BALTIC ENERGY TEMADAG Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi)
Nettoelanskaffning 2012 Sähkön nettohankinta 2012 85,2 TWh Vattenkraft 19,5 % Vindkraft 0,6 % Kärnkraft 25,9 % Samförbränning står för 26,8 % Nettoimport 20,5 % Kondens mm. 6,7 % Kraftvärme, industri 11,0 % Kraftvärme, fjärrvärme 15,8 % Yhteispolton osuus on 26,8 % 2
Alholmens Kraft
Alholmens Kraft Typisk mångbränslepanna State of the art-teknik Steam 260 MW e 194/179 kg/s 165/40 bar 545/545 C Fuels Start-up Wood, peat, coal, RDF 2001
240 MW e Process steam 100 MW District heat 60 MW G Turbine house G LP MP HP Live steam 545 C 165 bar 194 kg/s Reheater 545 C 37 bar 177 kg/s HP-preheaters Boiler house Boiler Ammonia cistern Lime silo 590 MW pa 550 MW h Emisson limits Heavy oil cistern Ash silo AK2 SO 2 100 mg/mj NOx 50 mg/mj Solids 30mg/m 3 n LP-preheaters Feed water cistern Electro-filter Fuel handling Fuel silos Peat/ Wood chips Receiving station Consumption of fuel about 3 500 GWh Bark/Bale of logging residue Coal
Vad händer i ett kraftverk? Mitä tapahtuu voimalaitoksessa? Ångturbinen drivs av expanderande ånga. Turbinen i sin tur roterar generatorn som producerar el. Desto högre tryck och temperatur på ångan desto bättre verkningsgrad. Höyryturbiini toimii laajenevalla höyryllä. Turbiini taas pyörittää generaattoria joka tuottaa sähköä. Mikä korkeampi höyryn paine ja lämpötila sitä parempi hyötysuhde.
Vad händer vid förbränning av biomassa? Mitä tapahtuu kun poltetaan biomassaa? Biomassa innehåller alkalier och klor som vid förbränning ger korrossiva alkaliklorider, KCl och NaCl Vid den höga förbränningstemperaturen (ca 800 o C) förstör alkalikloriderna mycket snabbt främst överhettarna. (reaktionshastigheten fördubblas vid varje 10 graders förhöjning av reaktionstemperaturen) Biomassa sisältää alkalia ja klooria, jotka polton aikana tuottavat alkalikloriideja, KCl ja NaCl Korkeassa polttolämpötilassa (n 800 o C) alkalikloriidit hyvin nopeasti tuhoavat lähinnä tulistimia. (reaktionopeus kaksinkertaistuu reaktiolämpötilan jokaisen 10 asteen korotuksessa)
Vad händer vid tillsats av svavel? Mitä tapahtuu kun lisätään rikkiä? 2KCl + SO 2 + ½O 2 = K 2 S0 4 + HCl dvs. alkalikloriderna reagerar med svavel och luft och bildar kaliumsulfat och gasformig saltsyra Kaliumsulfat och gasformig saltsyra förorsakar ingen nämnvärd korrossion i pannan. 2KCl + SO 2 + ½O 2 = K 2 S0 4 + HCl ts. alkalikloriidit reagoivat riken ja ilman kanssa ja muodostavat kaliumsulfaattia ja kaasumaista suolahappoa Kaliumsulfaatti ja kaasumainen suolahappo eivät aiheuta nimellistä korroosiota kattilassa
Slutsats Loppupäätelmä För att effektivt kunna bränna biobränsle behövs ett kompletterande svavelhaltigt bränsle. Torven har till dags dato varit det självklara komplementbränslet. Men nu aviserar Miljöministeriet en nedkörning av torvproduktionen. Resultatet på sikt kan bli att vi importerar stenkol för ca 300 milj.euro per år och tusentals arbetsplatser försvinner Idag använder vi ca 0,6 % av Finlands torvmarker för bränntorvsproduktion Jotta voimme tehokkaasti polttaa biopolttoaineita tarvitsemme täydentävän rikkipitoisen polttoaineen. Turve on tähän saakka ollut ilmiselvä täydentävä polttoaine Nyt Ympäristöministeriö kuitenkin ilmoittaa turvetuotannon alasajosta Tulos voi pitkällä tähtäimellä olla, että tuomme kivihiiltä maahan n. 300 milj. eurolla per vuosi ja tuhanisa työpaikkoja häipyy Tänään käytämme n. 0,6 % Suomen turvesoista polttoturvetuotantoon 9
Elproduktion enligt energikällor 2012 Sähkön tuotanto energialähteittäin 67,7 TWh Naturgas 9,3 % Kol 10,2 % Olja 0,5 % Vattenkraft 24,5 % Vindkraft 0,7 % Förnybara Uusiutuvat Fri från utsläpp av växthusgaser Hiilidioksidivapaat 41 % 73 % Torv 6,2 % Nedkörning av torvproduktionen ökar kolimporten Kärnkraft 32,6 % Avfallsbränsle 1,1 % Biobränsle 14,9 % Turvetuotannon alasajo lisää kivihiilen tuontia 10
TACK KIITOS Stefan Storholm, (stefan.storholm@katterno.fi)