Arbetsförmedlingens 2012 Återrapportering Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 2012-05-01
2 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011
3 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-05-01 Återrapportering enligt regleringsbrevet Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 Arbetsförmedlingen ska publicera årsrapporten för 2011 senast den 1 maj 2012. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Peter Sikström. I den slutliga handläggningen har chefen för Analysavdelningen Clas Olsson och biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren samt sektionschefen på Utredningsenheten Bengt Härshammar deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Peter Sikström
4 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011
5 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 0BSammanfattning Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen bedrevs flexibelt under 2011 mot bakgrund av de skiftande förutsättningarna på arbetsmarknaden under loppet av året. Det innebär att programvolymerna kunde hållas uppe för året som helhet. Arbetsmarknaden uppvisade en positiv utveckling under första halvåret 2011 och nya jobb skapades på bred front. Under senare delen av året skedde dock en inbromsning under påverkan från finanskrisen i Euroområdet som dämpade arbetsmarknaden. Det sammantagna antalet pågående beslut om program med aktivitetsstöd uppgick till drygt 830 000 under 2011. Jämfört med föregående år innebär det en ganska marginell nedgång. Det var framför allt antalet beslut om arbetslivsintroduktion och antalet beslutade praktikinsatser som minskade. Däremot ökade antalet utbildningsbeslut. Garantierna, dvs jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar, hade fortsatt stor omfattning. Antalet beslut om arbeten med stöd uppgick till närmare 160 000 under 2011, vilket innebär en viss ökning jämfört med 2010. Ökningen gällde främst trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar för sökande med funktionsnedsättning, men även särskilda anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare beviljades nystartsjobb i närmare 120 000 fall av rekrytering. Nystartsjobben räknas inte som ett arbetsmarknadspolitiskt program, som Arbetsförmedlingen anvisar sökande till. Dock ska Arbetsförmedlingen godkänna att rekryteringar enligt vissa kriterier får göras som nystartsjobb. Under 2011 uppvisade både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar ett förbättrat resultat vad gäller omsättningen till arbete och utbildning i jämförelse med 2010. Det innebär en positiv utveckling inte minst med tanke på den försvagning av arbetsmarknaden som skedde under loppet av året. Av övriga program med aktivitetsstöd visar flertalet i stort sett oförändrat resultat. Liksom tidigare var andelen som gick till arbete särskilt stor för programmet start av näringsverksamhet. Liksom tidigare gäller att nivån på resultaten varierar mellan programmen. Det beror på att sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program inte bara är beroende av konjunkturläget utan det är även viktigt att sätta programmets resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Programmen är ofta individuellt anpassade och planerade i kedjor. Vissa program är i första hand av förberedande karaktär. Sådana program vänder sig till arbetssökande som går vidare till andra insatser. Dessa program uppvisar normalt en lägre andel i arbete, men syftar till att deltagarna successivt kommer närmare arbetsmarknaden. En resultatförbättring kan även noteras för särskilda anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. För de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning låg resultatet på i stort sett samma nivå som 2010. Totala kostnaderna för samtliga program 2011 uppgick till ca 32 miljarder kronor, som fördelade sig med 19,8 miljarder på program med aktivitetsstöd, 11, 1 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning och 1,1 miljard på anställningsstöden. Totala kostnaderna har ökat med ca 800 miljoner jämfört med 2010. Ökningen beror på det ökade antalet deltagare i lönestöden.
6 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011
7 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 Innehåll Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...8 Rapportdisposition och redovisning av data...10 Program med aktivitetsstöd en översikt:...13 Arbetsmarknadsutbildning...15 Arbetspraktik och andra praktikprogram...23 Förberedande insatser...31 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling...32 Arbetslivsinriktad rehabilitering...37 Arbetslivsintroduktion...42 Förberedande eller orienterande utbildning...46 Fördjupad kartläggning och vägledning...52 Jobb- och utvecklingsgarantin...57 Jobbgaranti för ungdomar...65 Start av näringsverksamhet...72 Arbete med stöd en översikt:...77 Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin...78 Instegsjobb...83 Lönebidrag...88 Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)...95 Trygghetsanställning...100 Utvecklingsanställning...105 Övriga insatser: Nystartsjobb...110 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)...115 Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen...118 Stöd till personligt biträde...120 Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet...122 Kompletterande aktörer...124 Bilagor...125
8 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 2BInledning Inledning Årsrapporten för arbetsmarknadspolitiska program har framtagits och publicerats av Arbetsförmedlingen sedan mitten av 90-talet. Syftet med rapporten är att ge en övergripande bild av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Rapporten beskriver programmens syfte, innehåll, deltagare, resultat och kostnader. Varje kapitel i denna rapport går att läsa fristående. Detta upplägg innebär att vissa upprepningar av förklaringar måste göras, bland annat av regler och villkor som är gemensamma. Avsikten är att rapporten ska kunna fungera som ett referens- och uppslagsverk i olika sammanhang. Programmen ska leda till att de arbetssökande får en starkare ställning på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att få ett arbete. Genom programdeltagandet behåller den arbetssökande anknytningen till arbetsmarknaden, vilket minskar risken för långvarig arbetslöshet och utslagning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ska även bidra till att de arbetssökande har de kunskaper som efterfrågas och därmed motverka arbetskraftsbrist, så kallade flaskhalsar, som ökar risken för inflation och hämmar tillväxten i ekonomin. Insatserna har en fördelningspolitisk dimension, vilket innebär att sökande som står långt från arbetsmarknaden ska prioriteras. Vidare förväntas att programmen ska ha en tillväxtpolitisk dimension, som innebär att de bidrar till att fler arbetstillfällen skapas totalt sett på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska programmen indelas i två huvudgrupper, dels program med aktivitetsstöd, dels program med lönestöd, även benämnda arbeten med stöd. Programmen med aktivitetsstöd utgörs i allt väsentligt av olika slag av aktiverings-, utbildnings- och praktikinsatser, t.ex., arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik samt jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Behovet av dessa insatser och deras utformning påverkas i relativt hög grad av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Ersättningen till deltagarna finansieras från anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. För en del av dessa program tillkommer andra kostnader, exempelvis för köp av utbildningar, för konsulttjänster samt mer- och kringkostnader av olika slag, vilka finansieras från anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Arbeten med stöd består av dels särskilda insatser i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, dels övriga arbeten med stöd de s.k. anställningsstöden. De särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning, t.ex. anställningar med lönebidrag, anpassas främst till individens behov och styrs mindre av förändringar i konjunkturen. För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna finansieras dessa insatser av det särskilda ramanslaget Lönebidrag mm. Anställningsstöden finns numera i två former, dels instegsjobb, som vänder sig till nyanlända invandrare, dels särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Utformningen av anställningsstöden anpassas också efter individens behov, men deras omfattning styrs i viss utsträckning av förändringar i konjunkturen. Anställningsstöden finansieras från anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
9 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-2BInledning Förutom de två huvudgrupperna program med aktivitetsstöd och arbeten med stöd innehåller rapporten även en redovisning av nystartsjobb 1 och olika stöd till sysselsättning av personer med funktionsnedsättning i andra former än subventionerade anställningar ( t.ex. stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen) samt även en kortfattad redogörelse för insatser som görs genom kompletterande aktörer. 1 Nystartsjobb räknas inte till anställningsstöden p.g.a. att det inte är Arbetsförmedlingen som anvisar och fattar beslut om insatsen. Finansieringen av subventionen ligger utanför Arbetsförmedlingens budget.
10 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 3BRapportdisposition Rapportdisposition och redovisning av data Rapporten är uppbyggd av 22 olika kapitel, som vart och ett behandlar en arbetsmarknadspolitisk insats. Rapportens disposition följer uppdelningen mellan program med aktivitetsstöd och arbeten med stöd. Program som ingår i gruppen program med aktivitetsstöd är: Arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik och andra praktikprogram (Lyft, Prova-på-platser och Praktisk kompetensutveckling) Förberedande insatser Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsintroduktion Förberedande eller orienterande utbildning Fördjupad kartläggning och vägledning Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Start av näringsverksamhet Program som ingår i gruppen arbete med stöd är: Särskilt anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Lönebidrag Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) Trygghetsanställning Utvecklingsanställning Utöver ovanstående redovisas särskilda insatser som: Nystartsjobb Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet Kompletterande aktörer
11 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-3BRapportdisposition Redovisning av data I föreliggande årsrapport för programmen har redovisningen av data förändrats på vissa punkter jämfört med tidigare år. Den största förändringen gäller det första avsnittet genomgående för alla program, som avser insatsens volym. Här redovisas nu det totala antalet nya och pågående beslut 2 för programmet inklusive deltagare i motsvarande aktivitet inom garantierna. För att exemplifiera med arbetsmarknadsutbildningen, så ingår både beslut om arbetsmarknadsutbildning inom sökandekategorin arbetsmarknadsutbildning (skat 81) och beslut om arbetsmarknadsutbildning som aktivitet inom jobb- och utvecklingsgarantin (skat 70 och 79) och inom jobbgarantin för ungdomar (skat 69). I tidigare årgångar av rapporten har enbart nya beslut under året redovisats och det har gjorts separat för garantierna och för de övriga programmen. Redovisningen av nya och pågående beslut kompletteras i andra avsnittet genomgående med antalet unika personer som någon gång under året deltog i programmet och detta även här inklusive deltagare i motsvarande aktivitet inom garantierna. Denna redovisning fanns till viss del med även i förra årets rapport, men har nu kunnat göras mer komplett. För ordning skull bör understrykas att redovisningen för garantierna, som egna program, omfattar alla beslut och alla deltagare inom garantierna - alltså även beslut om och deltagare i aktiviteter som hör till andra program. Delar av redovisningen för nya och pågående beslut, unika deltagare samt resultat återfinns även i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2011. En viss differens finns mellan siffrorna där och i denna rapport och beror på förekomsten av retroaktiva beslut som medför att data justeras efterhand i registren. Redovisningen av det genomsnittliga antalet kvarstående deltagare i programmen inkluderar i flertalet fall inte deltagare inom garantierna. Undantag är programmen arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning samt praktikprogrammen. Deltagare inom och utanför garantierna redovisas i dessa fall både separat och summerat. De förändringar som gjorts i redovisningen samt det faktum att vissa registreringar kan förändras vid uppdatering av databaserna innebär att det är svårt att jämföra med tidigare årgångar av rapporten. 2 Innebär både beslut som fattats under 2011 och beslut som fattats tidigare år, men fortfarande pågår
12 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-3BRapportdisposition Till rapporten hör två bilagor: 1. Förteckning över Arbetsförmedlingens sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker 2. Tabell med fördelning (procent) av antalet sökande utan arbete - öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd - på kön, ålder, andel utrikes födda och andel med funktionsnedsättning samt efter utbildningsnivå. Syftet med tabellen är att den ska kunna användas för jämförelser av deltagarna i respektive program.
13 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 4BProgram med aktivitetsstöd en översikt Program med aktivitetsstöd en översikt Antalet nya och pågående beslut om deltagande i program med aktivitetsstöd uppgick till 831 000 under 2011, vilket var 55 000 färre än under 2010. Minskningen beror till viss del på att antalet nya beslut om arbetslivsintroduktion var betydligt mindre 2011 än 2010, det år programmet infördes. Den största minskningen gäller dock praktikprogrammen som av konjunkturmässiga skäl hade särskilt stor omfattning under de närmast föregående åren. Det stora antalet deltagare i garantierna, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar, är uttryck för Arbetsförmedlingens insatser för att stödja dem som står längst från arbetsmarknaden. I tabellen framgår att antalet beslutade program är betydligt fler än antalet personer som deltog eftersom samma person kan omfattas av flera beslut. Det bör också noteras att antalet personer i flera av programmen utanför garantierna, t.ex. praktik och arbetsmarknadsutbildning, även omfattar personer som deltar i en motsvarande aktivitet inom garantierna. Det innebär att det finns en viss dubbelräkning i tabellen. Antalet personer i de olika programmen bör därför inte summeras med varandra. 3 Nya och pågående beslut om program samt antalet personer som deltog i resp program någon gång under året. Händelser/beslut Antal personer 2010 2011 2010 2011 Jobb- och utvecklingsgarantin 255 914 281 621 149 553 165 047 därav sysselsättningsfasen 47 600 68 831 30 420 38 783 Jobbgaranti för ungdomar 177 684 157 656 115 631 106 282 Arbetspraktik 172 889 92 997 140 493 81 834 Arbetslivsinriktad rehabilitering 75 079 85 495 39 373 44 051 Arbetslivsintroduktion 40 676 24 974 38 479 24 241 Arbetsmarknadsutbildning 60 668 65 262 38 885 44 473 Förberedande eller orienterande utbildning 57 050 74 883 41 820 49 136 Start av näringsverksamhet 15 348 11 767 14 541 11 071 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 2 124 1 932 1 364 1 162 Fördjupad kartläggning och vägledning 18 409 18 471 13 995 12 956 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 10 248 16 211 6 716 9 485 Totalt 886 089 831 269 3 Överhuvudtaget bör summering av antalet personer i olika program undvikas eftersom det förekommer att samma person deltar i mer än ett program under året.
14 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-4BProgram med aktivitetsstöd en översikt I genomsnitt per månad under 2011 deltog 171 000 personer i program med aktivitetsstöd, både inom och utom garantierna. Det innebär en minskning med närmare 9 000 personer jämfört med 2010. Kvarstående sökande i program med aktivitetsstöd 2010 och 2011, månadsgenomsnitt. 4 Antal Andel av samtliga 2010 2011 2010 2011 Jobb- och utvecklingsgarantin 77 887 91 009 43,4 53,4 därav sysselsättningsfasen (19 599) (27 014) (10,9) (15,9) Jobbgaranti för ungdomar 46 640 38 844 26,0 22,8 Arbetslivsinriktad rehabilitering 10 995 12 357 6,1 7,3 Arbetspraktik 17 821 5 921 9,9 3,5 inom garantierna (8 409) (6 035) (4,7) (3,5) Förberedande eller orienterande utbildning 5 025 7 115 2,8 4,2 inom garantierna (1 612) (2 615) (0,9) (1,5) Arbetsmarknadsutbildning 5 230 3 632 2,9 2,1 inom garantierna (3 542) (5 363) (2,0) (3,1) Arbetslivsintroduktion 7 979 4 426 4,4 2,6 Start av näringsverksamhet 4 457 2 798 2,5 1,6 Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling 1 467 2 306 0,8 1,4 Fördjupad kartläggning och vägledning 1 988 1 968 1,1 1,2 Totalt 179 489 170 376 100,0 100,0 4 Kursivt och inom parentes anges aktiviteter inom garantierna som i totalsiffran ingår i garantiernas totalsiffror. Totalsiffrorna för arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning är insatser inom programmen exklusive de som sker som aktiviteter inom garantierna. Kursiverade siffror inom parentes ingår inte i totala antalet deltagare i programmen, för att undvika dubbelräkning. Utöver i tabellen redovisade insatser deltog i genomsnitt knappt 300 personer i särskilda projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Vidare saknas i tabellen uppgift för ett par hundra personer i utbildning kring garantierna. Det totala antalet deltagare uppgår därför till 170 951 personer.
15 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning (AUB) är en yrkesinriktad utbildning. Programmet syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete samt att underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med efterfrågad kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ska motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden. Idén är att öppet arbetslösa erbjuds utbildning i yrken där det råder brist på arbetskraft i syfte att gynna tillväxten. Arbetsmarknadsutbildningen verkar stabiliseringspolitiskt, eftersom den motverkar inflationsdrivande löneökningar som beror på arbetskraftsbrist. Arbetsmarknadsutbildning fungerar även fördelningspolitiskt genom att den riktas mot personer med förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. Tidsperioden för arbetsmarknadsutbildning är normalt längst sex månader. Dock skall anvisningen till arbetsmarknadsutbildning kunna gälla till dess att målet med utbildningen uppnås. Arbetsmarknadsutbildningar bedrivs, förutom inom programmet arbetsmarknadsutbildning, även som aktivitet inom jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och jobbgarantin för ungdomar (UGA). Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program Föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Regler och ekonomiska villkor gällande 2011 Den som är eller riskerar att bli öppet arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetsmarknadsutbildning från den dag han eller hon fyller 25 år. Unga personer med funktionsnedsättning och de som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktionen kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Personer som
16 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan få ta del av programmet innan de fyllt 25 år. Under tiden i arbetsmarknadsutbildning får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Förändringar inför 2012 Personer som omfattas av insatser för att förhindra långvarig arbetslöshet kan få ta del av insatsen från 18 år. Ersättningen kan då vara utvecklingsersättning. Nya och pågående beslut 2011 Totalt togs och pågick 65 000 beslut om arbetsmarknadsutbildning under 2011. Antalet beslut ökade med 4 600 jämfört med 2010. Det var en majoritet av män bland de nya deltagarna, 63 procent män och 37 procent kvinnor. Året innan var fördelningen ännu mer ojämn 71 procent män och 29 procent kvinnor. Återhämtningen i andelen kvinnor beror på att antalet deltagare ökade i utbildningar med inriktning mot traditionellt kvinnodominerade yrken. Andelen beslut i åldersgruppen 16-24 år ökade kraftigt, medan andelen i åldrarna 25-54 år minskade något. Andelen i åldern 55-64 jämfört med den åldersgruppens andel av samtliga sökande utan arbete är fortsatt låg. 5 Beslut för utrikes födda utgjorde en något lägre andel i arbetsmarknadsutbildning än bland de sökande utan arbete. Däremot var andelen beslut för personer med funktionsnedsättning bland utbildningsdeltagarna något högre än andelen bland sökande utan arbete. Andelen med gymnasieutbildning var något högre och andelen med högskoleutbildning något lägre än motsvarande fördelning bland sökande utan arbete. 5 Med sökande utan arbete menas kvarstående öppet arbetslösa och deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd
17 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Nya och pågående beslut om arbetsmarknadsutbildning (både inom och utanför garantierna) för män, kvinnor och totalt. Fördelat efter ålder, utrikes födda, personer med funktionsnedsättning samt utbildningsnivå. Antal och procent. Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Ålder -24 år 12 622 30,6 6 318 26,3 18 940 29,0 25-34 år 11 002 26,7 5 192 21,6 16 194 24,8 35-44 år 7 821 19,0 5 365 22,4 13 186 20,2 45-54 år 6 615 16,0 4 883 20,3 11 498 17,6 55-59 år 2 139 5,2 1 531 6,4 3 670 5,6 60 - år 1 059 2,6 715 3,0 1 774 2,7 Summa 41 258 100,0 24 004 100,0 65 262 100,0 Födelseland Utrikes 13 465 32,6 7 911 33,0 21 376 32,8 Sverige 27 793 67,4 16 093 67,0 43 886 67,2 Summa 41 258 100,0 24 004 100,0 65 262 100,0 Med funktionsnedsättning Ja 7 374 17,9 4 861 20,3 12 235 18,7 Nej 33 884 82,1 19 143 79,7 53 027 81,3 Summa 41 258 100,0 24 004 100,0 65 262 100,0 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 11 434 27,7 5 992 25,0 17 426 26,7 Gymnasium 23 407 56,7 12 978 54,1 36 385 55,8 Eftergymnasial utb < 2 år 2 022 4,9 1 546 6,4 3 568 5,5 Högskola > 2 år 4 395 10,7 3 488 14,5 7 883 12,1 Summa 41 258 100,0 24 004 100,0 65 262 100,0 Unika individer som deltog Knappt 44 500 personer deltog i arbetsmarknadsutbildning någon gång under 2011, vilket innebär en ökning med nära 5 600 personer jämfört med året innan. Antal personer som deltog i arbetsmarknadsutbildning någon gång under året (både inom och utanför garantierna). 2009 2010 2011 Totalt 25 426 38 885 44 473 Män 18 579 26 052 27 008 Kvinnor 6 847 12 833 17 465 Ungdomar < 25 år 2 962 8 873 14 353 55- år 2 656 3 361 3 792 Utrikes födda 7 898 11 419 14 480 Funktionsnedsättning 4 398 5 836 7 908 Nya beslut fördelat på utbildningsinriktning Arbetsmarknadsutbildningen anpassas till efterfrågan på arbetsmarknaden. Under 2011, liksom under de närmast föregående åren, har utbildningar inom transport, tillverkning/hantverk och maskinoperatörsarbete haft störst antal deltagare.
18 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Inriktningar som uppvisar en ökad omfattning är framför allt kundservice och kontor/lager. Inom datateknik tredubblades antalet beslut jämfört med 2010 efter att ha minskat kraftigt året före. Arbetsmarknadsutbildning ska också bidra till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, bredda mäns och kvinnors utbildnings- och yrkesval samt medverka till ökad mångfald i arbetslivet. Under 2011 fortsatte könsfördelningen inom de olika yrkesinriktningarna att till stor del avspegla mäns och kvinnors traditionella yrkes- och utbildningsval. Män dominerar inom utbildningsinriktningar som bygg/anläggning, tillverkning/hantverk och transport och inom maskinoperatörsarbete. Kvinnornas deltagande är störst inom vård/omsorg, kundservice och kontor/lager. Kvinnors andel i datateknik och teknik/naturvetenskap som traditionellt har manlig dominans ökade dock under året. Antal nya beslut i arbetsmarknadsutbildning (både inom och utom garantierna) fördelat efter utbildningsinriktning för män, kvinnor och totalt 6 Utbildningsinriktning 2010 2011 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Datateknik (system/drift) 134 20 154 402 100 502 Teknik/naturvetenskap 797 439 1 236 562 413 975 Kultur/media 201 291 492 136 207 343 Ekonomi/samhällsvetenskap 225 327 552 393 450 843 Pedagogik 2 18 20 11 11 Vård/omsorg 518 1 617 2 135 718 2 218 2 936 Kontor/lager 874 2 007 2 881 1 076 3 315 4 391 Kundservice 1 501 3 136 4 637 1 902 3 794 5 696 Restaurang 986 1 352 2 338 1 125 1 435 2 560 Bygg/anläggning 3 049 174 3 223 2 162 134 2 296 Tillverkning/hantverk 10 086 732 10 818 8 480 866 9 346 Maskinoperatörsarbete 5 297 1 261 6 558 4 811 1 204 6 015 Transport 10 755 1 495 12 250 8 781 1 357 10 138 Övriga utbildningar 747 915 1 662 935 971 1 906 Totalt 35 172 13 784 48 956 31 483 16 475 47 958 Utvecklingen i ett längre perspektiv Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning uppgick i genomsnitt till 9 000 personer per månad under 2011, varav 3 700 personer omfattades av jobb- och utvecklingsgarantin och 1 700 personer av jobbgarantin för ungdomar. Under 2011 skedde en svag ökning av antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning med 200 personer i genomsnitt per månad jämfört med 2010. Året präglades av en kraftig nedgång under första halvåret, för att till årets slut ha stigit till samma siffror som vid årets början. Andelen i jobb- och utvecklingsgarantin närapå fördubblades jämfört med 2010 och andelen i jobbgarantin för ungdomar ökade något. Totalt sett präglades utvecklingen av att en större andel än tidigare av deltagarna rekryterades från garantierna. 6 I tabellen saknas uppgift om vissa utbildningsaktiviteter inom garantierna
19 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Antalet kvarstående vid månadens slut. Programmet arbetsmarknadsutbildning samt i aktivitet inom JOB resp. UGA 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Program JOB-aktivitet UGA-aktivitet 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kvarstående deltagare per månad i programmet arbetsmarknadsutbildning samt i aktivitet inom JOB och UGA, årsgenomsnitt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Program 11 222 7 511 4 110 3 847 5 230 3 632 JOB 232 1 028 1 299 2 120 3 706 UGA 74 581 736 1 422 1 657 Totalt 11 222 7 633 5 719 5 882 8 773 8 995 Resultat Antalet som hade ett arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning inom programmet uppgick till knappt 5 200 personer eller 36 procent av samtliga ca 14 500 personer som omfattas av resultatmätningen 2011. Det är något lägre resultat jämfört med föregående år. Andelen i arbete steg till 44 procent 180 dagar efter avslutad utbildning. 7 Inkluderas utbildningar inom garantierna noteras 30 procent efter 90 dagar och 39 procent efter 180 dagar. Även om dessa uppgifter är behäftade med viss osäkerhet tyder de på något lägre resultat inom garantierna, vilket sannolikt förklaras av skillnader i förutsättningar bland deltagarna. Resultatutvecklingen har varierat något över åren. Under 2008 och 2009 sjönk andelen som var i arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning, vilket kan förklaras av den svagare konjunkturen. Under 2010 noteras en viss återhämtning i samband med att konjunkturen vänt uppåt, för att sedan åter sjunka något under 2011. 7 Andelen i arbete för respektive år beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till och med september under året.
20 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Andel i arbete 90 och 180 dagar efter avslutad utbildning i arbetsmarknadsutbildning Andel 100 90 dagar 180 dagar 80 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tabellen nedan visar resultat efter avslutad arbetsmarknadsutbildning fördelat på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, öppet arbetslösa, program och övriga enligt Arbetsförmedlingens definition. 8 Resultat 90 och 180 dagar efter arbetsmarknadsutbildning för män, kvinnor och totalt 9 Nystatus 90 dagar 180 dagar Totalt Andel Män Kvinnor Totalt Andel Män Kvinnor Arbete 5 178 35,6 3 479 1 699 6 510 44,1 4 386 2 124 - därav arbete utan stöd 10 3 649 25,1 2 361 1 288 4 403 29,8 2 856 1 547 - därav arbete med stöd 11 300 2,1 220 80 426 2,9 302 124 - därav nystartsjobb 12 1 229 8,5 898 331 1 681 11,4 1 228 453 Öppet arbetslösa 13 4 279 29,4 2 764 1 515 3 190 21,6 2 038 1 152 I annat program 3 918 27,0 2 353 1 565 3 668 24,9 2 199 1 469 Övriga inskrivna 14 566 3,9 364 202 495 3,4 326 169 Övriga avaktualiserade 15 593 4,1 357 236 897 6,1 522 375 Totalt 14 534 100,0 9 317 5 217 14 760 100,0 9 471 5 289 Jämfört med året innan var färre arbetslösa och fler i annat program efter avslutad utbildning. Under 2011 var 29 procent öppet arbetslösa 90 dagar efter utbildningen, vilket sjönk till 22 procent efter 180 dagar. Motsvarande tal för 2010 var 33 procent efter 90 dagar respektive 23 procent efter 180 dagar. 27 procent fanns i annat program efter 90 dagar jämfört med 23 procent året innan. 8 Förteckning över sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker finns i bilaga till rapporten. 9 Resultat avseende 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutad insatsen under perioden 201010-201109. 10 Avser sökandekategori 21-23. 31. 35. 41 samt avaktualiseringsorsak 1-3. 11 Avser sökandekategori 38. 39. 42-44. 47-51. 53. 77. 78 samt avaktualiseringsorsak 4. 12 Avser sökandekategori 33. 36. 37. 13 Avser sökandekategori 11 samt 96-98. 14 Avser sökandekategori 14. 34. 84. 89 samt 91. 15 Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9.
21 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Resultat för olika utbildningsinriktningar Högst andel i arbete 90 dagar efter avslutad utbildning mellan 40 och 44 procent - visade utbildningar inom bygg/anläggning, transport, maskinoperatörer samt även kultur/media, som dock är en förhållandevis liten inriktning. Största ökningen jämfört med 2010 hade vård/omsorg och ekonomi/samhällsvetenskap, medan teknik/naturvetenskap och kundservice minskade mest. Utbildningar med påtagligt lägre andel i arbete är framför allt kundservice, restaurang och kontor/lager. Antal personer i arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning fördelat efter utbildningsinriktning. Andel (%) av samtliga som avslutat utbildning. Antal i arbete uppdelat på män och kvinnor. Nystatus 2010 2011 Totalt Andel Män Kvinnor Totalt Andel Män Kvinnor Datateknik (system/drift) 28 29,2 20 8 11 26,8 10 1 Teknik/naturvetenskap 245 41,8 183 62 199 33,2 124 75 Kultur/media 117 41,6 45 72 108 43,2 42 66 Ekonomi/samhällsvetenskap 81 29,8 27 54 121 36,3 55 66 Pedagogik 1 50,0 1 0 2 20,0 1 1 Vård/omsorg 256 33,6 54 202 339 38,1 81 258 Kontor/lager 143 31,3 87 56 423 29,4 77 346 Kundservice 216 28,5 79 137 331 21,9 83 248 Restaurang 208 26,4 75 133 206 27,4 79 127 Bygg/anläggning 575 42,4 553 22 345 40,9 332 13 Tillverkning/hantverk 1 206 35,3 1 119 87 836 35,6 779 57 Maskinoperatörsarbete 791 40,5 624 167 572 40,6 439 133 Transport 2 172 41,8 1 914 258 1 433 41,7 1 265 168 Övriga utbildningar 216 35,3 99 117 252 37,8 112 140 Samtliga utbildningar 6 255 37,8 4 880 1 375 5 178 35,6 3 479 1 699 Kostnader Arbetsmarknadsutbildningens kostnader består av två delar, köp av kurser och kostnader för aktivitetsstöd till deltagare. Totalkostnaden minskade med 573 miljoner kronor från 2010 till 1 098 miljoner år 2011, vilket förklaras av det minskade antalet deltagare i programmet utanför garantierna. Beloppen omfattar inte arbetsmarknadsutbildning som aktivitet inom garantierna se dock fotnot. 16 Den genomsnittliga kostnaden för aktivitetsstöd per deltagare och månad sjönk till 8 500 kronor under 2011 jämfört med 9 900 kronor under 2010. 16 Kostnaden för köp av utbildning inom programmet arbetsmarknadsutbildning 2011 uppgick till 760 miljoner kronor. Kurskostnaden för utbildning inom garantierna uppgick till 716 miljoner, varav 498 miljoner inom JOB och 218 miljoner inom UGA.
22 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 - Arbetsmarknadsutbildning Total kostnad och genomsnittlig kostnad per deltagare och månad (aktivitetsstöd). Totala kostnaden (milj.kr) Aktivitetsstöd Totalkostnad 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Akvititetsstöd 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 0
23 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 5BArbetspraktik och andra praktikprogram Arbetspraktik och andra praktikprogram Arbetsförmedlingens praktikprogram bestod under 2011 av insatserna arbetspraktik, prova-på-platser och praktisk kompetensutveckling. Förutom dessa program genomfördes också praktikinsatser som aktiviteter inom garantierna i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Dessutom förekom praktik också i mindre omfattning i form av aktiveringsplatser i det nu avskaffade programmet lyft. Arbetspraktik Syftet med arbetspraktik är att arbetssökande ska få praktisk erfarenhet av ett yrke eller att få yrkesorientering och kunna behålla och stärka yrkeskompetensen. Praktik kan även, under handledning, användas vid förberedelser inför start av näringsverksamhet. Praktiktiden kan pågå maximalt 6 månader. Det är lämpligt att företaget som anordnar praktiken har ett rekryteringsbehov. Prova-på-plats Syftet med prova-på-plats är att ge öppet arbetslösa med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv en möjlighet att tidigt få kontakt med arbetslivet i Sverige inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar. Denna form av praktik ska användas tidigt efter att Arbetsförmedlingen gjort en kartläggning av den sökandes bakgrund, erfarenheter och önskemål. Prova-på-plats kan pågå högst 3 månader. Praktisk kompetensutveckling Syftet med praktisk kompetensutveckling är att ge arbetssökande med tidigare yrkeserfarenhet en möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenhet och utbildning. Praktisk kompetensutveckling kan vara upp till tre månader. Insatsen är främst till för arbetssökande som nyligen blivit arbetslös eller riskerar att bli arbetslös. Privata och offentliga arbetsgivare liksom ideella organisationer kan erbjuda praktisk kompetensutveckling. Det är önskvärt att det finns ett rekryteringsbehov på kort eller lång sikt inom det yrkesområde som är relevant med tanke på den arbetslöses tidigare erfarenhet. Lyft Lyft var en praktikinsats på tre månader som infördes 1 januari 2010. Syftet med insatsen var att aktivera personer som saknar arbete så att de kan upprätthålla kontakten med arbetslivet. Från den 1 januari 2011 fick inte nya beslut om Lyft tas. Programmet upphörde under 2011 men de beslut som togs tidigare fick fullföljas.
24 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Föreskrifter (AMSFS 2001:19) om aktivitetsstöd Allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2010:9) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggning av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande 2011 Den som är eller riskerar att bli öppet arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till arbetspraktik från den dag han eller hon fyller 25 år. Unga personer med funktionsnedsättning och de som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktionen kan få ta del av programmet innan de fyllt 25 år. Personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Den speciella målgruppen för prova på platser (PPP) är personer som saknar eller har begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad och som nyligen skrivits in på den offentliga Arbetsförmedlingen. PPP ska kunna ske parallellt med det kommunala introduktionsprogrammet. Arbetspraktik får även anordnas i form av praktisk kompetensutveckling för arbetstagare med tidigare arbetslivserfarenhet. Genom praktisk kompetensutveckling ges sökande möjlighet att behålla sin kontakt med arbetslivet samt att upprätthålla och utveckla sin yrkeskompetens. Tidsperioden för arbetspraktik är längst sex månader. För praktisk kompetensutveckling och prova-på-platser och lyft är tidsperioden längst tre månader. Praktik i form av yrkeskompetensbedömning får som längst pågå i 3 veckor. Under tiden i praktik får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Ersättning till den som anordnar yrkeskompetensbedömning är 800 kronor per dag. Förändringar inför 2012 Personer som omfattas av insatser för att förhindra långvarig öppet arbetslöshet kan få ta del av insatsen från 18 år. Ersättningen kan då vara utvecklingsersättning.
25 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Nya och pågående beslut 2011 Totalt togs och pågick 93 000 beslut om arbetspraktik, prova på plats och praktisk kompetensutveckling under 2011. Det är en återgång till tidigare nivåer jämfört med de 172 900 beslut som togs och pågick under 2010. En stor ökning hade dessförinnan skett i enlighet med regeringens direktiv som en följd av konjunkturnedgången under dessa år. Besluten rörde något fler män än kvinnor, 53 respektive 47 procent. Många av besluten tillhörde åldersgrupperna 16-24 år och 25-44 år, 54 procent jämfört med att 42 procent av sökande utan arbete var i dessa åldrar. 17 De utrikes födda och de med funktionsnedsättning ökade sin andel jämfört med föregående år. Utrikes födda sökande var 40 procent jämfört deras andel på 35 procent av sökande utan arbete. Även de med funktionsnedsättning var relativt väl representerade. De med lägst utbildning och de med gymnasieutbildning var något överrepresenterade i arbetspraktik och andra praktikprogram. Nya och pågående beslut om arbetspraktik, prova på plats, lyft och praktisk kompetensutveckling för män, kvinnor och totalt. Fördelat efter ålder, utrikes födda, personer med funktionsnedsättning samt utbildningsnivå. Antal och procent. Män Kvinnor Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Ålder -24 år 14 885 30,2 11 373 26,1 26 258 28,2 25-34 år 13 115 26,6 10 609 24,3 23 724 25,5 35-44 år 8 566 17,4 9 447 21,6 18 013 19,4 45-54 år 7 166 14,5 7 516 17,2 14 682 15,8 55-59 år 3 031 6,1 2 692 6,2 5 723 6,2 60- år 2 591 5,2 2 006 4,6 4 597 4,9 Summa 49 354 100,0 43 643 100,0 92 997 100,0 Födelseland Utrikes 19 803 40,1 17 585 40,3 37 388 40,2 Sverige 29 551 59,9 26 058 59,7 55 609 59,8 Summa 49 354 100,0 43 643 100,0 92 997 100,0 Med funktionsnedsättning Ja 11 075 22,4 9 655 22,1 20 730 22,3 Nej 38 279 77,6 33 988 77,9 72 267 77,7 Summa 49 354 100,0 43 643 100,0 92 997 100,0 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 15 667 31,7 11 671 26,7 27 338 29,4 Gymnasium 25 119 50,9 21 375 49,0 46 494 50,0 Eftergymnasial utb < 2 år 2 077 4,2 2 497 5,7 4 574 4,9 Högskola > 2 år 6 491 13,2 8 100 18,6 14 591 15,7 Summa 49 354 100,0 43 643 100,0 92 997 100,0 17 Med sökande utan arbete menas kvarstående öppet arbetslösa och deltagare i samtliga program med aktivitetsstöd
26 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Unika individer som deltog Drygt 81 800 personer deltog i arbetspraktik och andra praktikprogram någon gång under 2011, vilket innebär en minskning med 58 600 personer jämfört med året innan. Antal personer som deltog i arbetspraktik, prova på plats och praktisk kompetensutveckling någon gång under året (både inom och utanför garantierna). 2009 2010 2011 Totalt 78 529 140 493 81 834 Män 42 617 75 109 43 519 Kvinnor 35 912 65 384 38 315 Ungdomar < 25 år 11 043 29 073 25 390 55- år 12 400 18 438 9 231 Utrikes födda 26 802 47 763 31 015 Funktionsnedsättning 17 817 26 810 16 588 Anordnare Arbetspraktik kan vara hos såväl privata som offentliga arbetsgivare liksom hos ideella organisationer. Under 2011 stod enskilda företag för 59 procent av praktikplatserna, medan kommunerna svarade för 17 procent, vilket varit i stort oförändrat senaste 4 åren. Utvecklingen i ett längre perspektiv Det genomsnittliga antalet deltagare i arbetspraktik och andra praktikprogram inklusive aktiviteter inom garantierna uppgick till 12 000 personer under 2011, vilket motsvarade sju procent av hela programvolymen (med aktivitetsstöd) och innebar en minskning med 14 300 personer jämfört med året innan. Under loppet av 2009 skedde en kraftig ökning av antalet personer i arbetspraktik, vilket speglade en medveten satsning för att möta den ökade tillströmningen av nya öppet arbetslösa i samband med konjunkturnedgången. Successivt under 2010 och 2011 stagnerade antalet deltagare i takt med det förbättrade arbetsmarknadsläget, för att sedan åter öka under hösten 2011 som en följd av avmattningen i konjunkturen.
27 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Antal personer kvarstående vid månadens slut i arbetspraktik, och andra praktiprogram (inklusive aktiviteter inom garantierna) år 2006-2011 35000 Antal Utanför garantierna Inom garantierna 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kvarstående deltagare per månad i arbetspraktik och andra praktikprogram fördelat på inom och utom garantierna, årsgenomsnitt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Inom garantierna 0 286 2 119 3 897 8 409 6 035 Utanför garantierna 10 979 3 701 1 423 9 090 17 821 5 921 Totalt 10 979 3 987 3 542 12 987 26 230 11 955 I figuren nedan illustreras antalet deltagare i praktik utanför garantierna fördelat på praktikprogram. Det framgår att arbetspraktik 2011, liksom tidigare, var klart dominerande med 81 procent av deltagarna, praktisk kompetensutveckling hade 10 procent, prova på plats 6 procent av deltagarna och lyft 3 procent av deltagarna. Antal personer kvarstående vid månadens slut i praktik utanför garantierna fördelat på arbetspraktik, prova på plats, praktisk kompetensutveckling och lyft år 2006-2011 25000 Antal Arbetspraktik Prova på plats Praktisk komp.utv. Lyft 20000 15000 10000 5000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011
28 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Kvarstående deltagare per månad i praktik utanför garantierna 2006-2011, årsgenomsnitt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetspraktik 10 472 3 460 1 205 6 923 13 359 4 819 Prova på plats 507 240 218 639 800 379 Praktisk kompetensutveckling 1 833 2 078 592 Lyft 1584 196 Totalt 10 979 3 701 1 423 9 090 17 821 5 921 Resultat Praktikprogrammens resultat har legat på en stabil nivå genom åren. Andelen i arbete 90 dagar efter arbetspraktik och andra praktikprogram uppgick till 39 procent under 2011, att jämföra med 40 procent 2010. Under 2011 noterades en ökning till 45 procent vid mättidpunkten 180 dagar efter insatsens slut. 18 Andel i arbete 90 och 180 dagar efter avslutat program i arbetspraktik, prova på plats, praktisk kompetensutveckling och lyft år 2006-2011 100 80 90 dagar 180 dagar 60 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Följande tabell visar resultat efter avslutad arbetspraktik och andra praktikprogram fördelat på de olika sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker som ingår i begreppen arbete, öppet arbetslösa, program och övriga enligt Arbetsförmedlingens definition. 19 Där framgår bl.a. att många, 37 procent, var öppet arbetslösa efter 90 dagar, vilket dock reducerades till 29 procent efter 180 dagar. 18 Andel i arbete för respektive år beräknas utifrån de som avslutat insatsen under perioden oktober året innan till och med september under året. 19 Förteckning över sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker finns i bilaga till rapporten.
29 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Resultat 90 och 180 dagar efter arbetspraktik och andra praktikprogram för män, kvinnor och totalt 20 Nystatus 90 dagar 180 dagar Totalt Andel Män Kvinnor Totalt Andel Män Kvinnor Arbete 18 773 39,4 9 798 8 975 21 913 45,0 11 509 10 404 - därav arbete utan stöd 21 9 067 19,0 3 962 5 105 10 637 21,8 4 687 5 950 - därav arbete med stöd 22 4 306 9,0 2 588 1 718 4 842 9,9 2 918 1 924 - därav nystartsjobb 23 5 400 11,3 3 248 2 152 6 434 13,2 3 904 2 530 Öppet arbetslösa 24 17 573 36,9 8 911 8 662 13 974 28,7 7 099 6 875 I annat program 6 986 14,7 3 453 3 533 7 321 15,0 3 602 3 719 Övriga inskrivna 25 1 713 3,6 762 951 1 709 3,5 757 952 Övriga avaktualiserade 26 2 590 5,4 1 106 1 484 3 832 7,9 1 627 2 205 Totalt 47 635 100,0 24 030 23 605 48 749 100,0 24 594 24 155 I tabellen nedan lämnas en redovisning på dem som lämnat till arbete, fördelat på de olika praktikprogrammen och fördelat på arbete utan stöd, med stöd och nystartsjobb. Resultat 90 dagar efter avslutat program i arbetspraktik, prova på plats, praktisk kompetensutveckling och lyft Lämnat till arbete Program Antal Andel Varav Varav Varav Andel arbete arbete utan med nystartsjobb arbete 2011 2011 stöd stöd 2010 Arbetspraktik 14 275 41,1% 19,2% 9,7% 12,2% 42,5% Prova på platser 1 149 35,4% 13,0% 13,1% 9,3% 33,2% Praktisk kompetensutveckling 2 060 44,0% 22,8% 8,5% 12,8% 44,2% Lyft 1 289 26,1% 18,3% 2,5% 5,3% 31,0% Totalt 18 773 39,4% 19,0% 9,0% 11,3% 40,6% Kostnader Redovisningen av kostnaderna innefattar alla praktikprogrammen sammantaget, dvs. arbetspraktik, prova på platser, praktisk kompetensutveckling och lyft. Dock omfattar inte beloppen praktik som aktivitet inom garantierna. Totalkostnaden utgörs av dels ersättningar till deltagarna i form av aktivitetsstöd, dels kringkostnader i form av statsbidrag till anordnaren i vissa fall. Den totala kostnaden för arbetspraktik uppgick till 534 miljoner kronor år 2011, vilket var en minskning med 1 061 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras med färre deltagare. Styckkostnaden avseende aktivitetsstödet uppgick till 7 200 kronor per deltagare och månad, vilket var en minskning från 8 600 kronor året före. 20 Resultat avseende 90 och 180 dagar beräknas utifrån de som avslutad insatsen under perioden 201010-201109. 21 Avser sökandekategori 21-23, 31, 35, 41 samt avaktualiseringsorsak 1-3. 22 Avser sökandekategori 38, 39, 42-44, 47-51, 53, 77, 78 samt avaktualiseringsorsak 4. 23 Avser sökandekategori 33, 36, 37. 24 Avser sökandekategori 11 samt 96-98. 25 Avser sökandekategori 14, 34, 84, 89 samt 91. 26 Avser avaktualiseringsorsak 5-7 och 9.
30 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011-5BArbetspraktik och andra praktikprogram Utveckling av totalkostnad och aktivitetsstöd för arbetspraktik och andra praktikprogram, år 2007-2011 Totalkostnad (milj. kr) Aktivitetsstöd Totalkostnad 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 Aktivitetsstöd 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0
31 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 Förberedande insatser Förberedande insatser De förberedande insatserna syftar till att underlätta arbetssökandes val av arbete. Insatserna är individuellt anpassade och kan vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär. Insatserna riktar sig till arbetssökande som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. I de förberedande insatserna ingår: Aktiviteter inom ramen för arbetsförmedling eller vägledning, jobbsökarkurser eller yrkesvalskurser på heltid. Arbetslivsinriktad rehabilitering, insatser för personer med funktionsnedsättning eller som av andra skäl behöver extra stöd och hjälp för att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetslivsintroduktion för personer vilkas dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. Fördjupad kartläggning och vägledning för dem som behöver få sina förutsättningar för framtida arbete/utbildning klargjorda. Förberedande eller orienterande utbildningar, i huvudsak utbildningar som förbereder för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, till exempel för arbetsmarknadsutbildning.
32 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport 2011 7BAktiviteter inom vägledning och platsförmedling Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Syftet med insatsen aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP) är att underlätta för den arbetssökande i sitt val av arbete eller utbildning. Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanen som styrinstrument, deltar arbetssökande i olika vägledande och platsförmedlande aktiviteter. Insatsen tillkom i augusti 2000, som en del i det tidigare paraplyprogrammet aktivitetsgarantin. Även om aktivitetsgarantin avskaffats och ersatts av jobb- och utvecklingsgarantin finns AVP kvar som separat insats. Regelverk Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2010:9) för tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Allmänna råd (AMSFS 2001:2) om tillämpning av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Allmänna råd (AMSFS 2003:1) för tillämpning av förordningen (1996:110) om aktivitetsstöd Administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Administrativa föreskrifter (AMSFS 2002:4) för handläggning av ärenden om aktivitetsstöd Regler och ekonomiska villkor gällande 2011 Den som är eller riskerar att bli öppet arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till aktiviteter inom vägledning/platsförmedling från den dag han eller hon fyller 25 år. Unga personer med funktionsnedsättning och de som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktionen kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan få ta del av insatsen innan de fyllt 25 år. Under tiden i aktiviteter inom vägledning/platsförmedling får deltagaren aktivitetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag vid heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa, får aktivitetsstöd med 223 kronor per dag. Tidsperioden för aktiviteter inom vägledning/platsförmedling är längst sex månader.