Avslut av täkt med upplag

2010-08-30 DNR. 381-3225-10 Avslut av täkt med upplag - uppföljning av införandet av 20 c 2 st FMH Naturvårdsverket har gjort en uppföljning av införandet av 20 c 2 st förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Bestämmelsen innebär att tillsynsmyndigheten kan besluta att avsluta en täkt även om det återstår ett delområde som inte har efterbehandlats, om området är mindre än 1 hektar. Syftet med bestämmelsen var att ge tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare större handlingsfrihet vid hantering av kvarstående massor i samband med att en täkt ska avslutas. Uppföljningen har utförts genom en enkätundersökning riktad till tillsynsmyndigheter och ett urval av aktörer från branschen. Syftet med uppföljningen har varit att undersöka i hur stor utsträckning bestämmelsen tillämpas, och om det förekommer några svårigheter vid tolkning och tillämpning av den. Uppföljningen visar att bestämmelsen inte har tillämpats i den utsträckning som förväntades i samband med införandet av den. Vi bedömer ändå att regeln har inneburit en besparing för såväl tillsynsmyndigheter som verksamhetsutövare. De synpunkter som tillsynsmyndigheterna framfört rör till största del följande områden: Regelverk och ansvar kring kvarstående upplag Tidsbestämning och villkor i beslut Säkerhet och resterande efterbehandlingsbehov Gränsdragningar både vad gäller definition av den kvarvarande verksamheten och storleken på området Lokalisering av upplagen Från de branschföretag som svarat efterfrågas i första hand ökad vägledning till tillsynsmyndigheterna. För att bemöta några av de synpunkter och det vägledningsbehov som framkommit, har vi tagit fram vägledande kommenterar som kan vara till hjälp vid tillämpningen av bestämmelsen. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 08-698 10 00 FAX: 08-698 14 80 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

Innehåll INLEDNING 1 RESULTAT 3 Svar från tillsynsmyndigheterna 3 Svar från företag i branschen 6 EXEMPEL PÅ BESLUT 7 SLUTSATSER 8 VÄGLEDANDE KOMMENTARER 10 Bilaga 1. Exempel på inkomna beslut från tillsynsmyndigheterna 13 Bilaga 2. Förteckning över tillsynsmyndigheter som svarat 18 Bilaga 3. Enkät som skickades till tillsynsmyndigheterna 19 Bilaga 4. Enkät som skickades till företag i branschen 21

Inledning Den 1 augusti 2008 infördes 20 c som en ny bestämmelse i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). Bestämmelsen innebär att tillsynsmyndigheten får besluta att en täkt är avslutad om området är efterbehandlat på ett från hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Andra stycket i bestämmelsen säger att beslut om att avsluta en täkt får meddelas även om det återstår ett område som inte har efterbehandlats, om området inte är större än 1 hektar. Skrivningen i andra stycket innebär att uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material undantas från tillstånds- och anmälningsplikt (se även kod 10.10, 10.11 och 10.20 i FMH-bilagan). Införandet av bestämmelsen var ett led i ett regelförenklingsarbete som syftade till att effektivisera för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare i samband med att en täkt ska avslutas. Genom att i vissa fall låta uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material undantas från tillstånds- och anmälningsplikt förväntades ett flertal tillståndspliktiga verksamheter kunna avslutas i stället för att omprövas, i de fall endast uppläggning och bortforsling av material återstår. Skrivningen föreslogs av Naturvårdsverket som ett resultat av ett regeringsuppdrag gällande täkter 1. Bland annat mot bakgrund av att tillsynsmyndigheter och branschen framfört svårigheter kring tolkningen av de bestämmelser som tidigare gällde vid avslut av täkt. I samband därmed uppskattades att upp emot 100 tillståndsprocesser per år skulle kunna undvikas med ett undantag för uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat materialet. Syftet med denna uppföljning har varit att undersöka behov av förbättringar och vägledning samt att få en uppfattning om i hur stor utsträckning bestämmelsen tillämpas. Uppföljningen fungerar även som en informationskanal för att sprida och utbyta information mellan tillsynsmyndigheterna. För att bemöta de svar och synpunkter som inkommit har vi valt att kommentera vissa frågor som kan vara till hjälp vid tillämpning av bestämmelsen, se avsnittet Vägledande kommentarer. Vi har även samlat in exempel på beslut som kan fungera som stöd för tillsynsmyndigheterna. Besluten bifogas i bilaga 1. Vi har inte särskilt valt ut goda exempel utan försökt lyfta fram ett urval av skrivningar som rör olika situationer. Vissa frågor om beslutens utformning berörs i våra vägledande kommenterar, dock har vi inte i denna rapport haft möjlighet att vidare diskutera frågor om villkorens utformning. Uppföljningen har utförts genom en enkätundersökning riktad till både tillsynsmyndigheterna och täktbranschen. Enkäten skickades till samtliga länsstyrelser och till fem aktörer i branschen. I de fall kommunerna övertagit tillsynsansvaret har länsstyrelserna blivit ombedda att vidarebefordra enkäten till dessa. Vissa länsstyrelser hade information om täkthanteringen även då tillsynen överlåtits, och har då svarat för kommunernas räkning. 1 Prövningsnivåer, hantering av uppgifter, begreppet täkt av berg, naturgrus och andra jordarter samt förslag till övriga ändringar. Redovisning av regeringsuppdrag M2005/3013/R. 1

Samordningen av länsstyrelsernas och kommunernas svar har till största delen skötts av länsstyrelserna. I vissa fall har kommunerna svarat direkt till Naturvårdsverket, i övriga fall har länsstyrelserna inhämtat svar och själva sammanställt dem. Totalt inkom svar från 20 länsstyrelser och 22 kommuner. Vilka tillsynsmyndigheter som svarat framgår av bilaga 2. Av de fem tillfrågade från branschen svarade två företag. Enkäten som skickades till tillsynsmyndigheterna bestod av fem frågor, se bilaga 3. Enkäten som skickades till branschen bestod av fyra frågor, se bilaga 4. De svar som inkommit redovisas i huvudsak så som de framförts i enkätsvaren, dock inte alltid ordagrant. Likartade svar har slagits samman och utförliga svar har sammanfattats och kortats ned. Uppföljningen har genomförts vid Naturvårdsverket av Ida Österlund under handledning av John Sjöström och Erika Palmheden. 2

Resultat I detta kapitel presenteras resultaten från enkätundersökningen. Enkätsvaren sammanfattas i löpande text. Tillsynsmyndigheternas och branschens svar presenteras var för sig och enkätsvaren hanteras anonymt. Svaren är disponerade utefter frågorna i enkäten. Svar från tillsynsmyndigheterna Totalt svarade 42 av de tillfrågade tillsynsmyndigheterna (20 länsstyrelser och 22 kommuner). I hur många fall har bestämmelsen tillämpats? Enligt de svar som erhållits har bestämmelsen tillämpats 52 gånger sedan den infördes den 1 augusti 2008. Av de 42 tillsynsmyndigheter som svarat hade tio tillämpat bestämmelsen (24 %). Resterande hade aldrig tillämpat bestämmelsen. Kopior på beslut Fem länsstyrelser och fyra kommuner har sammantaget lämnat in 17 exempel på beslut där bestämmelsen tillämpats. Dessa sammanställs i avsnittet benämnt Exempel på beslut. Kopior på ett antal beslut återfinns i bilaga 1. Har införandet av bestämmelsen underlättat ert arbete och i så fall på vilket sätt? Tolv tillsynsmyndigheter (29 %) av de som svarat uppger att införandet av bestämmelsen har underlättat, eller skulle kunna underlätta, deras arbete. I de flesta på grund av att verksamhetsutövarna numera slipper ansöka om nytt tillstånd alternativt bygglov. Det upplevs som positivt att fler täkter kan avslutas i de fall någon egentlig verksamhet inte pågår. Det torde även innebära att täkter som enligt tidigare regler använts för upplag, och där ingen verksamhet bedrivits, inte längre ser ut som en vanlig täkt vid statistikutdrag och liknande. Det upplevs även som positivt att reglerna samordnas inom landet. Andra synpunkter är att antalet tillsynsbesök (ombesiktning av efterbehandling) torde minska, och att tillsynsmyndigheten ges större utrymme att anpassa bedömningen till de förhållanden som råder på platsen. För tillsynsmyndigheter med långa avstånd till tillsynsobjekten kan möjligheten att avsluta en täkt, trots att materialupplag finns kvar, underlätta handläggningen. Vidare anses regeln innebära ett bättre nyttjande av resurser ur hushållningssynpunkt, bland annat för att man nu kan undvika att bearbetat material schaktas ut på platsen. Fyra tillsynsmyndigheter (10 %) av de som svarat är negativa till införandet av bestämmelsen. En av dem anser att det medför ett merarbete vid avslut av täkter ur ett handläggarperspektiv. Andra synpunkter är att det medför problem då tillsynsmyndigheten inte vet om och hur efterbehandlingen under upplagen blir. En av tillsynsmyndigheterna menar att bestämmelsen medför att fler tolkningsmöjligheter om vad som inte är tillstånds- eller anmälningspliktigt uppkommer. 3

Vidare anser samma tillsynsmyndighet att ett område på 1 hektar kan vara väldigt stort i små grustäktssammanhang. Detta då efterbehandlingen många gånger kan vara mer känslig ur miljöskyddssynpunkt än vid bergtäkter ovan grundvattenytan. En annan tillsynsmyndigheter uppger att 1 hektar är för litet för att bestämmelsen ska vara användbar. Fyra tillsynsmyndigheter (10 %) av de som svarat anser att införandet av bestämmelsen inte har förändrat deras arbetssituation eftersom de tillämpat ett liknande arbetssätt sedan tidigare. I vissa fall har i stället bygglov sökts för upplagen och i andra fall har tillsynsmyndigheten upplyst om att bygglov kan krävas för upplagen. En av de som tillämpat ett liknande tillvägagångssätt innan bestämmelsen i 20 c FMH infördes, menade att man nu har tappat flexibilitet i och med att området är begränsat till 1 hektar. I sammanhanget poängteras att det centrala är att inte orsaka skada och att verksamheten ska utgöra minsta möjliga påverkan, vilket bör ställas mot alternativet att frakta bort materialet från platsen. Förekommer det några oklarheter eller svårigheter i samband med tillämpningen? Åtta tillsynsmyndigheter (19 %) av de som besvarat enkäten har framfört synpunkter på oklarheter eller svårigheter med bestämmelsen. 33 tillsynsmyndigheter (81 %) har inte svarat på frågan eller endast svarat nej. Av dessa hade 30 tillsynsmyndigheter aldrig tillämpat bestämmelsen. En svarade att regeln uppfattas som tydlig. De problem och svårigheter som har uppmärksammats gäller framför allt under hur lång tid upplaget får ligga kvar och hur det framtida ansvaret är reglerat. Andra frågor som framkommit är: om det kvarstående upplaget per definition är att betrakta som miljöfarlig verksamhet eller om det krävs bygglov enligt PBL; om tillsynsmyndigheten kan förelägga om att upplagshögarna ska vara bortförda och området 100 % efterbehandlat inom en viss tid (t.ex. två år); vad som gäller vid gränsdragning till exempel vilket område som ska räknas in och vad som händer om området är större än 1 hektar; krav på säkerhet och resterande efterbehandlingsbehov men även markägarfrågan/rådighet; och svårigheter med att avgöra om materialet är bearbetat eller inte. Några tillsynsmyndigheter har uttryckt oro över att verksamhetsutövare kommer att sätta i system att söka korta täkttillstånd för att producera material som sedan läggs på upplag. Andra problemområden som uppmärksammats är hur ansvaret för frågor som bränsleläckage, nedskräpning och liknande ska hanteras. Praktiska problem har även uppmärksammats när upplagen varit placerade så att det försvårar efterbehandlingen. En av tillsynsmyndigheterna undrade om bestämmelsen även gäller om det uttryckligen står i ett villkor i tillståndet att efterbehandlingen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och godkännas vid avslut innan säkerheten betalas tillbaka. En annan tillsynsmyndighet uppger att praktiska problem kan uppstå när upplagen är placerade så att det försvårar efterbehandlingen eller om upplagen ligger utspridda på 4

större yta än 1 hektar. Områdesbegränsningen 1 hektar bedöms ändå vara en lämplig avgränsning för att inte kvarlämna alltför stora obehandlade ytor. Övriga synpunkter och förbättringsförslag Tio tillsynsmyndigheter svarade på denna fråga. Utöver de punkter som redan tagits upp i frågan ovan har följande synpunkter framkommit. En tillsynsmyndighet ansåg att 5 hektar vore en bättre storlek för att bestämmelsen ska vara användbar. Ett annat förslag är att området skulle kunna bestämmas relativt till täktens storlek, till exempel som en procentuell andel av täkten. Tydligare vägledning vad gäller upplagens lokalisering efterfrågas. Exempelvis poängteras att upplagen bör ligga vid utfarten av täkten så att även täktbotten kan planteras. Vidare efterfrågas ett förtydligande om att det är en bestämmelse som ska tillämpas i undantagsfall och inte som en regel. Detta för att inte verksamhetsutövare ska ansöka om korta täkttillstånd för brytning som läggs på upplag, för att sedan anmäla om utlastning under en lång period. En annan synpunkt är det inte bör finnas några problem med bestämmelsen eftersom materialet i en täkt är värdefullt för ägaren (dvs. risken att materialet lämnas kvar torde vara liten). I de fall kommunen har övertagit tillsynen kan det bli problem eftersom det är länsstyrelsen som beslutar i tillståndsfrågan och hanterar säkerheten men det är kommunen som ska utöva tillsyn och godkänna efterbehandling. Det kan även bli problem om länsstyrelsen har reglerat efterbehandlingsvillkor i tillståndsbeslutet som sedan inte är genomförbara. Detta kan medföra att kommunen inte vågar frångå vad länsstyrelsen föreskrivit och att efterbehandlingen därför drar ut på tiden. Ett förslag som framförts är att det vore enklare att godkänna en avvecklingsplan som visar på verksamhetsutövaren planerar att avsluta täkten och hur den ska komma att se ut då det är klart. Detta för att säkerställa att de verkligen gör åtgärderna fullt ut eftersom de annars inte har någon juridisk bindning bakom sig när täkten är avslutad och säkerheten återbetald. Det påpekas att arbetet med det sista slutförandet och miljöriskerna i täkten blir ju inte mindre bara för att det är ett område som är mindre än 1 hektar kvar. Andra kommentarer är att bestämmelsen verkar användbar givet att det är helt upp till myndigheten att avgöra samt att det inte generellt sett får vara godtagbart för verksamhetsutövaren att lämna 1 hektar efter sig i befintligt skick. Samma person belyser även att det i vissa fall kan vara mycket positivt att med hänvisning till denna bestämmelse kunna avvika från efterbehandlingsplanen för att medge variation till gynnande för den biologiska mångfalden vid täktavslut, till exempel öppna sandytor. 5

Svar från företag i branschen Två företag från branschen besvarade enkäten. Har införandet av undantagsbestämmelsen i 20 c 2 st FMH underlättat ert arbete och i så fall på vilket sätt? Båda företagen från branschen var positiva till införandet av bestämmelsen och säger att bestämmelsen har underlättat deras arbete. Exempelvis genom att verksamhetsutövaren nu slipper söka nytt täkttillstånd eller s.k. utlastningstillstånd alternativt påskynda materialleveranserna under en täkts avslutningsfas. Det poängteras att eftersom täktverksamheter är behovsstyrda kan det medföra att det ofta finns upplag kvar, trots att tiden i tillståndet löpt ut. Att behöva inleda en ny tillståndsprocess anses vara kostsamt och ha låg/ingen miljönytta. Den nya bestämmelsen bidrar med ett klokt resursutnyttjade av redan förädlat material. Har ni uppmärksammat några svårigheter vid tolkning och tillämpning? Ett av företagen påpekar att en viss osäkerhet uppmärksammats hos tillsynsmyndigheterna (oftast kommunerna). Tillsynsmyndigheterna tycks ha fått dålig information att avslut med upplag kvar både kan och bör kunna godtas. Uppfattningen är även att kommunerna gärna vill skriva någon form av beslut om hur länge upplagen får vara kvar eller på annat sätt villkora upplagen. Därutöver påpekas att bestämmelsen varit svår att hitta för myndigheterna där den gömt sig under 20 c. En bättre tillsynsvägledning från länsstyrelserna anses vara viktig. Övriga synpunkter och förbättringsförslag Båda företagen har framfört ett behov av att informera länsstyrelser och kommuner om att paragrafen finns och hur den ska tolkas. Vägledning efterfrågas, framförallt till kommuner. Vidare ifrågasätts hur ytan 1 hektar bestämdes och huruvida den är absolut eller om man kan ge mer frihet till tillsynsmyndigheten att bestämma en större yta. Ytterligare regelförändringsarbete beskrivs som helt nödvändigt. Det framhålls som vanligt förekommande att det uppstår stillestånd i täkter på grund av arbetsanhopning hos prövningsmyndigheterna. För att undvika detta föreslås att utlastning av material som är producerat inom ramen för ett tidigare täkttillstånd, bör kunna ske mellan två tillstånd om endast tiden men ej materialet tagit slut. Hur många gånger har ni använt er av bestämmelsen? Företagen uppskattar att de använt sig av bestämmelsen fyra respektive tjugo gånger. 6

Exempel på beslut Vi har fått in 17 exempel på beslut där bestämmelsen tillämpats. Några avgöranden från högre instanser har inte påträffats. Nedan sammanfattas hur frågan om avslut av täkt med upplag på olika sätt hanterats i besluten. Exempel på några olika beslut finns i bilaga 1. Vissa tillsynsmyndigheter lämnar i de beslut vi tagit del av, upplysning om att det inom upplagsområdet inte får bedrivas någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig. Andra har med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken förelagt verksamhetsutövaren att inom viss utsatt tid ha slutligt efterbehandlat täktområdet och avlägsnat allt material. Tidsbegränsningen sattes i detta fall till två år efter förslag från verksamhetsutövaren. Detta reglerades i ett särskilt beslut. Beslut om avslut av täkt och återbetalande av bankgaranti fattades separat. I vissa beslut konstateras endast att det finns upplag kvar på platsen. I ett annat fall beslutar länsstyrelsen i samband med att avslut om täkt även om tidsbestämt tillstånd till utlastning. Länsstyrelsen skriver i detta fall i beslutet att det är lämpligt att verksamhetsutövaren meddelar länsstyrelsen när upplagen är bortforslade alternativt hur mycket material som finns kvar vid tillståndets utgång. Det förekommer även att tillsynsmyndigheten har föreskrivit på vilket sätt efterbehandling av det kvarstående området bör utföras. Exempelvis att efterbehandling av upplagsområdet ska utföras för att möjliggöra skogsplantering inom området. I många fall konstateras det i besluten endast att det på platsen funnits upplag kvar. 7

Slutsatser Vid bestämmelsens införande uppskattades att uppemot 100 tillståndsprocesser per år skulle kunna undvikas med ett undantag för uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat materialet. 2 Resultatet av denna uppföljning visar att bestämmelsen inte har tillämpats i förväntad utsträckning då den utifrån de svar som erhållits tillämpats ca 52 gånger sedan regeln infördes den 1 augusti 2008 (enligt uppgifter lämnade av tillsynsmyndigheterna). Även om vi bedömer att svarsfrekvensen varit hög och att denna uppskattning torde vara relativt heltäckande, kan det ändå finnas fall då bestämmelsen tillämpats som inte har rapporterats i svaren vid denna undersökning. Anledningen till att bestämmelsen tillämpats i färre antal ärenden än väntat kan bero på den korta tid som gått sedan bestämmelsen trädde i kraft (mindre än två år). Det faktum att 76 % av tillsynsmyndigheterna som svarat aldrig har tillämpat bestämmelsen uppfattar vi som att information om regelförenklingen inte nått fram till alla tillsynsmyndigheter. Vi bedömer ändå att regeln har inneburit en besparing för såväl tillsynsmyndigheter som verksamhetsutövare. Av de tillsynsmyndigheter som har besvarat enkäten har en femtedel uppgett att de upplevt någon form av svårighet med att tillämpa bestämmelsen. De tillfrågade i branschen efterfrågar vägledning till tillsynsmyndigheterna, i synnerhet till kommunerna. Det upplevs som ett problem att tillsynsmyndigheten gärna vill förena beslutet med villkor om hur länge upplagen får finnas kvar. Från tillsynsmyndigheterna efterfrågas förtydliganden vad gäller: Regelverk och ansvar kring kvarstående upplag Tidsbestämning och villkor i beslut Säkerhet och resterande efterbehandlingsbehov Gränsdragningar både vad gäller definition av den kvarvarande verksamheten och storleken på området Lokalisering av upplagen Det efterfrågas en ökad flexibilitet och möjlighet att besluta om undantag för större områden än 1 hektar från vissa av tillsynsmyndigheterna och företagen i branschen. Samtidigt finns det också de som anser att den befintliga avgränsningen 1 hektar är lämplig. Alternativa sätt att utforma bestämmelsen vore att låta den undantagna ytan bestämmas som en procentuell andel av täktområdet eller genom en utökning av den undantagna ytan. I samband med Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om täkter 2 diskuterades ett sådant alternativ. Det förslag som remissinstanserna då tog ställning till var utformat så att 10 % av täktens storlek fick undantas för uppläggning och bortforsling av material. Vidare var tiden begränsad till tre år. Utifrån de remissvar som då inkom gjorde vi bedömningen att 1 hektar var en bättre avgränsning än 10 % av ytan. Detta för att säkerheten skulle kunna återbetalas utan att ett stort område med risk för kostsamma efterbehandlingsåtgärder skulle kvarstå. 2 Se redovisning av regeringsuppdrag M2005/3013/R: Prövningsnivåer, hantering av uppgifter, begreppet täkt av berg, naturgrus och andra jordarter samt förslag till övriga ändringar. 8

Störningsrisken från hanteringen av upplagen ansågs då kunna regleras genom miljöbalkens övriga regelverk samt PBL. Mot bakgrund av detta bedömdes även att den föreslagna tidsgränsen på tre år kunde utgå. Vår bedömning är att det i dagsläget är för tidigt att ändra bestämmelsens utformning. Bland annat på grund av att bestämmelsen ännu inte tillämpats i förväntad utsträckning. Den genomförda enkätundersökningen var heller inte utformad för att undersöka vilka förändringar som i så fall skulle kunna vara lämpliga. Resultaten visar på ett behov av vägledning från Naturvårdsverket och tillsynsmyndigheterna. Vi har därför valt att bemöta några av de frågor som framkommit i nästföljande kapitel. 9

Vägledande kommentarer Utifrån de svar som inkommit har vi valt att kommentera vissa frågor. Rubrikerna nedan svarar mot de mest förekommande synpunkterna och de frågor som inkommit i enkätsvaren. Denna del är tänkt att kunna läsas separat från övriga delar i rapporten varför vissa upprepningar av ovanstående skrivningar kan förekomma. Godtagbar efterbehandling och förutsättningar för undantag Beslut om att täkten är avslutad ska ske om efterbehandlingen har skett på ett ur hälsooch miljösynpunkt godtagbart sätt (20 c FMH). Undantaget i andra stycket säger att täkten under vissa omständigheter får avslutas även om det återstår ett område att efterbehandla. De förutsättningar som gäller för att täkten i sådana fall ska kunna avslutas är (i) att området som återstår att efterbehandla inte är större än 1 hektar och (ii) och att det inte på området bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt FMH. Undantaget gäller endast uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material (se kod 10.10, 10.11 och 10.20 i FMHbilagan). Om till exempel krossning eller sortering av material återupptas kan bland annat en anmälan enligt kod 10.50 i FMH-bilagan behövas.om dessa förutsättningar är uppfyllda kan täkten avslutas. Det måste alltså vara godtagbart ur efterbehandlingssynpunkt att upplaget får finnas kvar på platsen. Beslut om avslut bör inte fattas om exempelvis kostsamma efterbehandlingsåtgärder som till exempel sprängning eller komplicerade markarbeten, ingår i den kvarstående ytan. Nedan ges några exempel på aspekter som kan vara bra att beakta i samband med att en täkt med upplag avslutas. Detta är dock inte någon uttömmande beskrivning, utan endast exempel på när det kan vara lämpligt att avsluta en täkt trots att det finns upplag kvar på området. Biologiska värden: efterbehandlingen är utförd med hänsyn till de biologiska värdena och dessa kommer inte att påverkas negativt av att upplaget finns kvar. Grundvatten: den återstående efterbehandlingen innebär låg risk för att grundvatten ska påverkas vid hantering av det kvarstående materialet eller en eventuell miljöolycka. Förorening och nedskräpning: eventuella förorenade områden är sanerade och ingen gammal utrustning eller avfall finns kvar på platsen. Upplagsplatsens lokalisering: platsen där upplaget är placerat kräver inga omfattande efterbehandlingsåtgärder efter att kvarstående material körts ut. Upplagen är placerade så nära utfarten från täkten som möjligt för att undvika påverkan på det efterbehandlade området. Mer information om efterbehandling av täkter finns i Miljösamverkan Sveriges vägledning Efterbehandling av täkter 3. 3 Vägledningen finns att hämta på Miljösamverkan Sveriges hemsida: http://www.miljosamverkansverige.se/projekt/rapport%20tkter/efterbehandling%20av%20täkt er%20-%20en%20förtäkt%20vägledning.pdf 10

Vilka regler omfattas kvarstående upplag av? Det faktum att täkten avslutas innebär inte att verksamhetsutövaren fråntas sitt ansvar enligt bland annat miljöbalkens regler. Risker och störningar från hanteringen av de kvarstående massorna kan regleras genom miljöbalkens övriga regelverk. Kommunen är tillsynsmyndighet för upplaget och kan i vanlig ordning förelägga om försiktighetsmått. Detta innebär även att de allmänna hänsynsreglerna alltjämt gäller. Verksamhetsutövaren får till exempel inte skräpa ned på platsen eller förorena marken. Detta kan förtydligas i beslutet genom en upplysning till verksamhetsutövaren om vilka regler som gäller för den kvarvarande verksamheten. Vad händer om verksamhetsutövaren vill utnyttja mer än 1 hektar till upplag efter avslut? Det finns inte utrymme att medge undantag för större område än 1 hektar med stöd av bestämmelsen i 20 c FMH. Verksamhetsutövaren kan i stället behöva ansöka om förlängt täkttillstånd för att senare kunna omfattas av bestämmelsen. Hur hanteras säkerheten och resterande efterbehandlingsbehov? Vad gäller säkerheten bör det kvarstående området vara så pass begränsat att hela säkerheten kan återbetalas utan risk för att kostsamma efterbehandlingsåtgärder kvarstår. Villkor och tidsbegränsning i beslut Det finns inga krav på att tillsynsmyndigheterna ska förena besluten om att avsluta täkt med upplag med villkor eller förelägganden om tidsbegränsning eller ytterligare efterbehandlingsåtgärder. I de beslut som inkom i samband med uppföljningen, förekommer det att tillsynsmyndigheterna förenar besluten med olika typer av information och/eller villkor, exempelvis: i) upplysning till verksamhetsutövaren om att det på platsen inte får bedrivas någon verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig, ii) föreläggande till verksamhetsutövaren om att meddela tillsynsmyndigheten när upplaget är bortforslat och efterbehandling av det kvarstående området är slutfört, och iii) föreläggande till verksamhetsutövaren att bortforsling måste ske inom viss tid. Eftersom bestämmelsen endast bör tillämpas i de fall efterbehandlingen är godtagbar och säkerheten kan återbetalas torde behovet av att detaljreglera besluten vara begränsat. Utifrån de beslut som vi tagit del av uppfattar vi inte att någon sådan detaljreglering förekommer. När anses materialet vara "bearbetat"? Undantaget gäller endast uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material. Bedömningen om materialet är bearbetat eller inte får göras utifrån hur verksamhetsutövaren avser att avyttra materialet. Materialet ska alltså vara bearbetat till den kvalitet som verksamhetsutövaren avser att avyttra till kund/användare. 11

Om till exempel krossning eller sortering av material återstår kan täkten inte avslutas med stöd av 20 c 2 st. FMH. Om verksamhetsutövaren efter det att täkten avslutats ser ett annat användningsområde för materialet, som innebär att ytterligare bearbetning krävs, kan bland annat en anmälan enligt kod 10.50 i FMH-bilagan behövas. Hur länge får upplagen ligga kvar? Vi ser i nuläget inga skäl till att vägleda om en bestämd tid inom vilken upplagen bör vara bortforslade. Vi ser det dock som rimligt att tiden för utlastning bör vara begränsad till enstaka år om tillsynsmyndigheten finner det nödvändigt att reglera denna fråga. Vi ser bland annat en risk för merarbete vid tillsynsuppföljningar om villkor kopplade till slutlig utlastning över en lång tidsperiod meddelas. Om problem med upplagen skulle uppstå kan tillsynsmyndigheten agera med stöd av miljöbalken. 12

Bilaga 1. Exempel på inkomna beslut från tillsynsmyndigheterna 13

14

15

16

17

Bilaga 2. Förteckning över tillsynsmyndigheter som svarat Länsstyrelser som svarat: Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Kommuner som svarat: Alvesta Arvidsjaur Boden Falkenberg Gävle Hofors Karlstad Kiruna Kristinehamn Kungsör Markaryd Nyköping Sala Sunne Surahammar Söderhamn Tranås Varberg Vetlanda Västerås Älmhult Älvsbyn 18

Bilaga 3. Enkät som skickades till tillsynsmyndigheterna Enkätundersökning - uppföljning av regeländring 20 c andra stycket FMH Den 1 augusti 2008 trädde en ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) ikraft. Förändringen innebär att tillsynsmyndigheten kan besluta att avsluta en täkt även om det återstår ett delområde som inte har efterbehandlats, om det område som återstår att efterbehandla är mindre än 1 hektar, se 20 c 2 st. FMH. Syftet med ändringen var att förenkla för myndigheter och verksamhetsutövare då en täkt ska avslutas. Vi vill nu göra en uppföljning av denna regeländring, bland annat för att undersöka behovet av förbättringar och vägledning. Ert deltagande är därför mycket viktigt. Vi vänder oss till både myndigheter och bransch. Till er på länsstyrelserna vill vi ställa fem frågor, se nästa sida. Vi vill gärna ha ert svar så snart som möjligt, dock senast den 24 juni 2010. Skicka ert svar till: ida.osterlund@naturvardsverket.se. Har ni frågor går det bra att kontakta Ida Österlund på telefon 08-698 14 69 eller via e-postadressen ovan. Enkätfrågor och uppgifter 1) I hur många fall sedan regeländringen trädde i kraft 1 aug 2008 har ni beslutat om att avsluta en täkt enligt 20 c 2 st FMH? Vänligen ange antal gånger undantagsbestämmelsen i andra stycket tillämpats: För det fall tillsynen överlåtits till kommunen eller om denna information inte finns tillgänglig: 19

Vänligen uppskatta hur många gånger ni tror att undantagsbestämmelsen i andra stycket tillämpats: Kommentar: 2) Vänligen bifoga kopia på de beslut där ni har tillämpat undantagsbestämmelsen i 20 c 2 st FMH. Kommentar: 3) Har regeländringen underlättat ert arbete och i så fall på vilket sätt? Svar: 4) Har ni uppmärksammat några svårigheter vid tolkning och tillämpning av regeländringen? Svar: 5) Övriga synpunkter och förbättringsförslag: Svar: Tack för er medverkan! 20

Bilaga 4. Enkät som skickades till företag i branschen Enkätundersökning - uppföljning av regeländring 20 c andra stycket FMH Den 1 augusti 2008 trädde en ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) ikraft. Förändringen innebär att tillsynsmyndigheten kan besluta att avsluta en täkt även om det återstår ett delområde som inte har efterbehandlats, om det område som återstår att efterbehandla är mindre än 1 hektar, se 20 c 2 st FMH. Syftet med ändringen var att förenkla för myndigheter och verksamhetsutövare då en täkt ska avslutas. Vi vill nu göra en uppföljning av denna regeländring, bland annat för att undersöka behovet av förbättringar och vägledning. Ert deltagande är därför mycket viktigt. Vi vänder oss till både myndigheter och bransch. Till branschen vill vi ställa fyra frågor, se nästa sida. Vi vill gärna ha ert svar så snart som möjligt, dock senast den 24 juni 2010. Skicka ert svar till: ida.osterlund@naturvardsverket.se. Har ni frågor går det bra att kontakta Ida Österlund på telefon 08-698 14 69 eller via e-postadressen ovan. Enkätfrågor 1) Har införandet av undantagsbestämmelsen i 20 c 2 st FMH underlättat ert arbete och i så fall på vilket sätt? Svar: 2) Har ni uppmärksammat några svårigheter vid tolkning och tillämpning av 20 c 2 st FMH? Svar: 21

3) Övriga synpunkter och förbättringsförslag: Svar: Övrigt 4) Vi är även intresserade av att veta hur ofta denna undantagsbestämmelse används. Om denna information finns lättillgänglig är vi tacksamma om ni kan ange, alternativt uppskatta hur många gånger ni använt er av undantagsbestämmelsen i 20 c 2 st FMH, sedan den trädde ikraft 1 augusti 2008? Vänligen ange antal gånger undantagsbestämmelsen i andra stycket använts: Vänligen uppskatta antal gånger undantagsbestämmelsen i andra stycket använts: Tack för er medverkan! 22