Välkommen till Effsys2!



Relevanta dokument
Effektivt uttnyttjande av energibrunnar för värmepumpar

3. Projektläget, lägesrapporter och ekonomi

Sökande SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Energiteknik /

Fältmätningar för att demonstrera ny teknik för värmepumpssystem

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ Torsdagen den 8 november 2012

Värmepumpar i bebyggelse. SP Byggdagar, Borås, Roger Nordman SP Technical Research Institute of Sweden roger.nordman@sp.

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ onsdag den 5 mars 2014

P8- Effektivt Uttnyttjande av Energibrunnar

Protokoll EFFSYS+ styrelsemöte 2, Plats: Kyl- & Värmepumpföretagens lokaler, Årstaängsvägen 19 C, Stockholm

Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ Onsdagen den 13 februari 2013

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Varför CO 2 -teknik i en ishall?

Storgatan 19 Box Stockholm telefon


Klimatkyla i närtid och framtid för bostäder och lokaler (P13) Nästa generations värmepumpssystem i bostäder och lokaler (P14)

Protokoll EFFSYS+ styrelsemöte 7,

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Effektivt uttnyttjande av energibrunnar

Trender Forskning Teknik Debatt

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ tisdagen den 8 juli 2014

Energibesparingar i små butiker tillsammans med en värmepump några små spekulationer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker Lennart Rolfsman

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Betydelsen av fältmätningar och SPF för tillverkare. Jim Fredin

Protokoll EFFSYS+ styrelsemöte 5,

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Protokoll EFFSYS+ styrelsemöte 3, Plats: Kyl- & Värmepumpföretagens lokaler, Årstaängsvägen 19 C, Stockholm

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration


IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

Utnyttja konverteringen som ett steg i energieffektiviseringen. Klas Berglöf, ClimaCheck

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ Onsdagen den 21 augusti 2013

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv Anders Rönneblad Cementa AB

Protokoll från styrelsemöte EFFSYS+ Fredagen den 6 december 2013

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

förnybar energi För kommersiella fastigheter

Värmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme. Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem, EFFSYS+

Projektet förväntas leda till metoder och rekommendationer för bättre utnyttjande av borrhål och högre värmefaktorer för bergvärmepumpar i allmänhet.

Innovativa SP. en resurs för tillväxt och förnyelse

Protokoll EFFSYS+ styrelsemöte 6,

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1999)

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum


P2: Handbok och beräkningsprogram som underlag för dimensionering av värmepumpar och indirekta kylsystem med köldbärare

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

PRODUKTION AV ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER PROCESSBESKRIVNING BILAGA 3 FÖRSLAG TILL UTBILDNINGSPLAN

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Nya bestämmelserna kring krav på platsbesök i samtliga fastigheter förhoppningar och farhågor

Kurspaketet Värmesystem

Effektivare kyl- och värmepumpssystem EFFSYS 2

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ETANOLBASERADE KÖLDBÄRARE FÖR BERGVÄRMEPUMPAR I EUROPA OCH USA

HP4NZEB Värmepumpsystem för Nära nollenergismåhus och flerfamiljshus

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

BORRHÅL OCH VÄRMEPUMPSSYSTEM MED PV&PVT TEKNIK OCH EKONOMI. Nelson Sommerfeldt, Doktorand Geoenergidagen, 4 oktober 2018

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

Göteborg Energi antar utmaningen

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Öppenhet, samverkan och konkurrens skapar framtidens fjärrvärme.

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök

Värmepumpssystem för nära-nollenergihus Nya utmaningar kräver ny lösningar Svein Ruud SP Energiteknik

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Transkript:

Datum 2007-07-04 Nummer 1 EFFSYS 2 NYHETSBREV EFFSYS 2, Brinellvägen 68, 10044 Stockholm, www.egi.kth.se/effsys2 effsys2@energy.kth.se 070-5245950 Välkommen till Effsys2! Du läser just nu det första nyhetsbrevet från forskningsprogrammet energieffektivare kyl och värmepumpssystem (Effsys2). I detta brev, som kommer att ges ut ca 2 ggr/år, kan du följa de ingående forskningsprojektens framsteg. Effsys2 är ett FOU-program med syftet att bidra till utveckling av Effektivare kyl-och värmepumpsystem. Det finansieras av I detta nummer Eric Granryds förord 1 Energieffektivisering av köpcentra 2 10 projekt kort presentation 3 Vi är styrelsen i Effsys2 6 Inbjudan till Effsys2 dagen 6 rulla igång. Vi hoppas kunna bevilja medel för ytterligare några projekt till hösten. Styrelsen för programmet består av undertecknad samt 10 ordinarie representanter för tillverkande företag och användare samt Energimyndigheten, vartill kommer 4 forskare som är adjungerade. Sekretariatet finns på Institutionen för Energiteknik på KTH. Ansvarig där är Erik Björk som arbetar som programsekreterare. Det är han som också är redaktör för detta nyhetsblad. Det är ett deltidsengagemang för Erik, som har flera järn i elden. Bland annat kommer han inom kort att lägga fram sin doktorsavhandling om ett projekt som initierades under tidigare Effsys-program. Eric Granryd, Programdirektör Effsys2 Energimyndigheten (STEM) och av deltagande industriföretag. Totala budgeten är 70 MSEK varav STEM bidrar med 28. Programmet löper under tiden 2006 2010. Inbjudan att söka anslag för forskningsprojekt distribuerades i början av sommaren 2006. Ett fyrtiotal ansökningar kom in och av dessa valde programstyrelsen ut ett tiotal. Arbeten inom de projekten håller nu som bäst på att Vi har planerat att informera om vad som händer inom programmet via flera olika kanaler. Förutom detta nyhetsbrev kommer en programkonferens, Effsys2-dagen, att hållas i höst (läs mer på sidan 6). Ett annat sätt att sprida informationen är via Effsys2:s hemsida: www.egi.kth.se/effsys2 där de ingående projekten presenteras utförligare samt uppdateras med lägesrapporter 4 ggr/år. Eric Granryd Ordförande i programstyrelsen Professor (emeritus)

Sid 2 EFFSYS2 Nyhetsbrev Energieffektivisering i köpcentra ett projekt i Effsys2 Av Erik Björk Med en budget på över 7 MSEK och mer än tio deltagande företag ger sig SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) i kast med uppgiften att effektivisera energianvändningen i Sveriges köpcentra. Nya köpcentra etableras i snabb takt och de karaktäriseras av hög energianvändning, komplexa energiflöden och ett stort kylbehov vilket gör den värmepumpande tekniken intressant. Tidigare forskning på SP har visat att det i livsmedelsbutiker sker suboptimeringar på systemnivå huvudsakligen därför att det saknas ekonomiska incitament för att välja de mest resurs- och energieffektiva lösningarna. T.ex. styrs intresset för det saknas ekonomiska incitament för att välja de mest resurs- och energieffektiva lösningarna Projektet har fått en bra start; Monica har anställt en doktorand, Sofia Stensson, och de har tillsammans med de deltagande företagen nyligen hållit ett uppstartsmöte. Läs mer om projektet på www.energy.kth.se/effsys2/ där du dessutom kan följa utvecklingen i form av lägesrapporter som uppdateras kvartalsvis. Sofia har en potential på 1.5 TWh energieffektiviseringar av ägarförhållandena, långsiktigheten i ägandet och om kunden hyr fastigheten med kall eller varm hyra. Erfarenheterna från livsmedelsbutiker visar att det finns en besparingspotential på upp till 10-15 % bara genom att arbeta med driftsoptimering. Finns det dessutom incitament för att samordna driften för värme, kyla, ventilation och tappvarmvatten på systemnivå kommer det att öppna möjligheter för helt nya systemlösningar och stora energibesparingar på upp till 20-30 %. Projektledare på SP är Monica Axell som har en gedigen forskningserfarenhet med speciell inriktning på butikskyla. Monica har preliminärt uppskattat projektets besparingspotential till att vara 1.5 TWh elkraft per år inom Sverige på 10 års sikt. Sofia Stensson, Anställd som doktorand på SP sedan 19 mars i projektet energieffektivisering i köpcentra. Bakgrund: Industriell Ekonomi, inriktning energisystem Ålder: 25 år Bor: Göteborg Intressen: klättring och ridning Hej Sofia! Vad handlar ditt projekt om? - I korthet: energieffektiviseringar i köpcentrum. Projektet följer dessutom tidigare arbeten på SP med kyldiskar och värmeväxlare för butiker så det handlar lite om att sätta in livsmedelsbutiken i ett större sammanhang.

EFFSYS2 Nyhetsbrev Sid 3 Vad blir det första du kommer att göra? - Just nu är det en litteraturstudie och förberedelser för en första intervjuomgång med de industriparter som ingår i projektet. Projektet kommer att ha ett eget köpcentrum som mätobjekt. När får du något att mäta på? - Ett köpcentrum håller på att byggas i Skene av Kungsfors köpcentrum AB och min förhoppning är att årsmätningar kan påbörjas under nästa år. Huset finns och håller på att fyllas upp av butiker. Tack och lycka till! Vi ses på Effsys2 dagen i höst. Projekten i Effsys2 Här följer en kort sammanfattning av projekten inom Effsys2. För att få mer information kan du besöka programmets hemsida på www.energy.kth.se/effsys2/. P1-Effektivisering av köpcentra med bibehållet eller förbättrat inneklimat. Projektledare: Monica Axell, SP Projektet syftar till att ta fram en generell modell för energiflödena i köpcentra som beskriver hur energiflöden och laster varierar under året. Baserat på den framtagna modellen skall olika systemlösningar för att försörja fastigheten med värme, ventilation, kyla och el med ett bibehållet gott inneklimat jämföras utifrån förutsättningen att energi tillförs och används på ett resurseffektivt sätt. Dessutom skall ett underlag tas fram som kan användas för att utveckla en prissättningsmodell för hyra av lokaler som stimulerar hyresgästerna till att använda energin på ett resurseffektivt sätt på systemnivå. P2-Handbok och beräkningsprogram som underlag för dimensionering av värmepumpar och indirekta kylsystem med köldbärare Projektledare: Åke Melinder, KTH Syftet med projektet är dels att uppdatera och sammanställa de senaste rönen vad gäller termofysikaliska data för några nyare typer av köldbärare, dels att sammanställa befintlig kunskap om olika köldbärares korrosionsegenskaper och materialpåverkan, brandfarlighet, giftighet och miljöegenskaper. Ett syfte är även att ta fram råd för design och installation av indirekta kylsystem för energieffektivitet och val av material i systemet. P3-Värmepumpsystem med CO2 som köldmedium Projektledare: Per Lundqvist, KTH Projektet syftar till att klarlägga förutsättningarna för köldmediet CO2 i energieffektiva värmepumpapplikationer. P4-TriGen Uthållig förnybar uppvärmning av små och medelstora hus Projektledare: Joachim Claesson, KTH Projektet avser att undersöka olika kombinationer av en värmemotor, t.ex. mikrogasturbin eller en stirlingmaskin, som kan drivas av förnybart bränsle (pellets, etanol, etc), för att generera el, ge avgasvärme samt driva en vämepump. P5-Dynamiska värmepumpsystem med kapacitetsreglering. Projektledare: Per Lunqvist och Björn Palm, KTH Syftet med projektet är att utveckla en modell som på ett bra sätt förmår efterlikna

Sid 4 EFFSYS2 Nyhetsbrev den dynamik som fås i typiska värmepumpinstallationer i småhus. Modellen kan sedan användas för att kvantitativt utvärdera olika tekniker för kapacitetsreglering av värmepumpsystem samt för att utvärdera potentiella förbättringar som leder till högre årsvärmefaktor eller förbättrad komfort. P6-System för värmepumpsinstallationer i fastigheter Projektledare: Jörgen Rogstam, SEK Nästa snabbt växande segment för värmepumpstekniken är flerfamiljshus och större fastigheter. För att undvika samma bakslag som värmepumpstekniken upplevde efter den första boomen inom villasegmentet initieras detta projekt. Syftet är att samla de bästa exemplen från gjorda installationer och samtidigt identifiera fallgroparna, vilket sedan leder vidare till en förfining av tekniken. P7-Optimering av marklageranslutna värmepumpsystem för klimatisering av byggnader Projektledare: Per Fahlén, CTH Värmebehoven har minskat inom lokalsektorn. Många byggnader har dagtid ett kylbehov medan det kan finnas värmebehov nattetid. En effektiv lösning för dessa byggnader är att utnyttja marken som värmesänka, värmekälla och utjämningslager och med hjälp av värmepump höja eller sänka temperaturen till erforderlig nivå. Jämfört med fjärrvärme och fjärrkyla kan den köpta energin sänkas med en faktor 7-8. Markkollektorns dimensionering och geometri bestäms av om marken ska fungera som källa, sänka eller lager. Optimering av totalfunktionen kräver samordning mellan mark, värmepump och byggnad och för detta saknas lämpliga beräkningsverktyg. Detta doktorandprojekt syftar till att utveckla en teknik för att genomföra kompletta systemsimuleringar. P8-Effektivt utnyttjande av energibrunnar för värmepumpar Projektledare: Björn Palm, KTH Bergvärmepumpar är idag en mycket vanlig metod för uppvärmning av villor. Även större fastigheter värms och kyls med berggrunden som värmekälla/värmesänka för värmepumpar. Den helt dominerande metoden att växla värme med berggrunden är genom cirkulation av en köldbärare (t.ex. vatten+glykol) i slangar, kollektorer, som förs ner i borrhål, energibrunnar. Projektet syftar till att ta fram rekommendationer för utformning och installation av kollektorer i borrhål för värmepumpar. Flera olika aspekter kommer att behandlas: Kartläggning av kortslutningseffekter (intern värmeöverföring) i kollektorn och av metoder för att undvika dessa. Undersökning av prestanda för olika utföringsformer på kollektorerna. Kartläggning av metoder för att säkerställa turbulent flöde utan att orsaka onödigt höga pumpeffekter, dvs optimering av flödet. Kartläggning av inverkan på prestanda och kostnad av utförande av borrhålet/borrhålen. Undersökning av värmeupptagning med tvåfas termosifon (självcirkulation). Undersökning av det dynamiska samspelet mellan värmeöverföringen i kollektor/borrhål och värmeledningen i omgivande berg. Undersökning av effekten av återlagring i olika typer av energibrunnar. P9-Rättvisande metoder för beräkning av årsvärmefaktor (SPF) baserade på laboratorietestdata samt validering mot

EFFSYS2 Nyhetsbrev Sid 5 dimensioneringsprogram (Prestige) och testdata från fältet. Projektledare: Per Lundqvist, KTH Detta projekt syftar till att jämföra utfall av existerande förslagna metoder för årsvärmefaktorberäkningar baserade på testdata (EN255 typ EN 14511) med resultat från fältet via mätningar men även från beräkningar utfärda med hjälp av det branschgemensamma programmet Prestige. P10-Ekonomiska värme- och kylsystem för lågenergihus Beräkningar, jämförelser och utvärdering av olika systemlösningar Projektledare: Svein Ruud, SP Det finns en global trend mot lågenergihus. En annan trend är en ökad användning av komfortkyla i bostäder. Värmepumpande teknik kan vara ett energimässigt- och ekonomiskt alternativ eller komplement till hur lågenergihus för närvarande byggs. Dessutom kan den kombineras med komfortkyla på ett kostnadseffektivt sätt. Befintliga systemlösningar för värmepumpar behöver dock förfinas och anpassas för en optimal användning i lågenergihus. Genom internationellt samarbete inom IEA HPP Annex 32 samt samarbete med svenska värmepumpstillverkare är syftet med detta projekt att bidra till ökad kunskap om hur man utformar integrerade värmepumpsystem för lågenergihus. Projektet går ut på att utföra beräkningar, jämförelser och utvärdering av systemlösningar för lågenergihus i olika delar av världen. P11-Tappvattenvärmning med värmepump Alternativa systemlösningar för varmvatten och värme Projektledare: Per Fahlén, CTH Rumsvärmebehoven minskar p.g.a. bättre byggnadsdelar, värmeåtervinning etc. medan kraven på varmvatten tenderar att öka m.a.p. mängd och temperatur (bl.a. legionellafrågor). Därmed ökar den relativa betydelsen för tappvatten vid tillämpningar med värmepump. Erfarenheten visar att tappvattenvärmning kraftigt reducerar systemårsfaktorn för värmepumpssystem. Detta arbete omfattar en analys av behov och funktionskrav på värmepumpssystem för tappvatten samt vilka konsekvenser kraven får för systemutformning, dimensionering av effekt och ackumulerad volym, styrning etc. Följande frågeställningar belyses: - Hur ska värmepumpssystem utformas för att tillgodose varmvattenbehov med låg energianvändning? - Finns det behov av att revidera normer för dimensionering, provning och redovisning av prestanda? - Hur hanteras kombinationen värme och varmvatten vid årsenergiberäkning av värmepumpssystem?

Sid 6 EFFSYS2 Nyhetsbrev Vi är styrelsen i Effsys2 En programstyrelse har utsetts av Energimyndigheten, med huvudansvar för verksamheten i Effsys2. Det är programstyrelsen som fattar beslut om vilka projekt som skall genomföras inom programmet. Styrelsen, som består av ordföranden, Energimyndighetens handläggare och representanter från industri och näringsliv samt adjungerade representanter från forskningsutförarna, ombesörjer också via ett sekretariat administrativ och ekonomisk beslutshantering av programmet. Programdirektör, styrelsens ordförande: Eric Granryd Programsekreterare: Erik Björk Ordinarie ledamöter: Monika Adsten, Elforsk Martin Forsén, SVEP Anders Ekdahl, KYL Signhild Gehlin, VVS-tidningen Energi & Miljö Cecilia Adolfsson, Fastighetsägarna Syd Ulf Hägglund, ICA Sverige AB Adam Fjaestad, Thermia Per Jonasson, KYS Mattias Ceder, Energimyndigheten Suppleanter: Per Forsling, Fastighetsägarna Stockholm Adjungerade: Monica Axell, SP, Energiteknik Per Fahlén, CTH, Inst. för Installationsteknik Björn Palm, KTH, Inst. för Energiteknik Jörgen Rogstam, IUC granryd@energy.kth.se granryds@hotmail.com effsys2@energy.kth.se Monika.adsten@elforsk.se Martin.forsen@svepinfo.se Anders.ekdahl@kyl.se gehlin@siki.se cecilia.adolfsson@syd.fastighetsagarna.se ulf.hagglund@ica.se Adam.fjaestad@thermia.com per.jonasson@capitalcooling.se Mattias.ceder@stem.se Per.forsling@stofast.se monica.axell@sp.se per.fahlen@chalmers.se bpalm@energy.kth.se Jorgen.rogstam@iuc-utbildning.se Inbjudan till den första Effsys2 dagen Den 8:e november har du chansen att träffa forskarna och höra dem presentera sina projekt. Kanske är du bara intresserad av den senaste forskningen inom värmepumpsteknik? Kanske kan du ge forskarna viktig feedback och påverka projektets inriktning? Hur som helst, du är välkommen till en fullmatad heldag med Sveriges forskningselit inom värmepumpsteknik! När: Den 8:e november (tid bestäms senare) Var: Energimyndighetens lokal, Eskilstuna Hur: Föranmälan på effsys2@energy.kth.se, Välkomstkaffe och registrering, Projekten presenteras inkl. frågestund, avbrott för lunch. Kostnad: Gratis!