VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut 2002-10-31, Dnr. 2002:88, fastställt utbildningsplan för Programmet för Europastudier. Programmet ersätter och innehåller modifieringar av Programmet för europeisk administration, som fastställdes av styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap 1996-03-23, Dnr. 1996:40D. Grundutbildningsnämnden HumSam har genom beslut 2002-10-23 fastställt utbildningsplan för programmet för europastudier 120/160 poäng. 2. Utbildningens organisation Programmet består av ett basblock som omfattar 40 poäng och en ämnesfördjupning omfattande 60 poäng. Ämnesfördjupning kan ske i politologi, nationalekonomi eller kulturgeografi. Den sjätte terminen läser studenten ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt breddningsämne. Efter tre års heltidsstudier kan en fil.kandidatexamen erhållas. Det fjärde läsåret består av magisterstudier i fördjupningsämnet samt eventuellt ytterligare ett breddningsämne (breddningsämnet är endast aktuellt för magisterstudenter i nationalekonomi och kulturgeografi). Fil.magisterexamen kan erhållas efter fyra års heltidsstudier. För en Pol.magisterexamen krävs vissa ämneskombinationer inom programmet. 3. Syftet med programmet Programmet för europastudier syftar till att ge de studerande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag på den europeiska arbetsmarknaden. De studerande ska efter genomgången utbildning ha mycket gedigna kunskaper om EU:s organisation och arbetsformer, EG-rätt, Europas stater och politiska system. Därutöver ska programmets studenter ges goda färdigheter i utredningsarbete,
utvärderingsverksamhet samt prognos- och projektarbete. I utbildningen ska dessutom genus-, ekologiska och integrationsperspektiv ingå. 4. Programmets innehåll och uppläggning Programmet består av följande kurser: Kurs 1 EUP 512 Europa som politisk arena, 20 poäng Innehåll: Terminen innehåller fyra fempoängskurser. Under terminens inledande kurs studeras EU:s framväxt, nuvarande organisation, kompetens och arbetsformer samt den europeiska integrationen. Under den andra delkursen undersöks de s.k. västeuropeiska staternas statsskick och politiska system. Såväl staternas inrikes- som utrikespolitik behandlas. Delkurs tre behandlar de s.k. central- och östeuropeiska staternas statsskick samt politiska system. Under kursen ges EU:s utvidgning och staternas säkerhetspolitik ett betydande utrymme. Under den fjärde delkursen diskuteras den globala ekonomin och dess betydelse för institutionaliseringen av den europeiska monetära unionen (EMU). Den ekonomiska unionens politiska och ekonomiska betydelse analyseras, liksom den svenska politiska debatten kring ett eventuellt framtida medlemskap. Kurs 2 EUP 522 Juridik, statistik och utredningsmetodik, 20 poäng Innehåll: Terminen innehåller två juridikkurser, en statistikkurs samt en kurs i utredningsmetodik. Vardera kurs omfattar fem poäng. Den inledande juridikkursen innehåller ett avsnitt i allmän rättslära. Sedan följer avsnitt i juridisk metod, varvid rättskällorna samt principer för tolkning av dessa behandlas. Den andra juridikkursen behandlar EGrätten samt dess förhållande till intern svensk rätt. Under kursen Statistik och undersökningsmetodik förmedlas kunskaper om de statistiska grundbegreppen samt olika moment i en statistisk undersökning. Praktiska exempel från olika tillämpningsområden ges.
Studenterna får även lära sig att använda ett statistiskt standardprogram. Den fjärde delkursen förmedlar färdigheter i utredningsmetodik samt kunskaper om olika metoder för utvärdering. Studenterna ska dessutom lära sig att själva inhämta material via databaser, offentligt tryck, EU-dokumentation etc. Kurs 3 Den studerande kan välja att läsa politologi 1-20 poäng, kulturgeografi 1-20 poäng eller nationalekonomi 1-20 poäng. För studier i nationalekonomi krävs särskild behörighet i matematik (motsvarande gymnasiets C-kurs). Inför denna termin görs valet av huvudämne i fil.kandidatexamen. Det ämne som läses under terminen blir studentens huvudämne. Kurs 4 Den studerande fortsätter sina studier i huvudämnet på 21-40 poängsnivån (politologi, kulturgeografi eller nationalekonomi). Kurs 5 Den studerande fortsätter sina studier i huvudämnet på 41-60 poängsnivån (politologi, kulturgeografi eller nationalekonomi). Kurs 6 Den studerande väljer ett breddningsämne inom samhällsvetenskaplig eller humanistisk fakultet. Studenter som valt politologi som huvudämne och som har för avsikt att avlägga pol.magisterexamen bör under denna termin läsa nationalekonomi 1-20 poäng. Kurs 7 och 8 Studenter med politologi som huvudämne läser under termin sju och åtta politologi 61-100 poäng (magisterkursen). Studenter med kulturgeografi som huvudämne läser kulturgeografi 61-80 poäng (magisterkursen) under termin sju samt ytterligare ett breddningsämne
1-20 poäng under termin åtta. De studenter med kulturgeografi som huvudämne och som inte har läst nationalekonomi 1-20 poäng under termin sex, kan göra det under termin åtta. Studenter med nationalekonomi som huvudämne läser nationalekonomi 61-80 poäng under termin sju och ytterligare ett breddningsämne under termin åtta. 5. Villkor för behörighet att söka För antagning till programmet krävs standardbehörighet C1, dvs. engelska och svenska från treårigt gymnasium. För studier i nationalekonomi krävs dessutom matematik 3 åk. SENT eller 2 åk. TE etapp 3 eller kurs C, betyg 3/G. 6. Undervisning och examination Formerna för undervisning varierar starkt mellan olika kurser. Vid studier på basblocket eftersträvas samläsning med utbytesstudenter under någon kurs. Undervisningen ges då på engelska. Även under termin fyra och fem förekommer valfria engelskspråkiga specialkurser. Traditionella föreläsningar ges, men även diskussionsoch examinationsseminarier läggs in under kurserna. En del laborativa moment ingår i basblocket, liksom i de valda huvud- och breddningsämnena. Examinationsformerna varierar mellan kurserna. Det förekommer såväl traditionell skriftlig tentamen, som hemtentamen, examinationsseminarier, seminarier där promemorior skrivna av studenterna examineras, uppsatsseminarier, workshops, fallstudieredovisningar osv. Syftet är att i hög utsträckning variera examinationsformerna. För studerande som blivit underkända vid ordinarie examinationstillfälle ges ytterligare en möjlighet till examination i direkt anslutning till kursen. 7. Betygsättning Betyg sätts för avslutade delkurser samt för varje terminskurs som helhet. Vid betygsättning används något av betygen Väl godkänd, Godkänd resp. Underkänd.
8. Utbildningsbevis Studier på programmet kan leda fram till filosofie kandidatexamen, filosofie magisterexamen resp. politices magisterexamen. Inom ramen för programmet anpassas studiegången efter den examen som eftersträvas. Studerande som med godkänt resultat genomgått kurser på Programmet för europastudier om 120/160 poäng erhåller, efter ansökan, utbildningsbevis. Till utbildningsbevis som omfattar tre års studier (120 poäng), varav 60 poäng i något av programmets fördjupningsämnen, skall knytas examensbenämningen Filosofie kandidatexamen på Programmet för europastudier. Till examensbenämningen skall knytas ett uttryck som anger den ämnesfördjupning som den studerande genomgått på programmet. På utbildningsbeviset skall följande översättning till engelska göras: Degree of Bachelor of Social Science in European Studies. Till utbildningsbevis som omfattar fyra års godkända heltidsstudier (160 poäng), varav magisterkursen i något av programmets huvudämnen, skall knytas examensbenämningen Filosofie magisterexamen. Till examensbenämningen skall knytas ett uttryck som anger vald ämnesfördjupning. På utbildningsbeviset skall följande översättning till engelska göras Degree of Master of Social Science. Till utbildningsbevis som omfattar fyra års godkända heltidsstudier (160 poäng), varav minst magisterkursen i något av programmets huvudämnen och om övriga krav uppfylls enligt den lokala examensordningen, skall knytas examensbenämningen: Politices magisterexamen. Till examensbenämningen skall knytas ett uttryck som anger den ämnesfördjupning som den studerande valt. På utbildningsbeviset skall följande översättning till engelska göras Degree of Master of Political Science. Utbildningsbevis utfärdas på studentens begäran.
9. Studentinflytande Studentinflytandet inom utbildningen tillgodoses genom kontinuerliga utvärderingar, som genomförs av studenternas valda kursombud. Kursombud ska träffa kursansvariga lärare efter varje termin på basblocket och diskutera utvärderingarnas resultat. Därefter övergår ansvaret för utvärderingarna till fördjupningsämnenas studierektor. Vid utvärderingsmöten bör prestigelösa diskussioner eftersträvas, ang. möjliga kursförbättringar inom programmets ram. Alla förändringar inom programmet ska dessutom förankras gentemot kursombuden. En kontinuerlig dialog mellan kursansvariga och studenter bör uppmuntras, liksom ett aktivt studentengagemang i programmets utveckling. 10. Internationalisering Programmet för europastudier har en internationell profil. Programmets studenter ska under utbildningstiden få samläsa vissa moment med universitetets utbytesstudenter. Utlandsstudier under termin fem och sex uppmuntras. En rad internationaliseringsteman behandlas dessutom under basblocken och under ämnesstudierna. 11. Övrigt Val av utlandsstudier samt valfria kurser sker i samråd mellan programansvarig och student. Vid oenighet kan ärendet hänskjutas till Institutionsstyrelsen vid Institutionen för samhällsvetenskap.