19.1.2012 Frågor och svar år 2012 SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR
Innehåll 1. Allmänna frågor... 4 1.1. Vad är pensionsutdraget?... 4 1.2. Vem får ett pensionsutdrag?... 4 1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag?... 4 1.4. Hur bestäms min pension, när jag har varit anställd inom staten, inom kommunen och hos en privat arbetsgivare?... 4 1.5. Vilken arbetspensionsförsäkrare skickar mitt pensionsutdrag?... 4 1.6. Finns det uppgifter om arbete utomlands i utdraget?... 5 1.7. Finns det uppgifter om min privata pensionsförsäkring i pensionsutdraget?... 5 1.8. Spelar det någon roll för pensionens storlek vilken arbetspensionsförsäkrare som betalar den?... 5 1.9. På pensionsutdraget finns uppgifterna om mitt arbete till utgången av år 2011. Var är uppgifterna om det här året? Får jag reda på dem någonstans?... 5 1.10. Vad betyder livslängdskoefficient? Hur räknas den?... 5 1.11. Vad ska jag göra om utdraget innehåller fel eller om det saknas anställningar?... 6 1.12. Vad avses med det totala pensionsskyddet?... 6 1.13. Hur ansöker man om pension?... 6 2. Tiden i arbete... 7 2.1. Anställningar inom den privata sektorn... 7 2.1.1. Jag arbetar fortfarande hos samma arbetsgivare. Varför står det på pensionsutdraget att anställningen har avslutats vid utgången av år 2004?... 7 2.1.2. Kommer det en uppskattning av pensionens storlek med pensionsutdraget?... 7 2.1.3. Hur har uppskattningen av min framtida ålderspension gjorts?... 7 2.1.4. Hur tillväxer pensionen?... 7 2.1.5. Hur räknas den pensionsgrundande lönen?... 7 2.1.6. Vad är arbetspensionstillägget?... 8 2.2. De tidigare pensionslagarna KoPL och KAPL... 8 2.2.1. Vilka arbeten omfattades av pensionslagen KoPL och från vilken tidpunkt?... 8 2.2.2. Vilka arbeten försäkrades enligt KAPL?... 8 2.2.3. Vilka stod utanför KAPL-försäkringen?... 9 2.2.4. Vid vilken ålder började man tjäna in pension?... 9 2.2.5. Har pensionsåldern för ålderspension enligt KAPL och KoPL varit lägre?... 9 2.2.6. På vilket sätt anges KAPL- och KoPL-löner i pensionsutdraget?... 9 2.2.7. Måste jag be om rättelse, om KAPL- och KoPL-löner inte har hänförts till rätt månad?... 9 2.3. Företagare... 9 2.3.1. Får företagare ett pensionsutdrag?... 9 2.3.2. Syns det på utdraget hur en ändring av FöPL-arbetsinkomsten påverkar pensionens storlek?... 9 2.3.3. Syns det på utdraget om jag har rätt till deltidspension som företagare?... 10 2.3.4. Varför har FöPL-arbetsinkomsten stigit varje år, men den intjänade pensionen har samma belopp? 10 2.4. Lantbruksföretagare och stipendietagare... 10 2.4.1. Får lantbruksföretagare och stipendietagare ett pensionsutdrag?... 10 2.4.2. Får en lantbruksföretagares make och barn ett pensionsutdrag?... 10 2.4.3. Finns det uppgifter om avträdelsestöd på pensionsutdrag?... 10 2.4.4. Syns OFLA-olycksfallsförsäkringen på utdraget?... 10 2.4.5. Varför hålls den intjänade pensionens belopp likadant, fast LFöPL-arbetsinkomsten har stigit varje år? 10 2.5. Sjömän... 11 2.5.1. När börjar pensionen tillväxa enligt lagen om sjömanspensioner?... 11 2
2.5.2. Jag har varit i många olika rederiers tjänst före år 1991, men i punkten sjötjänst före 1991 nämns endast en anställning.... 11 2.5.3. Hur bestäms min pension enligt lagen om sjömanspensioner?... 11 2.5.4. På mitt registerutdrag finns rubriken: SjPL-anställningar kortare än 15 dagar. Vad betyder det?... 11 2.5.5. Jag arbetar fortfarande hos samma rederi. Varför står det på pensionsutdraget att anställningen har avslutats vid utgången av år 2004?... 12 2.5.6. Har den SjPL-pensionsförsäkringsavgift som tagits ut från min lön någon inverkan på pensionens belopp? 12 2.5.7. Vilken är skillnaden mellan allmän och intjänad pensionsålder?... 12 2.5.8. Hur räknas den intjänade pensionsåldern?... 12 2.5.9. Hur tillväxer min pension?... 13 2.5.10. När används de särskilda tillväxtprocenterna och de allmänna tillväxtprocenterna?... 13 2.6. Tilläggspension... 13 2.6.1. Vad avses med tilläggspensionsskydd?... 13 2.6.2. Hur vet jag om jag har en tilläggspension?... 13 2.6.3. Vilken arbetspensionsförsäkrare betalar min tilläggspension?... 14 2.6.4. Var får jag veta hur stor min tilläggspension är?... 14 2.6.5. I vilken ålder får jag tilläggspensionen?... 14 2.6.6. Hur räknas den pensionsgrundande lönen för tilläggspensionen?... 14 2.6.7. Varför har jag inte rätt till tilläggspension? Vad grundar den sig på?... 14 2.6.8. Minskar tilläggspensionen min ArPL-pension?... 14 2.6.9. Minskar min tilläggspension på grund av ArPL-pensionen?... 14 2.6.10. Kan jag fortsätta arbeta efter den sänkta pensionsåldern?... 15 2.6.11. Lönar det sig för mig att arbeta efter pensionsåldern i och med att ArPL-pensionen minskar tilläggspensionen?... 15 2.6.12. Får jag min tilläggspension redan vid 63, fast jag går i pension först vid 65?... 15 2.6.13. Får jag tilläggspensionen, om jag byter arbetsgivare?... 15 2.6.14. Måste jag ansöka separat om tilläggspensionen?... 15 2.6.15. Kan tilläggspensionen vara annat än ålderspension?... 15 2.7. Den offentliga sektorn... 16 2.7.1. Vad betyder personlig pensionsålder?... 16 2.7.2. Måste man kontrollera pensionsuppgifterna om den offentliga sektorn?... 16 2.7.3. Kommer jag att få ett utdrag från Keva varje år?... 16 2.7.4. Var hittar jag uppgifterna om min pension för arbete inom den offentliga sektorn?... 16 2.7.5. Var får jag uppgifterna om min pension för arbete vid Finlands Bank eller Ålands landskapsregering?... 16 2.7.6. Kan jag fortsätta i samma tjänst efter avgångsålder?... 17 2.7.7. Hur beräknas pensionen inom den offentliga sektorn?... 17 3. Oavlönade perioder... 17 3.1. Stämmer det att man får pension för studier? Jag har blivit färdig våren 2003. Varför finns pensionen för studierna inte med i utdraget?... 17 3.2. Jag har varit vårdledig. Varför har min anställning avbrutits på pensionsutdraget?... 17 3.3. Hur syns andra oavlönade perioder i pensionsutdraget?... 17 3.4. Pensionstillväxten för olika socialförmåner... 18 4. Tiden med pension... 18 4.1. Tjänar jag in mer pension, om jag arbetar vid sidan av pensionen?... 18 4.2. Behöver man betala skatt för pensionen?... 18 4.3. Hur mycket får man förtjäna när man får olika slag av pension?... 18 3
1. Allmänna frågor 1.1. Vad är pensionsutdraget? Pensionsutdraget är en förteckning över ditt arbete som har försäkrats och för vilket du har tjänat in pension. År 2012 omfattar utdraget för första gången också anställningar inom den offentliga sektorn, t.ex. kommunerna, staten och kyrkan, utöver arbete inom den privata sektorn. Av utdraget framgår arbetsgivarnas namn, arbetsinkomsterna av anställningar och företagarverksamhet samt den pension som du har tjänat in fram till utgången av år 2011. Dessutom syns sådan pension som du har tjänat in på grundval av vissa socialförsäkringsförmåner, t.ex. under studietid och oavlönade perioder. Du får utdraget för att kunna kontrollera uppgifterna och meddela om eventuellla bristfälliga eller felaktiga uppgifter om anställningarna till din arbetspensionsförsäkrare i god tid. Det är viktigt att uppgifterna är riktiga när du i sinom tid går i pension. Arbetspensionsförsäkraren räknar ut din arbetspension utgående från uppgifterna i pensionsregistren. Det kan vara svårt att kontrollera gamla uppgifter så att handläggningen av pensionsansökan fördröjs, om du går i pension först om många år. 1.2. Vem får ett pensionsutdrag? Pensionsutdraget skickas till alla arbetstagare och företagare som bor i Finland och som är 18 67 år gamla. Av dem som redan får pension får endast deltidspensionärerna pensionsutdrag. Sammanlagt tar arbetspensionsförsäkrarna fram ca 3,5 miljoner utdrag år 2012. 1.3. Varför har jag inte fått något pensionsutdrag? - Redan i början av april kan du kontrollera uppgifterna om din pension från den privata sektorn på din egen arbetspensionsförsäkrares webbplats eller på www.arbetspension.fi. Uppgifterna om pension från den offentliga sektorn kan du ta fram på Kevas webbtjänst hösten 2012, www.keva.fi. Logga in med dina webbankkoder för att få fram dina egna uppgifter. - Du behöver inte vänta på pappersutdraget. Pensionsförsäkrarna skickar ut pensionsutdragen från april till november sin egen takt. Utdraget postas till den adress där du bor enligt befolkningsregistret. Är dina adressuppgifter à jour? - Om du har valt ett e-utdrag eller sett på ditt utdrag på webben efter mars, får du inget utdrag per post. Keva skickar emellertid pappersutdrag till sina kunder. - Vi skickar utdrag endast till dem som bor i Finland, inte till utländska adresser. - Om du redan är pensionerad på grund av sjukdom, arbetslöshet eller din ålder, sammanställs inget utdrag för dig. Om du är deltidspensionerad, får du ett utdrag. 1.4. Hur bestäms min pension, när jag har varit anställd inom staten, inom kommunen och hos en privat arbetsgivare? Enligt alla arbetspensionslagar grundar pensionen sig på arbetsinkomsterna och åren i arbete. Beräkningsreglerna i olika lagar skiljer sig något från varandra, vilket de också har gjort tidigare. Närmare upplysningar får du från din egen arbetspensionsförsäkrare och på webbtjänsten www.arbetspension.fi. Alla pensioner som du tjänat in på basis av dina arbetsinkomster läggs ihop och det sammanlagda beloppet beviljas som pension. I regel beviljas och utbetalas hela arbetspensionen av den arbetspensionsförsäkrare som har försäkrat ditt sista förvärvsarbete beviljar hela arbetspensionen. 1.5. Vilken arbetspensionsförsäkrare skickar mitt pensionsutdrag? Pensionsutdraget skickas av den arbetspensionsförsäkrare (pensionsbolag, pensionskassa, pensionsstiftelse, Lantbruksföretagarns pensionsanstalt eller Sjömanspensionskassan), där ditt förvärvsarbete var försäkrat vid utgången av år 2011. 4
Om du är anställd inom kommunen, staten eller kyrkan kan du kontrollera ditt utdrag på nätet. Keva skickar ett utdrag om du var försäkrad där i slutet av år 2011. 1.6. Finns det uppgifter om arbete utomlands i utdraget? Om du har arbetat i Sverige, kan ditt försäkringsnummer framgå av utdraget. Med hjälp av numret går det att reda ut hur mycket pension du har tjänat in där. Om andra pensioner som tjänats in utomlands finns det inte uppgifter i utdraget. Du får närmare upplysningar om utländskt pensionsskydd från Pensionsskyddscentralen. Telefonnumret för frågor på svenska är 0294 11 2815. 1.7. Finns det uppgifter om min privata pensionsförsäkring i pensionsutdraget? Pensionsutdraget innehåller uppgifterna om den lagstadgade arbetspensionsförsäkringen, dvs. den pension som tillväxer av arbete och för vilken arbetsgivaren betalar in avgifterna till arbetspensionsförsäkraren. En frivillig pensionsförsäkring som du eventuellt har tecknat och bekostat själv är en fråga mellan dig och det privata livförsäkringsbolaget. Din lagstadgade arbetspensionsförsäkrare har ingen information om det. 1.8. Spelar det någon roll för pensionens storlek vilken arbetspensionsförsäkrare som betalar den? Pensionens belopp bestäms enligt arbetspensionslagarna. Det finns särskilda pensionsförsäkrare och pensionslagar för lantbruksföretagare (LFöPL), sjöfarare (SjPL), staten (StaPL), kommunerna (KomPL) och kyrkan (KyPL). Dessa lagar skiljer sig i någon mån från lagen om pension för företagare (FöPL) och lagen om pension för arbetstagare (ArPL), som gäller inom den övriga privata sektorn. Alla arbetspensionsförsäkrare som sköter ArPL- och FöPL-försäkringar följer samma lag, och pensionsbeloppet är inte på något sätt beroende av vem som betalar pensionen. 1.9. På pensionsutdraget finns uppgifterna om mitt arbete till utgången av år 2011. Var är uppgifterna om det här året? Får jag reda på dem någonstans? Pensionsutdraget innehåller uppgifterna om ditt arbete fram till utgången av föregående kalenderår. Uppgifterna från innevarande år förs in i registren när arbetspensionsförsäkrarna har fått dem från arbetsgivarna. Om du ska gå i pension nu, tar pensionsbolaget eller -anstalten givetvis genast reda på uppgifterna för att kunna fatta pensionsbeslutet. 1.10. Vad betyder livslängdskoefficient? Hur räknas den? Antalet ålderspensionärer kommer att öka snabbt och befolkningens livslängd antas öka. Det leder till större arbetspensionskostnader. Livslängdskoefficienten är ett verktyg med vilket man vill dämpa kostnadsökningen och rikta en del av den ökade livslängden till att förlänga tiden i arbete. Livslängdskoefficienten trädde i kraft år 2009 och påverkade pensionerna för första gången år 2010. Koefficienten räknas separat för varje årsklass vid 62 års ålder utgående från befolkningens förväntade livslängd. Livslängdskoefficienten år 2012 är 0,98351. Den minskar ålderspensioner, förtida ålderspensioner och ålderspensioner med en sänkt pensionsålder som beviljas personer födda 1950 med 1,649 procent. Invalidpensioner minskas med livslängdskoefficienten för det år då personen i fråga blir arbetsoförmögen. Endast den del av pensionen som pensionstagaren tjänat in i arbete minskas, inte pensionen för den s.k. återstående tiden fram till pensionsåldern. Exempel: Om en person som är född 1950 har tjänat in en månatlig pension på 1500 euro innan han eller hon går i ålderspension, är den pension som betalas ut 1 475,30 euro (1 500 euro x 0,98351). Under de första åren minskar pensionerna bara lite på grund av livslängskoefficienten. De som är födda åren 1948, 1949 eller 1950 kan kompensera denna minskning genom att arbeta 1-3 5
månader efter att ha fyllt 63 år. Det lönar sig, eftersom man från 63 års ålder årligen tjänar in pension enligt 4,5 procent av arbetsinkomsten. Livslängdskoefficienten under olika år År Födelseår Livslängdskoefficient Pensionen minskar, % 2009 1947 1,00000-2010 1948 0,99170 0,83 2011 1949 0,98689 1,311 2012 1950 0,98351 1,649 1.11. Vad ska jag göra om utdraget innehåller fel eller om det saknas anställningar? Om någon uppgift behöver rättas, ska du meddela det till den arbetspensionsförsäkrare som skickat utdraget. I synnerhet de äldsta uppgifterna ska du kontrollera så snart som möjligt. Om du ber om det utreder arbetspensionsförsäkraren inom den privata sektorn dina anställningar från åren 2006 2011. Det går snabbare att rätta uppgifterna, om du bifogar arbetsintyget och löneintyget till din begäran om utredning. Saknade uppgifter från ännu tidigare år rättas endast om du med din begäran om utredning sänder arbetsintyget, löneintyget eller motsvarande skriftliga uppgifter. Skicka din begäran om utredning till din egen arbetspensionsförsäkrare. Eftersom pensionsutdraget skickas ut till alla arbetstagare och företagare som bor i Finland, kan det temporärt uppstå rusning i vår rådgivningstjänst. Vi tar kontakt, när din begäran om utredning kommer upp till behandling. Uppgifter om anställningar inom den offentliga sektorn kan rättas utan tidsfrist. 1.12. Vad avses med det totala pensionsskyddet? I Finland består det totala pensionsskyddet av arbetspensionen och av folkpensionen och garantipensionen. De två sistnämnda tryggar en minimiinkomst. Arbetspensionens uppgift är att trygga den konsumtionsnivå som pensionären uppnått under sina år i arbete. Arbetspensionens belopp beror på arbetsinkomsterna och antalet år i arbete. Folkpensionen betalas till dem, vilkas arbetspension är lägre än 1 257,96 euro i månaden (ensamstående) eller 1 120,46 euro (makar) enligt 2012 års nivå. Garantipension betalas till dem vilkas alla pensioner sammanlagt är mindre än 707,26 euro. Både folkpension och arbetspension betalas på grund av ålderdom, arbetsoförmåga, arbetslöshet och familjeförsörjarens död. Det finns vissa skillnader i villkoren beviljandet av arbetspension och folkpension. Närmare upplysningar om folkpensionen och garantipensionen får du från FPA www.fpa.fi eller per telefon 020 692 222 (pensionsärenden på svenska). 1.13. Hur ansöker man om pension? Man ska ansöka om alla arbetspensioner hos den arbetspensionsförsäkrare där pensionsskyddet för den sista anställningen eller företagarverksamheten har ordnats. Ansökningsblanketter får man från alla arbetspensionsförsäkrare, försäkringsbolagens kontor, Pensionsskyddscentralen och FPA och deras internetsidor. Ålderspension kan man också söka med en e-ansökan, som är lätt att använda. En länk till e-tjänsten finns på alla arbetspensionsförsäkrares och FPA:s webbsidor och www.arbetspension.fi. För varje pensionsslag finns en egen blankett. Det räcker med att fylla i en pensionsansökan för alla pensioner som ska börja samtidigt. Närmare upplysningar om hur man söker pension och vilka bilagor som eventuellt behövs får man från sin arbetspensionsförsäkrare, på dess webbsidor och på www.arbetspension.fi. 6
2. Tiden i arbete I allmänhet får man bara ett beslut om hela den arbetspension som beviljas. Beslutet ges av den arbetspensionsförsäkrare som försäkrat den sista anställningen. Den betalar också ut hela arbetspensionen. FPA ger ett separat beslut om folkpensionen och garantipensionen. 2.1. Anställningar inom den privata sektorn 2.1.1. Jag arbetar fortfarande hos samma arbetsgivare. Varför står det på pensionsutdraget att anställningen har avslutats vid utgången av år 2004? Uppgifterna på pensionsutdraget har indelats på tiden före 2005 och tiden från och med 2005. Det beror på att reglerna för uträkningen av pensionen ändrades i början av 2005. Den intjänade pensionen räknas separat för varje år utgående från årsinkomsterna, och inte längre separat för varje anställning. På grund av ändringen av sättet att räkna avslutades alla anställningar som hade börjat före 2005 vid utgången av år 2004 för pensionsuträkningen. Den pension som dittills hade tillvuxit av anställningarna räknades ut enligt de gamla bestämmelserna. 2.1.2. Kommer det en uppskattning av pensionens storlek med pensionsutdraget? Pensionsutdraget innehåller uppgifter om den pension som du tjänat in före utgången av förra året. I följebrevet får de som har fyllt 50 får i regel en uppskattning av ålderspensionens storlek vid 63, 65 och 68 års ålder. Med det e-pensionsutdraget får alla en uppskattning av både ålderspensionens och eventuell invalidpensionens belopp. 2.1.3. Hur har uppskattningen av min framtida ålderspension gjorts? I följebrevet till pensionsutdraget finns en uppskattning av din ålderspension vid 63, 65 och 68 års ålder. Beräkningen har gjorts utgående från inkomsterna under det senaste kalenderåret. Uppskattningen bygger på att din inkomstnivå inte förändras förrän du går i pension. Enligt nuvarande lagstiftning kan man gå i ålderspension enligt eget val i 63 68 års ålder. 2.1.4. Hur tillväxer pensionen? Från och med år 2005 Pensionen tillväxer på basis av arbete i 18 68 års ålder. Pensionen beräknas enligt åldersavhängiga procentsatser utifrån den årliga arbetsinkomsten. Procentsatserna är följande: 1,5 % i åldern 18 52 år 1,9 % i åldern 53 62 år 4,5 % i åldern 63 67 år Pensionen tillväxer också under olika oavlönade perioder, såsom sjukledighet, arbetslöshet och moderskapsledighet, enligt 1,5 % om året. Då utgår beräkningen från den inkomst som ligger till grund för den sociala förmån som man har fått under perioden. Före år 2005 Pensionen tillväxte på basis av arbete i 23 65 års ålder. Den uträknades separat för varje anställning och företagarperiod. För tid i arbete tillväxte pensionen årligen med 1,5 % av den pensionsgrundande lönen i anställningen eller företagarens arbetsinkomst. Den pensionsgrundande lönen var ett medeltal av lönerna under flera år. Företagarens pensionsgrundande arbetsinkomst påverkades av alla FöPL-arbetsinkomstbelopp som fastställts för FöPL-försäkringen i proportion till den tid då respektive belopp varit i kraft. 2.1.5. Hur räknas den pensionsgrundande lönen? 7
Den pensionsgrundande lönen är en medelinkomst som beräknats utifrån inkomsterna under flera år. Pensionsuträkningen utgick från den pensionsgrundande lönen till och med år 2004. Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån de indexjusterade lönerna under de högst 10 sista kalenderåren före det år då anställningen upphört. Lönen under det år då anställningen upphört togs med i beräkningen, om anställningen hade fortgått under högst 3 kalenderår eller om den fortgick hela det år då den upphörde. När sättet att räkna pensionen ändrades i början av 2005, slopades pensionsuträkningen för varje anställning separat. Samtidigt frångick man den pensionsgrundande lönen. Nu påverkas pensionen av arbetsinkomsterna under varje år. Fortgående anställningar avbröts tekniskt vid utgången av år 2004. Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna åren 1995 2004. Om anställningen hade fortgått en kortare tid än 10 kalenderår, beräknades den pensionsgrundande lönen utifrån inkomsterna under de år den fortgått. I anställningar som upphörde före 1996 togs endast lönen under de högst fyra sista åren i anställningen med i beräkningen av den pensionsgrundande lönen. Innan pensionen räknas ut avdras den andel som motsvarar löntagarens arbetspensionsavgift från årsinkomsten. Detta avdrag har gjorts sedan 1996 och dess storlek har varierat från år till år. 2.1.6. Vad är arbetspensionstillägget? Det var möjligt att tjäna in arbetspensionstillägg till utgången av år 2004. Den tillväxte på basis av inkomstrelaterade förmåner under arbetslöshets-, vuxenutbildnings- eller rehabiliteringsdagar. Arbetspensionstillägget är en kompensation för att det inte tillväxer någon arbetspension för sådana perioder. Från och med 2005 tillväxer pension också under oavlönade perioder, och därför tillväxer det inte längre något arbetspensionstillägg. 2.2. De tidigare pensionslagarna KoPL och KAPL 2.2.1. Vilka arbeten omfattades av pensionslagen KoPL och från vilken tidpunkt? KoPL, enligt vilken det ursprungligen försäkrades konstnärer och journalister, trädde i kraft i början av 1986. Enligt KoPL försäkrades sådana konstnärsyrken, där anställningen var avsedd att fortgå kortare tid än ett år. En förutsättning var också att det skapande konstnärliga arbetets eller framställningssättets andel var tillräckligt stor. KoPL ändrades i början av 1998 så att den utöver konstnärsyrkena också började gälla korttidsanställningar inom den privata sektorn. Korttidsanställningar inom den privata sektorn som försäkrades var sådana anställningar som konstaterats har fortgått kortare tid än en månad, oberoende av lönens storlek (med undantag av arbete inom de s.k. KAPL-branscherna), och sådana anställningar som hade fortgått en längre tid än en månad, men där lönen var lägre än det årligen fastställda APL-gränsbeloppet (243,79 /mån år 2006). Enligt KoPL försäkrades alla anställningar (korta och långa), där arbetsgivaren var ett privat hushåll, med undantag av arbeten inom KAPL-branscherna. Den nya lagen om pension för arbetsgivare, ArPL, som trädde i kraft i början av år 2007 ersatte pensionslagarna KoPL, KAPL och APL. 2.2.2. Vilka arbeten försäkrades enligt KAPL? Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden trädde i kraft samtidigt med APL (lagen om pension för arbetstagare) 1.7.1962. De som skulle försäkras enligt KAPL var alla arbetstagare inom bygg-, lantbruks-, skogs- och hamnbranschen. KAPL innehöll inga gränser för lönebeloppet eller anställningens längd. Den nya lagen om pension för arbetsgivare, ArPL, som trädde i kraft i början av år 2007 ersatte pensionslagarna KoPL, KAPL och APL. 8
2.2.3. Vilka stod utanför KAPL-försäkringen? KAPL-försäkringen omfattade inte företagare, tjänstemän och inte heller arbetstagare inom röreller elbranschen som var anställda på andra företag än byggfirmor (de omfattades av APLförsäkringen). Enligt KAPL försäkrades inte heller anställda inom den offentliga sektorn, om deras anställning var avsedd att vara stadigvarande och fortgå året om. 2.2.4. Vid vilken ålder började man tjäna in pension? Idag är arbetsgivaren skyldig att försäkra arbetstagaren när arbetstagaren har fyllt 18 år. Försäkringen ska börja i början av den månad som följer på 18-årsdagen. Då börjar också pensionen tillväxa. Detta gäller dem som har fyllt 18 år 2005 eller senare. Före 1.1.2005 skulle arbetsgivare försäkra arbetstagare som hade fyllt 14 år. Arbetstagaren började dock tjäna in pension först vid 23 års ålder. Arbete före 23 års ålder hade betydelse endast om arbetstagaren blev arbetsoförmögen innan han eller hon fyllde 23 år. 2.2.5. Har pensionsåldern för ålderspension enligt KAPL och KoPL varit lägre? Pensionsåldern för ålderspension har inte varit lägre enligt KAPL och KoPL, utan 65 år såsom för andra arbetstagare. Efter pensionsreformen år 2005 har det varit möjligt att gå i ålderspension enligt eget val i 63 68 års ålder. Förtida ålderspension kan man ta ut redan vid 62 års ålder. 2.2.6. På vilket sätt anges KAPL- och KoPL-löner i pensionsutdraget? KAPL- och KoPL-anställningarna under år 2006 specificeras enligt arbetsgivare i utdraget. Om anställningar under tidigare år anges endast den årliga arbetsinkomsten. Pensionsskyddet påverkas inte av att KAPL- och KoPL-löner eventuellt hänförs till fel månad, bara årsinkomsten är rätt angiven. 2.2.7. Måste jag be om rättelse, om KAPL- och KoPL-löner inte har hänförts till rätt månad? Även om KAPL- och KoPL-inkomster har hänförts till fel månade, påverkar det inte pensionsskyddet, om årsinkomsten är rätt angiven. 2.3. Företagare 2.3.1. Får företagare ett pensionsutdrag? Företagare får årligen ett pensionsutdrag från sin egen arbetspensionsförsäkrare. På det syns företagarens pensionsberättigande arbetsinkomst och också inkomsterna för eventuellt annat arbete. Det lönar sig att kontrollera dem noga. 2.3.2. Syns det på utdraget hur en ändring av FöPL-arbetsinkomsten påverkar pensionens storlek? FöPL-pensionens belopp har beräknats utifrån den gällande FöPL-arbetsinkomsten. I beloppet ingår alltså inverkan av ändringarna av arbetsinkomsten och också av tillskottsavgifter eller tillfälligt sänkta avgifter. Om det på utdraget också finns en uppskattning av den framtida ålderspensionen, har den gjorts utifrån antagandet att företagarens senast fastställda FöPL-arbetsinkomst är i kraft tills ålderspensionen börjar. Ta kontakt med din egen arbetspensionsförsäkrare om du överväger att ändra din FöPLarbetsinkomst. 9
2.3.3. Syns det på utdraget om jag har rätt till deltidspension som företagare? Av utdraget framgår inte direkt om du har rätt till deltidspension. Ta kontakt med din egen arbetspensionsförsäkrare och kontrollera saken där. 2.3.4. Varför har FöPL-arbetsinkomsten stigit varje år, men den intjänade pensionen har samma belopp? Arbetsinkomsten i pensionsförsäkringen för företagare uppräknas årligen med lönekoefficienten så att den motsvarar det innevarande årets nivå. Arbetsinkomsten ändras alltså årligen. På utdraget anges arbetsinkomsten enligt indexnivån för respektive år. Den intjänade pensionen från varje år anges däremot enligt det nyaste årets indexnivå, dvs. det år då pensionsutdraget ges ut. Därför ser det ut som om den intjänade pensionen inte ändrades, fast arbetsinkomsten stiger år för år. 2.4. Lantbruksföretagare och stipendietagare 2.4.1. Får lantbruksföretagare och stipendietagare ett pensionsutdrag? Alla lantbruksföretagare (skogsbruksföretagare, fiskare och renskötare medräknade) får ett pensionsutdrag på senhösten 2012. Även de som tidigare varit verksamma som lantbruksföretagare får ett pensionsutdrag. Pensionsutdrag skickas inte till dem som får arbetspension, generationsväxlingspension, avträdelsestöd eller avträdelsepension. LPA skickar pensionsutdrag också till stipendietagare. 2.4.2. Får en lantbruksföretagares make och barn ett pensionsutdrag? Lantbruksföretagarens make får ett pensionsutdrag om han eller hon är LFöPL-försäkrad eller arbetar eller har arbetat som löntagare inom den privata sektorn eller har varit FöPL-försäkrad. Lantbruksföretagarens barn får pensionsutdrag, om de efter att ha fyllt 18 år har varit LFöPLförsäkrade eller löntagare inom privata sektorn. 2.4.3. Finns det uppgifter om avträdelsestöd på pensionsutdrag? Pensionsutdraget innehåller inte uppgifter om avträdelsestöd. Närmare upplysningar om avträdelsestödet finns på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts webbsidor www.lpa.fi. Det går också bra att ringa LPA:s kundtjänst, 020 630 0650. 2.4.4. Syns OFLA-olycksfallsförsäkringen på utdraget? Pensionsutdraget innehåller inte uppgifter om OFLA-olycksfallsförsäkringen. Du kan kontrollera uppgifterna om din egen OFLA-olycksfallsförsäkring via LPA:s e-tjänster, www.lpa.fi/tjänster. Du kan logga in i e-tjänsterna med dina webbankkoder. 2.4.5. Varför hålls den intjänade pensionens belopp likadant, fast LFöPL-arbetsinkomsten har stigit varje år? I pensionsutdraget anges den pensionsgrundande inkomsten (LFöPL-arbetsinkomsten) enligt indexnivån för respektive arbetsår. Den intjänade pensionen anges däremot enligt den nyaste indexnivån, dvs. nivån för det år då utdraget skickas, i fråga om alla år. I pensionsbeloppet i utdraget har indexjusteringen beaktats för alla år. Pensionsgrundande Pension enligt 2012 års nivå inkomst År 2008 Lantbruksföretagarverksamhet 22 302,91 32,02 /mån År 2009 10
Lantbruksföretagarverksamhet 23 652,20 32,02 /mån År 2010 Lantbruksföretagarverksamhet 24 426,06 32,02 /mån År 2011 Lantbruksföretagarverksamhet 24 865,72 32,02 /mån År 2012 Lantbruksföretagarverksamhet 25 616,60 32,02 /mån 2.5. Sjömän Exempel När arbetsinkomsten i exemplet justeras till 2012 års indexnivå, blir arbetsinkomsten för varje år 25 616,60. Sålunda är den intjänade pensionen med 1,5 procents pensionstillväxt 32,02 euro i månaden för varje år. 2.5.1. När börjar pensionen tillväxa enligt lagen om sjömanspensioner? För arbete enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL) från och med 1956. Till och med år 2004 räknas allt arbete som du har utfört före 65 års ålder med i pensionen. Från och med år 2005 räknas allt arbete som du har utfört i åldern 18 68 år med i pensionen. 2.5.2. Jag har varit i många olika rederiers tjänst före år 1991, men i punkten sjötjänst före 1991 nämns endast en anställning. Vid pensionsuträkningen utgör all sjötjänst före 1991 en anställning. Om en sjöman var anställd enligt SjPL vid årsskiftet 1990/1991, ansluts all sjötjänst före 1991 till denna anställning. 2.5.3. Hur bestäms min pension enligt lagen om sjömanspensioner? Det sätt på vilket sjömanspensionen bestäms har ändrats tre gånger medan lagen om sjömanspensioner har varit i kraft. Åren 1956 1990 gällde en teknik, åren 1991 2004 en annan, och från och med 2005 gäller nu en tredje teknik för bestämning av pensionen. Till slutet av år 1990 bestämdes den pensionsgrundande tiden som premiemånader. Vid beräkningen av dem beaktades de dagar för vilka försäkringspremier skulle betalas. Utöver dagarna i arbete var bl.a. sjukdagar, semester- och vederlagsdagar sådana dagar. Under ett år kunde antalet premiemånader vara högst 12. Sjömanspension som intjänats under tiden 1.1.1991 31.12.2004 beräknas separat för varje anställning. Pensionens storlek beror på hur länge anställningen fortgått (hur lång den tid är som berättigar till pension) och medelmånadslönen under de sista åren i anställningen. Totalpensionens belopp var det sammanlagda beloppet av de pensioner som intjänats i olika anställningar. Från och med 2005 tillväxer SjPL-pensionen på basis av arbetsinkomsterna. Pensionens storlek är beroende av hela yrkesbanans längd, arbetsinkomsterna under yrkesbanan och intjäningsprocenten, som i sin tur är beroende av arbetstagarens ålder. Alltså bestäms pensionen till en sjöman som t.ex. arbetat från år 1975 till 2010 enligt tre olika tekniker. 2.5.4. På mitt registerutdrag finns rubriken: SjPL-anställningar kortare än 15 dagar. Vad betyder det? Före 1.1.2005 tillväxte pensionsrätt av anställningar som fortgått minst 15 dagar. Även kortare anställningar ger rätt till pension, om de sammanlagt under samma kalenderår utgör minst 15 dagar. 11
2.5.5. Jag arbetar fortfarande hos samma rederi. Varför står det på pensionsutdraget att anställningen har avslutats vid utgången av år 2004? Eftersom principen för hur SjPL-pensionen bestäms ändrades 1.1.2005, avslutades alla SjPLanställningar som var i kraft vid årsskiftet 2004/2005 31.12.2004. Det sammanlagda beloppet av SjPL-pension som intjänats före 1.1.2005 har räknats ut och registrerats för alla SjPLförsäkrade. Efter det tillväxer SjPL-pensionen enligt nya beräkningsregler. 2.5.6. Har den SjPL-pensionsförsäkringsavgift som tagits ut från min lön någon inverkan på pensionens belopp? När SjPL-pensionen räknas ut avdras arbetstagarens SjPL-pensionsavgift, 11,2 %, inte från den pensionsgrundande arbetsinkomsten, utan SjPL-pensionen bestäms utifrån bruttoinkomsten. 2.5.7. Vilken är skillnaden mellan allmän och intjänad pensionsålder? Med allmän pensionsålder avses den ålder då arbetstagaren har rätt att gå i ålderspension oberoende av hur länge han eller hon har arbetat i sjötjänst. Pensionering vid den intjänade pensionsåldern förutsätter att arbetstagaren har en viss mängd sjötjänst arbetstagaren är i sjötjänst när han eller hon uppnår pensionsåldern arbetstagaren har under de senaste 3 åren haft minst 18 månader sådan tid som berättigar till pension. 2.5.8. Hur räknas den intjänade pensionsåldern? Den allmänna pensionsåldern för befäl och manskap är 63 68 år. De som hör till befälet kan gå i ålderspension vid en intjänad pensionsålder tidigast vid 60 och de som hör till manskapet tidigast vid 55. Pensionsåldern räknas genom att subtrahera det antal SjPLtjänstgöringsmånader som överstiger 324 från 63 års ålder. Det betyder att man måste ha 360 sjötjänstmånader för att kunna gå i pension vid 60 och 420 sjötjänstmånader för att kunna gå i pension vid 55. Hur räknas den tid som beaktas när den intjänade SjPL-pensionsåldern fastställs? Från och med 1.1.2007 räknas sjötjänstmånaderna i huvudsak utgående från de dagar för vilka det har betalats lön. De dagar som beaktas är: dagar för vilka det har betalats lön för arbete dagar för vilka det har betalats sjuklön semesterdagar dagar för vilka det har betalats semesterersättning när anställningen har upphört vederlagsledighetsdagar och andra motsvarande fridagar med lön som ingår i avlösningssystemet dagar för vilka det i slutet av en anställning har betalats vederlagsersättning eller ersättning för någon annan avlönad fridag som ingår i avlösningssystemet och deltidspensionerade eller delinvalidpensionerade anställdas oavlönade fridagar under deltidsanställningen enligt avlösningssystemet. När dagarna räknas anses en kalendermånad alltid bestå av 30 dagar. Antalet dagar under en kalendermånad kan dock överstiga 30 dagar för de månader under vilka det har betalats semester- och vederlagsersättningar i samband med att anställningen har upphört. Dagarna omräknas till månader genom att dividera antalet dagar med 30. 12
Arbetsgivarna gör kalendermånadsvis en månadsanmälan om varje anställd till Sjömanspensionskassan. Av månadsanmälan framgår den anställdas lön och de dagar som ska beaktas. Det innebär att deltidspension inte höjer arbetstagarens pensionsålder. Däremot höjs pensionsåldern av alterneringsledighet. För tiden 1.1.1991 31.12.2006 beaktas sjötjänstmånader enligt anställningstiden och för tiden före 1991 beaktas de utifrån de dagar för vilka det har betalats lön på motsvarande sätt som 1.1.2007. 2.5.9. Hur tillväxer min pension? Tillväxtprocenterna I åldern 18 52 år: Pensionen tillväxer med 1,6 procent om året (särskild tillväxtprocent enligt SjPL) eller med 1,5 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 18-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 53 år. I åldern 53 62 år: Pensionen tillväxer med 2,0 procent (särskild tillväxtprocent enligt SjPL) eller med 1,9 procent (allmän tillväxtprocent enligt SjPL) av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 53-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 63 år. I åldern 63 68 år: Pensionen tillväxer med 4,5 procent om året av de arbetsinkomster som arbetstagaren har förtjänat från början av månaden efter sin 63-årsdag till slutet av den månad då han eller hon fyller 68 år. 2.5.10. När används de särskilda tillväxtprocenterna och de allmänna tillväxtprocenterna? 2.6. Tilläggspension SjPL-pensionen kan bestämmas antingen enligt de särskilda tillväxtprocenterna enligt SjPL (SjPL 66 ) eller enligt de allmänna tillväxtprocenterna enligt SjPL (SjPL 72 ). De allmänna tillväxtprocenterna är desamma som i lagen om pension för arbetstagare (ArPL). De särskilda tillväxtprocenterna tillämpas när arbetstagaren går i ålderspension eller förtida ålderspension direkt från en anställning som försäkrats enligt SjPL. Detsamma sker, om arbetstagaren har rätt till invalidpension och SjPL är behörig att behandla ansökan om denna invalidpension och arbetstagarens arbetsinkomster enligt SjPL under den månad då arbetsoförmågan inträder och de trettiosex sista kalendermånaderna för den är sammanlagt minst 21 050,40 euro (enligt 2011 års nivå). Sjömanspensionskassan är i allmänhet behörig att behandla pensionsansökan, när arbetstagaren har varit SjPL-anställd när han eller hon har blivit arbetsoförmögen. De allmänna intjäningsprocenterna tillämpas i alla övriga fall. SjPL-pensionen bestäms i allmänhet enligt dessa allmänna tillväxtprocenter i de fall där arbetstagaren har upphört med sjötjänst innan han eller hon uppnått pensionsåldern för ålderspension eller blivit arbetsoförmögen eller arbetslös. 2.6.1. Vad avses med tilläggspensionsskydd? Var och en som förvärvsarbetar i Finland ska försäkras av arbetsgivaren enligt någon arbetspensionslag. Om arbetsgivaren utöver denna obligatoriska arbetspension ordnar en bättre förmån för personen, såsom en möjlighet att gå i pension före den lagstadgade pensionsåldern eller en höjning av pensionens belopp, kallas detta arrangemang för tilläggspensionsskydd. 2.6.2. Hur vet jag om jag har en tilläggspension? Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. Fråga den som sköter om personalärenden hos din arbetsgivare eller arbetsgivarens pensionsstiftelse eller pensionskassa om du har något tilläggspensionsskydd. 13
2.6.3. Vilken arbetspensionsförsäkrare betalar min tilläggspension? Tilläggspensionen betalas av den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. Det betyder att tilläggspensionen kan betalas av en annan arbetspensionsförsäkrare än den som betalar den lagstadgade arbetspensionen. Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. Fråga arbetsgivaren eller arbetsgivarens pensionsstiftelse eller pensionskassa vilken arbetspensionsförsäkrare som är i fråga. 2.6.4. Var får jag veta hur stor min tilläggspension är? Uppgifter om tilläggspensionen och dess belopp får du endast från den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. Fråga arbetsgivaren vilken pensionsanstalt det gäller. 2.6.5. I vilken ålder får jag tilläggspensionen? Uppgifter om tilläggspensionen och pensionsåldern för den får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.6. Hur räknas den pensionsgrundande lönen för tilläggspensionen? I allmänhet är tilläggspensionen en förmån med ett visst belopp. Uppgifter om formen av tilläggspensionen och förmånerna får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. Tilläggspensionsskydd i anslutning till ett anställningsförhållande ordnas av arbetsgivaren. 2.6.7. Varför har jag inte rätt till tilläggspension? Vad grundar den sig på? Tilläggspensionsskydd i en anställning bekostas i allmänhet av arbetsgivaren, och därför beslutar arbetsgivaren också om för vem och med vilka förmåner tilläggspensionen ordnas. Exakta uppgifter tilläggspensionen får du endast från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.8. Minskar tilläggspensionen min ArPL-pension? Den lagstadgade arbetspensionen har i allmänhet beaktats när tilläggspensionens belopp har räknats. Om tilläggspension finns det alltid ett avtal mellan arbetsgivaren och pensionsanstalten. Förmånerna framgår av avtalet. Exakta uppgifter tilläggspensionen får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. Tilläggspensionen påverkar inte den lagstadgade ArPL-pensionens belopp på något sätt. ArPLpensionen tillväxer på basis av förvärvsarbete. Ju längre man arbetar, desto mer ArPL-pension tjänar man in, ända till 68 års ålder. Efter fyllda 63 tillväxer ArPL-pensionen med hela 4,5 procent av årsinkomsten. Om man däremot slutar förvärvsarbeta och tar ut tilläggspensionen, upphör förstås ArPLpensionen att tillväxa. 2.6.9. Minskar min tilläggspension på grund av ArPL-pensionen? Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetstagare arbeta vidare till 68 års ålder utan att särskilt förhandla om det med arbetsgivaren. På arbetsplatsen kan det dock finnas en sådan regel, att anställningen upphör, när arbetstagaren uppnår pensionsåldern för tilläggspensionen (den sänkta pensionsåldern). Hur påverkas pensionen av arbete efter uppnådd pensionsålder? Det finns regler eller ett försäkringsavtal om varje tilläggspension. Tilläggspensionen slutar tillväxa i den avtalade pensionsåldern. 14
Exakta uppgifter tilläggspensionen får du från arbetsgivaren eller den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.10. Kan jag fortsätta arbeta efter den sänkta pensionsåldern? Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetstagare arbeta vidare till 68 års ålder utan att särskilt förhandla om det med arbetsgivaren. På arbetsplatsen kan det dock finnas en sådan regel, att anställningen upphör, när arbetstagaren uppnår pensionsåldern för tilläggspensionen (den sänkta pensionsåldern). För att en sådan regel ska vara möjlig, ska tilläggspensionens belopp vara en betydande fördel för arbetstagaren. Hur påverkas pensionen av arbete efter uppnådd pensionsålder? Det finns regler eller ett försäkringsavtal om varje tilläggspension. Där anges hur tilläggspensionens belopp räknas. Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.11. Lönar det sig för mig att arbeta efter pensionsåldern i och med att ArPL-pensionen minskar tilläggspensionen? Hur pensionen påverkas av arbete efter pensionsåldern framgår av reglerna eller försäkringsavtalet om tilläggspensionen. Där anges hur tilläggspensionens belopp räknas. Fortsatt arbete innebär också fortsatt lön, och lönen är alltid större än pensionen. Arbetspension tillväxer av allt förvärvsarbete ända till 68 års ålder. När ArPL-pensionen är större än tilläggspensionen, ökar fortsatt förvärvsarbete alltid personens pension. 2.6.12. Får jag min tilläggspension redan vid 63, fast jag går i pension först vid 65? För att få tilläggspension som arbetsgivaren bekostar måste man uppnå pensionsåldern och sluta arbeta. Ofta börjar utbetalningen av den lagstadgade pensionen och tilläggspensionen samtidigt. Om det är fråga om en individuell pensionsförsäkring som personen skaffat själv, är utbetalningen av pensionen beroende av försäkringsvillkoren. Om tilläggspensionen grundar sig på en tidigare anställning, är utbetalningen av den beroende av arbetspensionsförsäkrarens regler eller försäkringsvillkoren. Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.13. Får jag tilläggspensionen, om jag byter arbetsgivare? Om du byter arbetsplats är det möjligt att du får eller inte får behålla tilläggspensionen. Det finns bestämmelser om det i reglerna för eller avtalsvillkoren om tilläggspensionen. Om tilläggspensionen bibehålls, talar man om fribrevsrätt. Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.14. Måste jag ansöka separat om tilläggspensionen? Om tilläggspensionen börjar vid en annan tidpunkt än den lagstadgade arbetspensionen, ska man ansöka separat om tilläggspensionen. Om tilläggspensionen börjar samtidigt som den lagstadgade arbetspensionen, och båda pensionerna betalas av samma pensionsanstalt, ansöker man i allmänhet om pensionerna på samma blankett. Det är bäst att kontrollera saken hos den pensionsanstalt där tilläggspensionen har ordnats. 2.6.15. Kan tilläggspensionen vara annat än ålderspension? 15
Som tilläggspension kan det betalas till exempel ålderspension, invalidpension, arbetslöshetspension eller familjepension. Begravningsbidrag kan också vara en tilläggspensionsförmån. Det finns regler eller ett försäkringsavtal om varje tilläggspension. Där anges vilka pensioner eller andra förmåner som betalas som tilläggspension. Det kan vara fråga om en eller flera förmåner. Exakta uppgifter om tilläggspensionen får du endast från den pensionskassa eller pensionsstiftelse eller det försäkringsbolag där tilläggspensionen har ordnats. 2.7. Den offentliga sektorn 2.7.1. Vad betyder personlig pensionsålder? Pensionsåldern för anställda inom den offentliga sektorn bestäms utgående från arbetshistorien eller yrket. Denna pensionsålder som bestäms individuellt kallas för personlig pensionsålder. Pensionsåldern för kommunanställda räknas med en dags noggrannhet utgående från hur mycket tid som berättigar till kommunal pension personen har före utgången av år 1994. Pensionsålder för statens och kyrkans anställda bestäms stegvis på en fyra månaders skala utgående från hur mycket pensionsgrundande tid de har i statens eller kyrkans tjänst före år 1994. Inom staten och kommunerna finns också lägre, yrkesbaserade pensionsåldrar (55 62 år). Den tid då de anställda kunde välja en sådan pensionsålder gick ut år 1996 inom kommunerna och år 1999 inom staten. Den anställda kan gå i pension vid sin personliga eller yrkesbaserade pensionsålder om den offentliga anställningen fortgår ända till pensionsålder utan avbrott. Anställda inom den offentliga sektorn kan gå i pension enligt eget val i åldern 63 68 år. Ekonomiskt lönar det sig att arbeta minst till den personliga pensionsåldern. 2.7.2. Måste man kontrollera pensionsuppgifterna om den offentliga sektorn? Det är bra att kontrollera uppgifterna så att eventuella brister och fel kan rättas. Det finns ingen utsatt tid för rättelser. Den framtida pensionen räknas utifrån uppgifterna i utdraget. 2.7.3. Kommer jag att få ett utdrag från Keva varje år? Keva skickar ett pappersutdrag till alla sina kunder bara denna enda gång. I fortsättningen kan du kontrollera dina pensionsuppgifter på Kevas webbtjänst eller vid behov be Kevas kundtjänst om ett pensionsutdrag. 2.7.4. Var hittar jag uppgifterna om min pension för arbete inom den offentliga sektorn? Keva tar hand om pensionsärendena för anställda inom kommunerna, staten, kyrkan och FPA. Keva skickar ett utdrag till alla sina kunder hösten 2012. Då kan uppgifterna också kontrolleras på Kevas webbtjänst. 2.7.5. Var får jag uppgifterna om min pension för arbete vid Finlands Bank eller Ålands landskapsregering? Pensionsuppgifter från Finlands Bank Förfrågningar om pensionsärenden hänvisas till Varma, tfn 010 192 084, e-post spelake@varma.fi- Frågor som gäller pensionsutdrag eller anställningsutdrag samt registrering hänvisas till Innova. Kontaktuppgifterna är Innova Henkilöstörahasto- ja Eläkepalvelut Oy, sppalvelussuhde@innova.fi, tfn 010 516 7001. Pensionsuppgifter från Ålands landskapsregering För att kontrollera uppgifterna om Ålands landskapsregerings pensionsskydd ring 018-2400 eller skriv till Ålands landskapsregering, Avtals- och pensionsbyrån, PB 1060, AX-22111 Mariehamn. 16
2.7.6. Kan jag fortsätta i samma tjänst efter avgångsålder? Anställningen upphör när du uppnår avgångsåldern. Den allmänna avgångsåldern i statliga tjänster är 68 år. Om du har en lägre avgångsålder (60, 63 eller 65 år), upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning vid avgångsålder. Lägre avgångsåldrar finns t.ex. inom polisen. Inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet finns det avgångsåldrar som är ännu lägre än de ovan nämnda. 2.7.7. Hur beräknas pensionen inom den offentliga sektorn? 3. Oavlönade perioder Läs mer om beräkningen av hur pensionerna inom den offentliga sektorn (kommunen, staten, kyrkan och FPA) på Kevas webbplats www.keva.fi. För att få pension på basis av sociala förmåner under oavlönade perioder måste man sammanlagt under hela tiden i arbetslivet ha förtjänat minst 16 223,61 euro (enligt 2012 års nivå) i arbetspensionsförsäkrad inkomst. Gränsbeloppet justeras årligen med lönekoefficienten, dvs., med samma index som pensionsgrundande inkomster. 3.1. Stämmer det att man får pension för studier? Jag har blivit färdig våren 2003. Varför finns pensionen för studierna inte med i utdraget? Från och med år 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder. Också för högskoleoch yrkesexamina har man kunnat tjäna in pension i högst 5 år. Pensionen tillväxer som om studeranden arbetade och fick drygt 675,98 i månadslön (enligt 2012 års nivå). Om du emellertid har studerat och avlagt examen före 2005 har du inte tjänat in pension för studierna. Märk också att pension som tillvuxit på basis av en examen är med i utdraget tidigast det år som följer på examensåret. 3.2. Jag har varit vårdledig. Varför har min anställning avbrutits på pensionsutdraget? Före år 2005 tillväxte pensionen under oavlönade perioder, om den oavlönade perioden var kortare än ett år. Om den oavlönade perioden var längre än ett år, avbröts den pensionsgrundande anställningen på den dag, för vilken det under året senast hade betalats lön. Den dag då anställningen avbrutits var i allmänhet antingen den sista arbetsdagen innan löneutbetalningen upphörde eller någon tidpunkt då det har betalats ut semesterlön. Från och med år 2005 tillväxer pension för tiden med vårdledighet som om den vårdlediga arbetade och fick 675,98 i månadslön (enligt 2012 års nivå). 3.3. Hur syns andra oavlönade perioder i pensionsutdraget? Från och med 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder, såsom moderskapsoch faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, föräldraledighet, perioder med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och alterneringsledighet och för perioder med övriga inkomstrelaterade dagpenningar. Pension tillväxer dessutom också för studier och vårdledighet. Pensionen för moderskaps- och faderskapsledighet, särskild moderskapsledighet och föräldraledighet beräknas utgående från den lön som ligger till grund för dagpenningen. Lönen beaktas till 117 %. För inkomstrelaterade sociala förmåner tillväxer pension utgående från den arbetsinkomst enligt vilken förmånen är beräknad. Den del av arbetsinkomsten som beaktas varierar mellan 55 och 117 procent beroende på vilken förmån det är fråga om. För tiden med vårdledighet eller studier tillväxer pensionen som om den vårdlediga arbetade och fick 675,98 i månadslön (enligt 2012 års nivå). 17
3.4. Pensionstillväxten för olika socialförmåner 4. Tiden med pension Från och med 2005 har pension tillvuxit under vissa oavlönade perioder och på basis av sociala förmåner enligt 1,5 % av inkomsten per år. Inkomstgrunden för pensionstillväxt för sociala förmåner är den beskattade lönen eller företagarens fastställda arbetsinkomst som föregick den sociala förmånen. Som inkomster för perioder med moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning räknas 117 % av den inkomst utifrån vilken dagpenningen har beräknats för perioder med arbetslöshetsdagpenning räknas 75 % och för perioder med alterneringsledighet räknas 55 % av den inkomst utifrån vilken dagpenningen eller ersättningen har beräknats för förtjänststöd till arbetslösa, rehabiliteringspenning, sjukdagpenning och ersättning enligt olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen räknas 65 % av den inkomst utifrån vilken ersättningen har beräknats för studietid, då studeranden avlägger en högskole- eller yrkeshögskoleexamen eller en yrkesinriktad grundexamen, och för tid med vård av barn under 3 år räknas 675,98 euro/mån (enligt 2012 års nivå). 4.1. Tjänar jag in mer pension, om jag arbetar vid sidan av pensionen? För arbete vid sidan av ålderspension, arbetslöshetspension eller invalidpension tillväxer pension enligt 1,5 % av årsinkomsten. Tillväxtprocenten är densamma för alla och den påverkas inte av åldern. För arbete vid sidan av deltidspension tillväxer pensionen enligt åldersavhängiga procentsatser. De som är födda åren 1947 1952 tjänar in pension för inkomsten av deltidsarbetet med 1,9 procent till 62 års ålder och med 4,5 % efter fyllda 63 år. De tjänar också in pension för inkomstbortfallet, dvs. skillnaden mellan inkomsterna av heltidsarbetet och inkomsterna av deltidsarbetet, med 0,75 % om året. De som är födda 1953 eller senare tjänar in pension för inkomsten av deltidsarbetet med 1,9 procent till 62 års ålder och med 4,5 % efter fyllda 63 år. De tjänar inte in pension för inkomstbortfallet, dvs. skillnaden mellan inkomsterna av heltidsarbetet och inkomsterna av deltidsarbetet. 4.2. Behöver man betala skatt för pensionen? Arbetspensionen och folkpensionen är skattepliktig inkomst. Pensionsinkomsten beskattas dock annorlunda än löneinkomst på grund av pensionsinkomstavdraget. Pensionsinkomstavdraget gäller både stats- och kommunalskatten. Avdragets storlek beror på pensionstagarens samtliga skattepliktiga inkomster. Skattemyndigheterna beaktar pensionsinkomstavdraget i förskottsinnehållningsprocenten. Den arbetspensionsförsäkrare som betalar ut pensionen innehåller förskottsskatten från pensionen. För att förskottsinnehållningen på pensionen från första början skall stämma överens med den slutliga beskattningen, ska pensionstagaren efter att ha fått pensionsbeslutet så snart som möjligt be om en ny innehållningsprocent från hemkommunens skattebyrå. För beräkning av skatteprocenten behöver skattebyrån en utredning av alla inkomster under det innevarande året. Pensionstagaren behöver skicka sina skatteuppgifter till den arbetspensionsförsäkrare som betalar ut pensionen bara det första pensionsåret. Därefter får arbetspensionsförsäkraren uppgifterna om innehållningen direkt från skatteverket. 4.3. Hur mycket får man förtjäna när man får olika slag av pension? 18
Den som får ålderspension kan arbeta utan begränsning. Om ålderspensionstagaren arbetar som anställd ska arbetet försäkras och det tillväxer ny pension av arbetsinkomsterna ända till 68 års ålder. För företagare är försäkringen frivillig. Arbetsinkomsterna kan påverka tilläggen till folkpensionen, t.ex. bostadsbidraget. Den som får full invalidpension kan förtjäna högst 40 procent och den som får delinvalidpension kan förtjäna 60 procent av sin medellön under de år som föregått pensionen. Om 40- eller 60- procentsgränsen ligger under 713,74 euro, får arbetsinkomsterna uppgå till 713,74 euro i månaden. Full invalidpension kan ändras till delpension, om pensionstagaren börjar få fortgående arbetsinkomster som överstiger gränsen. Det är också möjligt att lämna pensionen vilande, dvs. avbryta den, för minst tre månader och högst två år, om arbetsinkomsterna överstiger gränsen. Deltidspensionen skiljer sig från de övriga pensionsformerna i och med att fortsatt arbete är en förutsättning för att deltidspension ska beviljas. Om arbetet upphör, upphör även pensionen. Det är tillåtet att vara borta från arbetet utan uppehåll i högst sex veckor. Semester och sjukledighet räknas inte som uppehåll. Deltidspension förutsätter att inkomsterna av deltidspensionen är 35 70 % av inkomsterna av heltidsarbetet. Om inkomsterna av deltidsarbetet ändras med minst 15 procent jämfört med vad de var när deltidsarbetet började, räknas deltidspensionen på nytt. Deltidspensionerade företagare ska ha en FöPL-arbetsinkomst som är minst 7 105,84 euro om året. Arbetslöshetspension betalas inte för de månader, då pensionstagarens förvärvsinkomster överskrider den inkomstgräns som fastställs i lagen (675,98 euro/mån år 2012). Familjepensionen till den efterlevande maken påverkas av den efterlevande makens egen pension eller förvärvsinkomst. Närmare upplysningar om hur generationsväxlingspension, avträdelsestöd eller avträdelseersättning som betalas av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt påverkas av förvärvsarbete ges av LPA, www.lpa.fi. För pensioner och bidrag som Folkpensionsanstalten betalar gäller andra regler än för arbetspension. Närmare upplysningar om hur dessa pensioner och bidrag påverkas finns på www.fpa.fi. Det går också att ringa FPA:s kundtjänst, tfn 020 692 222 (pensionsärenden på svenska). Pension som betalats utan grund kan krävas åter. 19