Skötselplan för Lövfallets naturreservat
|
|
- Daniel Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skötselplan för Lövfallets naturreservat
2 SKÖTSELPLAN FÖR LÖVFALLETS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen Planförfattare har varit Linda Vålberg. Framsidesfoto: Gammeltall på höjd, oktober Foto: Maria Torgilsson Tallticka, maj Foto: Linda Vålberg Gransänka med bäck, okt Foto: Maria Torgilsson Innehållsförteckning A. ALLMÄN BESKRIVNING Administrativa data om naturreservatet Syfte, föreskrifter och skäl för beslut Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden Naturbeskrivning Historisk och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Källuppgifter...6 B. PLANDEL Syfte med naturreservatet Disposition och skötsel av mark Skötselområden Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Jakt Utmärkning av reservatets gräns Tillsyn Dokumentation och uppföljning Dokumentation och inventeringar Uppföljning Finansiering av naturvårdsförvaltningen Finansiering av naturvårdsförvaltningen Kartor...14 Bilagor 1. Nyttjanderättsavtal för parkering, infotavla och vägar till reservatet
3 A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Administrativa data om naturreservatet Reservatets benämning: REG-DOS nr: Beslutsdatum: Län: Kommun: Areal: Naturtyper: (Natura 2000 habitat) Prioriterade bevarandevärden Naturtyper: Arter/grupper: Naturvårdsförvaltare: Lägesbeskrivning: Östergötland Finspång 14,3 ha Land: Vatten: Produktiv skog Naturskogsartad barrskog (Natura habitat 9010, Västlig taiga) Barrblandsumpskog (Natura 2000-habitat 9010, Västlig taiga) Gransänka (Natura 2000-habitat 9050, Näringsrik granskog) Barrblandskog av skogsbetestyp Kraftledningsgator Barrskog Skalbaggar, mossor, svampar Länsstyrelsen Östergötland ligger ca 5 km sydost om Finspång 14,3 ha 0 ha 12,1 ha 11,0 ha 0,6 ha 1,4 ha 0,3 ha 1,0 ha Vägbeskrivning: Mellan Svärtinge och Finspång vid rv 51, mittemot Ysunda Gård. 3
4 2. Syfte, föreskrifter och skäl för beslut (se reservatsbeslut; syftet beskrivs även i denna skötselplans plandel under B1) 3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden 3.1 Naturbeskrivning ligger i Finspångs kommun ungefär en halvmil öster om tätorten. Området utgörs av relativt bördig gammelskog med tallar och granar som är imponerande grova. Här finns också en rik marksvampsflora med ett par rödlistade arter. Större delen av reservatet består av barrblandskog. På höjder dominerar gammal tall. I områdets norra del finns ett område med brandrefugial barrskog som består av en nordöstlig brant och sumpskog, vilket sedan mynnar ner i en grandominerad sänka med en liten bäck. I reservatets södra del bär skogen spår av att ha varit utmarksbete med gamla kjolgranar och halvgrova ekar. Kärlväxtfloran i området är typisk för länets barrskogar och domineras av risväxter som lingon, blåbär och ljung, men på hällmarker är det lavsamhällen som dominerar. Totalt utgör reservatet 14,3 ha. 3.2 Historisk och nuvarande markanvändning I området har ett försiktigt skogsbruk utan trakthyggesbruk bedrivits. Med tanken på närheten till Ysunda Gård och Lövfallets jordtorp har troligen utmarken nyttjats som skogsbete. I den breda kraftledningsgatan ligger en gammal åkeryta som idag betas. Det är troligen länge sedan den plöjdes senast, då den redan på gamla ekonomiska kartan från 1948 är markerad som annan mark än åker. På denna karta ser man också att bl a tallhöjden i västra delen av reservatet och skogen söder om denna höjd var något glesare än den är idag, vilket skulle kunna förklaras av dåtida skogsbetesdrift eller plockhuggning. Häradskarta från slutet av 1800-talet. Med undantag för en åker i mitten och lövträdsklädd utmark i södra änden var barrskogsklädd utmark då. Vit bakgrund med stjärnor är utmark med barrskog och vit bakgrund med ringar är lövträdsklädd utmark. Gul mark är åker och grön mark är slåtteräng. 4
5 3.3 Områdets bevarandevärden Biologiska bevarandevärden Flertalet granar och tallar är mycket gamla och grova. Det finns även gott om död ved i olika former. Även om Lövfallet inte ingår i EU:s nätverk för värdefull natur, Natura 2000, så består stora delar av reservatet av Natura 2000-habitaten Västlig taiga (9010) samt till mindre del av Näringsrik granskog (9050). Området hyser flera sällsynta och rödlistade arter, främst av den lägre floran (se nedan). Det finns även ett visst inslag av intressanta kärlväxter. I de fuktigare delarna växer jungfru Marie nycklar och i reservatets södra del hittar man sårläka. Lägre flora Områdets lägre flora (mossor, lavar och svampar) är för naturtypen relativt artrik med ett antal sällsynta signalarter och tre nationellt rödlistade arter. Framförallt beror detta på den rika tillgången på gamla träd, död ved av olika slag och en lång skoglig kontinuitet. Typiska mossor i reservatet är husmossa, väggmossa och olika kvastmossor. Här förekommer också den ovanliga vedlevande arten vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum (NT 1 ) sparsamt i området. Andra mossor i Lövfallet är kornknutsmossa Odontoschisma denudatum (murken, fuktig ved), långfliksmossa Nowellia curvifolia (RR 2, murken ved, främst på granlågor), källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides (källpåverkad mark), flagellkvastmossa Dicranum flagellare (barrlågor) och kantvitmossa Sphagnum quinquefarium (mark och klippor med rörligt markvatten). Lavfloran är endast översiktigt inventerad och man har då hittat gammelgranslav Lecanactis abietina och kattfotslav Arthonia leucopellaea, som båda främst växer på gamla granar. Dessa två lavar täcker ovanligt stora ytor på granar i gransänkan och sumpskogen, vilket är ett tecken på att området har varit skogsbevuxet under en mycket lång tid och har haft en bibehållen hög luftfuktighet. Skriftlav Graphis scripta växer på lövträd. Svampfloran är ej heller ordentligt undersökt men här finns flera arter som indikerar att området har höga värden även som svamplokal. Tallticka Phellinus pini förekommer på de äldsta tallarna. Vedticka Phellinus viticola växer på lågor, främst gran och tall. På marken växer koppartaggsvamp Sarcodon lundellii (VU 3 ), som bildar mykorrhiza med gran i örtrik äldre granskog på kalkrik mark. Det finns 35 kända aktuella lokaler av arten i landet. Koppartaggsvamp är dessutom med i Koppartaggsvamp. Foto Annika Forslund åtgärdsprogrammet för hotade arter. Här växer även raggtaggsvamp Hydnellum mirabile (EN 4 ), som bildar mykorrhiza med gran och tall, i äldre barrskog, helst ängsgranskog, på rikare mark, grönsten eller liknande. Av denna art finns 100 kända aktuella lokaler i landet. Båda taggsvamparna har minskat drastiskt de senaste 50 åren. 1 NT: Hotkategori missgynnad enligt den senaste rödlistan. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala 2 RR: Hotkategori regionalt rödlistad i Östergötlands län. 3 VU: Hotkategori sårbar enligt den senaste rödlistan. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. 4 EN: Hotkategori starkt hotad enligt den senaste rödlistan. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. 5
6 Ryggradslösa djur Det vedlevande insektslivet i området torde vara ganska rikt med tanke på den rika tillgången på död ved. Gnagspår av de sällsynta och tidigare rödlistade arterna svart praktbagge Anthaxia similis (RR)och granbarkgnagare Microbregma emarginata (RR) förekommer här och var. Tabellen visar de kända nationellt och regionalt rödlistade arterna i. Latinskt namn Svenskt namn Rödlistekategori Anastrophyllum hellerianum vedtrappmossa NT Anthaxia similis svart praktbagge RR Hydnellum mirabile raggtaggsvamp EN Microbregma emarginata granbarkgnagare RR Nowellia curvifolia långfliksmossa RR Sarcodon lundellii koppartaggsvamp VU Geologiska bevarandevärden Berggrunden i området består till största delen av äldre gnejsig granit. Bergrunden går i dagen på ett flertal berghällar. I övrigt är urberget täckt med svallad morän. I reservatet finns gott om relativt låga berghällar som är sträckta i nordväst-sydostlig riktning. På de delar där berget går i dagen syns ofta tydliga isräfflor Kulturhistoriska bevarandevärden Enligt fornlämningsregistret finns inga kända fornlämningar. I den större av de två kraftledningsgatorna har det legat en liten åker enligt häradskartan från slutet av 1800-talet Intressen för friluftslivet Gammal, orörd natur med gamla träd. Med nuvarande besöksfrekvens är slitage och störningar i stort sett obefintliga. Även en viss ökning av antalet besökare bedöms inte påverka området negativt. I dagsläget finns inga anordningar för friluftslivet. Parkering och en informationstavla planeras. 3.4 Källuppgifter Nyckelbiotopsinventering: nr (nyckelbiotop) och (naturvärdesobjekt), Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland, Berggrundskarta 9G Katrineholm SV, SGU serie Af nr 116. Jordartskarta 9G Katrineholm SV, SGU serie Ae nr 29. Ekonomisk karta 1948, Ysunda 9G1b. Häradskarta Finnspång Häradskarta över Risinge Tingslag, år Intern kalkdatabas, Länsstyrelsen Östergötland, Inventering av hotade arter. Datafil. Hagström, M, 2001, Länsstyrelsen i Östergötland. 6
7 B. PLANDEL 1 Syfte med naturreservatet Syftet med är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer i form av bl a naturskogsartad barrblandskog, både tall- och grandominerad, fuktig gransänka och sumpskog. Syftet är även att bevara och gynna de strukturer, t ex gamla träd och död ved, som hör till en naturskog och de sällsynta och rödlistade arter som är knutna till naturskogsmiljöer. Syftena ska nås genom att efterlikna naturliga störningsregimer i vissa delar och lämna för fri utveckling i övrigt. Mer detaljerade kvalitetsmål finns under respektive skötselområde. 2 Disposition och skötsel av mark Se under respektive skötselområde. 2.1 Skötselområden Reservatet är indelat i sex skötselområden; 1) barrblandskog med mindre tall- och lövgynnande åtgärder, 2) talldominerade höjder med viss gran- och tallröjning, 3) grandominerad naturskog och barrblandsumpskog som lämnas för fri utveckling, 4) blandskog med frihuggning av ek och andra ljusgynnade träd och viss granröjning, 5) kraftledningsgator, 6) parkering med informationsskylt. Gränserna mellan skötselområde 1-4 är endast ungefärliga. Inga registrerade fornlämningar finns i området, men området är inte fullt ut kartlagt. I den händelse okända fornlämningar eller kulturlämningar påträffas ska skydd och hänsyn till dessa tillgodoses Skötselområde 1, barrblandskog Areal: 4,7 ha, fördelat på tre delytor (hela arealen är av naturtypen Västlig taiga, 9010) Beskrivning Skötselområdet består naturskogsartad barrblandskog. Gran dominerar på större delen men det finns även mindre ytor där tall, ofta gamla, dominerar. Bitvis är inslaget av gammal asp stort och dessa har ofta håligheter och tickor. Åldern på träden är överlag hög i hela skötselområdet och det finns en hel del död ved av olika slag. Området har mycket höga naturvärden knutna till gamla träd och död ved. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till barrblandnaturskog med naturliga störningar, vilket nås genom att till stor del lämna för fri utveckling. Samtidigt ska äldre tall och lövträd gynnas genom mindre åtgärder för att efterlikna naturliga störningar. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av gamla träd, främst gran, tall och asp, död ved i olika form samt lång skoglig kontinuitet, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek. Arter som indikerar gynnsam bevarandestatus och som är lämpliga att följa upp är kattfotslav och vedtrappmossa. Mängden död ved i olika nedbrytningsstadier ska öka. 7
8 Arealen av naturtypen Västlig taiga på 4,7 ha ska bevaras och uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Åtgärder Restaureringar: Överlag ska inga större åtgärder göras i skötselområdet, men för att gynna äldre tall och lövträd (främst asp) behöver en del av dessa träd få mer ljus. Yngre träd som skuggar de äldre tallarna och lövträden skadas så att de på sikt dör. De kan t ex skadas genom ringbarkning (gärna långt ner på stammen så att skadan inte syns så väl). Mängden skadad/nydödad gran bör inte överstiga ca 10 kubikmeter/ha för att undvika risk för större angrepp av granbarkborre. Beroende på vilken mängd yngre träd som behöver skadas kan dessa åtgärder antingen göras vid ett eller flera tillfällen. Löpande skötsel: Återkommande röjning runt äldre tallar och lövträd, ungefär var 20:e år. Vid eventuella framtida större stormfällningar bör inte mer än ungefär 10 m 3 färsk granved per hektar lämnas oåtgärdad. Blir det mer färsk granved än så kan en del behöva barkas. Detta för att undvika angrepp och spridning av granbarkborre. Skötselområdets naturvärden är beroende av en sluten granskog, varför en spridning av granbarkborre inom skötselområdet inte är önskvärt Skötselområde 2, tallskog Areal: 5,2 ha, fördelat på fyra delytor (hela arealen är av naturtypen Västlig taiga, 9010) Beskrivning Talldominerade höjder med gott om berghällar. På hällarna växer lavsamhällen och där en jordmån finns växer det främst risväxter. Här finns många gamla tallar, varav en del är murkna. Det finns även mindre inslag av gran, björk, asp och rönn. I området finns en del död ved. Området har höga naturvärden knutna till bl a gammal tall och död ved, t ex växer tallticka på levande gamla tallar. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till talldominerad barrnaturskog med naturliga störningar. Naturskogsvärdena bevaras genom att efterlikna naturliga störningar. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av gamla träd, främst tall, död ved i olika form samt lång skoglig kontinuitet, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek. En art som indikerar gynnsam bevarandestatus och som är lämplig att följa upp är tallticka. Mängden död ved i olika nedbrytningsstadier ska öka. Arealen av naturtypen Västlig taiga på 5,2 ha ska bevaras och uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Gammeltall i skötselområde 2. Foto: Maria Torgilsson 8
9 Åtgärder Restaureringar: Inga restaureringsåtgärder bedöms vara aktuella. Löpande skötsel: I de talldominerande ytorna kan åtgärder för att efterlikna naturliga störningar bli aktuellt. Detta kan t ex göras genom röjning/huggning eller ringbarkning (gärna långt ner på stammen) av yngre gran och tall exempelvis var 10-20:e år. All ung gran ska inte tas ner, utan ska även i fortsättning få finnas som ett mindre inslag. Senvuxen och/eller gammal gran sparas. All ung tall ska inte heller tas ner utan det måste kunna bli en långsiktig kontinuitet av äldre tall genom att det finns tall i alla åldrar. Stammar som fälls lämnas överlag kvar för att öka mängden död ved. Det är bättre att skada/döda en mindre mängd granar vid flera tillfällen än att ta för mycket vid ett tillfälle, bl a för att undvika angrepp av granbarkborre. Fällda granar kan lämnas på skuggiga platser för att undvika angrepp från skadeinsekter Skötselområde 3, grandominerad naturskog och barrblandsumpskog Areal: 3,1 ha, fördelat på tre delytor, vilka består av 3A Näringsrik granskog (9050) 1,4 ha 3B Västlig taiga (9010) av undertypen Naturlig gammal granskog 1,1 ha 3C Västlig taiga (9010) av undertypen Naturlig gammal sumpbarrskog 0,6 ha Beskrivning I nordvästra delen finns en nordöstlig barrdominerad brant och nedanför denna en blandsumpskog med främst tall och gran, men även inslag av al och björk. Sumpskogen mynnar i sydöst i en liten bäck som letar sig fram i en örtrik gransänka i sydlig riktning. Åldern på träden är överlag hög i hela skötselområdet och det finns en hel del död ved av olika slag. Området har mycket höga naturvärden knutna till orörd skog med död ved och lång kontinuitet, där marksvampsfloran i gransänkan är särskilt väl värd att nämna. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till grandominerad barrnaturskog med naturliga störningar. Naturskogsvärdena bevaras genom att området lämnas för fri utveckling. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av gamla träd, främst gran, död ved i olika form samt lång skoglig kontinuitet, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek. Arter som indikerar gynnsam bevarandestatus och kan vara lämpliga att följa upp är kattfotslav och marktaggsvampar, särskilt koppartaggsvamp och raggtaggsvamp. Mängden död ved i olika nedbrytningsstadier ska öka. Arealerna av naturtyperna Västlig taiga på 1,7 ha och Näringsrik granskog på 1,4 ha ska bevaras och uppnå eller bibehålla en gynnsam bevarandestatus. Åtgärder Restaureringar: Inga restaureringsåtgärder bedöms vara aktuella. Eventuellt kan dock åtgärder för att stoppa granbarkborreangrepp behöva göras. Levande granar är en viktig komponent i området, både som livsmiljö åt lavar och för att bevara en relativt sluten skog med hög luftfuktighet, varför det inte är önskvärt att allt för många granar dödas av angrepp. Ett par angrepp noterades i gransänkans södra del hösten 2008, men granarna var då redan bruna och barken hade börjat flagna, varför dessa granar inte utgör en livsmiljö för granbarkborre längre och de därför ska 9
10 stå kvar. Åtgärder vid eventuella nya angrepp görs dock restriktivt och endast om det kan förväntas att åtgärderna hindrar vidare spridning av granbarkborrar. Så mycket död ved som möjligt ska lämnas varför barkning kan vara ett alternativ. Körskador måste undvikas. Löpande skötsel: Området lämnas för fri utveckling. Vid eventuella framtida större stormfällningar bör inte mer än ungefär 10 m 3 färsk granved per hektar lämnas oåtgärdad. Blir det mer färsk granved än så kan en del behöva barkas. Detta för att undvika angrepp och spridning av granbarkborre. Skötselområdets naturvärden är beroende av en sluten granskog, varför en spridning av granbarkborre inom skötselområdet inte är önskvärt Skötselområde 4, blandskog Areal: 0,3 ha (ett delområde, som inte är någon naturtyp enligt Natura 2000) Beskrivning I reservatets södra del finns ett mindre parti med barrblandskog nedanför en tallhöjd. I denna blandskog växer tall, gran och asp, varav flera är gamla. Av granarna är några gamla kjolgranar, men det finns även en hel del yngre granar. Det finns även några halvgrova ekar som ser ut att ha vuxit upp i en något mer gles skog. Området har karaktär av att ha varit ett utmarksbete en gång i tiden, vilket man också kan ana när man tittar på häradskartan. Även om området inte uppfyller definitionen av någon av naturtyperna enligt Natura 2000, så har området naturvärden, särskilt till träd som är något solbelysta och inte allt för tät skog. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Skötselområdet ska bibehålla samt utveckla de naturvärden som finns kopplade till en halvgles blandskog och de gamla träden, där delvis solbelysta träd är en viktig komponent. Naturskogsvärdena bevaras genom mindre skötselåtgärder. Rödlistade arter i synnerhet och andra arter i allmänhet, som är knutna till eller beroende av gamla träd, död ved i olika form samt lång skoglig kontinuitet, ska så långt som möjligt fortleva på lång sikt och helst öka i utbredning eller populationsstorlek. En art som indikerar gynnsam bevarandestatus och som är lämplig att följa upp är granbarkgnagare. Mängden död ved i olika nedbrytningsstadier ska öka. Åtgärder Restaureringar: Frihuggning ska göras av ekar och andra träd, t ex kjolgranar och äldre asp, som gynnas av mer sol och som missgynnas av andra uppväxande träd, främst gran. Om träden står mycket skuggigt bör denna frihuggning ske i etapper för att minska risken för att ekarna ljuschockas. Frihuggningen kan ske både genom fällning av träd och genom att de skadas, t ex genom ringbarkning (gärna långt ner på stammen). Mycket av den gran som behöver dödas/tas ner är troligen så pass klen att de inte utgör en potentiell livsmiljö för granbarkborren, men är det lite grövre gran som skadas/dödas får mängden avvägas så att risk för angrepp minskas. Löpande skötsel: Återkommande röjningar runt träden som gynnas av ljus efter att de har frihuggits. Friröjningen görs vid behov, uppskattningsvis var 10-20:e år. Gallring och röjning av yngre gran med ca års mellanrum. All yngre gran ska inte tas ner, utan ska i fortsättning få finnas som ett mindre inslag. Särskilt gran som inte konkurrerar med äldre träd och som har potential att bli gamla kjolgranar sparas. 10
11 2.2.5 Skötselområde 5 Areal: 1 ha Beskrivning Två kraftledningsgator, varav den ena är mycket bred (ca 70 m) och den andra är betydligt smalare. I den större ligger en gammal åker. Bevarandemål och gynnsamt tillstånd Inga mål kopplade till naturvård. Eventuella kulturlämningarna ska bevaras. Åtgärder Restaureringar: Inga restaureringsåtgärder bedöms vara aktuella. Löpande skötsel: Ingen löpande skötsel bedöms för närvarande vara nödvändig. En del av den breda kraftledningen betas, vilket inte är till nackdel, men bedöms heller inte vara nödvändigt för att bevara naturvärdena. Beteshävden tydliggör dock den gamla åkerytan. I övrigt sköts skötsel genom röjning av ägaren till kraftledningen i enlighet med ledningsrätten. Om det finns rösen, diken eller dylika kulturlämningar runt åkern ska igenväxning på dessa röjas vid behov, uppskattningsvis ungefär var 10 år Skötselområde 6, parkering och informationstavla Beskrivning Från rv 51, mittemot avfarten till Ysunda Gård, går en mindre avfartsväg in mot en tomt. En parkering för 3-4 bilar planeras strax efter denna avfart, på vänstra sidan av avfartsvägen och precis innan nästa korsning (brukningsväg som går parallellt med rv 51). Vid parkeringen planeras en informationstavla. Troligen kommer stigen från parkeringen till reservatet behöva märkas ut för att besökande ska hitta. Mål De besökare som kommer till Lövfallet ska ha en plats att ställa bilen och få relevant information om naturvärdena och föreskrifter. Besökare ska hitta från parkeringen till reservatet och inom reservatet. Åtgärder Målen ovan ska nås genom att hålla anläggningar på en basnivå/minimal nivå. Anläggning av parkeringsplats genom breddning av avfartsvägen (se nyttjanderättsavtal). En informationsskylt med beskrivning av naturreservatet med karta samt gällande föreskrifter ska tas fram. Skylten ska placeras vid parkeringsplatsen. Utplacering av dass eller soptunna bedöms inte vara nödvändig. Om behov av utmärkning av en vandringsled till och inom området uppkommer ska detta göras i samråd med markägarna. Eftersom reservatet inte är så stort och dessutom till stora delar är lättavgränsat mot åker, hyggen och ungskog bedöms behovet av en utmarkerad stig inom reservatet som onödig i dagsläget. 11
12 2.2 Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Var Prioritet Gynna tall och löv genom skadande , Omr 1 1 av yngre träd, därefter återkommande röjning ungefär var 20 år därefter var 20 år Gynna gammal tall genom röjning Var 10-20:e Omr 2 1 gran och tall år Ev åtgärder mot granbarkborre, Vid behov Omr 3 1 annars fri utveckling Frihuggning av ljuskrävande träd , Omr 4 1 därefter återkommande röjning ung. var 20 år Röjning av gran Var 10-20:e Omr 4 2 år Fortsatt betesdrift (arrendator) Årligen Omr 5 3 Röjning av igenväxning på ev Var 10:e år Omr 5 1 kulturlämningar Anläggning parkeringsplats och infotavla, ev märkning av led Omr Jakt Jakt är tillåten inom hela reservatet. Vid jakt får jakthund användas. Älgdragare för fällt vilt får användas med stor försiktighet. Markskador pga körning ska undvikas. 2.4 Utmärkning av reservatets gräns Utmärkning av reservatsgränsen ska utföras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard SIS och enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 3. Tillsyn För närvarande bedöms ingen speciell tillsynsman behövas inom reservatet. Tillsyn av reservatet skall ombesörjas av länsstyrelsen. 4. Dokumentation och uppföljning Skötseln av naturreservatet ska ske på ett sådant sätt att önskat resultat uppnås till lägsta möjliga kostnad. Effekterna av utförda skötselinsatser måste därför alltid följas upp. Uppföljningen ska sedan ligga till grund för förändringar av skötselmetoder och revidering av skötselplanen Dokumentation och inventeringar Inga särskilda inventeringar planeras i dagsläget inom reservatet. 12
13 4.2. Uppföljning Uppföljning av bevarandemål och gynnsamt tillstånd Uppföljningen skall ske enligt fastställda metoder som används inom miljöövervakning nationellt eller regionalt eller i samband med Natura Lämpliga parametrar för uppföljning i reservatet är hur arealen av naturtyperna, och hur dess ingående strukturer, funktioner och populationer av typiska arter förändras. En artgrupp som vore intressant att följa är marksvampar, exempelvis ungefär var 10:e år, under goda svampår. Målsättningen med uppföljningen är att kunna se om uppställda bevarandemål enligt skötselplanen uppfylls och för att fastställa om gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och habitat enligt Natura 2000 erhålls i Naturanätverket (kan även göras i reservat som inte är med i Natura 2000) Uppföljning av effekter av skötselåtgärder En uppföljning av naturvärdenas utveckling ska ske i de områden där åtgärder genomförs. Genomförandet av skötselplanens åtgärder skall följas upp så att den genomförda skötseln leder till att bevarandemålen uppfylls på sikt. 5. Finansiering av naturvårdsförvaltningen 5.1 Finansiering av naturvårdsförvaltningen Alla i planen redovisade åtgärder bekostas av offentliga medel. Även andra finansiärer, exempelvis fonder eller stiftelser, kan bli aktuella. Dessa medel skall i så fall administreras av Länsstyrelsen. Eventuella intäkter från gagnvirke tillfaller Staten. 13
14 6 Kartor Karta 1. Av flygfotot framgår reservatets indelning i sex skötselområden. Det är barrblandnaturskog (område 1), talldominerad naturskog (omr 2), örtrik gransänka (omr 3A), brant med grandominerad barrnaturskog (omr 3B), barrblandsumpskog (omr 3C), blandskog (omr 4), kraftledningar (omr 5) och parkeringsplats med infotavla och eventuellt markerad stig till reservatet (omr 6). Stigen har två alternativa inritningar, när den närmar sig reservatet. Vägarna som är markerade inom reservatet är sådana skogsvägar som markägare får fortsätta använda vid skogsbruk norr om reservatet. Total areal för reservatet är 14,3 ha. 14
15 Karta 2. Översiktskarta som visar s läge norr om Ysunda gård och öster om Finspångs tätort utmed riksväg
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs SKÖTSELPLAN FÖR LINDENÄS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen
Tryfallets naturreservat
s naturreservat Fastställd14 december 2001 Skötselplan Upprättad 2001 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR TRYFALLETS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Skötselplan för Mörkvikens naturreservat
Skötselplan för Mörkvikens naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR MÖRKVIKENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering.
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Naturreservatet Pipmossens domänreservat
Naturreservatet Pipmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR PIPMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska
Skötselplan för Skrivaremomossens naturreservat
1 Skötselplan för Skrivaremomossens naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR SKRIVAREMOMOSSENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
Skötselplan för Ysundamarkens naturreservat
Skötselplan för Ysundamarkens naturreservat 2009-10-15 SKÖTSELPLAN FÖR YSUNDAMARKENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
HÅLEBERGET. Skötselplan Upprättad 2003 Länsstyrelsen Östergötland
HÅLEBERGET 030321 Skötselplan Upprättad 2003 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR HÅLEBERGET Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Skötselplan för naturreservatet Lysings urskog
Skötselplan för naturreservatet Lysings urskog Naturreservatet Lysings urskog SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LYSINGS URSKOG Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat
Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Trolleflods naturreservat
s naturreservat Skötselplan Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR TROLLEFLOD Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Innehållsförteckning Naturbeskrivning Historisk och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Källuppgifter
Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2012-2016. Planförfattare har varit
Förslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Skötselplan för Österhults naturreservat
Skötselplan för Österhults naturreservat 2012-02-15 SKÖTSELPLAN FÖR ÖSTERHULTS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
2. GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER 2
1 SKÖTSELPLAN FÖR LUNNSJÖSKOGENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats 1997 av
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat
Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR FÅGELMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn
Naturreservatet Magnehult domänreservat
Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna
Skötselplan för Trollegater naturreservat
Skötselplan för Trollegater naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR TROLLEGATER NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering.
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Skötselplan för Stora Hjälmmossens Naturreservat
Skötselplan för Stora Hjälmmossens Naturreservat SKÖTSELPLAN FÖR STORA HJÄLMMOSSENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet
Sätra naturreservat. Skötselplan Länsstyrelsen Östergötland
Sätra naturreservat Skötselplan 2011 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR SÄTRA Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 20 år för att bedöma behovet av revidering.
Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län
Skötselplan för Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare: Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län SKÖTSELPLANför Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare:
Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:
Innehållsförteckning. Trangölens barrskog
Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2015-2016. Planförfattare har varit
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Naturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Bevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Skötselplan för naturreservatet Valö
Skötselplan för naturreservatet Valö SKÖTSELPLAN FÖR VALÖ NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Torpöns naturreservat
Torpöns naturreservat Torpöns naturreservat präglas av strövvänliga tallskogar. Maj 2005. Skötselplan Upprättad 2005 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR TORPÖNS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller
Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område Skams hål Områdeskod SE0310728 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-10-18 Beteckning 0600-40-0728 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla
Hökhults Naturreservat
Hökhults Naturreservat Norrlandslav i. Skötselplan Upprättad 2001 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR HÖKHULTS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast
INVENTERING AV SVAMPAR I
INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen
Innehållsförteckning Naturbeskrivning Historisk och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Källuppgifter
Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2012-2016. Planförfattare har varit
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Naturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Bevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.
Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen BILAGA 1 2 (8) 511-7462-15 Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen i Varbergs kommun 1. Syfte Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfald
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök
Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa
Skötselplan för utökad del av naturreservatet Trolleflod
Bilaga 3 Skötselplan för utökad del av naturreservatet Trolleflod SKÖTSELPLAN FÖR UTÖKAD DEL AV TROLLEFLODS NATURRESERVAT (tillägg till befintlig skötselplan) Skötselplanen är ett tillägg till den skötselplan
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun
Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:
Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Skötselplan för Skrickerums naturreservat
Skötselplan för Skrickerums naturreservat Fastställd 2011-06-01 SKÖTSELPLAN FÖR SKRICKERUMS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.
Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017. Av Tobias Ivarsson, saperda@spray.se Inledning Under hösten 2017 gjordes några besök i skogarna norr om Öjaby då det finns planer på bebyggelse och
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd
Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Huluskogen Områdeskod SE0310225 Bevarandeplanen fastställd 2005-09-06
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Skötselplan för naturreservatet Sätramarken
z Skötselplan för naturreservatet Sätramarken SKÖTSELPLAN FÖR SÄTRAMARKENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering.
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Skötselplan för Brokabobäckens naturreservat
Skötselplan för Brokabobäckens naturreservat 2009-11-09 SKÖTSELPLAN FÖR BROKABOBÄCKENS BÄCKENS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma
Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna
1(9) Miljö- och Byggnadsförvaltningen 2006-11-30 Skötselplan för naturreservat Kilsravinerna Syftet med reservatet - Bevara den säregna geologiska formation som ravinerna utgör - Skydda och bevara områdets
Inventering av naturvärden vid Bållevik- Kastet, Forshälla, med skötselrekommendationer. Uddevalla kommun. Underlag för detaljplan
Inventering av naturvärden vid Bållevik- Kastet, Forshälla, med skötselrekommendationer Uddevalla kommun Underlag för detaljplan På uppdrag av Uddevalla kommun genom Marine Monitoring AB 2015-05-11 Uppdragstagare
Hällestads-Torps naturreservat
Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2017. Planförfattare har varit Linnea
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Naturreservatet Alterberget
FÖR Naturreservatet Alterberget Luleå kommun 1 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN... 2 2 SYFTE... 2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET... 3 4 RESERVATSBESKRIVNING... 3 5 SKÖTSELOMRÅDEN... 4 5.1 NATUR...
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (7) Enheten för naturvård Granby SE0110206 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland
Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om Områdesskydd; 1998:1252) Ödeshögs kommun, Östergötlands län Natura 2000-område Lysings urskog Totalareal 20,6 ha Natura 2000-kod SE0230029 Fastställd
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN
BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sid 1 av 5 2.12.2002 511-2366-02 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Jusarve skog, Gothem socken, Gotlands kommun Beslut Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808)beslutar
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Innehållsförteckning. Korpebogölens naturreservat
Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Länsstyrelsen 2007-2011. Planförfattare har varit
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus