Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande:

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-09-29 Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, tisdagen den 29 september, kl. 18.00. Sammanträdet förlängs med 1-1,5 timma då nämnden kommer att få ta del av ett av de önskade temaområdena som togs fram under dagarna på Hjortviken. Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 ca 18.05. Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 18.35. Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna i sammanträdesrum Granen (plan 5), kl. 16.30 Alliansen i sammanträdesrum Tallen (plan 5), kl. 16.30 Sverigedemokraterna i sammanträdesrum Sälgen (plan5), kl. 16.30 YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller via e-post: petra.gronhaug@boras.se

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-09-29 FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2015-09-29 1. Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Anna Christensen med Anne-Marie Ekström som ersättare, Justeringsdatum: torsdagen den 1 oktober 2015) 2. Sekretessärenden (läggs på bordet till nämnden) 2.1 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställigheten har avbrutits 2015/SON0095 2.2 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställigheten har avbrutits 2015/SON0096 2.3 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställigheten har avbrutits 2015/SON0098 2.4 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställigheten har avbrutits 2015/SON0099 2.5 Begäran om yttrande med anledning av beslut där verkställigheten har avbrutits 2015/SON0071 2.6 Begäran om yttrande angående anmälan till JO 2015/SON0093 3. Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Uppföljning tertial 2 (bilaga) 2015/SON 0036 3.3 Ändring av verksamhetsmått, budget 2016 (bilaga) 2015/SON0077 3.4 Remiss: Riktlinjer för marknadsföringssamarbeten (bilaga) 2015/SON0081 3.5 Strategisk plan för Sjöbo (bilaga) 2015/SON0084

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-09-29 3.6 Miljörapport tertial 2 (bilaga) 2015/SON0058 3.7 Medborgardialogen den 22 oktober (bilaga) 2015/SON0089 3.8 Förlängning av avtal LSS Daglig verksamhet (bilaga) 2015/SON0105 3.9 Anslagsframställan för ombyggnad av SoL-boendet, (bilaga + bilaga som läggs på bordet Badhusgatan 1, Kv Kastanjen angående förändring av ritning) 2014/SON0060 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (bilaga) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (bilaga) 5. Övrigt

Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:5 Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad Antaget av Kommunfullmäktige 2015-08-20, Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m 2015-08-20 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, gäller bestämmelserna i detta reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad. Uppgifter Uppdrag och verksamhet 1 Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att Kommunstyrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Kommunstyrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Nämnden skall vidta åtgärder i syfte att verksamheten inom ansvarsområdet kan bedrivas så rationellt som möjligt. Åtgärderna skall avse såväl inre organisation och arbetsformer som förhållandet till allmänhet och andra myndigheter. Personalansvar 3 Kommunstyrelsen/nämnden är anställningsmyndighet för personal vid sina förvaltningar med undantag för förvaltningschefer som anställs av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde, allt i den mån Kommunstyrelsen inte tillagts särskilda befogenheter enligt sitt reglemente. Överförmyndarnämndens förvaltningsorgan är dock Sociala omsorgsförvaltningen som lyder under Sociala omsorgsnämnden. Personuppgifter, allmänna handlingar 4 Kommunstyrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i Kommunstyrelsens/nämndens verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde ansvara för hanteringen av personuppgifter och allmänna handlingar. Kommunal författningssamling för Borås 2015

Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:6 Delegering från Kommunfullmäktige 5 Kommunstyrelsen/nämnden får inom sitt verksamhetsområde och utan kommunfullmäktiges särskilda medgivande, under förutsättning att ärendet inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt för kommunen: 1. Själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål eller ärenden när detta följer av lag eller annan författning eller kommunfullmäktiges beslut samt därvid träffa för kommunen bindande avtal. Mål/ärenden om skadestånd rörande fel och försummelse vid myndighetsutövning handläggs dock av Kommunstyrelsen. Nämnden får inte fatta beslut i ärenden som är förbehållna annan nämnd. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 6 Kommunstyrelsen/nämnden ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet. Kommunstyrelsen/nämnden ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente eller genom särskilt uppdrag. Kommunstyrelsen/nämnden ska vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer. Redovisningen lämnas till Kommunstyrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Information och samråd 7 Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd ska i möjligaste mån erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör Kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnden skall, i förekommande fall, verka för att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. Kommunstyrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. E-petition 8 Kommunstyrelsen/nämnden ska en gång per år redovisa de e-petitioner som kommit in till kommunen. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 9 Kommunstyrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som Kommunstyrelsen/ nämnden bestämmer. Sammanträdet ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Kommunal författningssamling för Borås 2015

Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:7 Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 10 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig, om inte särskilda förhållanden föranleder annat, och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare inom tid som nämnden bestämmer. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. Offentliga sammanträden 11 Kommunstyrelsen/nämnden ska ha öppna sammanträden, med undantag av sammanträden som ska hållas inom stängda dörrar då ärenden som ska behandlas avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess. Sammanträden på distans 12 Kommunstyrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdes-handlingar, bild eller ljud. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans i varje enskilt fall. Kommunstyrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden. Närvarorätt 13 Kommunalråd har rätt att närvara vid Kommunstyrelsens/nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Vid Kommunstyrelsens/nämndens sammanträden får, i den mån styrelsen/nämnden för särskilt fall beslutar annat, tjänsteman vara närvarande med rätt att delta i överläggningar i ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde. Sammansättning 14 Kommunstyrelsen/nämnden består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. I nämnder med nio eller fler ordinarie ledamöter skall presidierna bestå av ordföranden, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Förste vice ordförandeposterna tillsätts av minoriteten. Majoriteten tillsätter 2:e vice ordförandena. Kommunal författningssamling för Borås 2015

Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:8 Ordföranden 15 Det åligger ordföranden att 1. leda Kommunstyrelsens/nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas, är tillräckligt beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i Kommunstyrelsen/nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det Kommunstyrelsens ordförande att under Kommunstyrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan Kommunstyrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera Kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte Kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Vice ordförandena 16 Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 17 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i Kommunstyrelsen/ nämnden längst tid, Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller vice ordförandena inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/vice ordförandenas uppgifter. Förhinder 18 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden beslutat. Ledamöter/ersättares tjänstgöring 19 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Kommunal författningssamling för Borås 2015

Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad 010:9 Även de ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna. Ersättare från parti som saknar ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad i protokollet (särskilt yttrande). Sakinnehållet ska i huvudsak ha tillkännagivits under sammanträdet. Justering av protokoll 20 Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Övrigt Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 21 Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Författningssamling 22 Nämnderna ska ta initiativ till och underrätta Kommunstyrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 23 Delgivning med Kommunstyrelsen/nämnden sker med ordföranden eller anställd som Kommunstyrelsen/nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från Kommunstyrelsen/nämnden ska undertecknas på Kommunstyrelsens/nämndens vägnar på sätt som Kommunstyrelsen/nämnden bestämmer. Kommunal författningssamling för Borås 2015

Reglemente för Sociala omsorgsnämnden 700:1 Reglemente för Borås Stads sociala omsorgsnämnd Antaget av Kommunfullmäktige den 2015-08-20 Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m 2015-08-20 Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Sociala omsorgsnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd vad avser individ- och familjeomsorg för vuxna, funktionshinder verksamhet samt stöd och service till personer under 65 år med psykiska funktionshinder inkl. hemsjukvård och boendestöd i ordinärt boende. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av kommunens verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden fullgör också kommunens uppgifter enligt socialförsäkringsbalken 51 kap, rörande assistentersättning. Sociala omsorgsnämnden utövar ledningen av hälso- och sjukvården inom sin verksamhet. 2 Speciella arbetsuppgifter Sociala omsorgsnämnden ansvarar också för följande uppgifter: Sociala omsorgsnämnden skall tillse att framställningar och rekvisitioner görs för erhållande av stats- och andra bidrag inom nämndens verksamhetsområde, samt på kommunens vägnar mottaga stats- och andra bidrag beviljade inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden har ett kommunövergripande samordningsansvar för sociala boendefrågor. Nämnden skall samverka med stadsdelsnämnderna för att främja att invånarna behandlas likvärdigt i hela kommunen inom de verksamhetsgrenar som nämnden handhar. Kommunal författningssamling för Borås 2015

1 (1) 2015-09-29 Dnr 2015/SON 0036 Handläggare Jonas Ringström Uppföljning tertial 2 Sociala omsorgsnämnden har en budget på 677 099 tkr för 2015, nämnden har också tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat. Prognosen som är framtagen efter andra tertialen visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för 2015. I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST 501 80 Borås Bryggaregatan 15 boras.se socialomsorg@boras.se

Tertial 2 facknämnder 2015 Sociala omsorgsnämnden

1 Inledning Resultat jämfört med tillgängliga medel efter augusti månad är 6 719 tkr, motsvarande siffra efter augusti månad 2014 var 13 504 tkr. Inom myndighetssidan finns obetalda kostnader som hör till perioden på ca 6 000 tkr, (daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av stadsdelarna). Nämnden har också erhållit priopengar för psykisk ohälsa motsvarande 1 700 tkr för 2015. Nämnden har tillåtelse att använda 2 000 tkr av det ackumulerade resultatet för bla engångskostnader vid flytten till Vulkanus. Prognosen för helåret visar ett nollresultat. I prognosen finns inte kostnader för den nya arbetstidsmodellen med och då alla reserver är förbrukade krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten av året. Kostnaderna för institutionsvård inom Individ- och familjeomsorg är inte i balans med budgetmålen. Det är externa placeringar som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. Inom närvårdssamverkan med grund i Hälso- och sjukvårdsavtalet och specifika överenskommelser pågår en översyn i VästKom. Översynen förväntas reglera samfinansiering för placeringar inom socialpsykiatrin vars kostnader idag nästan uteslutande bekostas av kommunen. Brist på bostäder försvårar för gruppen hemlösa. Viten gällande personer med LSS beslut som inte kan verkställas förväntas under året. Boendestödsinsatser ökar i antal med fler timmar. Ett arbete pågår för att nå högre effektivitet. Insatsen personlig assistans enligt LSS ökar också. Hög rörlighet på chefsnivå och i handläggargrupp LSS påverkar arbetsmiljön inom berörda verksamheter. 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Antal genomförda medborgardialoger. 1 1 0 0 Antal genomförda medborgardialoger. Sociala omsorgsnämnden har beslutat att genomföra en medborgardialog i Orangeriet den 22 oktober. Dialogen ska handla om utformningen av värdighetsgarantier för personer som har stöd från Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin. 2.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska Delvis genomfört Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 2(17)

Uppdrag Status T2 2015 öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Kommentar Funktionshinderfrågorna berör alla delar av den kommunala verksamheten. Hur den kommunala verksamheten bedrivs får särskilt stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Det handlar dels om generella inkluderande åtgärder för att göra aktiviteter och miljöer tillgängliga men också om att erbjuda anpassade och riktade aktiviteter för att uppnå ökad delaktighet för målgruppen. Områdescheferna för funktionshinder har träffat stadsdelarnas fritids- och kulturansvariga för att diskutera anpassning och utveckling av kultur- och fritidsutbud för målgruppen. I samband med att Sjuhäradshallen byggts om har Borås Stad (FoF), med delaktighet från Sociala omsorgsförvaltningen, fått projektmedel från Allmänna Arvsfonden. Projekt "Jämlik hälsa för personer med funktionsnedsättning" syftar till att främja möjligheterna till en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning som bor i Borås Stad så att de på lika villkor kan mötas, utöva idrott och aktivitet samt verka för god hälsa. En hälsopedagog är anställd på förvaltningen och ska i nära samarbete med FoFs projektledare verkställa handlingsplanen vars syfte är att nå jämlik hälsa för målgruppen. Nämndens långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen till socialtjänstens insatser. Delvis genomfört Kommentar Ett långsiktigt arbete pågår med att minska antalet personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer som exempel stadsdelarna och skolan. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt/kommun samt externt/region behöver också utvecklas ytterligare. Alla som bor eller arbetar i Borås kan vara självsökande till Yxhammarmottagningen och få hjälp med riskbruk/missbruk eller stöd till anhöriga. Att kunna erbjuda dessa insatser tidigt och med hög tillgänglighet är en framgångsfaktor när det gäller att minska antalet personer med behov av insats. Under året har nämnden i allt högre utsträckning använt sig av kvalificerad extern öppenvård på hemmaplan för flera av de som annars skulle vara placerade på institution. Denna verksamhet använder även AA (anonyma alkoholister) och NA (anonyma narkomaner) i sin behandling och eftervård. (Ett problem för att nå full effekt har varit bristen på lägenheter i Borås Stad). Det pågår också en fördjupad samverkan med Arbetslivsförvaltningen rörande sysselsättning som en direkt fortsättning på öppenvårdsinsatser. Tanken är att en sysselsättning ska vara en balanserande och rehabiliterande insats i den enskildes vardag när behandlingen går över i eftervård. Verksamheten har även inlett en samverkan med såväl Länkarna som Länken för de som i första hand har utvecklat ett missbruk av alkohol. I flera fall handlar detta om personer som har haft ett bra liv men där missbruket tagit överhand vid pensionering eller då man blivit ensam kvar. Flera äldre kvinnor finns i denna grupp. Genom att i några fall ex. placera kortare tid vid Länkens hem, hoppas nämnden att få tillstånd en grupp som sedan kan vara delaktiga i att själva jobba mot brukare på hemmaplan utan att nämnden ska behöva göra placeringar. Inom IFO vuxens mottagningsgrupp som startade under året, informera handläggaren såväl de som söker stöd och hjälp som de som nämnden får in anmälan på om civilsamhällets möjligheter att bistå med socialt stöd och hjälp via alla olika idéburna organisationer. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Delvis genomfört Kommentar Nämnden har ett pågående arbetsgrupparbete med del av de frivilligorganisationer som har ett engagemang i hemlöshetsfrågor. I det arbetet har har det skett kunskapsöverföring om varandras verksamheter och olika möjliga gemensamma utvecklingsprojekt diskuteras fortlöpande. Uppdraget att arbeta fram en "staden övergripande" överenskommelse med frivilligorganisationerna har flyttat till Fritids och Folkhälsoförvaltningen och tagits bort i revideringen av "Program mot hemlöshet". Inom Socialpsykiatrin togs under hösten 2014 ett initiativ till nystart av samarbete med brukarorganisationer i samband med arbetet som pågår inom ramen för den statliga PRIO (psykisk ohälsoplan) satsningen för kommuner och landsting. På sikt ska även organisationer som riktar sig till Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 3(17)

Uppdrag Status T2 2015 personer med missbruksproblematik inbjudas. Ett boende inom Socialpsykiatrin och en öppen verksamhet inom IFO kommer att genomföra brukarrevisioner under vintern. Funktionshinderverksamheten har under året kontinuerligt samverkat med brukarorganisationer. Under 2015 kommer detta arbete utvecklas. Lagen om valfrihet (LOV) ska i Borås Stad gälla även för personer under 65 år, det vill säga även för dem som inte är ålderspensionärer men som ändock är berättigade till insatser. Delvis genomfört Kommentar Borås Stad tillämpar sedan 1 september 2009 Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom äldreomsorgens hemtjänst, det s.k. hemtjänstvalet. Det innebär att personer med beslut om hjälp i hemmet enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL) har möjlighet att välja hemtjänstutförare. Borås Stads budget 2015 anger att LOV även ska tillämpas för personer under 65 år. Sociala omsorgsnämnden ansvarar idag för myndighetsutövning av hemtjänstinsatser för målgruppen personer under 64 år. Efter biståndsbedömning och beslut lägger handläggarna en beställning till aktuell stadsdel om utförande av insatser. 2.2 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. 19 20 6 9 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Målvärdet på årsbasis är 20 personer och t o m augusti har 9 personer, som tidigare varit i en hemlös situation (enligt socialstyrelsens definition), fått eget kontrakt. Metoden är att identifiera de boende som genom rätt stöd och motivationsarbete har förutsättningar att få ett eget kontrakt. En medarbetare arbetar speciellt med detta på individnivå och när förutsättningarna för individen är uppnådda sker förhandling med den aktuelle hyresvärden. Regelbunden samverkan med Arbetslivsförvaltningen krävs för uppföljning av arbetet med målgruppen och samma arbetsmetod används beträffande hyresförhandlingar för att individen ska få eget kontrakt när förutsättningarna är uppnådda. Utfallet kan förbättras genom att tidigare identifiera potentiella personer för eget kontrakt och att förhandla med hyresvärdar. Ett utvecklingsarbete är även att utöka möjligheten till uppföljningsinsatserna hos respektive hyresvärd, för att förbättra möjligheterna för den boende att få eget kontrakt. Överenskommelsen med AB Bostäder kring "Bostad först" har inneburit att två personer till fått eget kontrakt enligt modellen under Tertial 1. Hyresgästen får först ett eget kontrakt och därefter erbjuds stödinsatser. Bostadsmarknaden har hårdnat vilket gör att det blivit ännu svårare att få ett eget kontrakt för Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 4(17)

människor som är beroende av socialtjänsten för sin försörjning eller av andra skäl har en svag ekonomi. Nämndens sociala kontrakt ger en ekonomisk trygghet för hyresvärdarna i och med att kommunen står som garant för hyran och andra kostnader i lägenheterna på grund av ev skadegörelse och onormalt slitage. 2.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen har intensifierats. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Delvis genomfört Kommentar Under Tertial 2, 2015 har ytterligare 2 personer fått ett eget kontrakt med individuellt stöd, utifrån modellen "Bostad först", som är en överenskommelse med AB Bostäder. Härbärget Kastanjen, som öppnade i november 2013, har fortsatt arbetat med sin struktur för att så många som möjligt ska få ta del av boendet. Den öppna verksamheten Träffen har haft 35-40 besökare per dag och vänder sig bland annat till gruppen hemlösa. Besökarna har möjlighet att få stöd bland annat när det gäller sin boendesituation. I gruppen som enligt Socialstyrelsens definition är i en hemlös situation, i form av att ha andrahandskontrakt, har 6 personer fått egna kontrakt utöver de som fått det utifrån "Bostad först". Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Delvis genomfört Kommentar Sociala omsorgsnämnden har i det pågående vräkningsförebyggande arbetet utvecklat en uppföljningsmodell som är en framgångsfaktor. Hyresgästens möjligheter att behålla sitt kontrakt över tid ökar då de får det stöd de behöver utifrån behov. Målsättningen är att kunna göra fler uppföljningar för att hindra människor att hamna i en hemlös situation. Nämnden har under 2015 genom att omprioritera resurser till vräkningsförebyggande gruppen kunnat utveckla arbetet med uppföljningar. 2.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Andel ekologiska livsmedel, %. 10,4 25 10 12 Andel ekologiska livsmedel, %. Enligt budget 2015 är Kommunfullmäktiges indikatorer för Sociala omsorgsnämnden, 25 % ekologiska livsmedel. Det är inte möjligt att nå målet till 2016 då krav på ekologiska inköp inte kan tillämpas generellt och ett mer realistiskt mål 2016 är 15 %. Inom nämnden finns boendeenheter där de boende betalar en avgift för inköp av livsmedel. I dessa verksamheter kan man inte fullt ut tillämpa inköp av ekologiska livsmedel då det innebär en merkostnad för de enskilda och inskränker de boendes rätt att själva bestämma över sina inköp. Därför har kravet på ekologiska inköp avgränsats till bananer och kaffe för alla enheter. Utöver det görs ekologiska inköp inom ramen för det ekonomiska utrymme som finns för de enskildas inköp. Inom förvaltningen finns en kostpedagog som arbetar med utbildning och Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 5(17)

vägledning till personal och brukare. Inom boendesektionen är det fortsatt fokus på bra inköpsrutiner och minskat matsvinn för att om möjligt öka det ekonomiska utrymmet för ekologiska inköp. För tertial två 2015 var 12 % av alla livsmedelsinköp ekologiska. 2.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 6,9 5,5 8,7 7,4 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 36,4 25 26,6 32,6 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 34 28 30 34,7 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % fortsätter att vara hög inom förvaltningen men har sedan tertial 1 minskat från 8,77 % till 7,4 %. Målvärdet för Sociala omsorgsförvaltningen, som är 5,5%, kommer troligtvis inte att uppnås under 2015. Förvaltningen har satsat på att arbeta mer med hälsa under 2015, bland annat genom projektet "Ökad hälsa" där sex enheter valts ut utifrån sjukfrånvaro %. I projektet genomför de utvalda enheterna dels en frisk- och riskanalys där enheterna ska identifiera de friskfaktorer som finns på arbetsplatsen. Friskfaktorer är det som får människor att trivas och må bra, så väl hemma som på arbetet. Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man stimulera trivsel, utveckling och prestation. Att arbeta aktivt med arbetsmiljön handlar till stor del om att förebygga ohälsa och olycksfall i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Exempel på friskfaktorer är bland annat variation och utveckling i arbetet, meningsfullt arbete, eget ansvar, rak kommunikation, förtroende, närvarande chef, feedback och tydliga rutiner. Del två i projektet "Ökad hälsa" består av att förslag på innovativa friskvårdsaktiviteter har tagits fram, utifrån dessa förslag har de utvalda enheterna själva fått välja vilken aktivitet enheten vill genomföra och arbeta med. Förslag på utvalda aktiviteter är bland annat danskurs, mindfullness, stresshantering och Viktväktarna på jobbet. Projektet "Ökad hälsa" pågår under hela 2015 och utvärderas, tillsammans med Stadskansliet vid 2016 års början. Förvaltningens förhoppning är att dessa aktiviteter kommer att minska andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % ytterligare. Utöver detta har förvaltningen genomfört en psykosocial arbetsmiljöundersökning under våren 2015 för att identifiera arbetsplatser med hög psykiskosocial ohälsa, riktade insatser har satts in utifrån resultatet av undersökningen. Enheterna själva arbetar vidare med enkätresultaten under hela 2015. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Arbetet med att minska andelen timavlönad personal fortsätter under 2015. Förvaltningens målvärde för 2015 är 25 årsarbetare, utfall för tertial 2är 32,6 årsarbetare vilket är en ökning från tertial 1 då motsvarande siffra var 26,6 årsarbetare. Anledningen till ökningen är förvaltningens semesterbemanning där förvaltningen använder sig av fler timavlönad personal för att säkerställa att brukarna får god vård, och för att täcka upp bemanningsbehov som uppstår då den ordinarie personalen är på semesterledighet. Då ledsagare och lägerverksamhetens medarbetare administreras och registreras som timavlönade i Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 6(17)

personalsystemet Heroma innebär det, för förvaltningen, att statistiken över andel timavlönade är betydligt högre än de medarbetare som faktiskt arbetar som timavlönade inom förvaltningens övriga områden. Hittills under 2015 har Sociala omsorgsförvaltningen använt sig av 16,2 årsarbetare via förvaltningens Bemanningsenhet. 16,2 årsarbetare är under målvärdet (25 årsarbetare) för 2015. Den gemensamma Bemanningsenheten som servar hela förvaltningen med timavlönad personal var igång den 1 februari 2014 vilket underlättar måluppfyllelsen, även för 2015. All rekrytering av timavlönad personal till Sociala omsorgsförvaltningen sköts via Bemanningsenheten, likaså förmedlingen av timavlönad personal och flytande tid (flytande tid kommer att bytas ut mot resurspass i och med införandet av ny arbetstidsmodell). Under 2014 fick alla tillsvidareanställda medarbetare i Borås Stad heltidstjänster vilket har påverkat antalet timavlönad personal positivt. Denna utveckling kommer att fortsätta under 2015 då de så kallade resurspassen i den nya arbetstidsmodellen kommer att administreras av Bemanningsenheten. Resurspass är den tid då tillsvidareanställd personal inte är schemalagd ute i verksamheten och som kommer att användas som resurspass på de enheter som är i behov av personal (ersätter timavlönad personal). Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Målvärdet för förvaltningen 2015 är 28 %. Utfall för tertial2 som är34,7 %, visar på att förvaltningens 1 år utan sjukfrånvaro, andel i % uppfyller målvärdet för 2015. Målvärdet har stigit med 4,7 % sedan Tertial 1 då utfallet var 30 %, detta kan visa på att de åtgärder som förvaltningen arbetat med under 2015 påverkar arbetsmiljön positivt för förvaltningens personal. Gott ledarskap, gott medarbetarskap och goda relationer är centrala delar för att skapa hälsosamma, framgångsrika och trygga arbetsplatser. Under 2015 fokuserar arbetsmiljöarbetet mer på hälsa och friskvård än tidigare, dels genom projektet "Ökad hälsa" och genom den psykosociala arbetsmiljöundersökningen som genomförts på förvaltningen under början av 2015. Måttet, 1 år utan sjukfrånvaro, kommer att följas upp kontinuerligt där målet är att öka andelen medarbetare som haft ett år utan sjukfrånvaro. 2.4.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Sociala omsorgsnämnden uppdras att varje år göra en proportionerlig uppskrivning av ersättningen dagersättning till deltagare i daglig verksamhet i enlighet med generell löneuppräkning i övriga verksamheten. Genomfört Kommentar Sociala omsorgsnämnden har efter en kartläggning av ersättningsnivåerna gällande habiliteringsersättning synliggjort att Borås Stad i jämförelse med andra kommuner under flera år haft en högre ersättning än det som rekommenderas av SKL och skatteverket. Deras rekommendation är 44 kr/heldag och Borås Stad betalar 50 kr/heldag. För att Borås Stad ska garantera en höjning framåt i tiden föreslår nämnden att habiliteringsersättningen från 2016 ska följa prisbasbeloppet med 0,1 procent (enligt SKL s rekommendation) årligen och att beloppet ska vara lägst 50 kr. Sociala omsorgsnämndens uppdras att fortsätta med LSS-verksamheter på entreprenad. Genomfört Kommentar Nämnden har i samråd med upphandlingsenheten på Tekniska förvaltningen påbörjat processen med upphandling av boendeentreprenaderna utifrån att nuvarande avtal löper ut i början av Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 7(17)

Uppdrag Status T2 2015 2016. 3 Nämndens verksamhet 1 3.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag 1 418 1 729 3 143 3 143 0 Avgifter och övriga intäkter 221 488 207 089 326 356 326 356 0 Summa intäkter 222 906 208 818 329 499 329 499 0 Personal -277 272-285 464-447 743-447 743 0 Lokaler -20 159-18 083-25 630-25 630 0 Övrigt -351 932-358 405-528 360-534 925-6 565 Kapitalkostnader -196-273 -68-300 -232 Summa kostnader -649 559-662 225-1 001 801-1 008 598-6 797 Buffert (endast i budget) -6 797 6 797 Nettokostnad -426 653-453 407-679 099-679 099 0 Kommunbidrag 440 156 458 793 677 099 677 099 0 Resultat efter kommunbidrag 13 503 5 386-2 000-2 000 0 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat är i utfallet 8/12 1 333 2 000 2 000 0 13 503 6 719 0 0 0 Resultatanalys Det ekonomiska resultatet för perioden januari - augusti jämfört med tillgängliga medel är ett överskott på 6 719 tkr. Motsvarade siffra efter samma period föregående år var 13 504 tkr och 2014 års resultat var ett överskott på 1 615 tkr. Nettokostnadsökningen är i jämförelse med motsvarande period förra året 6,27 % och budgetramen har ökat med 3,7 %. I resultatet finns kostnader på ca 2 000 tkr för vårdformen tvång i öppenvård, dessa kostnader kommer nämnden att begära täckning för av centrala medel i bokslutet. I utfallet efter augusti saknas interna kostnader för daglig verksamhet enligt LOV och köpta tjänster av stadsdelarna på ca 6 000 tkr. Sammantaget gör det här att nämnden kan visa en nollprognos för helåret. De områden som visar negativ prognos är myndighetssidan både inom funktionshinder och IFO (Individ och familjeomsorg). Det finns en volymökning inom Personlig assistans LSS med antal beviljade timmar jämfört med föregående år. Nämnden ser också ökade kostnader för sjukersättning för privata assistansanordnare. Kostnaderna för institutionsvård och externa placeringar inom IFO är Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 8(17)

inte i balans med budget. Det är först och främst externa placeringar på institution som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. I dagsläget är det låga kostnader för LVM. 3.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt 2 741 290 51 191 140 Kostnad -14 663-18 325-24 207-24 644-437 Nettokostnad -11 922-18 035-24 156-24 453-297 IFO Vuxen Intäkt 11 940 10 556 14 468 14 468 0 Kostnad -53 708-56 238-81 515-83 215-1 700 Nettokostnad -41 768-45 682-67 047-68 747-1 700 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 8 219 8 466 19 149 19 149 0 Kostnad -43 685-45 253-71 233-73 233-2 000 Nettokostnad -35 466-36 787-52 084-54 084-2 000 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 7 060 5 845 3 686 7 686 4 000 Kostnad -52 421-54 388-79 723-86 223-6 500 Nettokostnad -45 361-48 543-76 037-78 537-2 500 Insatser enl LSS och LASS Intäkt 192 905 183 661 292 144 292 144 0 Kostnad -480 037-483 906-739 946-740 246-300 Nettokostnad -287 132-300 245-447 802-448 102-300 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -5 043-4 114-5 176-5 176 0 Nettokostnad -5 043-4 114-5 176-5 176 0 Buffert Intäkt Kostnad -6 797 6 797 Nettokostnad -6 797 6 797 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 9(17)

Tkr Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 222 865 208 818 329 498 333 638 4 140 Kostnad -649 557-662 224-1 008 597-1 012 737-4 140 Nettokostnad -426 692-453 406-679 099-679 099 0 3.2.1 Gemensam administration De åtgärder som gjordes förra året i samband med handlingsplan för anpassningsåtgärder ger resultat även i år och nämnden räknar med nollresultat trots en del engångskostnader i samband med flytten till Vulkanus. Dock finns en medvetenhet i förvaltningen om att inte tillsätta alla vakanta tjänster inom administrationen då nämndens buffert är förbrukad i det förväntade nollresultatet. Nämnden har fått tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat för bl a engångskostnader för Vulkanus. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 10(17)

3.2.2 IFO Vuxen 3.2.2.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Det finns ett underskott gentemot budget vad gäller institutionsvård, boende för psykiskt funktionshindrade, öppenvård för vuxna missbrukare samt familjehem. Orsaker är allt svårare former av samsjuklighet i samband med psykisk sjukdom och missbruksproblem vilket har inneburit svårigheter att ge insatsen på hemmaplan. Antal LVM ligger på en jämn nivå men placeringarna är kostsamma, allt fler ärenden gränsar till prövning enligt LVM på grund av svårare former av missbruk. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Nämnden prövar att använda familjehem framför institutionsvård i större utsträckning, framförallt i komplexa ärenden där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Det förebyggande arbetet är av stor vikt och behöver utvecklas tillsammans med mobilt team och öppenvård där även bostadsfrågan är en central fråga för att insatser på hemmaplan ska fungera. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens mål under 2015 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Samverkan internt i kommunen samt externt inom regionen behöver utvecklas ytterligare. I närvårdssamverkan och i närvårdsområde Borås har bl.a. rutinen för gemensamma externa placeringar för personer som behöver vård i specifik miljö varit i fokus, denna behöver implementeras bättre i samverkan då få samfinansieringar förekommer. 3.2.2.2 Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder IFO/Vuxen insats prognos har ett underskott för entreprenaden Petersberg, de kostnaderna kommer att ses över i samband med den nya upphandling som ska genomföras 2015. Det finns även en tendens inom den Boendesociala enheten av ökade kostnader på grund av att stor omsättning av hyresgäster ökar skadegörelse och övriga omkostnader. Efter omorganisation inom förvaltningen tillhör socialpsykiatrins boenden samma områdeschef som IFO/Vuxen insats. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Arbetet är en framgångsfaktor och nämnden har tillfört en tjänst under våren för att kunna fortsätta utveckla metoden. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 11(17)

sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som specifikt passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och i samråd med dem ska metoden utvärderas hösten 2015. IFO/Vuxen och Socialpsykiatrins boenden håller på att rekrytera varsin enhetschef, vakanserna påverkar den redan hårda arbetsbelastningen inom enheterna. Natthärbärget Kastanjen stängdes planenligt för sommaren 2015-04-30. I samband med öppnandet i oktober 2014 reviderades en del rutiner med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare möjlighet att nyttja boendet. Boendet har haft en markant lägre beläggning under den senaste perioden. Arbetet med att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer kommer att göras centralt i staden under Fritid och Folkhälsa och nämnden fortsätter samverkan med organisationer utifrån "Program mot hemlöshet". IFO/Vuxen insats deltar i arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar tillsammans med IFO/Vuxen myndighet. 3.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende 3.2.3.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser av hemtjänst, korttidsboende, ledsagning, avlösning och boendestöd. Analys av verksamheten Arbetet med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen fortgår och har givit en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom Socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. From 150901 ges möjlighet att välja annan utförare av hemtjänst enligt LOV, kan komma att medföra ökade kostnader till följd av att antal utförda timmar ökar. 3.2.3.2 Insatser Boendestödet har fortfarande höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Ett effektivitetsarbete påbörjades under hösten och börjar ge resultat genom minskade kostnader. Under hösten 2014 sammanfördes de två olika boendestödsgrupperna till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som försvårar uppfyllandet av budget 73 % brukartid. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) i februari har gett bättre kontroll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, på brukar/kringtid. Detta skapar förutsättningar att effektivisera verksamheten. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Införandet av TES har börjat ge positiva ekonomiska konsekvenser. Effektiviteten ökar succesivt månad för månad vilket ger minskade kostnader. Under sommaren har boendestödets kostnader temporärt ökat men förväntas minska igen efter semestrarna. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom Socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året, i dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boenden, nämnden köper också en plats hos extern Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 12(17)

vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet. 3.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende 3.2.4.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende ligger på en jämn nivå. I dagsläget finns dock personer med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende. 3.2.4.2 Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i områdesledningen för verksamhetsområdet. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden Socialpsykiatri har genomförts. Den, under 2014, planerade nattbemanningen skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen försköts bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter. Förändringen har genomförts fr.o.m. mars 2015 förutom för ett boende som måste ha kvar den tidigare bemanningen utifrån våld och hot. Larmen och att bemanningen inte kunnat minska som planerat innebär ökade kostnader. En enhet har även ökade kostnader på grund av byte av matleverantör. Rutiner har reviderats utifrån den nya nattbemanningen. Verksamheterna har poolkostnader som vi planerar ska minska genom det påbörjade arbetet med ny arbetstidsmodell. Analys av verksamheten I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka effekter det får är i dagsläget inte klarlagt fullt ut. För att arbetstidsmodellen ska kunna nyttjas maximalt krävs datastöd vilket kommer att införas under 2016. Det planerade boendet på Serenadgatan, som ersätter nuvarande Badhusgatan, stod klart för inflyttning i april 2015. Projekteringen av ombyggnaden av Badhusgatan för att ersätta boendet på entreprenad pågår. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 13(17)

3.2.5 Insatser enligt LSS och LASS 3.2.5.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker En anledning till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV och externa boenden LSS. Personer som är beviljade personlig assistans av FK (LASS) har under året varit 202 personer men det är budgeterat för 192 personer. Det innebär att ersättning för personlig assistans de 20 första timmarna till FK beräknas till - 3 000 tkr mot budget om antalet brukare ligger på samma nivå resten av året. Åtgärder Inom Myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga och följs upp oftare. Inom den gemensamma Myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög. 3.2.5.2 Insatser Boendesektionen Analys av verksamheten Gruppbostaden Teknikgatan som fördes över från Socialpsykiatrin SoL-boende till LSS-boende öppnades i april månad, alla hyresgäster har flyttat in och verksamheten har kommit igång enligt planerna. Inför öppnandet av nya gruppbostaden på Kadriljgatan pågår förberedelse av verksamheten och introduktion för personalen, den första hyresgästen flyttade in 15 september. Genomlysningen och tät uppföljning av korttidsverksamheten fortsätter då det är fortsatt minskad efterfrågan av platser vilket resulterar i att tillgång och efterfrågan av antal platser inte stämmer överens. En omvärldsanalys behöver även göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. En ny femte lägergrupp kommer att startas upp och bedrivs i en av korttidens lokaler som inte har korttidsgäster en helg i månaden efter den effektivisering som påbörjats. Planering pågår även att göra en fördelningsmodell för kortidsverksamheten med anledning av att det är en konstant rörlighet och förändring inom enheterna och resurserna behöver omfördelas under året. En ny träffpunkt planeras och eftersökning av lokal pågår. Under januari - augusti månad har poolkostnaderna ökat stort i jämförelse med föregående år, ett aktivt arbete ska börjas med att analysera sjukskrivningstalen och ett hälsoprojekt startade med två personalgrupper för att minska sjukfrånvaro. De åtta enheter som är pilotgrupper i nya arbetstidsmodellen har till stor del infört den och visar att den kommer leda till kostnadsökningar inom boendesektionen inkl. korttiden på grund av att de långa arbetspassen ska kortas ner. En första beräkning visar att ett genomförande kan innebära en kostnadsökning med Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 14(17)

ca 20 000 tkr samt att ca 1800 timmar inte kan läggas ut inom verksamheten då behovet av mer personal under dagtid på vardagar inte finns. Utbildning för pilotgrupperna pågår för att starta införandet i verksamhetssystemet Time care 1 december. För att införandet av den nya arbetstidsmodellen skall bli en framgång behöver Boendesektionen en samarbetspartner som har arbetstid dagtid och personal med kompetens inom funktionshinderområdet. En naturlig sådan partner är Daglig verksamhet i Arbetslivsförvaltningen. Personlig assistans Analys av verksamheten Utmaningar framöver är att fortsätta förbättra personalplaneringen. Förbättringsprocessen är inledd men förändringen kan inte gå för fort då brukarperspektivet är starkare än i andra verksamheter. Brukarna har stor rätt att välja personliga assistenter. Matchning av personlig assistent och brukare utgör en stor del av arbetet för enhetscheferna. P.g.a. ovanstående kan maximal effektivitet ej uppnås. I praktiken innebär det att verksamheten kan ha personliga assistenter tillgängliga men brukaren väljer någon annan och har rätt att göra så. Trots denna svårighet minskar kostnaderna för Borås Stads personliga assistans kontinuerligt. Ett nytt rapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan har köpts in och kommer att tas i bruk efter sommaren. Framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärenden kostar pågår. Av det som framtagits hittills kan konstateras att nattdelen i ett ärende med sovande jour i genomsnitt kostar ca 300 tkr per år eftersom nämnden ersätter personalen med fler timmar enligt kollektivavtal än vad Försäkringskassan ger ersättning för. 3.2.6 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden daglig verksamhet av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. 4 Verksamhetsmått 4.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 4.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal placerade personer med heldygnsvård 33 90 74 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 15(17)

Utfall Aug 2015 innefattar personer som från årsskiftet 2015 till och med sista augusti haft en placering med heldygnsvård. 4.2 Socialpsykiatri 4.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 238 245 241 4.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 124 130 114 4.3 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Andel personer som har heltidsanställningar. 85,6 100 96,8 4.4 Funktionshinderverksamhet 4.4.1 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 23 28 22 4.4.2 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal personer med beslut om insats 882 950 888 4.4.3 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS 44 45 45 Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 16(17)

5 Investeringar Investeringsprojekt Tkr Godkänd utgift Utgift tom 2014 Utfall Jan-Aug 2015 Prognos 2015 Återstår Vukanus 4 500 4 492 4 492 8 Teknikgatan 450 311 450 0 Kadriljgatan 450 0 450 0 Serenadgatan 450 521 521-71 Summa 5 850 5 324 5 913-63 Analys Investeringarna avser inventarier för nybyggda boenden och de nya kontorslokalerna i kv. Vulkanus. Sociala omsorgsnämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 17(17)

1 (1) Handläggare: Jonas Ringström 2015-09-29 Dnr 2015/SON Ändring av verksamhetsmått, budget 2016 Beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att godkänna ändringen lägga den till handlingarna. Bakgrund Två st. verksamhetsmått i budget 2016 hade fel värden och ska ändras. Det gäller SoL-verksamhet korttid och Kostnad per brukare i LSS-verksamhet Bostäder med särskild service. Ändringarna är också gjorda i STRATSYS. 5.4.3 SOL-verksamhet Korttid, nya Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal dygn med korttidsvård 3 475 2 000 2 000 Antal personer med korttidsvård 79 80 80 Antal dygn per person med korttidsvård 44 25 25 SOL-verksamhet Korttid Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal dygn med korttidsvård 3 475 3 300 3 300 Antal personer med korttidsvård 79 47 47 Antal dygn per person med korttidsvård 44 20 20 5.4.9 LSS-verksamhet Bostäder med särskild service, nya Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet personer med verkställda beslut om boende under året 340 350 350 Antalet LSS-boenden (lgh) vuxna 307 319 319 Antal externt köpta platser boende 16 15 15 Kostnad per brukare med boende 654 524 688 415 701 306 LSS-verksamhet Bostäder med särskild service Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet personer med verkställda beslut om boende under året 340 350 350 Antalet LSS-boenden (lgh) vuxna 307 319 319 Antal externt köpta platser boende 16 15 15 Kostnad per brukare med boende 763 475 654 506 701 306

BESLUT Datum 2015-09-29 Diarienummer 2015/SON0081 Sida 1(1) Petra Grönhaug, 033-35 73 47 Kommunstyrelsen Riktlinjer för marknadsföringssamarbeten 2015/KS0504 Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att tillstyrka remissen Riktlinjer för marknadsföringssamarbeten och sända den till Kommunstyrelsen. Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden har fått tillfälle att yttra sig angående Borås Stads riktlinjer för marknadsföringssamarbeten. Riktlinjerna gäller när Borås Stad köper marknadsföring genom samarbete med annan verksamhet t.ex. en idrottsklubb. Kommunen stödjer den andra parten med pengar och/eller tjänster i utbyte mot reklamutrymme eller att den andra parten ställer upp för kommunen i något sammanhang. Sociala omsorgsnämnden menar att det är viktigt att Borås Stad får ett gott anseende och att varumärket syns på strategiska platser. Vidare menar nämnden att riktlinjerna är rimliga och tillstyrker remissen. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Socialt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några sociala konsekvenser för Borås. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler REMISS 2015-06-15 Borås Stads Riktlinjer för marknadsföringssamarbete Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 1

Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 1 december 2008, reviderat 31 oktober 2011 och För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag. Dokumentet gäller till och med: 2019 2 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete

Riktlinjer för marknadsföringssamarbete Dessa riktlinjer gäller när Borås Stad köper marknadsföring genom samarbete med annan verksamhet, t ex idrottsklubb eller kulturevenemang. Riktlinjerna avser även alla former av s k sponsring. Riktlinjerna tar sikte på situationer där Kommunstyrelsen agerar i namn av Borås Stad, men gäller i alla tillämpliga avseenden för alla nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag. Riktlinjerna innehåller under avsnittet Avtalsform även ett antal ska-krav. Syfte Den marknadsföring som Borås Stad köper ska bidra till att kommunen uppfyller sina strategiska mål. Syftet på kort sikt är ökat renommé för såväl orten Borås som organisationen Borås Stad. Inriktningen styrs av kommunens vision och varumärkesinriktning. Affärsmässiga avtal Borås Stads samarbete för marknadsföring sker på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för kommunen och samarbetspartnern. Partnerskapet bygger på att kommunen stödjer den andra parten med pengar och/eller tjänster i utbyte mot reklamutrymme och/eller att den andra parten ställer upp för kommunen i något sammanhang. Marknadsföringsavtal får inte vara ett ensidigt bidragsgivande eller sponsring för att främja en verksamhet. Alla avtal ska vara följden av en bedömning i det enskilda fallet av vilket reklamvärde Borås Stad kan köpa och av en förhand ling, och träffas inom ramen för en given budget. Kommunen är en huvudsakligen skattefinansierad verksamhet med ansvar mot invånarna för hur skattemedlen används. Invånarna ska kunna ha förtroende för att verksamheterna bedrivs på saklig, oberoende och neutral grund. Självklart ska marknadsföringsavtalen vara öppna för insyn från granskning från media och allmänhet. Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 3

Partner Marknadsföringssamarbete kan ske tillsammans med idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella organisationer och evenemang. I de fall avtalspartnern är en idrottsklubb ska denna vara på minst nivån nationell elit. Det innebär inte att kommunen ska träffa avtal med alla klubbar som nått högsta serien i sin idrott. Värdet av varje möjlig partner bedöms för sig, och inget idrottslag eller annan verksamhet har någon rätt till marknadsföringspengar från Borås Stad genom att ha nått en viss nivå i sitt utövande. Borås Stad träffar inte marknadsföringsavtal med enskilda personer. Om en förmånlig och exceptionell situation ger anledning till undantag på denna punkt gäller dessa riktlinjer i övrigt till fullo. Kriterier Kommunens intresse och insats bestäms utifrån - hur stor målgrupp marknadsföringen når - uppmärksamhetsvärde - publikmängd - profilvärde för Borås - förväntad massmedial bevakning. Kostnader Kommunstyrelsen fastställer årligen i budget ett ekonomiskt utrymme för marknadsföringsavtalen. Avtalen koncentreras till ett fåtal verksamheter för att ge kraftfull effekt. Antalet avtal kan begränsas såväl av den ekonomiska ramen som av att Borås Stad bedömer sig för tillfället ha tillräckligt marknadsutrymme. Avtalsform Avtal ska löpa högst 12 månader i taget, antingen ett kalenderår eller där det är lämpligare ett spelår. De kommunala bolagen kan dock träffa avtal som löper över längre tid. Avtal ska vara skriftliga och upprättade före avtalsperiodens början, så att parterna på bästa sätt kan disponera det som avtalet innehåller. 4 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete

Allt som kommunen åtar sig i avtalet ska om möjligt värderas i kronor, så det tydligt framgår vad avtalet är värt. Alla avtal ska ha en klausul om att kommunen har rätt att omedelbart bryta det ifall partnern brister i att ta avstånd från droger och dopning. Avtalet ska ge kommunen tolkningsföreträde om detta, och stipulera en återbetalningsskyldighet för partnern. För Kommunstyrelsens del ska alla avtal som gäller samarbete med en klubb över en hel säsong, samt övriga avtal överstigande 50 000 kr, beslutas av styrelsen i sammanträde. Avtal som gäller enstaka evenemang och omfattar högst 50 000 kr kan inom budgetramen beslutas av Stadskansliet efter samråd med ansvarigt kommunalråd. Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 5

POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 6 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete

BESLUT Datum 2015-09-29 Diarienummer 2015/SON0084 Sida 1(2) Petra Grönhaug, 033-35 73 47 Kommunstyrelsen Strategisk plan för Sjöbo 2012/KS0132 Nämndens beslut Nämnden tillstyrker den strategiska planen för Sjöbo. Nämndens yttrande i sin helhet Sociala omsorgsnämnden tycker att det är bra att det tas fram en strategisk plan för området. Det är viktigt när det gäller planer att det skapas förutsättningar för boenden till samtliga de målgrupper som ingår i Sociala omsorgsnämndens verksamhetsområde. Då det generellt sett råder bostadsbrist och specifikt för de målgrupper inom Sociala omsorgsnämndens ansvarsområde, vill nämnden framhålla vikten av att Samhällsbyggnadsnämndens påbörjade arbete i området med gruppbostäder enligt LSS, fullföljs. Nämnden ställer sig positiv till byggnationen av de två inplanerade boendena med vardera 5-6 lägenheter. Nämnden förutsätter att den strategiska planen följer det program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning som är antaget av Borås Stad. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Enligt planen ska Sjöbo bli en mer levande stadsdel både för nuvarande och inflyttande Sjöbobor. Kollektivtrafiken och antalet gång och cykelvägar kommer att byggas ut och närheten till naturen vid Viskan, Rya åsar och Almenäs kommer, genom det, att öka. Nya grönområden kommer att skapas för att öka förutsättningarna för både människor och djur att förflytta sig inom området. Det kommer att bli mindre biltrafik vilket gör att luftföroreningar och buller minskar. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Planen, i sig, bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. När planen genomförs kommer den att medföra kostnader. Borås 2025 Socialt perspektiv Planen beskriver att det blir minskad trafik genom Sjöbo vilket leder till att stadsdelen får en högre trafiksäkerhet och att det blir en tystare och tryggare boendemiljö. Det planeras att bygga mellan 500-1000 nya bostäder vilket kan komma att leda till att både offentlig och kommersiell service ökar och därmed bildas nya mötesplatser där människor är i rörelse. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande

2 SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

1 (1) 2015-07-01 2012/KS0132 219 Handläggare: Jonas Hallberg 033-35 84 42 Enligt sändlista Samråd Strategisk plan för Sjöbo Stadskansliet har tagit fram ett förslag till Strategisk plan för Sjöbo. Planen sänds nu ut på samråd till berörda. Syftet med planen är att studera de strategiska utvecklingsmöjligheterna på Sjöbo med utgångspunkt i att genomfartstrafiken flyttats till den nya förbifarten. I den strategiska planen föreslås bland annat en förtätning av Sjöbo liksom omvandling av Ryda och del av Nordskogen för att skapa fler bostäder och förbättra underlaget för service och kollektivtrafik. Den strategiska planen finns tillgänglig digitalt på kommunens webbplats boras.se. Under samrådstiden finns förslaget tillgängligt på plan 2 i Stadshuset, Kungsgatan 55 i Borås, Sjöbo Bibliotek samt i Framtid Sjöbos lokaler vid Sjöbo torg. Samrådstid: 2 juli 30 september 2015 Frågor: Eventuella frågor besvaras av Richard Mattsson, Strategisk samhällsplanerare, tfn 033-35 84 90 eller e-post richard.mattsson@boras.se Ert yttrande lämnas skriftligt senast den 30 september 2015 till boras.stad@boras.se eller till: Borås Stad Kommunstyrelsen 501 80 Borås STADSKANSLIET Borås den 1 juli 2015 Jonas Hallberg Strategisk samhällsplanerare

Strategisk plan för SJÖBO Borås Stad SAMRÅDSHANDLING 2015-06-01

Innehåll Strategisk plan för Sjöbo 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Avgränsning 3 Process 3 Förutsättningar 4 Borås 2025 4 Översiktlig planering 4 Grönområdesplan 4 Angränsande strategiska planer 4 Detaljplaner 5 Övriga planeringsförutsättningar 5 Sjöbo i dag 6 Natur och rekreation 6 Bebyggelse 6 Trafik 6 Service 6 Översiktskarta med markerad plangräns Strategier/förslag 7 Strategier 7 Förtäta längs busstråket 7 Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter 7 Utveckla Ryda och Nordskogen 7 Öka möjligheterna för service 10 Tydliggör Sjöbos entréer 10 Tillgängliggör rekreationsområdena 10 Konsekvenser 11 Bebyggelse 11 Trafik 13 Natur och rekreation 13 Service 13 Störningar 13 Sociala konsekvenser 14 Fortsatt arbete 14 Etapper 14

Strategisk plan för Sjöbo Sammanfattning Med en förflyttning av trafikflödena från Fristadsvägen till förbifart Sjöbo har förutsättningarna för hela stadsdelen förändrats. Detta innebär både möjligheter och utmaningar. Med mindre trafik blir stadsdelen tystare och tryggare, men samtidigt försvinner lite av den puls som funnits längs Fristadsvägen och de som tidigare stannade och handlade passerar inte längre genom området. För undvika att Sjöbo blir en isolerad stadsdel med minskat underlag för service och handel och istället ta till vara på de möjligheter som uppstått har Borås Stad tagit fram en strategisk plan för Sjöbo. Arbetet med den har resulterat i sex strategier för hur kommunen vill att Sjöbo utvecklas. Dessa är: - Förtäta längs busstråket - Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter - Utveckla Ryda och Nordskogen - Öka möjligheterna för service - Tydliggör Sjöbos entréer - Tillgängliggör rekreationsområdena Med en utveckling enlig dessa strategier bedöms stadsdelen tillsammans med Ryda kunna få ytterligare 2000-2500 invånare, vilket är positivt för både Sjöbo som stadsdel då det innebär möjligheter till bibehållen och utvecklad service men även för Borås som helhet. Sjöbo skulle vara väl förberett för en framtida snabbusslinje och de värdefulla natur- och rekreationsområdena som finns i närområdet skulle bli tillgängligare för fler. Det skulle samtidigt vara möjligt att förbättra och förlänga de spridningskorridorer för djur- och växtliv som finns till och igenom stadsdelen. Bakgrund I samband med framtagande av planprogrammet för Sjöbo förbifart konstaterades att med den nya förbifarten skulle stadsdelen Sjöbo få helt andra förutsättningar. Med markant minskad biltrafik genom stadsdelen skulle förutsättningarna ändras vad gäller exempelvis buller, luftföroreningar, trafiksäkerhet mm, vilket skulle ge möjlighet att förtäta och utveckla stadsdelen. En ytterligare anledning till att den strategiska planen har initierats är att en snabbusslinje, BRT, på stadens mest välanvända busslinje studerats och att en sådan linje i så fall behöver egna körfält. Under 2012 skedde ett antal tidiga dialoger med boende och verksamma på Sjöbo. I detta arbete togs bland annat SWOT-analyser fram, där deltagarna fick beskriva styrkor och svagheter med Sjöbo liksom möjligheter och hot. Den här strategiska planens innehåll och resonemang bygger delvis på de tankar som framkom i dessa dialoger. Syfte Syftet med den strategiska planen är att studera möjligheterna att förtäta kring Fristadsvägen. Den strategiska planens syfte är också att lyfta de strategiska utvecklingsmöjligheterna i stadsdelen som helhet i samband med att genomfartstrafiken försvinner. Syftet är också att studera möjligheten till en omvandling av industriområdena Ryda och Nordskogen. Vidare är syftet att förbättra underlaget för service och kollektivtrafik samt öka närheten till Viskan, Rya åsar och Almenäs. Avgränsning Den strategiska planen omfattar stadsdelen Sjöbo, men även Ryda och Almenäs väster om Viskan och Nordskogen i öster. Planområdesgränsen går i söder i Sjöborondellen, i öster vid Förbifart Sjöbo, i norr i Öresjö och i väster i Björbobacken. Process Den strategiska planen visar, i stora drag, vad kommunen vill med det aktuella området. Planen kommer att ligga som stöd för kommande beslut rörande Sjöbo. Detta kompletteras med en beskrivning av vad som behöver utredas vidare och vem som ska göra detta vilket möjliggör en uppföljning av arbetet. När den strategiska planen är godkänd kommer den att efterföljas av ett antal detaljplaneuppdrag vilkas syfte är att realisera de strategier som redovisas i planen. Den processen sker enligt Plan- och bygglagen, PBL. Avstämningar har skett med övriga förvaltningar och statliga verk under arbetets gång i olika frågor. Arbetet har flera beröringar med annan aktuell planering och infrastrukturutbyggnad. SAMRÅD 3

Förutsättningar Borås 2025 I Borås Stads vision, Borås 2025, som godkändes 2012, beskrivs kommunens vision vilken även fördjupas i sju strategiska målområden. Den strategiska planen följer visionen bland annat genom att den skapar fler mötesplatser, skapar bättre möjligheter för barn och unga att utvecklas och lära i närmiljö, skapar underlag för god och utbyggd kollektivtrafik samt bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. (Stadsdelspark) liksom de röda och gröna stråken vid Örestrand. Trollskogen, inklusive Sjöboparken och Trollparken, är en Stadsdelspark med Klass II, vilket innebär mycket högt värde. Inom Sjöbo finns dessutom flera närparker, träffpunkter, röda och gröna stråk som klassats som Klass III och IV, vilket betyder högt värde respektive visst värde. Översiktlig planering Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Nästan samtliga av översiktsplanens spelregler är relevanta för planområdet, och den markanvändning som föreslås i den strategiska planen bedöms följa spelreglerna liksom översiktsplanens intentioner. I den till översiktsplanen tillhörande bilagan med möjlig markanvändning föreslås ett antal olika förändringar på Sjöbo, där bland annat upprustningen av Fristadsvägen är en. Ett antal möjliga lägen för bostadsbebyggelse föreslås dessutom. Vissa av dessa finns kvar i den strategiska planen. Det pågår ett arbete med en ny översiktsplan för Borås, vilken förväntas antas under 2016. Den strategiska planen för Sjöbo är framtagen med ambition att överensstämma med de grundläggande strategierna i den kommande översiktsplanen. Angränsande strategiska planer Grönområdesplan I och i anslutning till Sjöbo finns flera naturområden och stråk som har bedömts ha högt värde i kommunens grönområdesplan. Grönområdesplanen är ett underlag till kommunens översiktsplan, men även för övrig planering och byggande, och har som syfte att trygga att det även i framtiden finns tillgång till värdefulla grönområden i kommunen. De värdefulla grönområdena har bedömts och klassats enligt en fyrgradig skala. Klassningen anger grönområdets betydelse och värden för staden. Grönområdena har fått följande indelning: Strövområden, Stadsdelsparker, Närparker, Träffpunker, Gröna stråk för djur- och växtliv samt Stråk för människan (röda stråk). Väster och öster om planområdet finns Strövområden, båda med Klass I (högsta värde), i Ryaåsar och Kypeområdet. Klass I har även Almenäs 4 Utsnitt ur Grönområdesplanens inventeringsbilaga. Den strategiska planen för Sjöbo ligger intill två andra pågående strategiska planer. Den strategiska planen för Knalleland har varit ute på samråd och förväntas antas innan sommaren. I den strategiska planen för Knalleland finns ett antal förslag som behöver realiseras för att utbyggnaden av förslagen i den strategiska planen för Sjöbo ska kunna ske utan negativ påverkan på framförallt trafiksystemet. Mellan den strategiska planen för Sjöbo och den för Knalleland finns ett område som inte är del av någon av planerna. Detta område, alltså mellan Sjöborondellen och Erikslundsgatan, studeras separat. Nordost om Sjöbo pågår en strategisk plan för Tosseryd, Frufällan och Sparsör. Dess påverkan på aktuell plan är liten då större delen av den trafik som skulle kunna alstras av förslagen i den strategiska planen skulle ske via förbifarten. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING