Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

Relevanta dokument
Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Lustigkulle domänreservat

Tryfallets naturreservat

SKÖTSELPLAN Dnr

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Naturreservatet Fågelmossens domänreservat

2. GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER 2

Skötselplan för Skrivaremomossens naturreservat

Skötselplan för naturreservatet Lysings urskog

Skötselplan för Trollegater naturreservat

Skötselplan för Mörkvikens naturreservat

Innehållsförteckning. Trangölens barrskog

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Torpöns naturreservat

HÅLEBERGET. Skötselplan Upprättad 2003 Länsstyrelsen Östergötland

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Skötselplan för Österhults naturreservat

Trolleflods naturreservat

Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Skötselplan för naturreservatet Valö

Syftet med naturreservatet

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:

Grönholmarnas naturreservat

Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Skötselplan för Stora Hjälmmossens Naturreservat

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Hökhults Naturreservat

Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun

Bevarandeplanen är under uppdatering

Gävleborgs läns författningssamling

Innehållsförteckning Naturbeskrivning Historisk och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Källuppgifter

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Skötselplan för Lövfallets naturreservat

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bälingebergets naturreservat

Bevarandeplan Natura 2000

Skötselplan för utökad del av naturreservatet Trolleflod

Naturreservatet Alterberget

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bildande av naturreservatet Berga Kulle i Nyköpings kommun

Bildande av Storskogens naturreservat i Åtvidabergs kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av naturreservatet Pipmossens domänreservat i Finspångs kommun

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Skötselplan för naturreservatet Sätramarken

Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Gävleborgs läns författningssamling

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Gävleborgs läns författningssamling

Förslag till nytt naturreservat

Bildande av naturreservatet Fågelmossens domänreservat i Motala kommun

Skötselplan för naturreservatet Tokorp

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Gävleborgs läns författningssamling

Klinta Hällar naturreservat

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Gävleborgs läns författningssamling

Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna

Gävleborgs läns författningssamling

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Gävleborgs läns författningssamling

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bildande av Klefsbergens naturreservat i Kinda kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Vägledning om utformning av skötselplan

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Bevarandeplan Natura 2000

Naturreservat i Säffle kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Långvråns Naturreservat

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Gävleborgs läns författningssamling

Beslut om utvidgning av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ljuvalund

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av naturreservatet Högstugan i Linköpings kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Transkript:

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

SKÖTSELPLAN FÖR LINDENÄS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2006. Planförfattare har varit Maria Taberman. Foton på framsidan: större hackspett (Kurt Adolfsson), fönsterlav (Olle Jonsson) och klibbticka (Lars Gezelius). A. ALLMÄN BESKRIVNING...3 1. Administrativa data om naturreservatet... 3 2. Syfte, föreskrifter och skäl för beslut... 4 3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden...4 3.1 Naturbeskrivning...4 3.2 Historisk och nuvarande markanvändning...4 3.3 Områdets bevarandevärden...4 3.4 Källuppgifter...6 B. PLANDEL...7 1 Syfte med naturreservatet... 7 2 Disposition och skötsel av mark... 7 2.1 Skötselområden...7 2.2 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder...9 2.3 Jakt...9 2.4 Utmärkning av reservatets gräns...9 3. Tillsyn...9 4. Dokumentation och uppföljning... 9 4.1. Dokumentation och inventeringar...9 4.2. Uppföljning...9 5. Finansiering av naturvårdsförvaltningen... 10 5.1 Finansiering av naturvårdsförvaltningen...10 6 Kartor...11 Bilagor OBS Bilagor i form av ordinarie kartor visas under punkt 6.

A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Administrativa data om naturreservatet Reservatets benämning: REG-DOS nr: 2010892 Beslutsdatum: 2006-12-19 Lindenäs naturreservat Län: Kommun: Areal: Östergötland Finspång 14,9 ha Land: Vatten: Produktiv skog 14,9 ha 0 ha 13,4 ha Naturtyper: (Natura 2000 habitat) Barrskog, Västlig taiga (Natura 2000-habitat 9010) 14,9 ha Prioriterade bevarandevärden Naturtyper Barrskog, Västlig taiga (9010) 14,9 ha Arter/grupper Mossor, svampar, lavar, vedinsekter. Strukturer/funktioner Gamla träd och död ved Markägare: Naturvårdsförvaltare: Lägesbeskrivning: Vägbeskrivning: Statligt. Länsstyrelsen Östergötland 6 km V Regna kyrka Från Regna följ väg mot Kattala 6 km. Reservatet li 1 km efter Lindenäs gård 3

2. Syfte, föreskrifter och skäl för beslut (se reservatsbeslut; syftet beskrivs även i denna skötselplans plandel under B1) 3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden 3.1 Naturbeskrivning Området karaktäriseras av äldre talldominerad barrskog med ett stort antal gamla tallar och granar, samt inslag av död ved. I norra delarna av reservatet finns hällmarker där berget går i dagen och längs i norr ett område med äldre granskog med inslag av enstaka, gamla aspar. Terrängen är relativt kuperad med en höjdskillnad på ca 15 m mellan naturreservatets lägsta och högsta punkt. Berggrunden i området är urberg och jordarten är i huvudsak morän. I sydvästra delen finns en mindre myrmark med torvjordar. Reservatet är ca 15 ha stort. Karaktärsträd i reservatet är de gamla och grova tallarna som står spridda i området, i något högre koncentration i den södra delen. De äldre tallarna är mycket gamla med pansarbark. I vissa av träden finns bohål. Föryngring av gran är vanlig i hela reservatet. I vissa delar av området är granarna yngre medan de i stora delar är gamla, senvuxna och rika på hänglavar. Den sällsynta arten garnlav växer på både gamla tallar och granar och den rödlistade vedtrappmossan växer på lågor. Bland andra ovanligare arter förekommer gammelgranslav och kattfotslav i rik mängd på gamla granar. 3.2 Historisk och nuvarande markanvändning Området har använts som skogsmark/utmark sedan lång tid tillbaka. På häradskartan från slutet av 1860-talet är området markerat som skogsmark med barrträd. 3.3 Områdets bevarandevärden 3.3.1 Biologiska bevarandevärden I området finns biologiska bevarandevärden kopplade till skogsmiljöer i form av en för regionen representativt naturskogsartad barrskog. I området finns också bevarandevärden i form av en stor mängd gamla träd av tall och gran. Flora, lavar och svampar Ingen systematisk inventering av floran har skett i området. I området finns bl.a. de ovanliga arterna vedtrappmossa (rödlistad, missgynnad ) och garnlav (regionalt rödlistad) samt andra kryptogamer knutna till orörda skogsmiljöer, t.ex. tallticka, kattfotslav och skriftlav. Fauna Ingen systematisk inventering av djurlivet har genomförts i området. Det torde vara ett för barrskog representativt djurliv med bl.a. älg, rådjur, räv och hare. Fågellivet i området innehåller sannolikt bl.a. olika mesar och hackspettar och eventuellt också en del skogshönsfågel. 4

Karta 1. Häradskarta. På slutet av 1800-talet var området för Lindenäs naturreservat barrskog med utmarksbete. Längst i norr ingår ett litet område som var slåttermark (grönt). Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 3.3.2 Geologiska bevarandevärden Området utgör ett för norra Östergötland representativt kuperat moränlandskap med en del berg i dagen. Berggrunden i området är urberg av de granitbesläktade bergarterna granodiorit och kvartsporfyr, jordarten är i huvudsak sandig-moig morän. I sydvästra delen finns en mindre myrmark med torvbildande jordarter. 5

3.3.3 Kulturhistoriska bevarandevärden Inga registrerade fasta fornlämningar finns i området. 3.3.4 Intressen för friluftslivet Området ger möjlighet till upplevelse av en relativt orörd gammal barrskog. 3.4 Källuppgifter Tryckta Naturvårdsprogram för Finspångs kommun, område NVP0562955708 (klass 2) Jordartskartan 9F Finspång NO, SGU 1994. Berggrundskartan 9F Finspång NO, SGU 1986. Ej tryckta Nyckelbiotopsinventering: nr 090557591 (nyckelbiotop), Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland 1998. Databas över rödlistade arter i Östergötland, Länsstyrelsen Östergötland. Tofsmesunge. Denna mesart hör tallskogen till och har minskat i Sverige under de senaste årtiondena. Foto: Kurt Adolfsson. 6

B. PLANDEL 1 Syfte med naturreservatet Syftet med Lindenäs naturreservat är att i gynnsamt tillstånd bevara de värdefulla skogsmiljöerna med gamla träd och tillhörande ovanliga och sällsynta arter samt de typiska växt- och djursamhällen för skogsmiljöerna. Skogen ska i stort sett få utvecklas fritt med en intern dynamik. 2 Disposition och skötsel av mark Se under respektive skötselområde. 2.1 Skötselområden Reservatet är indelat i 3 skötselområden: 1) Talldominerad barrskog som i stort sett lämnas för fri utveckling 2) Grannaturskog och hällmarkstallskog som i stort lämnas för fri utveckling 3) Anordningar för friluftslivet 2.2.1 Skötselområde 1. Talldominerad barrskog Areal: 11,3 ha Beskrivning En talldominerad barrnaturskog med mycket gamla tallar och en hel del död ved. Här finns också en del gammal gran. Föryngringen av träd i området består nästan uteslutande av gran. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till barrskogen. Alla arter som är knutna till de gamla träden av tall och gran ska fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning eller populationsstorlek. Bland arter som indikerar gynnsam bevarandestatus är tallticka lämpliga att följa upp. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av de miljöer som ingår längre ned i listan, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek Området ska utvecklas mot en talldominerad naturskog med inslag av gran, asp och björk. För att i någon mån efterlikna ett naturligt tillstånd med brandregim, ska föryngring av tall och löv gynnas och gran missgynnas Mängden död ved ska öka. Åtgärder Restaureringar Inga restaureringsåtgärder är aktuella. Löpande skötsel: Åtgärder som gynnar tall i förhållande till gran (utveckling av lämplig metodik kan behöva diskuteras fortlöpande): Borthuggning av en andel yngre gran i vissa partier av området; viss störning i markskiktet kan också vara nödvändigt. Åtgärder bör göras en gång under skötselplanens giltighetsperiod. 7

2.2.2 Skötselområde 2. Grannaturskog och hällmarkstallskog Areal: 3,6 ha Beskrivning Grannaturskog med gammal gran samt, i sydvästra delen mot gränsen till skötselområde 1, hällmarkstallskog. I området finns också äldre lövträd av främst asp. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till barrskogen. Alla arter som är knutna till de gamla träden av tall, gran och asp ska fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning eller populationsstorlek. Bland arter som indikerar gynnsam bevarandestatus är kattfotslav och gammelgranslav lämpliga att följa upp. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av de miljöer som räknas upp längre ned i listan, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek. Området ska utvecklas mot en naturskogsartad barrskog med dominans av gran i större delen av skötselområdet och dominans av tall på hällmarkerna intill gränsen mot skötselområde 1. Mängden död ved ska öka. Åtgärder Restaureringar Inga restaureringsåtgärder är aktuella. Löpande skötsel: Området lämnas för fri utveckling och inga löpande skötselåtgärder är aktuella 2.2.3 Skötselområde 3, anordningar för friluftslivet Beskrivning Skötselområdet utgörs av anordningar för friluftslivet. Åtgärder Engång En parkeringsplats för ska anläggas vid P på karta över skötselområden. En informationstavla med informationsskylt ska sättas upp vid p-platsen samt vid reservatets gräns utmed skogsbilvägen som leder in i reservatet. En vandringsslinga ska iordningställas inom naturreservatet. Löpande skötsel: Underhåll av p-plats, informationstavla och vandringsled. 8

2.2 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Var Prioritet Röjning av yngre gran samt Kan göras en gång Skötselområde 1 2 markstörning i vissa partier under planens giltighetstid Parkering + skylt Skötselområde 3 1 Vandringsled Skötselområde 3 1 2.3 Jakt Jakt är tillåten inom hela reservatet. Vid jakt får jakthund användas. Älgdragare för fälld älg får användas med stor försiktighet. Markskador pga körning ska undvikas. 2.4 Utmärkning av reservatets gräns Utmärkning av reservatsgränsen ska utföras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard SIS 031522 och enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 3. Tillsyn För närvarande bedöms ingen speciell tillsynsman behövas inom reservatet. Tillsyn av reservatet skall ombesörjas av länsstyrelsen. 4. Dokumentation och uppföljning Skötseln av naturreservatet ska ske på ett sådant sätt att önskat resultat uppnås till lägsta möjliga kostnad. Effekterna av utförda skötselinsatser måste därför alltid följas upp. Uppföljningen ska sedan ligga till grund för förändringar av skötselmetoder och revidering av skötselplanen. 4.1. Dokumentation och inventeringar Inga särskilda inventeringar planeras i dagsläget inom reservatet. 4.2. Uppföljning 4.2.1. Uppföljning av bevarandemål och gynnsamt tillstånd Uppföljningen skall ske enligt fastställda metoder som används inom miljöövervakning nationellt eller regionalt. Lämpliga parametrar för uppföljning i reservatet är hur arealen av naturtyperna, och hur dess ingående strukturer och funktioner, förändras. Målsättningen med uppföljningen är att kunna se om uppställda bevarandemål enligt skötselplanen uppfylls. 4.2.2 Uppföljning av effekter av skötselåtgärder En uppföljning av naturvärdenas utveckling ska ske i de områden där åtgärder genomförs. Genomförandet av skötselplanens åtgärder skall följas upp så att den genomförda skötseln leder till att bevarandemålen uppfylls på sikt. 9

5. Finansiering av naturvårdsförvaltningen 5.1 Finansiering av naturvårdsförvaltningen Alla i planen redovisade åtgärder bekostas av offentliga medel. Även andra finansiärer, exempelvis fonder eller stiftelser, kan bli aktuella. Dessa medel skall i så fall administreras av Länsstyrelsen. Eventuella intäkter från gagnvirke tillfaller staten. En av hällmarkstallskogens vanliga svamparter - fjällig taggsvampg. Foto: Olle Jonsson. 10

6 Kartor OBS. Karta 1, häradskarta för reservatet, visas i del A, kap. 3.2. Karta 2. Skötselområden i Lindenäs naturreservat, Finspångs kommun. Skötselområde 1 och 2 representerar naturskogsartade skogar, men i skötselområde 1 gynnas tall i viss mån förhållande till gran, medan fri utveckling får råda i skötselområde 2. Skötselområde 3, anordningar som parkeringsplats (P)och vandringsled (visas inte på kartan). En väg går genom reservatet i skötselområde 2. Total areal för reservatet är 14,9 ha. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 11

Karta 3. Översiktskarta för Lindenäs naturreservat, Finspångs kommun, Östergötlands Län. Reservatet ligger ca 33 km norr om Finspång, 6 km väster om Regna. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188 12