UF 14 SM 1201 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2011 Research and experimental development in the business enterprise sector 2011 I korta drag Korrigering av uppgifter i Statistiskt meddelande En korrigering av uppgifter har skett 2015-05-11. Se sidan 6. Företagens utgifter för FoU på samma nivå som 2009 De svenska företagens satsningar på FoU var 81,1 miljarder kronor år 2011, vilket är en marginell ökning jämfört med 2009 då företagen satsade 80,9 miljarder, 2011 års prisnivå. I diagrammet nedan visas utvecklingen av FoU-utgifterna under de senaste 10 åren för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda, och för den utökade, företag med 10-49 anställda. Utgifterna för FoU i företagssektorn minskade totalt sett mellan 2001 och 2011. Under 2001, då FoUundersökningen endast innefattade företag med 50 eller fler anställda, utfördes FoU inom företagssektorn för motsvarande 88,3 miljarder (2011 års prisnivå). Det kan jämföras med 76,3 miljarder år 2011 för företag med 50 eller fler anställda. Utgifterna för FoU minskade mellan 2001 och 2005 för att sedan öka 2007. Mellan 2007 och 2009 minskade FoU-utgifterna från 84 miljarder till 81 miljarder, 2011 års prisnivå. FoU-utgifterna ökade marginellt mellan 2009 och 2011 med motsvarande 260 miljoner kronor. Utgifter för egen FoU vartannat år 2001-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 eller fler anställda 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Frida Hultgren, SCB, tfn 08-506 945 42, frida.hultgren@scb.se Anna Sjögren, SCB, tfn, 08-506 947 77, anna.sjögren@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN XXXX-XXXX Serie Yyyyyy abcdefghijk. Utkom den 00 xxxx 200?. URN:NBN:SE:SCB-2012-UF14SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
SCB 2 UF 14 SM 1201 Störst andel FoU i storstadslänen De svenska företagens FoU-verksamhet genomfördes i hela Sverige men med hög koncentration till storstadslänen. 59 procent av företagens FoU-utgifter utfördes i Stockholms och Västra Götalands län. Tillsammans med Skåne och Östergötlands län stod företagen i dessa fyra län för 83 procent av de totala FoU-utgifterna. Koncentration av FoU-verksamheten FoU-verksamheten inom företagssektorn är i hög grad koncentrerad till ett fåtal företag. Framförallt var det företag med 1 000 eller fler anställda som hade stora utgifter för FoU. Under 2011 genomförde dessa företag FoU för cirka 53,1 miljarder, motsvarande 65 procent av sektorns totala FoU-utgifter. Koncentrationen av FoU-verksamheten inom företagssektorn kan även belysas genom att studera de tio företag i Sverige sett till storlek på utgifter för FoU. Dessa tio företag stod för 55 procent av företagssektorns totala FoU-utgifter under 2011. Stor FoU-satsning på vissa produkter År 2011 var andelen FoU inom produkter som hade tjänstekaraktär 19 procent och andelen FoU inom produkter som hade varukaraktär var 81 procent. Motsvarande siffror för 2009 var 16 respektive 84 procent. Andel FoU-utgifter som satsades på produkterna datorer, elektronikvaror och optik var 29 procent och är således de vanligaste produkterna att satsa på FoU inom. FoU-årsverken minskar År 2011 uppgick det totala antalet FoU-årsverken till 54 292, vilket är en minskning med 854 årsverken sedan 2009 då det totala antalet årsverken var 55 146. FoU-personalen ökade totalt sett mellan 2001 och 2011. I diagrammet nedan visas utvecklingen av antalet FoU-årsverken, för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda och för den utökade populationen, 10-49 anställda. FoU-personalen minskade mellan 2001 och 2003. Därefter ökade FoU-personalen kraftigt under 2005 till följd av att de små företagen inkluderades i undersökningen. Mellan 2005 och 2007 minskades FoUpersonalen för att sedan ligga på en relativt oförändrad nivå sedan 2007. Antalet årsverken för FoU vartannat år 2001-2011. 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 eller fler anställda 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011
SCB 3 UF 14 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Inledning 5 Innehåll i rapporten 5 Förändringar i undersökningen 5 Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2007, 2009 och 2011 6 Utgifter för egen FoU-verksamhet 6 Totala utgifter för egen FoU 2001-2011 6 FoU-utgifter som andel av BNP 7 Koncentration av FoU-verksamheten 8 FoU-kostnader per FoU-årsverken 9 FoU-utgifter efter typ av utgiftspost 10 FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt 10 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 14 Syftet med FoU-verksamheten 14 FoU inom bioteknik och biovetenskap 15 FoU-personal 16 FoU-personal 2001-2011 16 FoU-personal med forskarutbildning 19 Regional fördelning av FoU-verksamheten 21 Utlagd FoU 23 Totala utgifter för utlagd FoU 2001-2011 23 Utlagd FoU fördelat på typ av mottagande enhet 23 Tabeller 25 Teckenförklaring 25 1. Utgifter för egen FoU, utgifter för utlagd FoU samt antal personer och årsverken inom FoU. Fördelning efter näringsgren, 2011, mnkr och antal. 26 2. Utgifter för egen FoU. Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren, 2011, mnkr. 28 3. Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 2011. Fördelning efter finansieringskälla och näringsgren, 2011, mnkr. 31 4. Utgifter för egen FoU 2011. Fördelning efter syfte/inriktning och näringsgren, mnkr. 37 5. Utgifter för egen FoU-verksamhet 2011. Fördelning efter produktgrupp (SPIN 2007) och näringsgren, mnkr. 40 6. Utgifter för egen FoU-verksamhet 2011. Fördelning efter typ av utgift och produktgrupp, mnkr. 50 7. Antal årsverken för FoU 2011. Fördelning efter yrke, kön och näringsgren. 51 8. Antal personer helt eller delvis sysselsatta med FoU 2011. Fördelning efter yrke, kön och näringsgren. 55 9. Antal personer för FoU 2011 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter kön och näringsgren. 59
SCB 4 UF 14 SM 1201 10. Driftkostnader och årsverken för FoU-verksamhet 2011. Fördelning efter näringsgren, mnkr och antal. 61 11. Regional fördelning av FoU-verksamhet 2011. 62 12. Utgifter för utlagd FoU-verksamhet 2011. Fördelning efter mottagande enhet och näringsgren, mnkr. 63 Fakta om statistiken 68 Detta omfattar statistiken 68 Definitioner och förklaringar 68 Så görs statistiken 72 Statistikens tillförlitlighet 72 Täckningsfel 73 Mätfel 73 Bortfall 73 Urvalsfel 75 Modellantaganden 75 Redovisning av konsulter 75 Bra att veta 76 Tidsseriebrott år 2005 76 Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2009 och 2007 76 Näringsgrensindelning 76 Industriforskningsinstitut 76 Fastprisberäkning 76 Tillgänglighet till data 77 Annan statistik 77 In English 78 Summary 78 R&D expenditure 78 R&D in relation to GDP 78 Person-years and personnel in R&D activities 78 List of tables 79 List of terms 80
SCB 5 UF 14 SM 1201 Statistiken med kommentarer Inledning I SCB:s statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som satsas på FoU-verksamhet i Sverige. Undersökningarna genomförs regelbundet riktat mot ett stort antal aktörer inom olika samhällssektorer. De samhällssektorer som innefattas är företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, den offentliga sektorn samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. Begreppen i undersökningarna är definierade enligt de riktlinjer för FoUstatistik som utarbetats av OECD och publicerats i Proposed Standard Practice for Surveys of Research and Experimental Development. Frascati Manual 2002, OECD 2002. I enlighet med den s.k. Frascatimanualen definieras forskning som ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet är ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Centrala begrepp inom underökningarna är egen och utlagd FoU där egen FoU är verksamheten som utförts av organisationens personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av organisationen. Utlagd FoU är verksamhet som organisationen givit andra i uppdrag att utföra samt understöd för FoU som givits till andra enheter. Rampopulationen definieras enligt Frascati Manual 2002. Underlaget består av en enkätundersökning som skickas ut till ett urval av svenska företag vartannat år. Frågorna berör de resurser, både i form av personal och ekonomiska medel, som använts till FoU-verksamhet under året. Följande statistiska meddelande avser att belysa FoU-verksamheten inom företagssektorn under 2011. Innehåll i rapporten Den första delen av rapporten fokuserar på företagens FoU-utgifter. Först presenteras företagens utgifter för egen FoU de senast tio åren, FoU-utgifterna relateras även till BNP. Sedan redovisas FoU-utgifterna bland annat efter typ av utgiftspost, näringsgren, produktgrupp, syfte och storleksklass. I den andra delen av rapporten ligger tyngdpunkten på företagens personal i FoU-verksamheten. Detta avsnitt börjar med en presentation av företagens personal inom FoU för de senaste tio åren. Personalens FoU-insatser redovisas som det totala antalet personer som varit involverade i FoU-verksamheten under 2011 samt hur många årsverken (vilket motsvarar en heltidsarbetande person) de utfört. Därefter redovisas personalen (antal personer och årsverken) inom FoU-verksamheten uppdelat på kön, näringsgren, yrke och storleksklass. Den tredje delen av rapporten redovisar företagens FoU-verksamhet regionalt. De uppgifter som fördelas länsvis är totala FoU-utgifter och FoU-personal. I den fjärde delen redovisas företagens utgifter för utlagd FoU. I denna del presenteras först företagens utlagda FoU-utgifter för de senaste tio åren. Slutligen redovisas FoU-utgifterna för utlagd FoU efter storleksklass, näringsgren och mottagande enhet. Förändringar i undersökningen Under 2001 till 2011 har FoU-undersökningen avseende FoU-verksamhet i svenska företag utökats för att förbättra helhetsbilden av den FoU-verksamhet som bedrivs inom företagssektorn. Utökningen av undersökningen har lett till
SCB 6 UF 14 SM 1201 en ökad harmonisering av FoU statistiken vilket leder till att denna statistik lättare kan jämföras med övriga OECD-länders FoU-statistik. Företag med 10-49 anställda Från och med undersökningen avseende FoU 2005 inkluderas även små företag med 10 eller fler anställda (tidigare undersöktes endast företag med 50 eller fler anställda). Läs mer om undersökningens utveckling i Fakta om statistiken. Näringsgrensindelning I årets undersökning sker indelning i redovisningsgrupper med avseende på bransch för andra gången enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 2007, förkortad SNI 2007. Den ersätter den tidigare standarden SNI 2002, som varit i bruk sedan 2003. Läs mer om näringsgrensindelning i Fakta om statistiken. Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2007, 2009 och 2011 SCB har mottagit korrigerade FoU-uppgifter avseende år 2009 och 2011. Samtliga tabeller berörs. De nya uppgifterna finns i Sveriges statistiska databaser (SSD). Statistiska meddelanden uppdateras inte med de nya siffrorna. Uppgifter för 2007 reviderades 2012-12-06. Utgifter för egen FoU-verksamhet Totala utgifter för egen FoU 2001-2011 I diagrammet nedan visas utvecklingen av FoU-utgifterna för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda, och den utökade för företag med 10-49 anställda. Under 2011 utfördes FoU-verksamhet inom företagssektorn för motsvarande 81 miljarder kronor. Utgifterna för FoU i företagssektorn minskade totalt sett mellan 2001 och 2011. Under 2001, då FoU-undersökningen endast innefattade företag med 50 eller fler anställda, utfördes FoU inom företagssektorn för motsvarande 88 miljarder kronor (2011 års prisnivå). Det kan jämföras med 76 miljarder år 2011 för företag med 50 eller fler anställda. Utvecklingen av FoU-utgifterna visade en tydlig minskning från 2001 till och med 2005 för att sedan öka igen 2007. Mellan 2007 och 2009 minskade FoUutgifterna åter igen för att sedan höjas marginellt mellan 2009 och 2011, från 80,9 miljarder till 81,1 miljarder, 2011 års prisnivå. Företagen minskade sina utgifter mellan 2001 och 2003 och det var då främst konsultarvodena som minskade. Orsaken till minskningen mellan 2003 och 2005 kan helt hänföras till en minskning i övriga driftkostnader. Orsaken till ökningen mellan 2005 och 2007 kan främst kopplas till ökade konsultarvoden i kombination med att investeringar i fastigheter och maskiner i FoU-verksamhet ökade under perioden. Mellan 2007 och 2009 minskade sedan de övriga driftkostnaderna vilket ledde till att de totala FoU-utgifterna minskade mellan 2007 och 2009. Den marginella skillnad som finns mellan 2009 och 2011 består främst av att företagen åter igen ökat sina övriga driftskostnader.
SCB 7 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU vartannat år 2001-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 eller fler anställda FoU-utgifter som andel av BNP I tabellen nedan visas FoU-utgifterna som andel av BNP från 2001 till 2011, både för den ursprungliga undersökningen (företag med 50 eller fler anställda) och för den utökade undersökningen (inkluderar även företag med 10-49 anställda). Företagens FoU-utgifter som andel av BNP minskade år 2011 jämfört med 2009. År 2011 var andelen 2,32 procent jämfört med 2,55 procent år 2009. FoU-andelen har minskat varje år de senaste tio åren, med undantag år 2009, från som högst med 3,2 procent år 2001. Minskningen av andelen FoU-utgifter i relation till BNP efter 2001 kan till viss del förklaras av BNP-tillväxten i Sverige under perioden. En BNP-ökning ett givet år med oförändrade utgifter för FoU ger en lägre andel FoU i relation till BNP jämfört med året innan och vice versa. Mellan år 2009 och 2011 ökade Sveriges BNP vilket resulterat i att företagens FoU-utgifter som andel av BNP minskat trots att FoU-utgifterna är i paritet. Utgifter för egen FoU som andel av BNP vartannat år 2001-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. FoU-utgifter, utökad undersökning FoU-utgifter, ursprunglig undersökning 2001 2003 2005 2007 2009 2011 88 312 81 850 80 595 84 072 80 885 81 145 88 312 81 850 73 480 78 369 75 707 76 273 BNP 2 760 270 2 894 892 3 112 864 3 354 230 3 166 046 3 492 471 FoU/BNP utökad undersökning, % 3,20 2,83 2,59 2,51 2,55 2,32 FoU/BNP ursprunglig undersökning, % 3,20 2,83 2,36 2,34 2,39 2,18 Företag i Sverige satsar mycket på FoU i relation till BNP jämfört med de flesta andra länder. Sveriges andel var 2,32 procent år 2011 vilket betyder att endast företag i Israel, Korea, Finland och Japan satsat mer på FoU mätt som andel av BNP. Sveriges andel ligger långt över genomsnittet för OECD och EU, som har 1,62 respektive 1,16 procent av BNP. I diagrammet visas FoU som andel av BNP, i de flesta fall för år 2010 men för vissa länder finns inte nyare data än för år 2009.
SCB 8 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU som andel av BNP 2010, procent. Israel Sydkorea Finland Japan Sverige (2011) Taiwan Danmark USA (2009) Tyskland Österrike Totalt OECD (2009) Slovenien Frankrike Belgien Kina Singapore Irland Luxemburg EU 27 Storbritannien Kanada Nederländerna Norge Spanien Ryssland 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Källa: OECD, Main Science and Technology Indicators Database, juni, SCB Koncentration av FoU-verksamheten FoU-verksamheten inom företagssektorn är i hög grad koncentrerad till ett fåtal företag. Framförallt var det företag med 1 000 eller fler anställda som hade stora utgifter för FoU. Under 2011 genomförde dessa företag FoU för cirka 53,1 miljarder, motsvarande 65 procent av sektorns totala FoU-utgifter. Detta trots att denna storleksgrupp endast utgör 4 procent av företagen med FoU-verksamhet. I övriga storleksklasser varierade FoU-utgifterna mellan 3,5 och drygt 7 miljarder. Fördelningen av antalet FoU-årsverken per storleksklass liknar i stort som den för FoU-utgifter. Det skiljde sig dock något andelsmässigt för de största företagen, 1 000 eller fler anställda, mellan utgifter och antal årsverken, 65 procent av utgifterna men bara 58 procent av det totala antalet årsverken.
SCB 9 UF 14 SM 1201 Utgifter och årsverken för egen FoU efter storleksklass, 2011, mnkr och procent. Antal anställda FoU-utgifter % Årsverken för FoU % Antal företag % 10-49 4 872 6% 4 527 8% 1 017 54% 50-99 3 530 4% 4 152 8% 307 16% 100-249 6 022 7% 4 942 9% 262 14% 250-499 7 210 9% 5 186 10% 134 7% 500-999 6 368 8% 3 928 7% 85 5% 1000-53 143 65% 31 557 58% 72 4% Totalt 81 145 100% 54 292 100% 1 877 100% Koncentrationen av FoU-verksamheten inom företagssektorn kan även belysas genom att studera de tio företag i Sverige sett till storlek på utgifter för FoU. Dessa tio företags utgifter för FoU utgjorde 55 procent av de totala FoUutgifterna och 47 procent av årsverkena under 2011. FoU-kostnader per FoU-årsverken I undersökningen inkluderas konsulterna i den egna FoU-verksamheten under posten konsultarvoden som en del av driftkostnaderna. Konsulternas arbete redovisas alltså endast som en kostnad, konsultarvode, och inte som FoUpersonal. Det är därför inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. En konsekvens av detta blir att antalet personer som är involverade i FoU-arbete, likaså antalet årsverken de utför, är underskattade. Läs mer om konsulter i Fakta om statistiken. Företagssektorn redovisade en genomsnittlig kostnad per FoU-årsverke med 1 495 tkr under 2011, vilket var en ökning sedan 2009 men en minskning sedan 2007 då motsvarande siffror var 1 467 tkr och 1 544 tkr. Årsverkeskostnaden har beräknats genom att de totala FoU-utgifterna dividerats med antalet utförda FoU-årsverken. De stora företagen hade högre genomsnittlig kostnad per FoUårsverke jämfört med de små och medelstora företagen. FoU-kostnader för FoU-årsverken efter storleksklass, vartannat år 2007-2011, 2011 års prisnivå, tkr. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 2007 2009 2011 400 200 0 totalt 10-49 anställda 50-249 anställda 250 eller fler anställda
SCB 10 UF 14 SM 1201 FoU-utgifter efter typ av utgiftspost En stor del av företagens utgifter för FoU var personalkostnader. År 2011 uppgick arbetskraftskostnader och konsultarvoden till 57 miljarder kronor eller 71 procent av de totala utgifterna. Utgiftsposten övriga driftkostnader uppgick till 20,5 miljarder och bara en mindre del, 3,2 miljarder, var investeringar i fastigheter och maskiner. De små företagen hade år 2011 80 procent av sina FoUkostnader kopplade till personalkostnader medan motsvarande för de stora företagen var 70 procent. De stora företagen hade istället högre andel övriga driftskostnader, 26 procent, jämfört med 18 procent bland de små företagen. Totalt sett ökade FoU-utgifterna marginellt mellan 2009 och 2011, oavsett storlek på företaget. De stora företagen, med 250 eller fler anställda, ökade sina FoU-satsningar med 700 miljoner medan de medelstora och små företagen minskade sina utgifter med 127 respektive 306 miljoner kronor, 2011 års prisnivå. Utgifter för egen FoU efter typ av utgiftspost och storleksklass, vartannat år 2007-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. Typ av kostnad/ storleksklass 2007 2009 2011 FoU-utgifter, totalt 84 072 80 885 81 145 10-49 5 703 5 178 4 872 50-249 10 287 9 679 9 552 250-68 082 66 028 66 721 Arbetskraftskostnader, totalt 42 791 43 512 42 948 10-49 3 400 3 470 3 039 50-249 5 847 5 768 5 853 250-33 544 34 274 34 056 Konsultarvoden, totalt 13 636 14 523 14 471 10-49 675 652 794 50-249 1 652 1 558 1 261 250-11 308 12 314 12 416 Övriga driftskostnader 24 081 19 183 20 489 10-49 1 297 778 879 50-249 2 392 1 932 2 058 250-20 392 16 473 17 553 Investeringar, totalt 3 565 3 667 3 236 10-49 330 278 160 50-249 396 422 380 250-2 838 2 967 2 696 FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt För att belysa företagens FoU-verksamhet i olika branscher finns två olika tillvägagångssätt. Indelning kan antingen göras efter företagens bransch (uppgift från företagsregistret) eller efter den eller de produkter företagen uppger som inriktning på FoU-verksamheten (uppgift från FoU-enkäten). Branschklassificeringen görs efter företagets huvudsakliga aktivitet. När flera aktiviteter förekommer inom ett företag, gäller i princip att den största aktiviteten avgör till vilken bransch företaget ska tillhöra. Nackdelen med branschindelningen är när stora företag med en omfattande och mångfacetterad FoU-verksamhet redovisas i endast en bransch. Den FoU som företaget bedriver stämmer inte alltid överens med den bransch som företaget klassificerats till. Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvud-
SCB 11 UF 14 SM 1201 bransch ger därmed inte tillräcklig information om FoU-verksamhetens inriktning. En fördel med redovisningen efter bransch framför produktgrupp är att SCB använder samma princip vid branschklassificeringen, medan produktindelningen bygger på att företagen själva gör bedömningar om deras inriktning på de produkter, som är slutprodukter inom företaget. Genom att studera både branscher och produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoUverksamhet som bedrivs i företagen. FoU-utgifter per bransch I 2011 års undersökning delades företagen för andra gången in i redovisningsgrupper med avseende på bransch enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 2007, förkortad SNI 2007. Den ersätter den tidigare standarden SNI 2002, som varit i bruk sedan 2003. Resultatet från 2007 års undersökning har räknats om för att kunna redovisas på den nya näringsgrensindelningen. Tidigare års FoU-uppgifter har dock inte räknats om till de nya redovisningsgrupperna, därför redovisas endast resultat avseende år 2007, 2009 och 2011 när FoUutgifterna fördelas efter näringsgren. Läs mer om näringsgrensindelning i Fakta om statistiken. FoU-utgifterna inom varuproducerande företag var betydligt högre än FoUutgifterna inom tjänsteproducerande företag. De varuproducerande företagen stod för 73 procent av de totala FoU-utgifterna år 2011 medan de tjänsteproducerande företagen stod för 27 procent av de totala FoU-utgifterna. Bland de små företagen återfanns 77 procent av deras totala FoU-utgifter inom tjänsteproducerande företag år 2011. Detta skiljer sig åt jämfört med de stora företagen, där 19 procent av deras totala FoU-utgifter fanns inom tjänsteproducerande företag. Utgifter för egen FoU efter storleksklass och näringsgren, 2011, procent. 100% 80% 60% Tjänsteproducerande Varuproducerande 40% 20% 0% Totalt 10-49 anställda 50-249 anställda 250 eller fler anställda FoU-utgifterna inom de varuproducerande företagen minskade med 2,5 miljarder mellan 2009 och 2011. I de tjänsteproducerande företagen hade däremot FoU-utgifterna ökat med 2,8 miljarder. I Sverige är FoU-utgifterna koncentrerade till ett fåtal branscher. Det gäller såväl varuproducerande som tjänsteproducerande branscher. Anledningen är att Sverige har ett antal mycket stora internationella företag inom några branscher som satsar betydande resurser på FoU. I de varuproducerande företagen återfanns de högsta FoU-utgifterna år 2011 inom Tillverkning av datorer, elektronik, optik (SNI 26). Även näringsgrenen Motorfordon och andra transportmedel (SNI 29-30) hade höga FoU-utgifter. Inom de tjänsteproducerande företagen återfanns de högsta FoU-utgifterna inom Forsknings- och utvecklingsinstitut-
SCB 12 UF 14 SM 1201 ioner (SNI 72) samt inom handel, hotell och restaurangverksamhet (SNI 45-47+55-56). Utgifter för egen FoU fördelad efter bransch, vartannat år 2007-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. Näringsgren, SNI 2007 2007 2009 2011 01-99 Samtliga näringsgrenar 84 072 80 885 81 145 01-43 Varuproducerande företag 59 277 61 441 58 921 01-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av 330 333 368 mineraler 438 384 414 13-16+18 Textil- Klädes- lädervarutillverkning. 168 120 85 Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion 17 Massa-, pappersvarutillverkning 2 346 3 321 909 19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 1 951 1 923 1 697 och kemisk tillverkning 21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 9 139 6 442 7 752 22 Gummi- och plastvarutillverkning 187 244 212 23 Icke-metalliska mineraliska produkter 86 109 129 24 Stål- och metallframställning 1 500 1 593 1 489 25-28 Totalt SNI 25-28 25 926 28 967 28 279 25 Metallvaror utom maskiner och apparater.. 1 914 819 26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik.. 18 957 19 007 27 Tillverkning av elapparatur.. 2 318 2 419 28 Tillverkning av övriga maskiner.. 5 778 6 034 29-30 Motorfordon och andra transportmedel 14 823 15 718 15 823 31-32 Möbler och övrig tillverkning 1 231 1 099 1 147 33 Reparation och installation av maskiner 622 893 367 och apparater 35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, 101 120 94 vattenförsörjning 41-43 Byggverksamhet 429 173 156 45-99 Tjänsteproducerande företag 24 795 19 443 22 223 45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang 2 524 2 310 4798 49-53 Transport och magasinering 161 133 148 58-60 Förlag; film-, video och TVprogramföretag 1 165 772 709 6 289 4 654 3 364 64-66 Finans och försäkringsverksamhet. 856 638 812 68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; 55 24 87 samt andra stödtjänster 69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; 390 159 223 71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, 1 177 794 1 518 tekniska provnings- och analysföretag 72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 11 460 8 752 9 627 73-75+82 Reklam och marknadsundersökning, 407 287 173 +84-99 andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster Industriforskningsinstitut 1 474 1 692 1 473
SCB 13 UF 14 SM 1201 FoU-utgifter per produktgrupp Även produktgrupperna har en standard som användes för andra gången år 2011, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2007, SPIN 2007. Resultaten har inte räknats om för år 2007 eller tidigare omgångar och redovisas således endast för åren 2009 och 2011. År 2011 var andelen FoU inom produkter som hade tjänstekaraktär 19 procent medan andelen FoU inom produkter som hade varukaraktär var 81 procent. Motsvarande siffror för 2009 var 16 respektive 84 procent. Andel FoU-utgifter som satsades på produkterna datorer, elektronikvaror och optik var 29 procent och var således de vanligaste produkterna att satsa på FoU inom. Vidare satsades 15 procent av FoU-utgifterna på produkter inom produktgruppen motorfordon och andra transportmedel och 12 procent lades på farmaceutiska basprodukter och läkemedel. Utgifter för egen FoU fördelad efter storleksklass och produkt, 2009 och 2011, 2011 års prisnivå, mnkr. Produktgrupp/ SPIN 2007 2009 2011 Totalt företagssektorn 80 885 81 145 Datorer, elektronikvaror och optik 24 805 23 495 Motorfordon och andra transportmedel 12 441 12 486 Farmaceutiska basprodukter och läkemedel 8 401 9 780 Informations- och kommunikationstjänster 5 366 6 471 Möbler och andra tillverkade varor 3 840 5 917 Övriga maskiner 8 933 5 795 Transport- och magasineringstjänster 2 775 3 252 Reklam och marknadsunderstjänster, utb. vård, kultur och nöje 1 515 2 425 Jordbruk, skogsbruk och fiske. Gruvor och mineralutvinning 771 1 662 Tjänster avseende forskning och utveckling 2 099 1 635 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter; kemikalier och kemiska produkter 1 258 1 140 Metallvaror, utom maskiner och apparater 1 561 1 135 Elapparatur 1 900 916 Finans- och försäkringstjänster 669 803 El, gas värme och kyla, vattenförsörjning 758 664 Massa-, pappersvaror 765 605 Livsmedel, drycker och tobaksvaror 591 578 Byggnads- anläggningsarbeten 228 528 Arkitekt- och tekniska konsulttjänster, tekniska provning och analys 155 478 Gummi- och plastvaror 474 424 Metaller 785 415 Textil- Kläder-trävaror. Grafiska tjänster 263 176 Handel, rep. av fordon, hotell och restaurang 225 111 Förlagstjänster; tjänster avseende film-, video- och tv-program, 179 108 ljudinspelningar och fonogramutgivning; tjänster avseende planering och sändning av program Tjänster avseende reparation och installation av maskiner och 162 83 apparater Fastighetstjänster; uthyrning; fastighetsservice; rese och andra 33 73 stödtjänster Andra icke-metalliska mineraliska produkter 77 57 Juridiska och ekonomiska konsulttjänster; rådgivningstjänster 38 41
SCB 14 UF 14 SM 1201 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Graden av självfinansiering av företagens egen FoU-verksamhet i Sverige uppgick till 76 procent år 2011, en nivå den legat på de senaste åren. Därutöver finansierade andra företag tillhörande samma koncern ytterligare 15 procent av FoU-verksamheten. Företagens FoU-uppdrag finansierade med offentliga medel svarade för 5 procent av FoU-verksamheten i företagssektorn. Det finns skillnader i hur företagen finansierar sin FoU-verksamhet då företagen delas in i storleksklass. De små företagen finansierade sin egen FoU till dryga 60 procent med självfinansiering. De medelstora (50-249 anställda) och stora företagen (250 eller fler anställda) självfinansierade sin egna verksamhet med 72 respektive 78 procent. De små företagen, 10-49 anställda, hade istället 20 procents finansiering av sin FoU-verksamhet av företag inom egen koncern. Motsvarande andel i de medelstora och stora företagen var 13 respektive 15 procent. Utgifter för egen FoU fördelad efter finansieringskälla och storleksklass, 2011, procent. 100% 80% 60% 40% Övriga i utlandet Offentliga medel Andra ftg i Sverige Egen koncern Självfinansiering 20% 0% Totalt 10-49 anställda 50-249 anställda 250 eller fler anställda Syftet med FoU-verksamheten Då företagen är vinstdrivande, syftar en övervägande del av FoU-verksamheten till att bibehålla eller öka företagens konkurrenskraft, lönsamhet etc. Detta sker främst genom att ta fram nya produkter eller förbättra redan existerande produkter, men det kan även ske genom framtagning eller förbättring av nya processer och system. Av företagens FoU-utgifter avsåg 52 procent framtagning av nya produkter och processer år 2011. Vidare angav företagen att 43 procent av deras FoUverksamhet hade som syfte att förbättra existerande produkter eller processer och cirka 5 procent avsattes till allmän kunskapsuppbyggnad. Fördelningen över vilket syfte företagen haft med sin FoU-verksamhet har varit nästintill konstant de senaste åren. Det finns inga skillnader beroende på om företaget är varuproducerande eller tjänsteproducerande. Däremot var det en större andel, 58 procent, små och medelstora företag som tog fram nya produkter eller processer än de större företagen där motsvarande siffra var 50 procent. Bland de stora företagen uppgav dock en högre andel, 45 procent, att deras syfte var att förbättra existerande produkter eller processer, motsvarande för de mindre företagen var 35 procent.
SCB 15 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU fördelad efter syfte vartannat år 2007-2011, procent. 2007 2009 2011 0% 20% 40% 60% 80% 100% Framtagning av nya produkter och processer Förbättring av existerande produkter och processer Allmän kunskapsuppbyggnad FoU inom bioteknik och biovetenskap Undersökningen gällande FoU-verksamhet samlas in med hjälp av två olika enkäter, en mer omfattande som går till större företag och företag i FoUintensiva branscher och en mindre omfattande enkät till resterande företag. Det är endast företag som fått den omfattande enkäten som fått svara på frågor relaterade till biovetenskap och bioteknik. När resultaten sammanställts för dessa frågor har inte några modellantaganden gjorts för de företag som inte fick frågor om biovetenskap/bioteknik. I tabellen nedan redovisas alltså endast resultat för den delgrupp av företag som tillfrågats om bioteknik/biovetenskap och inte resultat för hela företagssektorn. Läs mer om biovetenskap i Fakta om statistiken. Av de företag som fick frågor om biovetenskap var det 6 procent (129 företag) som angav att de bedrev FoU-verksamhet inom biovetenskap år 2011. Vidare var det knappt 5 procent (100 företag) som angav att de bedrev FoU inom bioteknik och dessa företag angav att deras FoU utgifter inom bioteknik var knappt 4,8 miljarder kronor år 2011. Det är en ökning jämfört med 2009 då företagen satsade 3,9 miljarder på FoU inom bioteknik, 2011 års prisnivå. FoU inom Biovetenskap och Bioteknik vartannat år 2005-2011, antal företag samt utgifter, 2011 års prisnivå, mnkr. Biovetenskap/bioteknik företag Antal företag som bedrev FoU inom biovetenskap Antal företag som bedrev FoU inom bioteknik FoU-utgifter inom bioteknik 2005 2007 2009 2011 175 171 135 129 113 113 95 100 3 543 5 062 3 920 4 766
SCB 16 UF 14 SM 1201 FoU-personal Vid mätningar av arbetsinsats i FoU-verksamhet används två olika mått. Det är dels det totala antalet personer som är helt eller delvis engagerade i FoUverksamhet och dels antalet FoU-årsverken, där ett årsverke utgör den arbetsinsats en heltidsanställd person utför under ett år. För att belysa FoU-personalens struktur klassificeras personalen efter yrkeskategori och kön. Läs mer om FoUpersonal i Fakta om statisktiken. I avsnittet nedan redogörs för de personella resurser som används i FoU-verksamhet. FoU-personal 2001-2011 Många företag anlitar konsulter för att utföra FoU-arbete, vanligen när det råder brist på personal eller på just den kompetens som FoU-projektet kräver. Konsulternas arbete redovisas endast som en kostnad, konsultarvode, och inte som FoU-personal. En konsekvens av detta blir att FoU-personalen är underskattad i förhållande till FoU-utgifterna. Läs mer om konsulter i Fakta om statistiken. I diagrammen nedan visas utvecklingen av antalet FoU-årsverken och antalet personer engagerade i FoU-verksamhet för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda. FoU-personalen visas även för den utökade populationen, företag med 10-49 anställda. FoU-personalen minskade mellan 2001 och 2003. Därefter ökade FoU-personalen kraftigt under 2005 till följd av att de små företagen inkluderades i undersökningen. Mellan 2005 och 2007 minskade FoU-personalen för att sedan ligga på en relativt oförändrad nivå sedan 2007. Omkring 10 procent av FoU-personalen i Sverige utgörs av anställda inom små företag. Antalet årsverken för FoU vartannat år 2001-2011. 60000 50000 40000 30000 20000 10000 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 eller fler anställda 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Antalet personer för FoU vartannat år 2001-2011. 70000 60000 50000 40000 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 eller fler anställda 30000 20000 10000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011
SCB 17 UF 14 SM 1201 År 2011 uppgick det totala antalet personer i FoU-verksamhet till 61 224 och antalet årsverken för FoU till 54 292. Det är en minskning med 1 302 personer och 855 årsverken jämfört med 2009. Bland företagen med 10-49 anställda minskade antalet personer med 799 och antalet årsverken med 377. Bland företagen med 50 eller fler anställda minskade antalet personer med 503 och antalet årsverken med 477. Antalet personer i FoU-verksamhet och antalet FoUårsverken i företag med 50 eller fler anställda har legat på en stabil nivå under de senaste tio åren, dock med en nedgång under 2003. Till följd av att undersökningen utökades 2005 genom att även inkludera företag med 10-49 anställda har den tidigare underskattningen av Sveriges satsningar på FoU reducerats vilket innebär att undersökningarna från och med 2005 har en ökad harmonisering med övriga OECD-länder. 25 procent av FoU-årsverkena utfördes av kvinnor och 75 procent av årsverkena utfördes av män, vilket är i paritet med de fem senaste undersökningarna. Jämförs antalet kvinnor i FoU-verksamhet år 2001 med 2011 ökade dessa med 17 procent, att jämföras med antalet män i FoU-verksamhet som ökade med 14 procent under samma period. Antalet personer och årsverken för FoU fördelat på kön, vartannat år 2001-2011. Personer Årsverken År Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor 2001 53 484 39 986 13 498 49 433 37 107 12 326 2003 52 346 38 901 13 445 48 113 36 046 12 067 2005 65 491 48 999 16 492 56 106 42 268 13 838 2007 62 759 46 662 16 097 54 439 40 798 13 641 2009 62 526 46 462 16 064 55 147 41 227 13 919 2011 61 224 45 430 15 794 54 292 40 755 13 535 Den största andelen, 69 procent, FoU-årsverken utfördes bland varuproducerande företag. Motsvarande siffra för 2009 var 73 procent. Antalet årsverken minskade bland de varuproducerande företagen och ökade bland de tjänsteproducerande företagen. Kvinnorna utförde en något större andel av FoU-årsverkena bland de tjänsteproducerande företagen jämfört med de varuproducerande företagen. Dock var den andelen mindre jämfört med 2009. På grund av enskilda eller ett par företags dominerande ställning inom vissa branscher måste redovisningen av FoUpersonalen summeras över branscher för att undvika röjande av enskilda företag. Sex branscher var jämställda med avseende på antalet FoU-årsverken av kvinnor och män, Jord-, skogsbruk, fiske, utvinning av mineraler (SNI 01-09), Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning (SNI 10-12), Massaoch pappersvarutillverkning (SNI 17), Stenkolsprodukter och kemisk tillverkning (SNI 19-20), Transport och magasinering (SNI 49-53) samt Reklam och marknadsundersökning och offentligförvaltning (SNI 73-75+82+84-99). En bransch, Farmaceutiska basprodukter, läkemedel (SNI 21), var kvinnodominerad och resterande branscher var mansdominerade.
SCB 18 UF 14 SM 1201 Årsverken för FoU fördelad efter bransch och kön, vartannat år 2007-2011. 2007 2009 2011 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 01-99 Samtliga näringsgrenar 13 641 40 798 13 919 41 227 13 535 40 755 01-43 Varuproducerande företag 9 086 28 134 9 873 30 652 9 202 28 371 01-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler 13-16 +18 Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion 111 132 120 137 122 142 204 170 219 155 222 197 30 87 36 88 15 69 17 Massa-, pappersvarutillverkning 475 711 602 1 152 382 325 19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 733 880 750 967 647 823 21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 2 988 1 896 2 870 1 830 2 657 1 727 22 Gummi- och plastvarutillverkning 28 151 38 154 41 110 23 Icke-metalliska mineraliska produkter 9 52 22 90 26 94 24 Stål- och metallframställning 228 872 261 941 289 1 084 25-28 Totalt SNI 25-28 2 587 14 168 2 724 14 899 2 791 14 929 25 Metallvaror utom maskiner och apparater.... 208 1 285 172 693 26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik.... 1 812 8 663 1 817 9 045 27 Tillverkning av elapparatur.... 240 1 402 204 1 295 28 Tillverkning av övriga maskiner.... 463 3 549 599 3 895 29-30 Motorfordon och andra transportmedel 1 326 7 745 1 575 8 316 1 714 8 031 31-32 Möbler och övrig tillverkning 207 613 270 674 217 494 33 Reparation och installation av maskiner och apparater 35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning 67 392 317 1 071 29 179 27 56 22 72 25 77 41-43 Byggverksamhet 64 211 47 106 26 91 45-99 Tjänsteproducerande företag 4 556 12 663 4 046 10 575 4 333 12 385 45-47+55-56 Handel; hotell och restaurang 657 1 318 655 1 055 883 2 387 49-53 Transport och magasinering 23 79 37 44 26 35 58-60 Förlag; film-, video och TV-programföretag 182 970 198 737 122 707 845 4 908 703 3 523 618 2 752 64-66 Finans och försäkringsverksamhet. 171 253.... 126 214 68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster 69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; 71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 10 27.... 15 35 42 282 66 105 51 86 133 774 141 574 427 1 893 72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 2 068 3 937 1 701 4 034 1 476 3 869 73-75 +82+ 84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster 210 296 139 109 312 328 Industriforskningsinstitut 397 789 547 1 002 399 785 FoU-personal fördelad efter yrke Den största yrkeskategorin både totalt och för kvinnor och män var forskare, produktutvecklare eller motsvarande, då över hälften av årsverkena utfördes av denna yrkeskategori. Lika stor andel av kvinnorna arbetade som forskare, pro-
SCB 19 UF 14 SM 1201 duktutvecklare eller motsvarande som männen, nämligen 54 procent. Män arbetar i större utsträckning som tekniska experter än kvinnor, då 32 procent av männens årsverken klassades till denna yrkeskategori och 26 procent av kvinnornas. 20 procent av kvinnorna arbetade som annan understödjande personal, att jämföra med 14 procent av männen. Förändringen i andelar för de olika yrkeskategorierna är marginell mellan 2009 och 2011. Årsverken för FoU fördelad efter yrkeskategori och kön, vartannat år 2007-2011. 2007 2009 2011 Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Totalt Samtliga yrkeskategorier 54 439 100 55 147 100 54 292 100 Forskare, produktutvecklare eller motsvarande 28 965 53 29 278 53 29 197 54 Tekniska experter 15 594 29 16 710 30 16 537 30 Annan understödjande FoU-personal 9 880 18 9 159 17 8 557 16 Kvinnor Samtliga yrkeskategorier 13 641 100 13 919 100 13 535 100 Forskare, produktutvecklare eller motsvarande 7 120 52 7 373 53 7 244 54 Tekniska experter 3 090 23 3 433 25 3 542 26 Annan understödjande FoU-personal 3 431 25 3 114 22 2 749 20 Män Samtliga yrkeskategorier 40 798 100 41 227 100 40 755 100 Forskare, produktutvecklare eller motsvarande 21 844 54 21 905 53 21 954 54 Tekniska experter 12 505 31 13 277 32 12 995 32 Annan understödjande FoU-personal 6 448 16 6 044 15 5 808 14 En högre andel FoU-årsverken utfördes av forskare, produktutvecklare eller motsvarande i små och medelstora företag jämfört med i stora företag, 73 procent mot 48 procent. Andelen FoU-årsverken av kvinnor var något lägre bland de små företagen, 21 procent, medan andelen bland de mellanstora och stora företagen ligger på 26 respektive 25 procent. Årsverken för FoU fördelad på storleksklass och yrke, 2011. Totalt 10-49 50-249 250- Årsverken totalt 54 292 4 527 9 094 40 671 Kvinnor 13 535 954 2 370 10 211 Män 40 755 3 572 6 723 30 460 Forskare, produktutvecklare eller motsvarande 29 197 3 166 6 637 19 394 Kvinnor 7 244 631 1 625 4 988 Män 21 954 2 536 5 013 14 406 Tekniska experter 16 537 828 1 366 14 344 Kvinnor 3 542 77 259 3 207 Män 12 995 751 1 107 11 137 Annan FoU-personal 8 557 533 1 090 6 934 Kvinnor 2 749 247 486 2 016 Män 5 808 286 604 4 917 FoU-personal med forskarutbildning 6 498 personer som utförde FoU under 2011 hade forskarutbildning, vilket motsvarade 11 procent av FoU-personalen. Av dessa 11 procent var 3 procent kvin-
SCB 20 UF 14 SM 1201 nor och 8 procent män. Högst andel forskarutbildade bland dem som utförde FoU fanns inom Industriforskningsinstituten, cirka 43 procent. Dessa följdes av företag i branscherna Byggverksamhet (SNI 41-43) med 42 procent, Jord- och skogsbruk, fiske, utvinning av mineraler (SNI 01-09) med 41 procent, Reklam och marknadsundersökning, andra förslagstjänster och offentlig förvaltning (SNI 73-75+82+84-99) med 35 procent, Icke-metalliska mineraliska produkter (SNI 23) med 34 procent. Lägst andel forskarutbildade återfanns inom Tillverkning av datorer, elektronik och optik (SNI 26) och Transport och magasinering (SNI 49-53) som vardera hade 1 procent samt Tillverkning av övriga maskiner (SNI 28) där andelen forskarutbildade var 2 procent. Personer i FoU-verksamhet och personer i FoU-verksamhet med forskarexamen, fördelad efter bransch, vartannat år 2007-2011. SNI 07 Näringsgren Personer varav forskarutbildade 2007 2009 2011 Personer varav Personer forskarutbildade varav forskarutbildade 01-99 Samtliga undersökta näringsgrenar 62 759 6 249 62 526 6 274 61 224 6 498 01-43 Varuproducerande företag 41 438 3 638 44 965 3 868 41 007 3 719 10-09 Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler 13-16 +18 Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion 286 54 290 51 350 143 440 36 411 52 497 37 159 8 197 15 145 10 17 Massa-, pappersvarutillverkning 1 624 151 1 953 107 860 89 19-20 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 1 789 276 1 969 387 1 538 397 21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel 5 000 1 155 4 804 1 214 4 439 1 135 22 Gummi- och plastvarutillverkning 234 6 282 20 226 7 23 Icke-metalliska mineraliska produkter 122 11 177 29 140 47 24 Stål- och metallframställning 1 255 172 1 290 180 1 426 191 25-28 Totalt SNI 25-28 18 338 1 180 19 129 1 006 19 494 651 25 Metallvaror utom maskiner och apparater.... 1 673.. 947 24 26 Tillverkning av datorer, elektronik, optik.... 10 914 420 11 312 146 27 Tillverkning av elapparatur.... 1 694.. 1 677 353 28 Tillverkning av övriga maskiner.... 4 847 209 5 557 128 29-30 Motorfordon och andra transportmedel 9 762 371 11 030 540 10 421 784 31-32 Möbler och övrig tillverkning 931 86 1 020 92 765 72 33 Reparation och installation av maskiner 860 64 1 710 103 224 64 och apparater 35-39 Försörjning av el, gas värme och kyla, 251 34 337 51 357 40 vattenförsörjning 41-43 Byggverksamhet 386 34 367 20 125 52 45-99 Tjänsteproducerande företag 21 322 2 611 17 561 2 406 20 217 2 779 45-47+ Handel; hotell och restaurang 2 215 316 2 120 215 3 540 141 55-56 49-53 Transport och magasinering 187 4 144.. 70 1 58-60 Förlag; film-, video och TVprogramföretag 1 302 163 942 102 982 100 6 687 357 4 864 307 3 959 345 64-66 Finans och försäkringsverksamhet. 668 15 328 10 597..
SCB 21 UF 14 SM 1201 68+77-81 Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster 92 3 60.. 143.. 69-70 Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; 628 33 449 13 304 81 71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 1 744 226 1 455 365 3 410 273 72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 6 325 870 5 844 678 5 578 909 73-75 +82+ 84-99 Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster 1 376 206 617 188 1 286 444 Industriforskningsinstitut 1 399 580 1 680 625 1 331 573 Regional fördelning av FoU-verksamheten Företagen i Stockholms län hade återigen de högsta utgifterna för FoU, vilket de även hade 2007 och 2009. Företagen i Stockholms och Västra Götalands län hade tillsammans 59 procent av alla FoU-utgifter och tillsammans med Skåne och Östergötlands län stod företagen i dessa fyra län för 83 procent av FoUutgifterna. Utgifter för egen FoU fördelat efter län, vartannat år 2007-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. Län 2007 2009 2011 Riket totalt 84 072 80 885 81 145 Stockholms län 28 710 26 581 28 385 Uppsala län 2 105 1 877 1 849 Södermanlands län 872 1 238 1 370 Östergötlands län 5 494 6 799 6 584 Jönköpings län 1 291 1 365 1 294 Kronobergs län 612 720 565 Kalmar län 315 403 261 Gotlands län...... Blekinge län 1 378 1 262 1 223 Skåne län 15 483 12 767 13 143 Hallands län 224 475 443 Västra Götalands län 18 412 19 161 19 376 Värmlands län 982 285 283 Örebro län 1 367 1 306 1 061 Västmanlands län 1 215 1 757 1 402 Dalarnas län 1 220 1 084 1 083 Gävleborgs län 1 031 1 198.. Västernorrlands län 537 645 656 Jämtlands län.... 48 Västerbottens län 533 485 417 Norrbottens län 892 529 392 Ej regionalt fördelat 1 261 905 673 Det var även dessa fyra län som stod för de största ökningarna respektive minskningarna av FoU-utgifterna. Företagen i Stockholms och Skåne län stod för de största ökningarna medan de största minskningarna av företagens FoUutgifter redovisades för Västmanlands och Östergötlands län. Däremot var den
SCB 22 UF 14 SM 1201 största procentuella ökningen i Södermanlands län och den största procentuella minskningen i Västmanlands län. Den regionala fördelningen av FoU-verksamheten skiljer sig marginellt mot egna FoU-utgifter när antalet personer, helt eller delvis, sysselsatta med FoU eller antalet FoU-årsverken fördelas regionalt. Personal i FoU-verksamhet efter län, vartannat år 2007-2011. 2007 2009 2011 Personer Årsverken Årsverken av forskare Personer Årsverken Årsverken av forskare Personer Årsverken Årsverken av forskare Riket 62 759 54 439 28 965 62 526 55 147 29 278 61 224 54 292 29 197 Stockholms län 20 674 18 290 9 966 19 503 17 188 9 658 19 993 18 142 9 314 Uppsala län 1 575 1 402 885 1 643 1 489 994 1 300 1 180 809 Södermanlands län 711 639 330 1 020 912 676 1 061 985 747 Östergötlands län 4 328 3 309 1 966 4 434 3 789 2 364 4 733 3 768 2 284 Jönköpings län 1 113 900 540 1 285 1 141 614 1 187 1 033 688 Kronobergs län 552 434 261 481 425 258 635 532 259 Kalmar län 250 202 68 257 190 93 255 224 88 Gotlands län.................. Blekinge län 1 084 1 023 440 829 778 277 838 747 243 Skåne län 8 897 8 333 4 179 8 916 8 398 3 273 8 312 7 821 2 645 Hallands län 295 213 120 801 443 262 452 351 233 Västra Götalands län 13 919 12 440 6 666 14 838 13 389 7 390 15 090 13 471 8 568 Värmlands län 954 848 173 322 251 131 344 285 162 Örebro län 1 111 1 036 444 779 699 453 966 886 648 Västmanlands län 1 027 831 303 2 155 1 759 578 1 158 1 027 350 Dalarnas län 982 891 456 956 801 394 940 843 396 Gävleborgs län 811 773 400 884 838 410...... Västernorrlands län 819 511 183 1 007 806 291 782 625 250 Jämtlands län............ 88 64 44 Västerbottens län 560 472 234 610 549 324 638 498 375 Norrbottens län 706 635 339 566 499 319 366 286 185 Ej regionalt fördelat 2 227 1 158 954 1 137 769 500 1 382 874 520
SCB 23 UF 14 SM 1201 Utlagd FoU I stället för att bedriva FoU-verksamhet i egen regi väljer företag även att låta andra utföra FoU som de själva finansierar. Det kan vara att ett företag ger ett annat företag, universitet eller institut i uppdrag att utföra FoU. Ibland handlar det om samfinansierade FoU-projekt som bedrivs vid exempelvis ett branschforskningsinstitut. I detta avsnitt redovisas företagens utlagda FoU-verksamhet. Totala utgifter för utlagd FoU 2001-2011 Företagens utlagda FoU har varierat i omfattning under de senaste 10 åren. Efter att ha minskat kraftigt mellan 2001 och 2003 ökade sedan företagens utlagda FoU fram till 2007. Därefter minskade den mellan 2007 och 2009 för att sedan öka under 2011. År 2011 uppgick utgifterna för den utlagda FoU-verksamheten till 28 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,6 miljarder kronor sedan 2009, 2011 års prisnivå. Den mest förekommande formen är betalning för FoU som utförts i samma koncern. Volymen av dessa betalningsströmmar är ofta en följd av hur koncernen har valt att organisera sin FoU-verksamhet, även om man i globaliseringens tecken kan skönja ett ökat kunskapsflöde. Ett kunskapsflöde som främst sker från utlandet till Sverige 1. Utgifter för utlagd FoU vartannat år 2001-2011, 2011 års prisnivå, mnkr. 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Företag med 10-49 anställda Företag med 50 anställda eller fler Utlagd FoU fördelat på typ av mottagande enhet Av de 28 miljarder kronor som företagen lade ut på FoU-uppdrag eller som understöd till FoU-verksamhet gick 22,7 miljarder kronor till utlandet och 5,6 miljarder kronor till svenska aktörer. Företagens utlagda FoU i Sverige minskade marginellt med 37 miljoner kronor medan utlagd forskning och utveckling i utlandet ökade med drygt 1,6 miljarder. Således bestod i princip hela ökningen av utlagd FoU av utgifter för uppdrag eller understöd till FoU-verksamhet i utlandet. Den största minskningen mellan 2009 och 2011 var pengar till universitet och högskolor i Sverige. Dessa fick 488 miljoner kronor under 2011 och motsvarande siffra för 2009 var 1 miljard, beräknat i 2011 års priser. 1 Den FoU som redovisas här avser enbart företag i Sverige och den FoU dessa företag betalar till andra länder. Den FoU som svenska företag bedriver i andra länder genom dotterbolag som finansierar sin FoUverksamhet med egna medel, redovisas inte i denna statistik.