2/09 ÅRGÅNG 33 Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Härliga tider, otäcka tider Långt innan solens strålar börjat värma upp oss frusna nordbor så har fästingarna vaknat till liv ute i markerna. Redan i februari hörde jag de första varningarna från vänner vars hundar tagit med sig hem objudna gäster. Snabbt åker fästinghalsbanden på och vaksamheten mot dessa ibland sjukdomsbärande kvalster ökar. Ingen vill att den fyrfota familjemedlemmen ska insjukna i till exempel borrelia. Solens värmande förmåga ska du inte glömma. Redan i mars gjorde vakter ett ingripande på ett publikevenemang som jag deltog i. En bil stod stängd i gassande sol, och fastän det bara var mars månad så hade det snabbt blivit alldeles för varmt för den i bilen sittande hunden. Hunden klarade sig, men bilrutan gjorde det inte. Lämna hellre hunden hemma om du vet att du inte kan ta med dig den från bilen. En missbedömning kan få stora och allvarliga konsekvenser för dig och din vän, inte bara att du får bilrutan sönderslagen. Lisbeth Karlsson Vaccin mot kennelhosta kan idag sprayas in i hundens nos. Foto: Anette Johansson. INNEHÅLL 2/09 VACCINATION: Vaccin mot kennelhosta kan sprayas in i hundens nos. Veterinär ANETTE JOHANSSON berättar om en ny typ av vaccination. Sid. 9 IMMUNFÖRSVARET: Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund. Veterinärerna INGER LILLIEHÖÖK och HELENE HAMLIN redogör för en autoimmun sjukdom som bryter ner de röda blodkropparna, vilket leder till anemi. Sid. 11 UTFODRING: Specialbehandlad spannmål stärker kroppens försvar. Agronomie doktor LEIF GÖRANSSON berättar om hur man genom att behandla spannmål kan stimulera och stärka hundens immunförsvar. Sid. 13 ÖGON: Ögonherpes hos katter. Veterinär BERIT WALLIN HÅKANSSON ger oss en uppdatering av hur sjukdomen herpes drabbar katten. Sid. 15 Vaccin mot kennelhosta kan sprayas in i hundens nos Med hjälp av ett vaccin som sprayas in i hundens nos får hunden ett effektivare skydd mot kennelhosta. Veterinär ANETTE JOHANSSON berättar om hur det fungerar. Kennelhosta är en relativt enkel sjukdom, men den är mycket irriterande om man har många hundar. I en stor kennel tar det flera veckor innan viruset har passerat alla hundar. Ska hundarna tävla eller arbeta innebär virusinfektionen ett avbräck i verksamheten. Även om hundarna trots hostan är pigga kan man självklart inte anstränga dem. De måste få vila tills de har tillfrisknat. Funktion Vaccination mot kennelhosta med ett vanligt vaccin ger skydd mot parainfluensavirus. Skyddet är dock inte hundraprocentigt. Vaccinerade hundar kan bli sjuka men får då lindrigare symtom. Ett så kallat intranasalt vaccin, ett vaccin som man ger som spray i nosen, ger ett effektivare skydd. Immunförsvaret i nosens slemhinna är starkare än det skydd som hunden har via antikroppar i blodet. Det intranasala vaccinet ger skydd mot både parainfluensavirus och mot bakterien Bordetella bronchiseptica. Erfarenhet På vår kennel har vi använt intranasalt kennelhostevaccin i 15 år. Vi har för närvarande 38 slädhundar som används för både tävlings- och turistverksamhet. På våren 1994 fick hundarna kennelhosta. Det blev inga slädturer under påskhelgen utan vi höll oss hemma på kenneln med de hostande hundarna. Hösten 1994 använde jag för första DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2 9
VACCINATION Hundar ska vila efter att ha vaccinerats mot kennelhosta. Anette Johansson vaccinerar årligen sina hundar under en period när de är fria från träning. Foto: Anette Johansson. gången intranasalt vaccin till våra egna hundar. Det var ett amerikanskt vaccin som jag sökte licens på och använde i tio år. De senaste fem åren har jag istället använt ett vaccin som nu registreras i Sverige och som kommer att finnas tillgängligt senare i år. Användning Rekommendationen var från början att vaccinera hundarna två gånger och helst inte alltför lång tid före slädsäsongen. Eftersom våra hundar har sin arbetssäsong från december till april vaccinerade vi en gång på hösten och en gång vid jultid de första två åren. Därefter övergick vi till en årlig vaccination som gavs på hösten. Det rekommenderades att hundarna skulle vila efter vaccinationen. Amerikanska veterinärer och hundförare varnade dessutom för att hundarna kunde bli sjuka av vaccinationen. Hundarna kunde få hosta och en del kunde bli riktigt sjuka med hosta, feber samt till och med lunginflammation. Vi har alltid låtit hundarna vila efter vaccinationen, även nu med ett vaccin som inte ska ge biverkningar. Fem till sju dagar efter vaccination har hundarna varit fria från träning. Vi har passat på att vaccinera när det har varit dåliga träningsförhållanden. Valpar har inte vaccinerats eftersom vi inte vill utsätta dem för risken för biverkningar. Det är därför valparna som har varit beviset på att vaccinationen är effektiv. När kennelhosta har grasserat har valparna fått hosta men ingen av de vuxna hundarna. Biverkningar Genom åren har jag vaccinerat på vår egen kennel men även på andra slädhundskennlar. Jag inte sett några biverkningar på våra egna hundar men vi har vaccinerat dem tidigt på hösten innan de har varit i sin intensivaste träningsperiod. Enstaka hundar har hostat lätt efter vaccination. På någon kennel har man även noterat att en ovaccinerad hund hostade efter att de andra vaccinerats. Under de första åren blev hundarna vid två kennlar riktigt sjuka efter vaccinationen. Hundarna fick en kraftig kennelhosta som hos flera av dem ledde till lunginflammation. Troligtvis var det flera faktorer som påverkade detta. Hundarna vaccinerades i januari när de redan ska prestera på topp. Vaccinationen blev sannolikt en alltför stor belastning på dem. Hundarna kan ha varit i en formsvacka, de kan ha tappat vikt om de har körts mycket. I det ena fallet var kennelhostan dessutom redan på gång. Kanske var hundarna redan smittade när de vaccinerades. Behandling Vaccinet är enkelt att ge till hunden. Dosen är bara en halv milliliter (0,5 ml) så hundarna hinner inte uppleva så mycket obehag. En del hundar som tidigare har vaccinerats kan protestera lite. Med vaccinet följer en liten tratt som sätts på sprutan och som underlättar själva behandlingen. Jag brukar spruta våra hundar när de står i spannet efter en träningstur. Då är de lätta att hålla. Hundarna får alltid ett träningsuppehåll på fem dagar efter vaccinationen. Eftersom det nya vaccinet ger ett skydd som varar i mer än ett år kommer jag i framtiden att vaccinera under sommaren när hundarna ändå är fria från träning. Trots att risken för biverkningar är liten tror jag att det är viktigt att se till att hundarna är i god kondition och att de inte ansträngs i samband med vaccinationen. Vaccinera dem i god tid innan säsongen. Anette Johansson Distriktsveterinär ANETTE JOHANSSON arbetar inom Kiruna kommun i Norrbottens län. 10 DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2
Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund IMMUNFÖRSVARET IHA är en sjukdom där hundens eget immunförsvar attackerar de röda blodkropparna. Veterinärerna IN- GER LILLIEHÖÖK och HELENE HAMLIN beskriver en sjukdom som drabbar vissa raser oftare än andra. Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) är en ganska vanlig orsak till blodbrist (anemi) hos hund. IHA kallas även autoimmun hemolytisk anemi (AIHA) i vissa forskningsrapporter. IHA tillhör de så kallade autoimmuna sjukdomarna, vid vilka immunförsvaret angriper och bryter ner kroppens egna vävnader. Antikroppar är proteiner, så kallade immunoglobuliner 1, som tillverkas av kroppens immunförsvar samt reagerar mot ämnen vilka uppfattas som främmande av immunförsvaret. Autoantikroppar är antikroppar som reagerar mot kroppens egna vävnader. Vid IHA fäster autoantikroppar på de röda blodkropparnas, erytrocyternas, cellmembran. Detta stimulerar immunförsvaret att bryta ned de röda blodkropparna (hemolys). Orsaker Orsaken till att det finns fler autoantikroppar mot de röda blodkropparna än normalt kan vara att normala, reglerande mekanismer i immunförsvaret av någon anledning har satts ur funktion. Det kan även bero på förändringar på de röda blodkropparnas cellyta, förändringar som orsakats av till exempel infektioner, läkemedel eller tumörsjukdomar. En annan, dock ovanlig, anledning kan vara att hunden tagit emot en blodtransfusion med blod ur fel blodgrupp. Antikropparna som fäster på de röda blodkropparnas cellmembran är oftast immunoglobuliner av typerna IgG och/ eller IgM. Dock kan även antikroppar av typen IgA och andra komponenter i blodet medverka i nedbrytningen av de röda blodkropparna. Vissa blodkroppar (makrofager) i framförallt mjälten identifierar de antikroppar som fästs på de röda blodkropparna, vilket leder till att dessa bryts ner i mjälte och lever. När nedbrytningen sker i kroppsorgan som lever och mjälte kallas den för extravasal hemolys, det vill säga nedbrytningen sker inte direkt i blodkärlen. Ibland bryts de röda blodkropparna ner inuti blodkärlen (intravasal hemolys) vilket är en allvarligare form av IHA. IgM-antikroppen är större än IgG och kan därmed ge upphov till stora aggregat av röda blodkroppar, så kallad spontanagglutination. Det kan i sin tur leda till att fler ämnen i blodet aktiveras och att de röda blodkropparna bryts ner i blodkärlen. De sönderdelade blodkropparna ger en Blod från en hund med IHA. Blodet är spätt med koksaltlösning, men fortfarande ses tydlig agglutination vid mikroskopering. Foto: Harold Tvedten. kraftig, inflammatorisk reaktion. Det finns också en risk att det uppstår okontrollerad bildning av små koagel i blodet (DIC) och att det kan bildas livshotande blodproppar. Förekomst Vissa raser drabbas oftare än andra, vilket tyder på att de har en ökad genetisk benägenhet att utveckla sjukdomen. I Sverige förekommer IHA framför allt hos irländsk setter samt springer- och cocker spaniel. Även om det finns en genetisk benägenhet hos vissa hundar är det ofta någon utlösande faktor som gör att sjukdomen bryter ut, till exempel en infektion eller ett läkemedel. Sjukdomen drabbar ofta unga vuxna och medelålders hundar (vanligtvis från cirka två till sex års ålder). Enligt vissa vetenskapliga studier drabbas tikar oftare än hanhundar. Symtom Hur svåra symtomen är beror på hur kraftig nedbrytningen av röda blodkroppar är och under hur lång tid sjukdomen har utvecklats. Utvecklingen kan gå mycket fort och vara livshotande. Snabbt insatt intensivvård är då nödvändig. En drabbad hund har bleka slemhinnor samt är ofta trött och apatisk. Ibland har hunden feber, vägrar att äta, har kräkningar och/eller diarré, förstorad mjälte och/eller lever samt ibland även gulfärgade slemhinnor och/eller rödfärgad urin. IHA förekommer framför allt hos irländsk setter samt springer- och cockerspaniel. Hunden på bilden har inget med artikelns innehåll att göra. Foto: Lisbeth Karlsson. DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2 11
IMMUNFÖRSVARET Blodbild i mikroskop vid immunmedierad hemolytisk anemi. De små röda blodkropparna utan central uppklarning är sfärocyter (se texten nedan). Foto: Harold Tvedten. Vid IHA är det ganska vanligt att hunden drabbas av följdskador i levern på grund av syrebrist och blodproppar i levern. Feber orsakas av den kraftiga inflammatoriska reaktionen i kroppen. Vid allvarlig blodbrist kan det förekomma att hunden får snabb hjärtfrekvens och blåsljud på hjärtat. Blodprov För att ställa diagnosen IHA bör man alltid göra fullständiga analyser av blodkropparna, kontrollera om det finns spontanagglutination samt göra en kontroll av lever- och proteinvärden. Det är viktigt att bedöma de röda blodkropparnas utseende i mikroskop, så utstryk av blod på glas bör göras när blodprovet är nytaget. Diagnostiska blodprovsfynd Hos cirka 80-90 procent av de hundar som drabbas av IHA ses sfärocyter, röda blodkroppar som har fått skador på sitt cellmembran och därför får ett speciellt utseende (se bild ovan). Skadorna gör att de förlorar sin normala, konkava form (buktar inåt åt två håll) och blir runda (sfäriska) och stelare. Den runda, stela formen gör att de har sämre förmåga att förflytta sig i de tunnaste blodkärlen (kapillärerna) och deras livslängd blir även kortare. I mikroskop ser sfärocyterna ut att vara lite mindre, rundare och mörkare än normala röda blodkroppar. Det kan ibland vara svårt att avgöra om det förekommer sfärocyter eller inte. Spontanagglutination förekommer hos cirka 30-40 procent av de hundar som drabbats av IHA. Man kontrollerar om det förekommer spontanagglutination med hjälp av mikroskop. Om man kan se aggregat av röda blodkroppar efter man spätt provet med saltlösning är det tecken på spontanagglutination. Andra förändringar i blodet Vid IHA lider hunden vanligtvis av en måttlig till kraftig blodbrist. Benmärgen fungerar oftast och bildar många nya röda blodkroppar (retikulocyter) som frisätts i blodcirkulationen. Om det inte finns en ökning av retikulocyter bör en förnyad kontroll göras efter tre till sex dagar för att se om benmärgen verkar kunna bilda nya röda blodkroppar. Det är även vanligt att antalet vita blodkroppar ökar och levervärdena stiger. Diagnos Förekomst av sfärocyter och/eller spontanagglutination är tämligen säkra tecken på IHA. Sfärocyter kan dock förekomma i blodet även efter till exempel blodtransfusioner. Det finns ett test (Coombs/DAT) som är tänkt att kunna påvisa antikroppar på de röda blodkropparnas cellyta, men denna analys ger tyvärr ofta missvisande resultat. I de fall av IHA då antikroppar angriper de omogna förstadierna till de röda blodkropparna i benmärgen ses ibland inga tecken på nybildning av blodkroppar. Dessutom varierar förekomsten av sfärocyter i dessa fall. En annan anledning till att nybildningen av röda blodkroppar kan vara dålig vid IHA är att benmärgen av någon annan anledning kan vara skadad. Behandling Det är viktigt att åtgärda en eventuellt bakomliggande orsak till IHA. Vid mycket akuta förlopp kan det vara nödvändigt med snabbt insatt intensivvård. Den del av IHA som orsakas av immunförsvaret behandlas vanligen med hög dos kortison, ofta läkemedlet prednisolon. Dosen minskas sedan successivt under veckor eller månader. Kortison både minskar kroppens inflammatoriska reaktion och produktionen av antikroppar. Andra läkemedel som påverkar immunförsvaret kan också användas. I första hand används läkemedlet azathioprin om effekten av kortison inte är tillräcklig eller om förloppet är mycket akut. Azathioprin är ett läkemedel som i likhet med kortison dämpar immunförsvarets reaktioner. Azathioprin kan med fördel kombineras med prednisolon-behandling. Successivt trappas behandlingen ner. Ett alternativ till att använda azathioprin kan vara cyclophosphamide (en sorts cellgift/cytostatika) men det används mer sällan i Sverige. Understödjande behandling, till exempel att ge hunden extra syrgas och vätska, kan vara nödvändig. Blodtransfusion ges vanligtvis endast vid mycket allvarlig blodbrist. Det syntetiska blodpreparatet Oxyglobin som ökar blodets syreinnehåll kan också vara ett alternativ. Prognos Prognosen vid IHA är osäker. Olika individer svarar väldigt varierande på behandlingen. Det är ganska vanligt att hunden drabbas av återfall efter avslutad behandling. Hundar som drabbas av en kraftig nedbrytning av röda blodkroppar i blodkärlen har sämre prognos på grund av ökad risk för livshotande blodproppsbildning. Hundar som dött av IHA har ofta tecken på att koagulationen inte fungerat tillfredsställande och att det förekommit blodproppar, blödningar och vävnadskador i många organ. Syrebrist i vävnaden kan då ha orsakats av såväl blodbrist som blodproppar. Flera uppföljande återbesök med blodprovskontroller kan vara nödvändiga under många veckor efter att behandlingen satts in. Inger Lilliehöök och Helene Hamlin Veterinär INGER LILLIEHÖÖK och veterinär HELENE HAMLIN arbetar vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Fotnot 1 immunoglobuliner = immunoglobuliner, också kallade antikroppar, är Y-formade proteiner som används av kroppen för att upptäcka främmande ämnen och mikroorganismer som virus och bakterier. Immunoglobulinerna delas in i fem klasser: IgA, IgD, EgE, IgG och IgM. 12 DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2
UTFODRING Specialbehandlad spannmål kan stärka kroppens immunförsvar både hos människor och hundar. Foto: Lena Myrenius. Specialbehandlad spannmål stärker kroppens försvar Med hjälp av specialbehandlad spannmål kan man bland annat lindra besvären hos hundar med stressmage och återkommande diarréer. Spannmålen stimulerar bildningen av ett protein som finns naturligt i kroppen och som minskar utsöndringen av vätska i tarmen. Imitten av 1980-talet identifierade forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ett kroppseget protein som vid diarré mycket effektivt minskar flödet av vätska till tarmen. Ämnet fick därför namnet Antisekretorisk Faktor (AF). AF är ett protein och den aktiva delen består av 38 aminosyror. Såväl protein som peptid (korta kedjor av aminosyror) har antisekretorisk effekt, det vill säga de motverkar utsöndringen av vätska till tarmen. Forskarna har visat att AF finns i de flesta av kroppens vävnader, till exempel i epitelceller 1, lymfatiska celler (framförallt lymfocyter 2 ) och nervceller. Man vet idag att AF-proteinet finns naturligt hos alla djur. Det medverkar vid regleringen av vätske- och jontransporten genom cellmembran i kroppens olika organ. Därför har proteinet en grundläggande inverkan på störningar där sekretion (utsöndring) har betydelse. Djur och människor som lever i en hygieniskt ren miljö har lägre halt av AF i blod och mjölk än individer som lever i mindre ren miljö. Så har exempelvis kvinnor i Bangladesh slum visat sig ha mycket mer AF i sin bröstmjölk än kvinnor som lever under goda sanitära förhållanden. Kroppens produktion av AF kan stimuleras via fodret Inledningsvis visade forskarna att den mängd AF som en råtta bildar kan påverkas av hur mycket koleratoxin (gift från kolerabakterien) råttans tarm utsätts för. Därefter har man visat att AF effektivt minskar diarré som orsakas av (förutom koleratoxin) toxiner från bakterierna E.coli, Campylobacter och Clostridium difficile. Den fortsatta forskningen visade att det är möjligt att stimulera kroppens produktion av AF genom fodrets näringsmässiga sammansättning. Idag används spannmål som genomgått en hydrotermisk process (SPC = specially processed cereals, speciellt behandlad spannmål), en process som använder sig av fukt och värme och som genomförs helt utan tillsatser. Två produkter kan idag användas för att stimulera bildningen av respektive tillföra aktivt AF. Utöver den specialbehandlade spannmålen så finns ett äggulepulver från hönor som utfodrats med ett AF-stimulerande foder. Äggpulvret innehåller aktivt AF som tas upp av tarmen och ger snabb effekt. Fåglar överför AF till kycklingarna via ägget. Hos däggdjur överförs AF till avkomman via moderkaka och mjölk. Snabb produktutveckling Upptäckten att man via fodrets sammansättning kan påverka bildningen av AF gjordes 1986. Forskarna kontaktade DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2 13
Lantmännens foderutveckling och i stora försök visade man att foder som stimulerar bildningen av AF också minskar förekomsten av diarré hos gris. Dessutom förbättrades näringsutbytet hos grisar som hade tarmstörningar. Redan 1989 lanserades det första fodret som stimulerar bildningen av AF till grisar som ska avvänjas. Kort därefter kom produkter för både gris och kalv som är avsedda för att återställa vätskebalansen. Omfattande forskning på människa Resultaten från gris och kalv inspirerade forskarna att pröva SPC (som stimulerar bildningen av AF) på människor med inflammatoriska tarmsjukdomar, till exempel ulcerös kolit (tjocktarmsinflammation) och Morbus Crohn. Resultaten var mycket positiva. Man har senare också visat att SPC minskar eller helt tar bort symtomen vid Ménières sjukdom 3, kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit) samt inflammation i bröstkörteln hos kvinnor. Idag finns SPC avsedd för människa att köpa receptfritt på apotek eller i välsorterade hälsokostbutiker, medan produkten Salovum (äggpulver) endast säljs på apotek. SPC stimulerar kroppen att producera extra mycket AF och Salovum tillför aktivt AF. Receptförskrivning av UTFODRING produkterna får göras under vissa omständigheter. Båda är klassade som livsmedel för speciella medicinska ändamål eller Medical Food. SPC i djurfoder Foderprodukter som stimulerar bildningen av AF har använts till gris och kalv i snart 20 år för att minska förekomsten av olika diarrésjukdomar. Det första hästfodret med SPC lanserades av Lantmännen KRAFFT för två år sedan. Det används till högpresterande hästar för att snabbt återställa vätskebalansen efter hårt arbete. SPC har också bra effekt på hästar med stressmage, det vill säga diarré, när de utsätts för stress, till exempel då de ska lastas eller tävla. Ett stort intresse bland hästägarna har därefter resulterat i produkter även för normalpresterande hästar. Konceptet med SPC har även provats på ett antal hundar som har haft återkommande skov av diarréer eller som har haft stressmage. Hundarna har tillhört bekanta till kretsen kring AF-forskarna eller personer som själva äter SPC. I flertalet fall har de blivit fria från sina skov och fått normal avföring. Forskningen med foder som stimulerar bildningen av AF visar att effekterna hos enkelmagade djur är desamma oberoende av vilken art de tillhör. Därför kan den sammanlagda kunskapen och erfarenheten från alla djurslag (inklusive människa) användas när det gäller att bedöma vilka effekterna sannolikt blir för ett enskilt djurslag. Lantmännen AS-Faktor AF-konceptet är ett samarbetsprojekt mellan forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Lantmännen AS-Faktor som bidrar till forskningen och ansvarar för marknadsföringen av konceptet. Kunskapen kring hur ett foder kan påverka produktionen av protein AF, peptiden som sådan samt klinisk tillämpning är skyddad av flera patent. Läs mer på www.as-faktor.se. Leif Göransson Agronomie doktor LEIF GÖRANSSON arbetar med utveckling vid Lantmännen AS- Faktor. Fotnot 1 epitelceller = de celler eller ytliga cellskikt som täcker hud och slemhinnor. 2 lymfocyter = små, enkärniga vita blodkroppar. 3 Ménières sjukdom = sjukdom som bland annat kännetecknas av anfall av illamående, kräkningar, svindel och öronsusningar. Bozita Robur relanseras Lantmännen Doggy relanserar hela Bozita Robur-sortimentet i mitten av maj. Relanseringen innebär den största förändringen i hundmatssortimentet sedan lanseringen 1996 och omfattar nya foderprodukter, nya mervärden, ny design och nya förpackningar. Hela sortimentet innehåller nu SPC (specially processed cereals, specialbehandlad spannmål), en helt naturlig råvara som kan bidra till ökat välbefinnande och ökad prestationsförmåga för många hundar. Bozita Robur med SPC har provats på både hundar med och utan magbesvär och resultaten har varit positiva. Bland annat har en hund med konstaterad stressmage som tidigare blivit rekommenderad dietfoder förbättrat sin hälsa efter att ha utfodrats med Bozita Robur med SPC. SPC är ett patent från Lantmännen och Bozita Robur kommer att vara det enda hundfodret på marknaden med SPC. SAGT & GJORT Ny hemsida Lantmännen Doggy Fackhandel lanserar nu en ny hemsida på adressen www.bozita.com. På hemsidan kan man givetvis läsa om fackhandelssortimentet från Bozita och Robur. Bland nyheterna finns också en Food Finder. Genom att svara på en rad frågor om din hund kan vår Food Finder ge dig förslag på den sorts foder som passar hundens behov bäst. Bland nyheterna märks också frågespalten med Lantmännen Doggys veterinärmedicinska konsult, veterinär Lena Myrenius. Lena ger korta svar på de vanligast förekommande frågorna från hund- och kattägare. Vi kommer även att varje månad publicera en ny artikel om ett aktuellt ämne på hemsidan. Emelie Nilsson 14 DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2
Ögonherpes hos katter ÖGON Ögonherpes är idag en vanlig sjukdom hos svenska katter. Veterinär BERIT WALLIN HÅKANSSON beskriver nuläget och vilka möjligheter det finns att behandla drabbade katter. Redan för åtta år sedan beskrev jag symtomen hos katter med ögoninfektion orsakad av FHV 1, Felint HerpesVirus 1, en sjukdom som vi i dagligt tal kallar ögonherpes (Doggy-Rapport nr 3, 2001). Vid den tiden höll fortfarande smittan på att sprida sig över landet Sverige. Idag är situationen en annan, mer stabil. Viruset har fått stadigt fäste i vår kattpopulation. De flesta uppfödare har på ett eller annat sätt direkt eller indirekt kommit i kontakt med herpesvirus. Hur många katter som drabbas i Sverige är okänt men vid en större ögonmottagning ser vi fall av ögonherpes så gott som dagligen. Det är inte bara katter hos uppfödare som får herpes utan även ensamkatter hemma hos vanliga kattägare. Det finns flera olika varianter av ögonherpes men det är två typer som dominerar. Den första är den våldsamt akuta och mycket allvarliga infektion som drabbar kattungar vid cirka sex veckors ålder. Den är ovanlig men mycket besvärlig. Den andra är den kroniska typ som finns hos många vuxna katter. Den ger mildare symtom som kommer och går men även den kan förstöra ett öga till sist. Akut herpes hos ungar Akut ögonherpes hos kattungar ger så typiska symtom att det inte finns några alternativa diagnoser. Ingen annan ögonsjukdom är så allvarlig. Ungarna smittas med virus från sin mamma eller från andra katter hos uppfödaren. Fram till fem, sex veckors ålder är de små vanligen symtomfria även om de är smittade. Det beror på att de får skyddande antikroppar genom navelsträngen när de ligger i mammas mage och som helt nyfödda suger de i sig antikroppar med råmjölken från mamman. När antikropparna sinar efter några veckor har ungens eget immunförsvar inte gått igång och den är försvarslös. Det är då herpesviruset slår till. Symtomen från ögonen ses i form av stora öppna sår som är mycket smärtsamma. De utgör ett direkt hot både mot synen och mot själva ögat. Nästan alla ungar i kullen blir sjuka men båda ögonen behöver inte vara angripna. Det ena kan vara helt förstört och det andra helt normalt. Typiskt för herpesvirusen är att de bor och förökar sig i nerver och epitelceller. Epitel är de skyddande ytliga cellerna i huden, hornhinnan och ögats slemhinna. De skyddar och försvarar underliggande lager. Skada i epitelet ger öppna sår och lagret inunder skadas. Det bildas djupa sår både på ögat och i den omgivande rosa bindhinnan. Behandling Den akuta herpesformen kräver intensiv behandling med mediciner av olika slag som ges både via munnen och lokalt på ögonen. Eftersom ungarna har ont fäller de ut arton klor och gör allt för att slippa behandling. Att medicinera de skrikande och klösande små nålbreven kan vara rent hjärtskärande. Ofta behöver man söva dem flera gånger för att komma åt att behandla. Även om man räddar ögonen finns det många följdsjukdomar som kan ställa till besvär för resten av kattens liv. Om tårkörtlarnas porer skadas blir ögat matt och torrt och avsaknaden av tårar ger många följdsymtom. Om tårkanalerna, som leder bort vätska från ögonen, är ur funktion blir ögonen istället mycket blöta och tårarna rinner över. Blinkhinnan i ögonvrån eller bindhinnan eller båda kan läka fast på ögats yta. Ena eller båda ögonlocken kan läka fast på hornhinnan och ögonlocken kan läka ihop med varandra. Kombinationer av alla de nämnda symtomen är vanliga. Kronisk ögonherpes Antalet katter med kroniska ögonbesvär som beror på herpesvirus verkar öka, helt logiskt eftersom allt fler djur kommit i kontakt med smittan. Symtomen kan vara ganska milda. Katten kniper då och då med ett öga, tassar sig litet över ansiktet och har litet ökat tårflöde. Ytan kan vara matt och svidande eller matt och okänslig och det kan finnas ett öppet sår. För att ställa diagnosen kronisk ögonherpes krävs en djup och bred förståelse för herpesvirusens livsstil, stor erfarenhet av ögonsjukdomar och särskilda instrument för undersökning. Det finns inga enkla genvägar till diagnostiken och det går inte att med några få ord lära ut vilka olika tecken som tillsammans ligger till grund för diagnosen kronisk ögonherpes. I Sverige finns inga laboratorieanalyser av värde för att påvisa eller utesluta herpesinfektion i kattögon. I den mån prover tas sänds de till Storbritannien, Skottland eller USA. En katt med kronisk ögonherpes behandlas efter en individuell, långsiktig plan med virusdödande medel och understödjande preparat alternerande. Bild 1. Vänster öga hos en kattunge med akut herpesinfektion. Foto: Nils Wallin Håkanson. Bild 2. Höger öga hos en katt med kronisk herpeskeratit och cornea nigrum (gröna pilspetsar). Foto: Nils Wallin Håkanson. Bild 3. Höger öga hos en katt som opererats med konjuktivallambå. Stora gröna pilspetsar visar lambåns skaft med levande blodkärl. Små pilspetsar pekar på några av de små stygnen som fäster lambån på hornhinnan. Foto: Nils Wallin Håkanson. Bild 4. En lambå bleks efter några månader. Det gröna återskenet från ögonbotten syns rakt igenom. Bilden visar en hund. Foto: Nils Wallin Håkanson. DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2 15
Göteborgs postregion Porto betalt Port payé P 410197400 B Cornea nigrum Cornea nigrum är ett vanligt slutstadium av kronisk ögonherpes men den kan även uppstå av helt andra skäl. Cornea är den latinska beteckningen för hornhinnan och ordet nigra betyder svart. Begreppet cornea nigrum, svart hornhinna, är inte språkligt korrekt men det har ändå vunnit allmän acceptans. Cornea nigrum uppstår när vävnad dör och ligger kvar på hornhinnan som en svart kaka av uttorkade celler. Den består alltså av ohjälpligt död vävnad som aldrig mer kan läka fast. Istället utgör den ett hot mot strukturerna inunder. Under den svarta ytan växer bakterier som kan infektera och bryta ner hornhinnan. I sämsta fall äter de sig in på djupet så att det bildas ett perforerande sår och kammarvätska läcker ut på kinden. Då kan ögat vara förlorat. Cornea nigrum behandlas kirurgiskt, ju snabbare desto bättre. Man söver katten, lägger den under operationsmikroskop och skalar bort det svarta ytlagret. Om det finns missfärgad vävnad kvar efter det första snittet så skär man bort ännu en tunn skiva och upprepar tills det bara återstår helt frisk och genomskinlig hornhinna. Det sår man skapat på ytan läker på en eller ett par veckor. ÖGON Lambå När man rensar upp under en cornea nigrum händer det att man måste gå så djupt att hornhinnan blir farligt tunn. För att få igång en snabbare läkning förser man då ögat med en så kallad konjunktivallambå. Konjunktiva är den rosa bindhinnan som omger ögonvitan. Med lambå menar man en levande vävnadsbrygga som är avsedd att försörja eller reparera en struktur en bit längre bort. För att lägga en lambå på hornhinnan klipper man till en bit av den rosa bindhinnan och formar den så att den passar kant i kant på defekten i hornhinnan. En bra lambå sitter fast med ett smalt skaft i bindhinnan och innehåller friska blodkärl som växer in i tomrummet efter det bortskurna. Lambån sys fast i sårkanterna med stygn som är tunna som tre flätade hårstrån. De löser upp sig själva efter några veckor. Direkt efter ingreppet kan man få intryck av att man bytt den svarta vävnaden mot en lika stor rosavit fläck, den ogenomskinliga lambån. Men med tiden bleknar färgen och vävnaden i lambån blir genomskinlig. Katten får tillbaka synen under de närmaste månaderna efter operationen. En verkligt stor fördel är att nästan inga katter med lambå får problem med herpes på det ögat igen. De levande blodkärlen i hornhinnan har direkt kontakt med immunförsvaret och svarar upp direkt om det dyker upp herpesvirus på ögat. Slutord Sök hjälp av ögonspecialist om inte kattens ögonmedicin hjälper snabbt. Katter med kronisk ögonherpes behandlas ofta onödigt länge med verkningslösa preparat. En katt med cornea nigrum får ibland ögondroppar i många månader i hopp om att den svarta vävnaden skall ramla bort av sig själv. Sådan behandling är inte i överensstämmelse med vetenskap och beprövad praxis och utsätter katten för onödigt lidande. Berit Wallin Håkansson Veterinär BERIT WALLIN HÅKANSSON är veterinär ögonspecialist och arbetar vid Regiondjursjukhuset Strömsholm. UPPFÖDARE! Du är väl medlem i vår uppfödarklubb? Om inte ring eller maila till oss: Annika Wängvik annika.wangvik@lantmannen.com Linda Aspsjö Dahlgren Mammaledig Jaana Arvidsson (vikarie) jaana.arvidsson@lantmannen.com Tel 0322-66 65 00 (växel) Veterinärinformation från Lantmännen Doggy AB Ansvarig utgivare: Hans Nilsson Veterinärmedicinsk konsult: Leg. vet. Lena Myrenius I redaktionen: Agronomie doktor Ann Högberg Redaktionssekreterare: Annika Norberg Redigering: Karli Ord och Bild Förfrågningar om tidningen, artiklar i tidigare nummer m.m. besvaras gärna av tidningens redaktionssekreterare! För signerade artiklar svarar författaren. För osignerat material svarar redaktionen. För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder i Doggy-Rapport får endast återges med redaktionens tillstånd och efter överenskommelse i varje enskilt fall med upphovsmannen, författaren och/eller fotografen. I sammanhanget skall det klart framgå från vilket nummer av Doggy-Rapport artikeln är hämtad. För närmare upplysningar tag kontakt med redaktionssekreteraren! Läsarservice: Tidigare nummer av Doggy- Rapport kan beställas och kostar då 20 kr (med reservation för att vissa nummer inte längre finns i lager). Fotostatkopiering av artiklar: 2:50 kr/sid. Samlingspärm: 32 kr. För varje beställning utgår en expeditionsavgift på 10 kr. Moms ingår. ISSN: 1400-6650 Lantmännen Doggy uppfyller kraven i den internationella kvalitetsstandarden SS-EN ISO 9001. Certifikat nr 321, utfärdat av SIS Certifiering AB. Postadress: Doggy-Rapport, 447 84 Vårgårda Telefon: 0322-66 65 00 Från utlandet +46 (0)322 66 65 00 Telefax: 0322-66 65 80 Hemsida: www.doggyrapport.se E-mail: dogpost@doggy.se Produceras av Prinfo Vårgårda AB, Box 45, 447 22 Vårgårda. 16 DOGGY-RAPPORT 2009 ÅRGÅNG 33 NR 2