REMISSVERSION BJUVS KOMMUN Avfallsplan 2015-2018
SAMMANFATTNING Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Bjuvs kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Bjuvs kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) under 2013-2014. Bjuvs kommun har ca 14870 invånare. Kommunen har en stor andel tätortsboende, omfattande jordbruksdrift och några större industrier. NSR och Bjuvs kommun har antagit sex övergripande mål för hela Skåne Nordväst-regionen som omfattas av Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån sina förutsättningar. De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande: Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Bjuvs kommun utifrån de förutsättningar kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen och även de lokala målen. 1. Avfallsminimering/Förebyggande av avfall minska avfallsmängderna per person 2. Öka materialåtervinningen minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet. 3. Avgifta kretsloppen minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet och matavfallet 4. God arbetsmiljö förbättra det systematiska arbetsmiljöarbete 5. God service öka antalet nöjda kunder 6. Miljövänligare transporter minska energiförbrukningen för transport Förebyggande av avfall, avfallsmängden (ej trädgårdsavfall) ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år. Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/ person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i restavfallet skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN 6 1.1 Folkmängd och fakta 6 1.2 Näringslivsstruktur 6 1.3 Avfallsorganisation 6 2. LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND 7 3. MÅL 8 3.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst 8 3.2 Avfallsplanens mål 2016 10 3.3 Aviserade förändringar och framtiden 19 3.4 Nationella mål 20 3.5 Regionala mål Skånes miljömål 22 3.6 Lokala mål 24 4. Nulägesbeskrivning hushållsavfall 25 4.1 Insamlingssystem 25 4.2 Behandling 26 4.3 Avfallsmängder- hushållsavfall 2013 27 4.4 Plockanalyser 28 5. Nulägesbeskrivning övrigt avfall 30 5.1 Insamlingssystem 30 5.2 Avfallsmängder- verksamhetsavfall 30 6. Behandlingsanläggningar 31 6.1 NSR återvinningscentral Bjuv 31 6.2 Andra behandlingsanläggningar 31 7. Avfall som omfattas av producentansvar 32 7.1 Förpackningar och returpapper 32 8. Uppföljning 34 9. Referenser 34 Bilaga 1: Nedlagda avfallsupplag 36 Bilaga 2: Miljökonsekvens- beskrivning (MKB) 38 Samråd 38 Miljöbedömning 38 Avgränsning 38 Bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan 38 Bilaga 3: Uppgifter till länsstyrelsen 41 Administrativa uppgifter 41 Kommunens befolkning och struktur 41 Avfall som kommunen ansvarar för (år 2013) 41 Avfall som omfattas av producentansvar (år 2013) 41 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 41 NSR återvinningscentral Bjuv 41 Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål 42
1. BESKRIVNING AV KOMMUNEN 1.1 FOLKMÄNGD OCH FAKTA Bjuvs kommun är ungefär 116 km2 stort och ligger mitt i nordvästskåne. Kommunen kännetecknas av ett öppet landskap med närhet till skogsbevuxna höjdområden och förhållandevis stor areal tätorter. På flera ställen finns spår av tidigare gruvdrift. Bjuvs kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med 10 andra kommuner i Nordvästra Skåne. Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) är ett kommunalt bolag som ägs av sex kommuner i Nordvästra Skåne; Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp. Avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för (inte gaturenhållningen). NSR AB ansvarar för upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. NSR AB ansvarar även för framtagande av förslag på renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa. Enligt konsortialavtal från 1982 mellan NSR:s ägarkommuner ska allt hushållsavfall lämnas till NSRs anläggningar. Den 31 december 2013 bodde 14801 personer inom kommunen vilket var 65 färre än 2012. (Källa: SCB). Kommunen har som mål att befolkningen ska öka med i genomsnitt 87 personer/år fram till 2016. (Källa: ÖP Bjuvs kommun) I kommunen finns ca 4 536 småhusenheter för 1-2 familjer. Av dessa är ca 47 fritidsboenden och ca 4489 permanentboenden. Andelen hushåll som bor i lägenheter är låg och totalt finns det ca 1722 lägenhetshushåll i kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Bjuvsbostäder. (Källa: SCB) 1.2 Näringslivsstruktur I Bjuvs kommun finns ca 640 företag. Bjuvs kommun är den största arbetsgivaren i kommunen med 1425 anställda 2012. De största privata företaget är Findus med 725 anställda (år 2012). (Källa: ekonomifakta och SCB) 1.3 Avfallsorganisation 6
2. LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsför- ordningen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfalls-planen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6.
3. MÅL Minimering Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med avfallshanteringen är att avfall aldrig uppstår. Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Bjuvs kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom sopsamarbete Skåne Nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa, se figur 1. 3.1 Mål sopsamarbete Skåne Nordväst Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Dessa kommuner har enats om att arbeta tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet Sopsamarbete Skåne Nordväst. 8
Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat arbeta med sex övergripande gemensamma mål för hushållsavfallet som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen är följande: Förebyggande av avfall, Avfallsminimering, avfallsmängden ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år. Detta är summan av matavfall och restavfall, förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall (trädgårdsavfall ingår inte). Materialåtervinning, mängden felsorterat matavfall och förpackningar i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år genom att man sorterar ut dessa fraktioner så de kan återvinnas. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i restavfallet ska minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år God arbetsmiljö, antalet arbetsskador för renhållningsarbetarna skall halveras i samband med insamling av hushållsavfall God service, halvera antalet kundklagomål avseende insamling av hushållsavfall Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras. De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande målområdena som beslutats i sopsamarbete Skåne Nordväst och de lokala miljömålen i Bjuvs kommun. 9
3.2 Avfallsplanens mål Sex övergripande mål finns för Bjuvs kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga, där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. 3.2.1 Förebyggande av avfall/avfallsminimering Förebyggande av avfall/avfallsminimering är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Den totala avfallsmängden 2013 var ca 305 kg per invånare (exkl. trädgårdsavfall). Mål hushållsavfall Bjuvs kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 48 kg/inv. 2015-2018 detta bör göras med 12 kg per invånare och år. Mängden avfall 2018 ska vara 245 kg/inv. Mätning Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen, genom statistik från vågarna på NSRs anläggningar och FTIs statistik från ÅVSerna i kommunen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. Idag räknas mängderna som kommer in på respektive kommuns ÅVC till kommunens mängder. I framtiden kan detta registreras via körkort och den kommunen man är skriven i, vilket kan förändra mängderna. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Bjuvs kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommunerna i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna genom att t.ex. Informera konsumenter om rätt val ur avfallssynvinkel Bjuvs kommun NSR 2015-2018 2. Bjuvs kommun deltar i den nationella kampanjen kampanjen Europa Minskar Avfallet i samarbete med övriga kommuner i NSR regionen. NSR De år som kampanjen genomförs. 3. Bjuvs kommun arbetar med avfallsminimeringsprojekt i sin egen organisation 4. Utreda möjligheter till ny återvinningscentral med identifieringssystem för företagare/hushållen. En ny återvinningscentral ska inbjuda till avfallsminimering och återbruk. 5. Grovavfallshanteringen ses över så mer kan gå till återbruk 6. Möjligheterna till ökad insamling av textilier för återanvändning i Bjuvs kommun utreds. Bjuvs kommun 2015-2018 NSR, kommunen 2015-2018 NSR 2015 2017 10
Mål verksamhetsavfall Bjuvs kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter. Mätning I nuläget finns ingen tillgänglig statistik på verksamheternas avfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den andres resurs NSR 2015-2018 2. Bjuvs kommun arbetar för att ett återbrukscentrum för bygg- och rivningsavfall etableras. Bjuvs kommun NSR 2015-2018 3. Ta fram underlag för avfallsmängder och typ av verksamhetsavfall Söderåsens miljöförbund 2015-2018 11
3.2.2 Öka materialåtervinning Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet och går till förbränning. Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Bjuvs kommun är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Bjuvs kommun har redan förhållandevis små mängder restavfall (2013 var det 113,2 kg/inv.). Däremot visar plockanalyserna att det finns mycket förpackningsmaterial, tidningar och matavfall i restavfallet varvid målen är satta med fokus att sortera ut detta. Mängden restavfall som slängdes rätt (i restavfallet) var 36,7 kg/invånare, baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv. År 2013 slängdes 33,5 kg matavfall/invånare i restavfallet. Samma år slängdes ca 21,3 kg producentansvarsmaterial/invånare i restavfallet, baserat på plockanalysen på restavfall i villor i Bjuv. En plockanalys från våren 2014, gjord på flerfamiljsfastigheter och verksamheter i Bjuv, visade på att tidningar och förpackningar utgjorde 38,5% av restavfallet och matavfallet utgjorde 19,4% av restavfallet. Det som var rätt sorterat i restavfallet var 40,1%. Mål hushållsavfall a. Minska mängden felsorterat matavfall i restavfallet från 33,5 kg/invånare ( år 2013) till 9,5 kg/invånare (år 2018). Detta bör göras med 4,8 kg/invånare och år. b. Minska mängden felsorterat producentansvarsmaterial i restavfallet från 21,3 kg/invånare (år 2013) till 4,3kg/invånare fram till år 2018. Detta bör göras med 3,4 kg/invånare och år. Mätning Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll, framöver kommer det även göras på flerfamiljshus. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Informationsinsatser som ökar kunskapen om avfallstrappan och vad som händer med materialet. NSR 2015 2. En inventering av insamlingen av fettavfall via fettunna och fettavskiljare på restauranger och storkök görs och därefter åtgärdsplaner där så behövs. Söderåsens miljöförbund, NSVA, NSR 2015 inventering därefter åtgärdsplaner 3. NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras där detta är ett lämpligt alternativ. NSR 2015-2018 4. Systemet för insamling av fettavfall utreds. NSR 2015 5. Driva projekt ihop med bostadsbolagen för att öka utsorteringen av rent matavfall och producentmaterial från flerfamiljsfastigheterna 6. Årligen genomföra plockanalyser för att undersöka sorteringen i flerfamiljshushåll NSR/ Bostadsbolagen 2015-2018 NSR 2015-2018 12
Åtgärd Ansvarig Genomförande 7. I samband med plockanalyser ska man göra en fördjupad undersökning och samla in mer information för att utvärdera resultatet och ta fram förslag till åtgärder för det berörda området. 8. Införande av fullständig källsortering i de kommunala förvaltningar och verksamheter som saknar detta samt nya. 9. Göra ett test med kampanjhämtning på mjukplast (idag är det ca 3000 beställningar på ett år. Finns ca 8000 villa-abonnemang med 6 ggr/år) 10. Se över möjligheterna att få en mer miljöstyrande taxa NSR 2015-2018 Bjuvs kommun 2015-2018 NSR 2016 NSR / Kommunstyrelsen 2015 11. Informationsmaterial för nysvenskar. (SFI) NSR 2015 12. Kommunens fastighetsbolag ska göra de fysiska åtgärder som behövs för att främja sortering för de boende, däribland få alla fraktioner på samma plats. Bjuvsbostäder NSR 2015-2016 13
Mål verksamhetsavfall Bjuvs kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg- och rivningsavfall. Mätning I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Informationsinsats görs riktad mot livsmedelsföretag och livsmedelbutiker med inriktning mot matavfall. Söderåsens miljöförbund 2015 2. Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas ut till byggföretag samt delas ut i samband med tillsynsbesök. 3. Vid utredning av ny ÅVC tas hänsyn för att främja småföretagares utsortering. NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av material till materialåtervinning Söderåsens miljöförbund NSR NSR Bjuvs kommun 2015 2015-2018 4. Tillsynskampanj för att restauranger och liknande verksamheter inför sortering av avfallet/ökar sin utsortering av material till materialåtervinning Söderåsens miljöförbund 2015 14
3.2.3 Avgifta kretsloppen En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Bjuvs kommun samlar in el- och farligt avfall, 2013 samlade man in 3,9 kg per person, och 8 kg elavfall per person (avfallweb). Detta är under Sverigemedel som ligger på 6,9 kg när det gäller insamling per invånare (Avfall Sverige). Det finns också en hel del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån och förutsättningarna för att kunna samla in bedöms kunna bli bättre för kommuninvånarna. Även kunskapen om farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen. Mål hushållsavfall Minska mängden farligt avfall (inkl. elavfall) i restavfallet och matavfallet till 0 kg/hushåll år 2018. År 2013 fanns det ca 0,56 kg farligt avfall/hushåll kvar i restavfallet och ca 0,06 kg farligt avfall/hushåll kvar i matavfallet. Baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Bjuv. Mätning Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Bjuvs kommun. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. En informationskampanj gällande farligt avfall görs riktad mot hushållen. NSR 2015 2. Utreda de deponier som klassats enligt MIFO fas 1 och göra åtgärder Söderåsens Miljöförbund 2015 utreda genom tillsyn och beslut om åtgärder 2016-2018 göra åtgärder 3. Införa möjlighet till insamling av ljuskällor, batterier och småelektronik i flerfamiljsfastigheter 4. Införa möjlighet till fastighetsnära insamling av ljuskällor, batterier och småelektronik i flerfamiljsfastigheter 5. Erbjuda större livsmedelsbutiker Samlaren (insamlingsskåp för småelektronik) NSR 2015 NSR 2015 NSR 2015 Mål verksamheter Bjuvs kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. En informationskampanj om vad som är farligt avfall Söderåsens Miljöförbund NSR 2017 15
3.2.4 God arbetsmiljö Bjuvs kommun är en kommun med många fina småvägar både utanför och inne i tätorterna. Detta för det med sig en del svårigheter när det gäller framkomlighet för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall. Mål hushållsavfall Entreprenören har statistik över antalet olyckor och tillbud vilket rapporteras varje kvartal till beställaren (NSR). Det är dock vedertaget att många tillbud anser personalen själva ingår i arbetet så första målet blir att få in alla tillbud i rapporteringen och få ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud ska minska till 2018 och halveras fram till 2020. Mätning Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och tillbud varje år. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. En kampanj för att öka antalet inrapporterade tillbud från entreprenören NSR Insamlingsentreprenören 2015 2. Samarbetet mellan NSR och Teknik och service stärks. (avseende framkomligheten i kommunen) NSR och Renhållningsavdelningen 2015-2018 3. Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och löpande bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detaljplan- och bygglovsavdelningen stärks 4. Dåliga hämtställen fylls på den upprättade listan över dåliga hämtställen. Fastighetsägare, insamlingsentreprenör, kommunen och NSR samarbetar för att komma till rätta med problemet. NSR och Plan och Bygglovsavdelningen Insamlingsentreprenör, NSR, Teknik och Service 2015-2018 2015-2018 5. Arbetsmiljön på slamtömning ses över. NSR, Söderåsens miljöförbund, Insamlingsentreprenör 2015-2016 6. En framtida ÅVC skapas med hänsyn till en god arbetsmiljö för det som arbetar där och för de besökare som vistas på anläggningen. 7. Fastighetsägare och vägföreningar bjuds in till möte om avfallsregler och arbetsmiljö. NSR 2015-2018 NSR 2015-2018 16
3.2.5 God Service Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till Bjuvs invånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Bjuvs kommun om antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder. Undersökningen som är gjord år 2013 är inte statistiskt säkerställda för Bjuv (då de gjorts över hela Skåne Nordväst- området) varvid det är svårt att ha ett bra utgångsläge. Undersökningen 2010 kommer därför att ligga till grund för målet med nöjda kunder. Mål Antal ej tömda behållare ska 2018 vara 1/874 som kunder meddelar hade missats. År 2013 var det 1/510 tömningar. Antal nöjda kunder ska öka till 85 % 2018. 2010 var 70 % av Bjuvs kommuninvånare nöjda eller mycket nöjd med hanteringen av hushållsavfall, enligt den undersökning som gjordes då. Mätning En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet varje år. Antalet ej tömda behållare mäts genom antalet reklamationer från kund lagda i NSR kundssystem. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Digitala tjänster ses över. Inkl. mina sidor och införs. 2. NSR Kommun & Hushåll finns på plats en gång om året i kommunen för att träffa kunder och svara på frågor. 3. Ny rutin kring insamlingen av grovavfall och mjukplast ses över för att förbättra för kunder och NSRs kundservice. NSR 2015 NSR 2015-2018 NSR 2015 4. Nöjdkundenkät (NKI)genomförs varje år. NSR 2015-2018 5. NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot medborgare för att informera om renhållningen, Exempelvis boendeträffar. 6. Ett avfallråd bildas med representanter från fastighetsägarna, villaföreningen och hyresgästföreningen med syfte att förbättra renhållningsservicen i kommunen. 7. Införa Undersökning kundnöjdheten på www.nsr.se genom att kontinuerligt fråga besökare om de är nöjda med avfallshanteringen och kommunen de bor i. 8. Se över hanteringen och registreringen av kundklagomål. NSR 2015-2018 NSR 2016 2015-2018 NSR 2015-2016 17
3.2.6 Miljövänligare transporter Mål hushållsavfall a. Minst 98 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från fossilfria bränslen år 2018 (år 2013 var 100 % fossilfri men i ny upphandling är det tillåtet att reservfordon går på fossilt samt vissa insamlingsfordon går på diesel fram t.o.m. 2016) b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 50 kwh/invånare 2013 till under 45 kwh/invånare till 2018. Mätning Insamlingsentreprenören ska föra statistik om årlig bränsleförbrukning samt bränsletyp. Bränsleförbrukningen ska redovisas kvartalsvis till NSR AB. Energimängden beräknas med statistiskt säkerställda nyckeltal för energiinnehållet per volym multiplicerat med mängden av varje bränsleslag dividerat på kommuninvånarna. Åtgärder Ansvarig Genomförande 1. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall (inkl. slam) samt insamling i egen regi ska krav ställas på fordon om användning av fossilfria bränslen. 2. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall, (inkl. slam) eller vid insamling i egen regi ska krav ställas på att chaufförerna genomgått och återkommande genomgår utbildning i ecodriving för tunga fordon. 3. Mål på energiförbrukning vid insamling av hushållsavfall ska sättas för samtliga insamlingsentreprenörer och egen personal om det samlas in i egen regi. NSR 2015-2018 NSR 2015-2018 NSR 2015-2018 18
3.3 Aviserade förändringar och framtiden 3.3.1. Ny ÅVC Befintlig ÅVC i Bjuv uppfyller inte kraven på rationell återvinning, bl. a kan centralen inte ta emot tillräckligt antal fraktioner och är dessutom försedd med containers som endast går att utnyttja genom påfyllning uppifrån, från en enklare trappa, vilket innebär att allt material skall lyftas i containern. Invånarna i kommunen föredrar att åka till andra ÅVC. NSR har gemensamt med kommunerna inom Skåne Nordväst-regionen påbörjat en genomgång av framtida placering av ÅVC, där målet är att få ÅVCer som är moderna och attraktiva för kunden samt kan skötas rationellt. I projektet ingår, förutom en geografisk och demografisk optimal placering, även att föreslå en rättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna. 3.3.2 AVFALLSUTREDNINGEN Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades 2012 och utredningen förordade ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen. Utredningen var på remiss under 2013 och yttrandena ledde till att man beslöt sig för att inte ta något beslut i frågan om ansvarsfördelning. I början av 2014 tillsattes miljödepartementet en arbetsgrupp för att jobba vidare med frågan genom dialog med olika aktörer för att hitta en långsiktigt och väl förankrad lösning. Resultat beräknas presenteras sommaren 2014. 3.3.3 Reviderat WEEE direktiv Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 skulle det ha införlivats i svensk lagstiftning. Detta är dock försenat och något nytt datum för införande har inte presenterats av miljödepartementet. 3.3.4 Förslag till nya etappmål och styrmedel Naturvårdsverket har på uppdrag regeringen föreslagit nya etappmål inom avfallsområdet samt styrmedel för att uppnå målen. Uppdraget redovisades för Miljödepartementet 16 december 2013. Förslagen är ute på remiss. Återvinning och återanvändning Förslag på etappmål: Minst 60% av avfallet från hushållen och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Några förslag till styrmedel: Förtydligande om att kommunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning. Styrmedel för insamling i materialströmmar. Krav på godkänt insamlingssystem för tidningar och förpackningar. Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner. 19
Minskad mängd matavfall Förslag på etappmål: Matavfallet ska till år 2020 minska med 20% jämfört med 2010 sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Förslag till styrmedel: Kommunikationsinsatser Frivilliga överenskommelser Skolundervisning om hur man minskar matsvinn Matsvinnsrådgivare i kommuner och regioner Textil och textilavfall Förslag på etappmål: Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 procent av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Förslag till styrmedel: 3.4 Nationella mål 3.4.1 det svenska miljömålssystemet Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etapp mål. Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Producentansvar för textilier. Information för att ändra konsumentbeteende. Vilka och hur de föreslagna styrmedlen ska införlivas är oklart. Vissa kan komma att få stor påverkan på kommunernas och verksamheters hantering av avfall. 20
Avfallsområdet berörs främst utav 3 miljökvalitetsmål: God bebyggelse Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar som berör avfallsområdet - avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. Etappmål Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2010. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu 3.4.2 Från avfallshantering till resurshushållning- Sveriges avfallsplan 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. I avfallsplanen konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med. 21
I avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållsavfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under miljökvalitetsmålet God Bebyggelse i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. De mål och åtgärder som föreslås för Bjuv kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella avfallsplanen. Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida. 3.4.3 Avfallsförebyggande program Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla länder inom EU ha ett avfallsförebyggande program. Programmet ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets miljöpåverkan, mängden avfall och farliga ämnen i material och produkter. Det avfallförebyggande programmet innehåller 8 mål och 167 exempel på åtgärder som företag, myndigheter, branschorganisationer, kommun och landsting kan göra. I programmet har man valt ut fyra fokusområden som identifierats där det alstras mycket avfall eller där miljöpåverkan per kilo är stor från vagga till grav. De fyra fokusområdena är: Mat/Livsmedel Textil Elektronik Byggande och rivning 3.5 Regionala mål Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne län har i uppdrag av regeringen att samordna det regionala miljöarbetet, ansvara för att ta fram och besluta om regionala miljömål, samt följa upp resultatet för Skåne län utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Skånes miljömål antogs 2013 och gäller från och med 27 juni 2013. Det enda miljökvalitetsmålet som idag har regionala mål är begränsad klimatpåverkan. 3.5.1 Begränsad miljöpåverkan Utsläpp av växhusgaser Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläpprätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter. Biogas Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. 22
3.5.2 Skånska åtgärder för miljömålen För att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län har det arbetats fram ett regionalt åtgärdsprogram för Skåne. I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att nå en hållbar utveckling i Skåne län. Programperioden sträcker sig fram till 2016. I programmet pekas fem skånska utmaningar ut som anses viktigast för att Skåne ska närma sig miljökvalitetsmålen, varav främst två kan bedömmas beröra avfallsområdet. Skånska utmaningar Hållbara transporter i Skåne Hållbar konsumtion i Skåne Strategiskt viktiga åtgärder Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Miljö- och sociala krav i upphandling Information för en giftfri vardag Minskning av avfallmängden
3.6 Lokala mål Det finns 2 lokala måldokument som berör avfallsområdet i Bjuvs kommun. 3.6.1 ÖP08 översiktsplan Bjuvs kommun Bjuvs översiktsplan behandlar avfallet i ett eget avsnitt. Där skriver man att målsättningen är att minimera avfallet i mängd och farlighet, återanvända materialet eller återvinna. Övrigt avfall ska i första hand behandlas biologiskt och i andra hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Insamlingen ska ske på ett hälso- och miljöriktigt sätt och sorteringen ska så långt som möjligt ske vid källan. 3.6.2 Miljöprogram 2011-2014 Bjuv kommun arbetar med fem övergripande miljömål som är av stor vikt för kommunen och på olika sätt täcker de nationella miljökvalitetsmålen. De fem övergripande miljömålen är: Vattnet i Bjuvs kommun ska vara gott, rent och hälsosamt för djur och människor Bjuvs kommun ska erbjuda attraktiva bostadsmiljöer, bra kommunikationer, korta avstånd och nära till naturen Bjuvs kommun ska ha en levande natur med ett rikt djur och växtliv I Bjuvs kommun ska energin huvudsakligen komma från förnyelsebara energikällor och vi ska använda dem på ett miljövänligt och energieffektivt sätt I Bjuvs kommun ska vi sträva mot att materialen cirkulerar i slutna, resurssnåla och giftfria kretslopp Rent vatten berörs av avlopp både de kommunala reningsverken och de ca 400 enskilda avloppen och arbetet med att kartlägga de som inte lever upp till dagens lagstiftning och tillsynsmyndigheten kommer ställa krav på att åtgärda de anläggningar som inte är godkända idag. Konkretiserade mål och prioriteringar: Utsläppen från reningsverk och enskilda avlopp ska minska under mandatperioden. Slutna kretslopp berörs av avfallshanteringen i kommunen. Med det övergripande målet menas: Allt organiskt hushållsavfall som uppkommer i kommunen ska komposteras eller rötas till biogas och resterna användas som biogödsel eller jordförbättringsmedel. Alla hushåll och företag samt kommunens alla verksamheter ska källsortera sitt avfall så att alla sopor kan återanvändas eller återvinnas. Konkretiseringar av målen som berör avfallsområdet är: Slammet vid reningsverk ska klara kraven på spridning på åkermark Den totala mängden hushållsavfall ska minska. Indikatorn på detta är: Mängd hushållsavfall i kg per invånare och år (jämfört med genomsnitt i Sverige) Avfallsområdet berörs också av området transport och bebyggd miljö. Miljöprogramet har som mål under området transporter att Bjuvs kommuns samtliga transporter inklusive entreprenader ska vara fossilfria år 2020. Under området bebyggd miljö har man som mål att andelen återvinning i kommunen ska öka. Andelen matavfall som slängs minimeras och det matavfall som uppstår ska källsorteras och gå till biogasproduktion. 24
4. Nulägesbeskrivning hushållsavfall 4.1 Insamlingssystem Kommunen har enligt lag en skyldighet att se till att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter inom kommunen samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. I Bjuvs kommun har detta ansvaret överlämnats till NSR AB. För förpackningar och tidningar med producentansvar finns 3 återvinningsstationer utplacerade i Bjuvs kommun. Dessa drivs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) i samarbete med lokala entreprenörer. NSR AB erbjuder även fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid villor samt insamling av förpackningar till flerfamiljsfastigheter. Bjuvsbostäder och många andra fastighetsägare erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i flerfamiljshus som en extra service. Avtal tecknas med valfri entreprenör med tillstånd att hämta producentansvarsmaterial. 4.1.1 Villor Villaägare kan välja mellan flera olika abonnemang med sortering i fyrfackskärl eller tvåfackskärl i två olika kärlstorlekar. Det finns även abonnemang för odelat kärl för de som väljer att hemkompostera. Den dominerande abonnemangstypen i kommunen är fyrfackskärl (2012 91 %). Tömning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet ingår i alla abonnemang. Grovavfall (inkluderar även stort elektronikavfall) hämtas 6 gånger om året efter beställning (max 3 kolli/gång). Farligt avfall (inkluderar även småelektronik och ljuskällor) läggs i en röd box och töms efter beställning 6 gånger om året. Fyrfackskärl Varje hushåll har två kärl med 4 fack i varje kärl, två stora och två små fack. Kärlens storlek är antingen 370 liter eller 240 liter beroende på hushållens storlek och behov. Kärl 1: Har två större fack för restavfall och matavfall och två mindre fack för hårdplastförpackningar och färgat glas- förpackningar. Detta hämtas varannan vecka. Kärl 2: Har två större fack för tidningar och pappersförpackningar och två mindre fack för metalloch ofärgade glasförpackning. Detta kärl hämtas var fjärde vecka. Mjukplastförpackningar in i en separat mjukplastsäckar som töms efter beställning 6 gånger om året. Man kan även ha ett extra restavfallskärl på 190-liter som komplement om inte restavfallsdelen i kärl 1 räcker. Under sommaren kan man få veckotömning på kärl 1 om man har fyrfackskärl. Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) i fyrfackskärl (240+240) eller gleshämtning (6 ggr/år) man får då inte använda matavfallsfacket. Tvåfackskärl Varje hushåll har ett kärl på antingen 370-liter eller 240-liter med två fack. I det ena facket läggs restavfall och i det andra matavfall. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de 3 återvinningsstationer som finns i kommunen av varje enskild abonnent. Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) av bara restavfall (190-liters kärl) eller gleshämtning av bara restavfall (190 literskärl eller 100 liters kärl). Ett tredje alternativ är minihämtning för bara restavfall med budade hämtningar 2 ggr/år. Detta får bara tecknas utanför planlagt område. Fritidsabonnemang Finns 240-liters + 370-liters fyrfackskärl (se ovan) där kärl 1 töms varannan vecka i maj-september och en hämtning i november, januari och mars. Kärl 2 töms var fjärde vecka under maj-september och var 8:e vecka oktober-april. De kan även sortera i tvådelade kärl med tömning 14 gånger per år. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de tre återvinningsstationerna eller till återvinningscentralen som finns i kommunen av varje enskild abonnent. 25
Trägårdsavfallskärl Villaägare med trädgårdsavfall kan teckna abonnemang för 190-liters eller 370-liters trädgårdskärl. Trädgårdskärlet töms 20 gånger om året. Slam och Latrin Fastigheter med enskilt avlopp t.ex. trekammarbrunn eller sluten tank ska tömma dessa minst en gång om året via NSR AB:s entreprenör SITA. Latrin töms för villahushåll 26 ggr/år och fritidshushåll 16 ggr/år 4.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter Abonnemang för batteriboxar kan tecknas för flerfamiljsfastigheter. Fastighetsägaren ansvarar för att det finns en uppsamlingsplats för grovavfall och att hämtning sker. Restavfall I flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppstår ska hämtning av restavfall ske minst en gång varannan vecka. Insamling sker i: Kärl 190-370 liters Container 3-8 m 3 Matavfall Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Kärlens storlek varier från 140 liter till 240 liter, samt container 3m 3. Fettavfall från matlagning NSVA avgör om en verksamhet behöver fettavskiljare för uppsamling av fett från kommunalt anslutna avlopp. Söderåsens miljöförbund tar beslut om enskilda avlopp. Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Frityrfett från restaurang och storköksverksamhet ska samlas in i fettunnor. Hämtning ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Förpackningar och tidningar Avtal om hämtning av producentansvarsmaterial tecknas med valfri privat entreprenör med tillstånd att köra detta material. 4.2 Behandling 4.2.1 Restavfall Källsorterat restavfall transporteras till NSR Återvinningsanläggning i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåtervinning. 4.2.2 Matavfall Källsorterat matavfall transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. Biogödseln pumpas bland annat ut via pipelines direkt till närliggande åkrar. 4.2.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall behandlas på NSR Återvinningscentral Åstorp och på NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg. 4.2.4 Fettavfall Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg för att sedan skickas vidare till Svensk Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter. 4.2.5 Fettslam från fettavskiljare Fettslamet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning blir biogas och biogödsel. 4.2.6 Farligt avfall Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg Där finns ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd behandlingsanläggning. 4.2.7 Riskavfall Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR AB har avtal med samtliga apotek i Bjuvs kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smitt- förande, stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall. 26
4.3 Avfallsmängder- hushållsavfall 2013 Hämtat fastighetsnära (FNI) som är kommunalt ansvar Folkmängd Kilo per invånare och år (kg/inv år) 14801 st Restavfall (inkl orent matavfall) 114,6 Matavfall (rent) 46,6 Grovavfall 2,2 Trädgårdsavfall 94,9 Summa hämtat vid fastigheten 258,4 Tabell 1: insamlade mängder hushållsavfall per invånare (ej producentansvarsmaterial), insamlat vid fastigheter i Bjuvs kommun år 2013. Producentansvarsmaterial, Fastighetsnära+ Återvinningsstationer+ Återvinningscentraler, Kilo per invånare och år Totalt Varav Fastighetsnära och Återvinningscentraler Tidningar 41,3 34,1 Pappersförpackningar 19,6 12,8 Glasförpackningar 14,4 12,3 Plastförpackningar 7,6 6,9 Metallförpackningar 8,2 3,6 Summa förpackningar och tidningar 91,2 69,8 Tabell 2: Insamlade mängder förpackningar och tidningar per invånare år 2013 Återvinningscentral Kilo per invånare och år (kg/inv år) Restavfall (grovt) 12,7 Gips 1 Trä 15,1 Trädgårdsavfall 12,1 Skrot 1 Schakt Tas ej emot Farligt Avfall (ÅVC+ Fastighetsnära) 3,9 Elavfall (ÅVC+Fastighetsnära) 8,0 Summa Återvinningsmaterial 62,2 Tabell 3: Insamlade mängder grovavall och återvinningsmaterial vid NSR återvinningscentral Bjuv 2013. I de insamlade mängderna farligt avfall och elavfall ingår både det som samlats in på återvinningscentralen och vid fastighetsnära. 27
4.4 Plockanalyser Under flera år har NSR AB specialiserat sig på plockanalyser av hushållsavfall och har i samarbete med Avfall Sverige tagit fram en metod för detta. Plockanalyserna innebär att man sorterar blandat avfall och ser vilken typ av avfall som slängs. Från resultatet kan man sedan få en indikation på vad som behöver förbättras eller om en genomförd insats gett effekt. 0% 0% 18% Producentansvarsmaterial Oundvikligt matavfall Producentansvarsmaterial Oundvikligt matavfall 51% 18% Onödigt matavfall Trädgårdsavfall 38% 40% Onödigt matavfall Trädgårdsavfall 3% 10% Övrigt Farligt avfall och elektronik 2% 6% 14% Övrigt Farligt avfall och elektronik Figur 2: Resultat från plockanalys av restavfallet. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall), matavfall och trädgårdsavfall i restavfallet från villor i Bjuvs kommun 2013. Det fanns farligt avfall och elektronik 0,4 vikt%. Det är bara drygt hälften av det som slängs i restavfallet som ska vara i det. Figur 3: Resultatet av plockanalysen 2014 på flerfamiljsfastigheter och verksamheter. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall) va stor 40%, främst var detta pappersförpackningar, plastförpackningar och tidningar. Matavfall och trädgårdsavfall i restavfallet utgjorde 21%, 6% av restavfallet var onödigt matavfall.. Det fanns farligt avfall och elektronik 0,37 vikt%. Det är bara drygt hälften av det som slängs i restavfallet som ska vara i det. 28
3% 12% 0% 10% 9% Icke matavfall Oundvikligt matavfall Onödigt matavfall Annat matavfall 66% Matavfallspåsar Farligt avfall och elektronik Figur 4: Resultat från plockanalys av matavfall. Andelen icke matavfall som slängs i matavfallet utgör 9 % av allt matavfall som slängs. Onödigt matavfall som slängs är tex. bröd eller kött för att det blivit för gammalt utgör ca 12 %. Det onödiga matavfallet hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av maten. Oundvikligt matavfall är det som verkligen skulle läggas i matavfallet som tex. skal och utgör ca 66 % av matavfallet. 10% av matavfallet är påsarna det samlas in i. Det fanns 0,2 kg farligt avfall och elektronik i matavfallet (totalt ca 591 kg).
5. Nulägesbeskrivning övrigt avfall 5.1 Insamlingssystem För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med till- stånd till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder). En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Detta hushållsavfall ska hämtas av NSR AB:s entreprenör. För verksamhetsavfall har Bjuvs kommun ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet). munen. Andelen små och medelstora företag är många i Bjuvs kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler främst den i Åstorps kommun, men mindre mängder producentansvarsmaterial får lämnas i Bjuv. Då Bjuvs ÅVC inte tar emot något avfall från verksamheter finns inga invägda mängder för verksamhetsavfall i Bjuv. Dock kan det finnas verksamhetsutövare som utger sig för att vara privatpersoner och därför ingår i hushållsavfallet som är lämnat på ÅVCn. 5.2 Avfallsmängderverksamhetsavfall Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kom
6. Behandlingsanläggningar Det finns fyra anläggningar med tillstånd för mottagning av avfall finns i Bjuvs kommun. Hushållsavfall och majoriteten av producentansvarsmaterial som samlas in av kommunen transporteras till NSR:s återvinnings-anläggning i Helsingborg för mellanlagring och/eller sortering innan behandling eller borttransport. 6.1 NSR återvinningscentral Bjuv Fastighet: Bjuv 3:55 Verksamhetskod: 90:60 Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt avfall. Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, med mottagning och mellanlagring av återvinningsmaterial, grovavfall och farligt avfall. Allt inkommit material transporteras till NSRs återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring eller slutomhändertagande. På anläggningen finns ingen våg. Allt material vägs när det når mottagaren. Tillåtna mängder/kapacitet: Anläggningen har ett tillstånd från 2008 för mellanlagring av farligt avfall. 6.2 Andra behandlingsanläggningar 6.2.1 Söderåsens bioenergi AB Fastighet: Norra Vram 36:1 Verksamhetskod: 40:10, 90:160 Typ av avfall: Organiskt material Behandlingsmetod: Biologisk behandling/rötning Tillåtna mängder: 65 000 ton/år Kapacitet: okänt 6.2.2 Hasanovs bilservice Fastighet: Vrams Gunnarstorp 1:20 Verksamhetskod: 90:120 Typ av avfall: skrotbilar Behandlingsmetod: demontering Tillåtna mängder: ej begränsat Kapacitet: okänt 6.2.3 Gripen Handel AB Fastighet: Elestorp 6:72 Verksamhetskod: 90:40, 90:80, 90:110 Typ av avfall: annat avfall än farligt avfall Behandlingsmetod: mekanisk bearbetning, sortering Tillåtna mängder: 10 000 ton/år Kapacitet: okänt Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle aldrig överstiga följande värden: 5 ton oljeavfall 30 ton blybatterier 100 ton elektriska och elektroniska produkter Mer än 30 ton impregnerat trä Mer än 1 ton annat farligt avfall 31