samma person, kan variera mellan ett prov, s.k. fulltidsprov, flera på varandra följande prov, s.k. deltidsprov eller i vissa fall korttids prov. Direktvisande instrument utvecklas allt mer, vilket innebär att hänsyn bör tas även till detta när man väljer mätmetod. För- och nackdelar med olika provtagnings- och analysmetoder får 14

vägas mot varandra. En direktvisande metod har den stora fördelen, jämfört med annan teknik med separata provtagnings- och analyssteg, att processer och arbetsoperationer kan följas kontinuerligt och att omedelbara åtgärder kan vidtas. Dammdefinitioner Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är numera definierade i standarden Arbetsplatsluft- Partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar ( SS- EN 481). De är inhalerbar, torakal och respirabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun. Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Provtagningskonventionernas matematiska uttryck finns i standarden, medan de här åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50% av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100µm, för torakalt damm infångas 50% av 10µm- partiklarna och för de respirabla partiklarna infångas 50 % av 4 µmpartiklarna. % Figur 1. Storleksfördelning hos olika sorters damm Figur tagen från AFS 2005: 17. Aerodynamisk diameter, 15

Rivningsmetoder Vid rivningsarbetet används följande utrustningar: Allmänna utrustningar Trappall Arbetsbock Trappstege Golvskrapa Sopborste Gummiborste Industri dammsugare Handverktyg Slagborrmaskin Slidkniv Plåtslagarhammare Mejselhammare Snickarhammare Borrmaskin Cirkelsåg Skruvdrag Skruvautomat Skivvagn Verktygsvagnar Städ & verktygsvagn Knivblad Skiftnyckel Plåtsax Kofot Grävspade, slungspade Skydds utrustningar Montagehandske Dammfiltermask Air stream-hjälm Halvmask Eldrivna verktyg Saxlift Tigersåg Plåtsax eldriven Borrhammare Större utrustningar Betongsåg Bilningsmaskin Kastskopa Bilningsrobot (Brock) Av ovanstående utrustningar används tigersåg för sågning i gips väggar och lättbetong pelaren, medan bilningsmaskin, bilningsrobot och betongsåg används vid rivning av betong konstruktion. Dammfiltermask, halvmask och air stream-hjälm används av arbetstagare som direkt arbetar vid rivningsstället. 16

Mätmetoder Personaldataram pdr 1000 DataRam är utvecklad för att mäta koncentrationer av luftburna partiklar genom direkt och kontinuerlig avläsning eller genom att programmera och lagra data. Det finns även möjlighet att mäta och lagra mätvärden on-line mot en PC. Antalet mätvärden som kan lagras är max 13380 st Mätintervallet kan väljas mellan 1-14400 sek (4 timmar). Alla inställningar av mätparametrar samt tömning och radering av mätdata sker via ett Windowbaserat tömningsprogram. Specifikationer Mätområde: 0.001 till 400 mg/m 3 Noggrannhet + /-5% av avläst värde Upplösning 0.1 % av avläst värde eller 0,001 mg/m 3 Partikelstorlek 0.1till 10µm Uppdatering på displayen: 1 sek Alarmnivå Valbart över hela mätområdet Datalogging, genomsnittsperioder 1sek till 4 timmar Provtagningstid med nytt batteri: 15-20 timmar Utrustningen placerades 3-20 meter från aktuellt arbetsställe, oftast beroende på vad som var praktiskt möjligt. Utförligare information finns i bilaga 1. Damm inhalerbart med IOM- Provtagare Provtagningsmedium: Kassett med membranfilter i IOM- provtagare Provtagningsutrustning: IOM- provtagare, adapter för flödesmätning, flödesmätare, provtagningspump. Flöde: 2 liter/minut Kvantifieringsmängd/ prov: 0,5 mg Analysmetodens mätosäkerhet + 10 % Maximal mängd/ prov: Rekommenderad luftvolym: 960 liter Referens: 1 Broschyr SKC simple air sampling solutions 2 Report IR/EXM/ 99/06 HSL UK 17

Lägsta kvantifierigskoncentraktion vid olika luftvolymer Provtagningsvolym i Halt mg/m 3 200 2, 5 480 10 960 0,5 Utförligare information finns i bilaga 2. Gravimetrisk bestämning av damm i luft Princip Totalt, respirabelt eller inhalerbart damm bestäms genom vägning före och efter provtagning på membranfilter. Provtagning Provet tas på 25 eller 37 mm membranfilter i filtermonitor. - Totaldamm prov tas med ett flöde på 10,5-15 l/min. För bestämning av respirabelt damm tas 600-1200 l luft med ett flöde på 2,5 + 0,2 l/min med föravskiljare. - Inhalerbart damm prov tas med IOM- provtagare med ett flöde på 2,0 + 0,1 l/min Begränsningar Filtren konditioneras före vägning i minst 2 dygn i klimatrum, detta gäller även filterkassett med filter till IOM- provtagare. Klimatrummets temperatur och relativa luftfuktighet ska vara 20 + 1ºC respektive 50 + 3 % Rh. Klimatrummets temperatur och relativa luftfuktighet registreras kontinuerligt med hjälp av termohygrograf. Utförligare information finns i bilaga 3. Kvarts i luft Princip Respirabel fraktion av kristallin kvarts provtas på membranfilter. Provet inaskas i lågtemperaturugn, suspenderas i etanol och förs över till ett silverfilter. Kristallin ά- kvarts bestäms med röntgendiffraktometri. Begränsningar Diffraktionstoppar från andra faser som kan förekomma tillsammans med kvarts i industriella miljöer kan överlappa kvartstopparna och ge interferenser. Dessa är vanligen positiva men kan även vara negativa p g a överskattning av bakgrunden. Provtagning Respirabelt damm på membranfilter med föravskiljare. Mätområde Mätområde 5-400 µg. Om ett prov överstiger kalibrerat område, alltså >400 µg tillverkas ett kalibreringsfilter som matchas mot provet, upp till 1000 µg. Utförligare information finns i bilaga 4. 18

Damm i luft, respirabelt Ämne: Damm, oorganiskt och PVC- damm, respirabelt damm. Provtagning: Provtagningsmedium: Provtagningsutrustning: Flöde: Kvantifieringsmängd/prov: Analysmetodens mätosäkerhet: Maximal mängd/prov: Rekommenderad luftvolym: Referens: Membranfilter 8µm 25 mm diameter Provtagningspump, föravskiljare SKC, flödesmätare adapter 2,5 l/min 0,1 mg CV 1,5% vid 1 mg baserat på vägning av blankfilter. 600-1200 l Bestämning av totaldamm och respirabelt damm. Grusmetod 1010, Arbetarskyddsstyrelsen1979. Lägsta kvantifieringskoncentration vid olika luftvolymer Provtagningsvolym i l Halt mg/m 3 300 0,3 600 0,2 1200 0, 08 Blankfilter: För laboratoriets egen kontroll medsändes en filterkassett märkt Blank som skall återsändas oanvänd. Denna är förseglad med tejp. Utförligare information finns i bilaga 5. 19

ANVÄNDA MÄTMETODER, UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH ANALYSER Vid mätningarna väljs ett antal typiska arbetsmoment i samband med rivning och nykonstruktion. Där dammexponeringen mäts dels kontinuerligt med ett direktvisande instrument och dels med person buren utrustning för totaldammätning och mätning av respirabel fraktion (partiklar <4µm). Personer ur ordinarie arbetsstyrka vid NCC och underkonsulter väljs ut som studiepersoner samt en med huvudsakliga arbetsuppgifter på kontoret som referens. Bild 2. Betong-, marmor- och tegeldamm vid rivning av trappa. I tabell nedan framgår utförda mätningar Tabell: 1. Förteckning över rivningsmoment och genomförda provtagningar. RIVNINGAR Rivningar av Antal mättillfällen Data Ram Personlig (areamätning) provtagning Betong 2 2 2 Lättbetong 4 4 4 Gips + trä 4 6 4 Kakel + gips 1 1 1 Spackling 1 1 1 Tegel 1 1 1 Platter och elkanal skenar 1-1 Person/kontor 1 1 1 20

Bild 3. Rivning av betongtrappa Bild 4. Städning med lastskopa efter rivning av betongtrappa 21

RESULTAT, DISKUSSION OCH SLUTSATSER Resultat Tabell nedan visar de 14 personburna mätningarna och 16 areamätningar varav 7 utan samtidig personburen mätning. Detta berodde på bl a på att fel i några fall uppstod i samband med registrering. Tabell 2. Resultat från de personburna mätningarna redovisas i nedanstående tabell. Typ av rivning Betong, marmor och tegel Betong, marmor golvbilning Respirabelt damm, provtagen volym (m³) Koncentration Respirabelt damm (mg/m³) Koncentration kvarts (mg/m³) Inhalerbart damm, provtagen volym (m³) 0,430 1,0 0,26 0,538 0,1 0,120 0,35 0,04 0,150 0,5 Lättbetong 0,170 0,38 0,02 0,213 0,53 Lättbetong 0,578 *3,4 *0,35 0,723 11,6 Lättbetong 0,170 *9,7-0,213 9,8 Lättbetong 0,050 *2,3-0,063 3,3 Tegel 0,360 3,34 0,3 0,450 3,75 Platter och 0,100 0,18-0,125 0,42 elkanalskenar Spackling och 0,450 0,09-0,563 0,42 målning Gips och 0,750 0,28 0,03 0,938 0,4 kakel Gips, betog 0,266 0,8 0,03 0,361 1,5 och spånskiva - Gips 0,460 1,7-0,575 4,2 Gips 0,310 *1,9-0,388 2,6 Kontoret 0,540 0,3 0,01 0,675 0,51 Koncentration inhalerbart damm (mg/m³) (*) Vid några av provtagningar återfanns löst damm på filtren, vilket kan medföra att rapporterat värden är osäkra. Analysresultat finns i bilaga 6-9. 22

Ur tabell 2 framgår att provtagning endast pågått under mindre delar av en arbetsdag. Detta beror på en överenskommelse inom projektet att arbete som orsakar stomljud måste utföras före kl. 10 00, då befintliga butiker öppnar. För att beräkna exponeringen för en 8-timmars arbetsdag har del avtagits att arbetsdagarnas exponerings under de delar av arbetsdagen då ingen förekommit har varit mycket låg, i praktiken satt till noll. Med denna förutsättning har det tidsvägda medelvärdet beräknats för respirabelt damm, kvarts och inhalerbart damm. Den mätstrategi som använts avviker från rekommendationer om provtagning under 75 % av arbetstiden (ref 4) men avvikelsen beror på den överenskommelsen som fattas mellan entreprenör och butiken. Bild 5. Rivning av pelare av lättbetong med tigersåg 23

Tabell 3. Resultat från areamätningar med DataRam redovisat i nedanstående tabell. Arbetsmoment Betong, marmor golvbilning Medelvärde Minivärde Medelvärden särskilt Bilaga (mg/m³) Maximivärde(mg/m³) dammande moment Min Max (mg/m³) Min Max 1,36 0,3 43 10 10 Lättbetong 0,69 0,04 10,6 * * 11 Lättbetong 0,69 0,04 10,6 * * 12 Tegel 3,00 0,14 51 10,6 11,4 13 Spackling och målning 0,06 0 0,4 * * 14 Gips och kakel 0,72 0 15,8 1,4 1,6 15 Gips, betog och spånskiva 0,14 0,01 0,9 * * 16 Gips 0,86 0 32 5,4 * 17 Kontoret, 1,05 0 21,4 3,8 * 18 referens Gips 0,29 0 1,2 * * 19 Lättbetong 3,42 0,02 132 10 34,5 20 Städning 0,52 0,1 4,0 * * 21 Gips 014 0 1,4 * * 22 Lättbetong 1,62 0 12,7 3,5 2,4 23 Gips rivning 0,05 0 16,5 1,2 * 24 * låga värden under hela mätningen varför särskild beräkning ej gjorts. 24

Exempel på en areamätning redovisar i figur 1. 20 Feb 14 Koncentration(mg/m³ 12 10 8 6 4 2 Medel=1,62mg/m³ Min=0,00mg/m³ Max=12,68mg/m³ Medel=3,51mg /m³ Max=10,51mg/ m³ Min=0,909mg/ m³ Medel=2,41mg/ m³ Max=12,68mg/ m³ Min=0,338mg/ m³ 0 08:00 09:00 10:00 11:00 12:00 13:00 14:00 15:00 DataRamregistrering av dammförlopp vid rivning av lättbetong Tid(h) Bild 6. Placering av personlig provtagningsutrustning på studiepersonen. 25

DISKUSSION OCH SLUTSATS Diskussion Exponeringsmätningarna på Krämaren i samband med rivningsarbetet möte vissa svårigheter. Eftersom de flesta mellanväggar på våningsplanet snabbt togs bort och att ytterdörrar stundtals har hållits öppna trots att det var vinter, har det varit svår att genomföra mätningar som på helt korrekt sätt återspeglar exponeringen. Genererat damm från ett arbetsställe har spritts och påverkat förhållanden på andra platser. Detta avspeglas bl a i att kristallin kvarts påvisats vid mätningstillfällen trots att dessa omfattat enbart rivning av gips eller lättbetong. Det var omöjligt att i detalj kontrollera arbeten som pågick i andra delar av lokaliterna, vilket kan innebära att små arbeten med bearbetning av betong försiggick. De stationära areamätningarna med DataRam inom ett avstånd av 3-20 meter från det aktuella arbetsstället illustrerar dammspridningen. Det högt uppdrivna arbetstempot i kombination med överenskommelsen om bullrande verksamhet endast fick utföras utanför butikernas öppettider, medförde att tid för avskärmande åtgärder saknades. Några små luftrenare fanns i lokalen men deras kapacitet bedöms inte vara tillräcklig. En ytterligare svårighet var att vissa moment genererade så kraftigt med damm att löst damm fanns på filtren då dessa togs ut för konditionering före vägning. Det kan medföra att den verkliga exponeringen underskattades genom att damm inte fullständigt kunde återföras till filtren. Under delar av arbetsdagen då rivning p g a buller inte kunde utföras utförde arbetstagarna andra uppgifter, bl a lagerhantering av material som skulle användas vid installationen av nya väggar, ytskikt, ventilationstrummor, elektriska installationer mm. Under denna tid antogs exponeringen vara noll och detta påverkade påtagligt nivån på det tidsvägda medelvärdet under hela arbetsdagen. Trots detta överskreds gränsvärdet för kvarts (0,1 mg/m³) i 50% av mätningarna. Om vi antar att kvartsexponeringen inte skulle vara exakt noll utan, säg 10% av HGV, skulle dock inte fler mätningar nå upp till gränsvärdet för inhalerbart damm eller respirabelt damm överskred gällande HGV vid något tillfälle. En jämförelse mellan resultaten för ROT- arbete i bostäder (kök och badrum) (ref 6) och denna undersökning visar skillnader för överskridanden av HGV för inhalerbart och respirabelt damm. Medan denna undersökning inte visade några överskridanden framkom att 53 resp 15% av mätningarna i kök och badrum vid ROT- arbete låg över HGV. Detta beror på sannolikt på den olika geometrin vid mättillfällena, där mätningarna i Krämaren skedde i en helt öppet lokal. Mätningarna på Krämaren visade dock halter i nivån 20-60% av HGV för respirabelt damm vilket brukar motivera att särskilda dammreducerande åtgärder bör övervägas. Däremot föreligger viss överensstämmelse för kvartsexponeringarna med 64% överskridanden (kök och badrum) och 50% överskridanden (Krämaren). DataRam- mätningarna visade att exponeringen under olika moment varierar mycket, från nära noll till åtskilliga mg/m³. sågningen med tigersåg vid rivning av mellanväggar (gips) samt sågning i lättbetong i olika pelare för installationskanaler visade sig vara särskilt dammande moment. Vissa av arbetsmomenten utfördes svåra påfrestande arbetsställningar, bl a sågning med tunga handhållna verktyg över axelhöjd kunde därför endast genomföras under kortare tider varefter 26

kort paus hölls. Ofta försiggick dessa arbeten under kraftig svettning och det visade sig stundtals svårt att motivera användning av halvmask. Däremot användes s k Airstream- hjälm frekvent och även enklare cellulosafilter av okänd kvalitet. Det är av intresse att konstatera att referensmätningen inne på NCC: s byggledningskontor visade mätbara halter av damm, vilket sannolikt berodde på att kontoret även användes som rast- och lunchlokal. Vid dessa tider tog arbetstagarna ofta av sig överdragskläder som var mycket bemängda med damm. Ventilationen i denna lokal var mycket låg, vilket torde ha bidragit till mätbara dammhalter. Slutsats Överskridande av HGV endast för kvarts Enskilda korta moment är mycket dammalstrande och kräver användning av andningsskydd Arbetstagare måste ständigt informeras om hälsorisker och därmed förmås använda personlig skyddsutrustning. Detta är ett arbetsgivaransvar! 27

REFERENSER 1. Norén, Jan Olof (2004). Arbetsmiljöverket 2005:2, Byggdamm vid ROT- arbeten, mätprojekt,, Arbetsmiljöverket, Solna. 2. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS1992:16 Stockholm (1992). Kvarts. ISBN 91-7930 161-4 3. Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:17, Stockholm (2005). Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. ISBN 91-7930-458-3. 4. Provtagningsinstruktion för inhalerbart damm med IOM- provtagare, PIN 11:54 (2007), Arbets-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. 5. Provtagningsinstruktion för damm i luft, respirabelt, PIN 11:02 (2007), Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. 6. Provtagningsinstruktion för kvarts i respirabelt damm, PIN 11:03 (2007), Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. 7. Fältmätinstruktion för Personaldataram pdr 1000, FMI 09:31 (2007), Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. 8. Analysmetod för gravimetrisk bestämning av damm i luft, AME 11:03 (2007), Arbets- och miljömedicinska kliniken. Universitetssjukhuset Örebro. 9. Analysmetod för kvarts i luft, AME 11:33 (2007), Arbets- och miljömedicinska kliniken. Universitetssjukhuset Örebro. 10. Arbetsplatsluft. Partikelstorlesfraktioner för mätning av luftburna partiklar (1995). Svensk standard SS-EN 481 T1, Standardiseringen i Sverige. Stockholm. 11. Metodserien, provtagning av totaldamm och respirabelt damm, metod nr 1010 (1979). Arbetarskyddsstyrelsen, Solna. 12. Krämaren 40 år, ÖBO, www.obo.se, en unik byggnad firar fyrtio framgångsrika år, 1963-2003. Örebro 2003. 13. Aringer Leif (2007). Flera nya fall av stendammslunga. Nerikes Allehanda, 2007-01-22. na.se(http://na.se/artikel.asp? intid =1101932) 14. www.ncc.se 28