Föreskrift Datum 19.8.2011 PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK FÖRESKRIFTER Föreskrifterna för studentexamensnämndens prov i det andra inhemska språket och i främmande språk innehåller utdrag ur gymnasielagen, lagen om anordnande av studentexamen och studentexamensförordningen samt ur nämndens egna föreskrifter. Författningstexterna och föreskrifterna skiljer sig från varandra genom teckenstil. Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (766/2004), lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005), om inget annat anges. Föreskrifterna för proven i det andra inhemska språket och i främmande språk gäller första gången den examen som genomförs hösten 2012. Föreskrifterna för studentexamensprov finns att läsa på nämndens webbplats, www.ylioppilastutkinto.fi.
I N N E H Å L L 1. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK... 1 1.1 ALLMÄNT OM SPRÅKPROVEN... 1 1.2 PROVET I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET... 2 1.3 PROVET I FRÄMMANDE SPRÅK... 2 1.4 RÄTTEN ATT SKRIVA PROVET I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK... 3 2. SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅERNA FÖR SPRÅKUNDERVISNINGEN... 4 3. GENOMFÖRANDET AV SPRÅKPROV... 6 3.1 PROVPAPPER OCH ÖVERVAKARENS UPPGIFTER... 6 3.2 HÖRFÖRSTÅELSEPROV... 7 3.2.1 provtillfälle: Förberedelser och förlopp... 7 3.2.2 Schabloner och manuskript... 8 3.2.3 Specialfall... 9 3.2.3.1 Försenade examinander... 9 3.2.3.2 Störningar... 9 3.2.3.3 Defekt inspelning... 10 3.3 DET SKRIFTLIGA PROVET... 11 3.3.1 Provets förlopp... 11 3.3.2 Provet i latin... 11 3.3.3 Schabloner... 12 3.4 BEDÖMNINGEN AV SPRÅKPROV... 12 3.4.1 Lärarens bedömning... 12 3.4.2 Nämndens bedömning... 13 3.5 IFYLLANDE AV BEDÖMNINGSBLANKETTEN OCH INSKICKNING AV PROVPRESTATIONER... 14 4. HÖRFÖRSTÅELSEPROVET... 15 4.1 ALLMÄNT OM HÖRFÖRSTÅELSEPROVET... 15 4.1.1 Flervalsuppgifter... 15 Bedömning... 15 4.1.2 Öppna frågor... 16 Bedömning... 16 4.1.3 Sammanfattning... 17 Bedömning... 17 5. DET SKRIFTLIGA PROVET... 18 5.1 LÄSFÖRSTÅELSE... 18 5.1.1 Flervalsuppgifter... 18 Bedömning... 18 5.1.2 Öppna frågor... 19 Bedömning... 19 5.1.3 Sammandrag... 20 Bedömning... 21 5.1.4 Översättning eller förklaring... 21 Bedömning... 22 5.2 ORDFÖRRÅD OCH STRUKTURER... 22 5.2.1 Flervalsluckuppgift... 22 Bedömning... 23 5.2.2 Produktiv luckuppgift... 23 Bedömning... 23 5.2.3 Innehållsenlig översättning... 23 Bedömning... 24 5.2.4 Komplettering av dialog... 24 Bedömning... 24 5.2.5 Igenkännings- eller omskrivningsuppgift i provet i latin... 25 Bedömning... 25 5.3 SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING... 25 5.3.1 Skrivuppgift enligt lång lärokurs... 26 Bedömning... 26
5.3.2 Skrivuppgifter enligt medellång och kort lärokurs... 27 Bedömning... 27 5.3.3 Poängavdrag... 28 5.3.3.1 Skrivprestation enligt lång lärokurs... 28 5.3.3.2 Skrivprestationer enligt medellång och kort lärokurs... 30 6. SPECIALARRANGEMANG... 31 7. LÄKARINTYG, INTYG ÖVER LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER, UTREDNINGAR ÖVER FRÄMMANDE SPRÅK SOM MODERSMÅL OCH ANDRA FÖRORDANDEN... 32 8. BEDÖMNINGSTABELLER... 33 8.1 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMMANFATTNING PÅ UNDERVISNINGSSPRÅKET AV EN AVLYSSNAD TEXT... 33 8.2 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMMANFATTNING PÅ MÅLSPRÅKET AV EN AVLYSSNAD TEXT... 34 8.3 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMMANDRAG PÅ UNDERVISNINGSSPRÅKET, SKRIFTLIGT PROV... 35 8.4 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SAMMANDRAG PÅ MÅLSPRÅKET, SKRIFTLIGT PROV... 36 8.5 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SKRIVPRESTATIONER, LÅNG LÄROKURS... 37 8.6 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR SKRIVPRESTATIONER, MEDELLÅNG OCH KORT LÄROKURS... 38 BILAGOR Svarsblankett för språkproven Rapport om störning under pågående hörförståelseprov eller om defekt inspelning (blankett) Den optiska svarsblanketten. Ifyllningsanvisningar för lärare och examinander.
1 1. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK 1.1 ALLMÄNT OM SPRÅKPROVEN Syftet med språkproven i studentexamen är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen för gymnasiet samt om de har nått den mognad i språkbehärskningen som hör till målen för gymnasieutbildningen (L 766/2004, 18 ). Studentexamen omfattar minst fyra prov, av vilka provet i modersmålet är obligatoriskt för alla. De tre andra obligatoriska proven i sin examen väljer examinanden ut bland följande fyra prov: provet i det andra inhemska språket, provet i ett främmande språk, provet i matematik och provet i realämnena. Utöver de obligatoriska proven kan examinanderna delta i ett eller flera extra prov. (L 766/2004, 18.) I studentexamen får ingå endast ett prov i samma ämne (L 672/2005, 6 ). Språkproven utarbetas enligt de kurser och lärokurser som med stöd av 10 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 ). Antalet kurser anges i statsrådets beslut om timfördelningen och innehållet i kurserna i de grunder för läroplanen som fastställts av Utbildningsstyrelsen. I det andra inhemska språket och i en del av de främmande språken anordnas prov med två olika svårighetsgrader (L 672/2005, 2 ). Oberoende av gymnasiestudierna får en examinand välja svårighetsgrad på provet. Minst ett av de obligatoriska proven i examen skall vara ett sådant mer krävande prov som avses i 2 2 mom. i lagen om anordnande av studentexamen eller provet i modersmålet när det avläggs som provet i det andra inhemska språket (L 672/2005, 6 ). Det mer krävande provet i det andra inhemska språket och i ett främmande språk avser det prov som baserar sig på lärokursen för A-språk, dvs. den lärokurs som börjar i årskurs 1 6 i den grundläggande utbildningen. Språkproven består av två delar: ett hörförståelseprov och ett skriftligt prov (se dock kapitel 2 nedan). För godkänt vitsord i ett prov krävs det att examinanden deltar i både hörförståelseprovet och det skriftliga provet vid samma examenstillfälle. Om en examinand inte har deltagit i båda proven betraktas provet som helhet som avbrutet, och det är då inte möjligt att kompensera det. När en examinand vid något examenstillfälle har utfört bara den ena delen av ett språkprov, antingen hörförståelseprovet eller det skriftliga provet, måste den alltid skriva båda delarna vid omprov. Hörförståelseproven i vårens examen äger rum i mitten av februari och de skriftliga proven under senare delen av mars och förra delen av april. Höstens examen äger i huvudsak rum under senare delen av september. Vid varje examenstillfälle äger proven i hörförståelse rum under tre på varandra följande provdagar. Hörförståelseprovet i ett språk är allt som allt cirka en timme långt. Provtiden för de skriftliga proven i examen är sex timmar, som räknas från det att rektor eller övervakaren av provet har meddelat att provet börjar. En examinand som samma provdag skriver två språkprov enligt den korta lärokursen har sammanlagt åtta timmar på sig att genomföra proven. Vilka typer av provuppgifter som kommer att tillämpas vid respektive examenstillfälle meddelas inte i förväg (se kapitel 4 och 5). Vårens och höstens prov kan vara konstruerade på olika sätt. De anvisningar som examinanderna behöver för att kunna genomföra proven finns i uppgiftshäftet. Anvisningarna måste ovillkorligen följas, vad gäller till exempel svarsspråket.
2 OBS! Dessa föreskrifter gäller proven i det andra inhemska språket och i främmande språk. I det följande benämns de språkprov. I de här föreskrifterna avses med gymnasiets undervisningsspråk svenska eller finska. I fortsättningen talas det bara om undervisningsspråk. 1.2 PROVET I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I det andra inhemska språket, finska eller svenska, ordnas prov med två olika svårighetsgrader (L 672/2005, 2 ). Det ena provet bygger på den långa och det andra på den medellånga lärokursen. Med prov enligt lång lärokurs avses det prov som bygger på lärokursen för det språk som börjar i årskurs 1 6 i den grundläggande utbildningen. (A1 eller A2). Provet enligt lång lärokurs för A-språk är det mera krävande prov som avses i 6 i lagen om anordnande av studentexamen (L 672/2005). Med prov enligt medellång lärokurs avses det prov som bygger på den lärokurs som börjar i årskurs 7 i den grundläggande utbildningen. (B1). En examinand får välja svårighetsgrad på provet, oberoende av vilken kurs den har läst på gymnasiet. I stället för provet i det andra inhemska språket kan en examinand välja att skriva modersmålsprovet i detta språk (L 672/2005, 6 ). Det betyder att till exempel en tvåspråkig examinand som skriver sitt modersmålsprov på svenska kan ersätta provet i det andra inhemska språket med modersmålsprovet på finska. Det är ett förfarande som förutsätter att studentexamen sprids över flera examenstillfällen eftersom modersmålsproven i svenska och finska skrivs samma dag. En examinand kan inte ta med både modersmålsprovet och provet i det andra inhemska språket i sin examen, när proven skrivs på ett och samma språk. Det står examinanden fritt att senare komplettera sin examen med det ena eller det andra provet. En examinand som valt att skriva modersmålsprovet i stället för provet i det andra inhemska språket och blivit underkänd, får om den så önskar göra om det underkända provet genom att skriva provet i det andra inhemska språket på samma språk som modersmålsprovet. En examinand som skriver sitt modersmålsprov på samiska kan som andra inhemska språk skriva antingen finska eller svenska. I stället för provet i det andra inhemska språket kan examinanden alternativt skriva modersmålsprovet på finska eller på svenska. 1.3 PROVET I FRÄMMANDE SPRÅK Studentexamensnämnden beslutar i vilka främmande språk prov ordnas och i vilka språk prov med två olika svårighetsgrader ordnas (L 672/2005, 2 ). Provet i främmande språk har olika svårighetsgrad och bygger på den långa respektive korta lärokursen i engelska, franska, ryska, spanska och tyska. Med prov enligt lång lärokurs avses det prov som bygger på lärokursen för ett språk som börjar i årskurs 1 6 i den grundläggande utbildningen (A1 eller A2). Bara ett prov som bygger på lång lärokurs (A-språk) motsvarar det mer krävande prov som avses i 6 i lagen om anordnande av studentexamen (L 672/2005).
3 Prov enligt kort lärokurs i främmande språk arrangeras i följande språk: engelska, tyska, franska, ryska, enaresamiska, skoltsamiska, nordsamiska, latin, spanska, italienska och portugisiska. Den korta lärokursen för främmande språk innehåller bara fördjupade kurser, några obligatoriska kurser definierade på riksnivå finns inte. Eftersom kravnivån för korta språk ändå är definierad i Grunderna för gymnasiets läroplan, är det målbeskrivningen för och de åtta kurserna i B3-språket som ligger till grund för provet. I latin anordnas prov på två nivåer, ett som motsvarar den längre och ett den korta lärokursen. Det mer krävande provet i latin bygger på den lärokurs som börjar i årskurs 7 i den grundläggande utbildningen. Det motsvarar därmed inte det mer krävande prov som avses i 12 i studentexamensförordningen och som bygger på lärokursen för A-språk. Båda proven i latin äger rum samma dag som provet enligt kort lärokurs i främmande språk. 1.4 RÄTTEN ATT SKRIVA PROVET I DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH I FRÄMMANDE SPRÅK En examinands examen får innehålla bara ett obligatoriskt prov i främmande språk (kort eller lång lärokurs; L 766/2004, 18 ). Vid ett och samma examenstillfälle får en examinand skriva bara ett prov i främmande språk baserat på lång lärokurs. Önskar examinanden skriva fler än ett främmande språk enligt lång lärokurs, måste proven skrivas vid skilda examenstillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle har examinanden däremot rätt att skriva två prov enligt kort lärokurs. En examinand som samma provdag skriver två språkprov får använda allt som allt åtta timmar till att genomföra proven. En studerande har rätt att delta i provet i det andra inhemska språket enligt lång eller medellång lärokurs och i ett prov i ett främmande språk enligt lång lärokurs, när den studerande före provet har läst åtminstone de obligatoriska kurserna i det ämne som provet gäller, enligt den timfördelning som avses i 10 i gymnasielagen (lång lärokurs 6 kurser, medellång lärokurs 5 kurser; L 672/2005, 4 ). En studerande har rätt att delta i ett prov baserat på den korta lärokursen i främmande språk, när den studerande har läst minst tre gymnasiekurser i språket i fråga (L 672/2005, 4 ). En examinand har rätt att välja provnivå, oberoende av vilken lärokurs för språket i fråga examinanden har läst på gymnasiet. Rektor kan av särskilda skäl ge också en studerande som inte har läst de kurser som nämns i tredje och femte stycket i detta avsnitt rätt att skriva ett prov i examen, men som annars kan anses ha tillräckliga förutsättningar att klara provet (L 672/2005, 4 ). Detta kan gälla till exempel personer som har lärt sig något språk utomlands eller som lider av någon långvarig sjukdom som har hindrat dem från att läsa kurserna. Det nivåval som en examinand gör när den anmäler sig till examen är bindande: det går inte att byta nivå på ett godkänt språkprov i examen. Har en examinand fått underkänt på ett obligatoriskt prov, får examinanden göra om det underkända provet genom att skriva ett prov på en annan nivå i samma läroämne. Ett villkor för ett sådant nivåbyte är att examinanden har åtminstone ett prov på den mer krävande nivån bland de obligatoriska proven i sin examen. Också valet av ett prov som obligatoriskt eller extra prov är bindande för examinanden för hela examen (L 672/2005, 5 ; F 915/2005, 4.). Om en person som har anmält sig till ett prov uteblir från provet eller inte lämnar in en provprestation för bedömning, betraktas provet som avbrutet och underkänt (L 672/2005, 10 ). En person som har avlagt examen kan senare komplettera sin examen med ett prov på den mer krävande eller den lättare nivån, också i ett språk som redan ingår i examen (L 672/2005, 9 ).
4 2. SPRÅKFÄRDIGHETSBEGREPPET I STUDENTEXAMEN OCH FÄRDIGHETSNIVÅERNA FÖR SPRÅKUNDERVISNINGEN Språkproven i studentexamen bygger på Grunderna för gymnasiets läroplan 1. Proven utarbetas på grundval av den kommunikativa kompetensen sådan den definieras i Europarådets ramverk för språk: inlärning, undervisning, bedömning (CEFR) 2. Språkfärdighet består enligt den definitionen av både kunskap om språket och färdighet att använda det. Språkfärdigheten mäts i språksituationer som anges i läroplanen. Proven mäter både reception (hör- och läsförståelse) och kommunikativ produktion (strukturer och ordförråd, skriftlig framställning). Muntlig framställning och interaktion mäts inte i språkproven i studentexamen. Provtexterna, de som ska läsas lika väl som de som ska avlyssnas, är valda så att de representerar olika temaområden och ämnesområden i enlighet med läroplanen för respektive språk. De enskilda provuppgifterna är i sin tur konstruerade så att de så fullständigt som möjligt ska mäta olika kommunikativa funktioner. Proven i kort portugisiska, latin, enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska mäter inte hörförståelse. Grunderna för gymnasiets läroplan ställer upp färdighetsnivåerna för lärokurser av olika omfattning i enskilda språk. Nivåskalan i grunderna för läroplanen är en finländsk tillämpning av de färdighetsnivåer som anges i det europeiska ramverket. Följande tabell är utarbetad efter Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. 1 Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning för unga. Utbildningsstyrelsens föreskrift 33/011/2003. Ändring av Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning för unga 2003 (kurs i muntlig språkfärdighet). Utbildningsstyrelsens föreskrift 10/011/2009. 2 The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment. Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Eurooppalainen viitekehys. Kielten oppimisen, opettamisen ja arvioinnin yhteinen eurooppalainen viitekehys. Suomentaneet Irma Huttunen ja Hanna Jaakkola 2003, WSOY Helsinki.
5 Färdighetsnivåer för språkundervisningen enligt Grunderna för gymnasiets läroplan A = Lärokurs som börjar i årskurs 1 6 i den grundläggande utbildningen. B1, B2 = Lärokurs som börjar i årskurs 7 9 i den grundläggande utbildningen. B3 = Lärokurs som börjar på gymnasiet. Lång lärokurs Språk och lärokurs Hörförståelse Läsförståelse Skriftlig framställning Andra inhemska A: B2.1 B2.1 B1.2 B1.2 finska och svenska Engelska A B2.1 B2.1 B2.1 B2.1 Övriga språk A: franska, ryska, spanska, tyska B1.1 B1.2 B1.2 B1.1 B1.2 B1.1 Muntlig framställning Medellång lärokurs Språk och lärokurs Hörförståelse Läsförståelse Skriftlig framställning Andra inhemska B1: B1.2 B1.2 B1.1 B1.1 finska och svenska Engelska B1 B1.2 B1.2 B1.2 B1.2 Muntlig framställning Kort lärokurs Språk och lärokurs Hörförståelse Läsförståelse Skriftlig framställning Engelska B2 B1.1 B1.1 B1.1 B1.1 Övriga språk B2: franska, italienska, portugisiska, ryska, spanska, tyska latin, enaresamiska, nordsamiska, skoltsamiska Muntlig framställning A2.2 A2.2 B1.1 A2.1 A2.2 A2.1 A2.2 icke definierad nivå icke definierad nivå icke definierad nivå Engelska B3 B1.1 B1.1 B1.1 A2.2 Övriga språk B3: franska, italienska, portugisiska, ryska, spanska, tyska latin, enaresamiska, nordsamiska, skoltsamiska A2.1 A2.2 A2.1 A2.2 A1.3 A2.1 A2.1 icke definierad nivå icke definierad nivå icke definierad nivå icke definierad nivå icke definierad nivå
6 3. GENOMFÖRANDET AV SPRÅKPROV 3.1 PROVPAPPER OCH ÖVERVAKARENS UPPGIFTER När provet börjar måste den närvarande övervakaren ovillkorligen kontrollera att en examinand skriver provet på den nivå den har anmält sig till. Gymnasiet ansvarar för att examinanderna känner till både gymnasiets nummer och sitt eget examinandnummer. Övervakarna ska kontrollera att varje examinand, när provet börjar, får ett nytt, oanvänt uppgiftshäfte. De anvisningar som examinanderna behöver för att kunna genomföra proven finns i uppgiftshäftet. Anvisningarna måste ovillkorligen följas, vad gäller till exempel svarsspråket. Gymnasiet ska förse varje examinand med en optisk svarsblankett, ett exemplar av svarsblanketten för språkproven och konceptpapper (A3 vikt) (se närmare avsnitt 3.2.1 och 3.3.1). På alla provpapper (också de optiska svarsblanketterna) som skickas till nämnden ska det finnas gymnasiets namn, antingen tryckt eller stämplat, gymnasiets och examinandens nummer samt examinandens namnteckning och fullständiga namn. På de optiska svarsblanketterna ska examinanden föra in samma uppgifter genom att dels skriva, dels svärta motsvarande ringar. Med hjälp av ringarna sparar den optiska läsaren uppgifterna i studentexamensregistret. Provnivån, som ska svärtas på den optiska svarsblanketten, står angiven på titelbladet till uppgiftshäftet. (Se bilaga med anvisningar för ifyllningen av den optiska blanketten.) För att säkra en rättvis bedömning av de öppna frågorna och andra produktiva uppgifter ska gymnasierna som svarsblankett använda en kopia av nämndens svarsblankett för språkproven. På kopian ska examinanden skriva sitt svar enligt anvisningarna i häftet. För att garantera en rättvis bedömning är det vid kopieringen inte tillåtet för gymnasierna att vare sig förstora eller förminska blanketten. Gymnasierna har inte heller rätt att använda blanketter som de själva har utformat. Blanketten kan skrivas ut på studentexamensnämndens webbplats, www.ylioppilastutkinto.fi. Provprestationerna ska vara snyggt, tydligt och entydigt skrivna med blyerts-, bläck- eller kulspetspenna, förutom de optiska svarsblanketterna som får fyllas i bara med en mjuk blyertspenna. När blyertspenna används får skriften inte bli för svag; en lämplig blyertspenna är HB eller nr 2. En kulspetspenna ska för sin del ge en jämn och fläckfri skrift. En provprestation blir inte underkänd på grund av en dålig handstil, men en otydlig skrift tolkas efter det sämsta alternativet (till exempel begynnelsebokstäver och ändelser). Det tjänar alltså ingenting till att använda enbart stora bokstäver. Under hörförståelseprovet får examinanderna göra anteckningar, också i uppgiftshäftet om de så vill. Examinanderna ska stryka över de papper som de använt som koncept för sin prestation. Examinanderna får inte ha med sig mobiltelefoner eller andra elektroniska apparater i provsalen. I varje provsal får en av övervakarna ha mobiltelefon. Övervakaren ska dock se till att telefonen är avstängd eller på ljudlöst läge. Om en övervakare har tillgång till mobiltelefon under ett hörförståelseprov, måste den ovillkorligen vara avstängd för att inte ge upphov till störningar i avlyssningsapparaturen. Övervakarna ska föra protokoll där de antecknar frånvarande examinander och alla omständigheter som kan tänkas inverka på provets gång samt tiden när provet börjar och slutar. När provet väl har börjat får den som övervakar provet inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanderna löser uppgifterna enligt anvisningarna. För den enskilde examinandens del anses provet vara avslutat när examinanden lämnar in svarspapperet till den som övervakar provet. Den övervakare som tar emot provet får då inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har löst uppgifterna enligt anvisningarna. När provet är slut får övervakaren inte ge svarsblanketterna tillbaka till eller ens visa dem för examinanderna.
7 Gymnasiet ska ha en räddningsplan för eventuella oförutsedda händelser, exempelvis brandlarm. Planen ska också ta hänsyn till eventuella risksituationer som kan uppstå medan studentexamensprov pågår. Räddningsplanen ska beakta åtminstone följande: 1) utrymning och samlingsplats 2) reservlokal där provet kan fortsätta 3) hur uppgifts- och prestationspapperen ska flyttas till reservlokalen 4) åtgärder för att säkerställa att examinanderna inte pratar med varandra 5) kommunikation med studentexamensnämnden 6) att tidpunkten för när provet avbröts och återupptogs ska antecknas 7) tillgång till mat 8) rapportering i efterhand till studentexamensnämnden. 3.2 HÖRFÖRSTÅELSEPROV 3.2.1 PROVTILLFÄLLE: FÖRBEREDELSER OCH FÖRLOPP Studentexamensnämnden meddelar en tidsplan för utskicket av materialet till gymnasierna. För hörförståelsens del handlar det om beställda inspelningar, provhäften och optiska svarsblanketter. För hörförståelseprovet framställer nämnden inspelningar i form av cd-skivor. Gymnasiet får beställa bara en inspelning per 30 elever. Behövs fler inspelningar, ska gymnasiet på beställningsblanketten motivera den extra beställningen. Gymnasiet ska i god tid före examen kontrollera att avlyssningsapparaturen fungerar och vid behov utföra service på den. Dessutom måste avlyssningsapparaturen testas före varje hörförståelseprov, exempelvis med en cd-skiva från det föregående provet. Om examinanderna använder trådlösa hörlurar, måste gymnasiet före varje provdag med hörförståelseprov försäkra sig om att batterierna är uppladdade. Observera att cd-skivor ska hanteras med försiktighet eftersom bland annat fingeravtryck, skråmor och repor kan störa uppspelningen. Provet arrangeras på en dag och ett klockslag som bestäms av nämnden. Gymnasierna har rätt att avvika från det angivna klockslaget +/- 15 minuter, utom när det är fråga om ett prov som börjar kl. 8.30 9.00. På provdagen för språkprov enligt lång lärokurs ska de två hörförståelseprov som anordnas sist och pågår samtidigt inledas senast kl. 15.15. På provdagen för språkprov enligt kort lärokurs ska det sista hörförståelseprovet inledas senast kl. 15.30. Den normala längden på en inspelning är 45 minuter. För hela hörförståelseprovet ska gymnasiet reservera ca 1 timme. Om dagens första hörförståelseprov arrangeras i grupper efter varandra, måste alla de examinander som har anmält sig till provet infinna sig i gymnasiet före en viss tid som meddelas av rektor, dock senast klockan 9. Examinanderna inväntar under övervakning den egna gruppens tur att genomföra provet. Det är absolut förbjudet att ha med sig mobiltelefoner eller andra elektroniska apparater i provsalen. För att undvika tekniska störningar måste de lämnas utanför provsalen. Förbudet gäller både examinander och övervakare. Om det finns bara en övervakare får denne ha med sig mobiltelefon. Avlyssningen av en inspelning måste avbrytas för den tid som övervakaren blir tvungen att använda telefonen. I övrigt ska
8 mobilen vara avstängd. Om gymnasiet måste ordna provet i flera omgångar, får inte heller de examinander som väntar på sin tur ha tillgång till mobil eller andra elektroniska apparater. Hur hörförståelseprov ska startas och avslutas Innan provet börjar ska en optisk svarsblankett, en svarsblankett för språkprovet och konceptpapper finnas på varje examinands avlyssningsplats. 1. Provet börjar med att examinanderna fyller i sina identifikationsuppgifter på svarsblanketterna och provpapperen. Provnivån (lång, medellång eller kort) finns angiven på titelbladet till uppgiftshäftet, och examinanderna ska svärta motsvarande markering på den optiska svarsblanketten. Examinanderna bör fylla i sina egna och provets identifikationsuppgifter på svarsblanketterna innan de lyssnar på inspelningen (se de bifogade anvisningarna för hur den optiska svarsblanketten ska fyllas i). De bör också fylla i identifikationsuppgifterna för svarsblanketten för språkprovet innan själva provet startar. Övervakaren kan gärna påminna om att de ska fylla i namn och examinandnummer plus gymnasiets namn och nummer på varje provpapper som innehåller svar. Det ska de göra vid de punkter som är reserverade för namnuppgifter. 2. Under tiden som examinanderna fyller i identifikationsuppgifterna på svarsblanketterna ska övervakaren ta fram inspelningen ur fodralet och placera den i cd-spelaren. Fodralet är förseglat och försett med ett provsignum. 3. När allt detta är gjort ska rektor eller någon person med fullmakt från rektor öppna det förseglade kuvertet med uppgiftshäftena och kontrollera att upplysningarna på kuvertet stämmer överens med provet (språk, datum, klockslag, provnivå). 4. Häftena delas ut till examinanderna, men de får ännu inte öppna dem. När alla har fått sina uppgiftshäften, svarsblanketter, konceptpapper, pennor (blyertspenna HB eller nr 2) och radergummin, sätter övervakaren i gång cd-spelaren. 5. På inspelningen hörs först en redogörelse för provets förlopp på provspråket. Om hörbarheten kräver att cd-spelarens inställningar justeras, får inspelningen spolas tillbaka till början av redogörelsen. Examinanderna får öppna uppgiftshäftena när presentatören meddelar att provet börjar. 6. Efter avlyssningen har examinanderna åtta minuter på sig att svärta ringarna på den optiska svarsblanketten och kontrollera de produktiva svaren. Under hela den tiden får examinanderna ha uppgiftshäftena framme. De har också rätt att göra anteckningar i häftena. Observera att de måste stryka över de papper som de använt som koncept för svaret. Examinanderna får inte lämna provrummet förrän provtiden har löpt ut. Rektor är skyldig att se till att de berörda lärare som övervakar studentexamensproven är underrättade, om någon examinand har rätt till specialarrangemang med förlängda svarspauser och/eller förlängd tid med sexton minuter i slutet av hörförståelseprovet. 3.2.2 SCHABLONER OCH MANUSKRIPT På examensdagen för respektive språkprov skickar nämnden ut texterna till de produktiva uppgifterna och schablonerna till flervalsuppgifterna. Det bör observeras att de rätta svar som nämnden i det här skedet meddelar är preliminära. När analysen av de enskilda provuppgifterna (den s.k. itemsanalysen) är klar, kan nämnden för vissa frågor godkänna flera svarsalternativ. Nämnden skickar de slutgiltigt godkända svaren på flervalsuppgifterna till gymnasierna tillsammans med resultaten.
9 3.2.3 SPECIALFALL 3.2.3.1 FÖRSENADE EXAMINANDER För en examinand som kommer lite för sent till ett prov i hörförståelse ska gymnasiet, så långt det är möjligt, arrangera provet när en inspelning blir ledig. Först måste gymnasiet ändå ta kontakt med sekreterarna på nämnden för att förvissa sig om att det inte finns någon för nämnden känd orsak som sätter hinder för att ordna ett separat prov. Gymnasiet måste också förvissa sig om att examinanden inte har kunnat hålla kontakt med examinander som redan har genomfört provet vid samma gymnasium eller vid något annat gymnasium. Det kan inte bli något separat prov, om examinanden kommer till gymnasiet så sent att provet redan har hunnit slutföras i något gymnasium. 3.2.3.2 STÖRNINGAR Gymnasiet måste se till att det inte uppstår förutsebara störningar. Sådana är till exempel att skolklockorna ringer eller att det blir oväsen när andra studerande går ut på rast. Så länge proven pågår får gymnasiet inte ge allmän information genom högtalare. Om det under pågående prov händer något överraskande som stör avlyssningen, måste cd-spelaren stoppas tills störningen är över. Examinanderna får inte tala med varandra under avbrottet. Inspelningen får spolas tillbaka till början av det avsnitt där avbrottet skedde. Indelningen i avsnitt framgår av innehållsförteckningen till cd-skivan. Om störningen inträffar under svarspausen, ska inspelningen inte spolas tillbaka alls. Det kan finnas flera skäl att avbryta ett hörförståelseprov: en störning i avlyssningsapparaturen, ett fel i inspelningen, en sjukdomsattack hos en examinand eller en lärare, ett utryckningsfordon som kör förbi med slagna sirener e.d. När provet genomförs i en språkstudio, kan det hända att det är bara en examinand som råkar ut för en störning. I sådana fall ska man försöka undvika att avbryta provet för hela gruppen och i stället göra till exempel på följande sätt: 1) Till provrummet kopplas i förväg en extra högtalare, där den examinand som råkat ut för störningen omedelbart kan fortsätta avlyssningen. 2) Examinanden flyttas till exempel under svarspausen till en annan, ledig avlyssningsplats. 3) Examinanden får fortsätta provet från störningen och framåt, när resten av gruppen är klar med sitt prov. Att avbryta avlyssningen är ofta den lösning som fungerar bäst när det är fler än en examinand som råkar ut för en störning, även om störningen orsakas av en enskild examinand eller en enskild apparat som inte fungerar. I hörförståelseprov gäller det att undvika situationer där någon yttre faktor försämrar examinandernas koncentrationsförmåga eller orsakar ett avbrott i koncentrationen mitt under en sammanhängande del av ett prov. När störningar inträffar rekommenderar nämnden att avlyssningen avbryts och att den fortsätter i enlighet med anvisningarna i första stycket i det här avsnittet. På så sätt har examinanderna möjlighet att koncentrera sig på avlyssningen på nytt. Hur en examinands prestation påverkas av störd koncentration är det svårt att bedöma i efterhand. Om en examinand kräver gottgörelse med hänvisning till störningen, ska både examinanden och gymnasiet ange ett tydligt och detaljerat motiv på nämndens blankett för ändamålet.
10 Rapport om störning under hörförståelseprov eller defekt inspelning Avbrott och åtgärder ska antecknas i protokollet. Rapporten ska göras på nämndens blankett (se bilagan Rapport om störning under pågående hörförståelseprov eller om defekt inspelning). Ange exakt med hjälp av numren på frågorna var under provet avbrottet skedde och vem som berördes. Det ska också framgå om det fanns någon examinand som inte alls kunde höra något visst avsnitt av provet. När rapporten görs, ska också examinanden få ge sina synpunkter på störningen. Examinandens beskrivning av situationen kan fogas till rapporten. Det kan dessutom vara till fördel att bifoga en sittordning med namnet eller examinandnumret på den person som upplevde störningen inskrivet. Gäller rapporten hela gruppen, kan en kopia av deltagarförteckningen till provprotokollet gärna skickas med. Examinanderna i gruppen ska vara klart och tydligt angivna på kopian. Skicka in blanketten till nämnden inom en vecka efter hörförståelseprovet. Därefter behöver kopian inte skickas in till exempel tillsammans med provprestationerna eller som bilaga till protokollet. Blanketten kan skrivas ut på studentexamensnämndens webbplats, www.ylioppilastutkinto.fi. 3.2.3.3 DEFEKT INSPELNING Om det under pågående prov visar sig att inspelningen har fel och brister som påtagligt stör avlyssningen, ska den övervakande läraren avbryta provet. En av övervakarna ska gå ut för att ta reda på om det går att få en felfri inspelning i stället för den defekta. Under tiden och under de åtgärder som följer får examinanderna inte tala med varandra och inte heller lämna sina platser. 1) Om gymnasiet har flera inspelningar av samma prov, gäller det att vänta tills en ny, felfri inspelning fås fram. Under väntetiden får examinanderna inte tala med varandra eller titta i uppgiftshäftet. När en ny inspelning har hämtats och placerats i cd-spelaren går man till väga på följande sätt: a) Om felet fanns i den sammanhängande delen av provet, ska hela den delen avlyssnas på nytt. b) Om felet fanns i den pauserade delen, ska det textavsnittet avlyssnas på nytt. En rapport om vad som har gjorts ska föras in i protokollet, och gymnasiet ska också redovisa för det inträffade på nämndens blankett. 2) Om gymnasiet bara har en defekt inspelning men en reservinspelning finns att få hos arkivgymnasiet (eller på det närmaste gymnasiet), ska provet avbrytas och uppgiftshäftena och svarsblanketterna samlas in. Examinanderna hålls under övervakning så, att de inte har möjlighet att tala med varandra eller ha kontakt med utomstående. När reservinspelningen finns på plats fortsätter provet, enligt 1 a) eller b) beroende på var störningen fanns. En redogörelse för vad som har gjorts ska föras in i protokollet, och gymnasiet ska också redogöra för det inträffade på nämndens blankett. 3) Om det inom rimlig tid inte är möjligt att få fram en felfri inspelning, avlyssnas den defekta inspelningen. Under provets gång ska den övervakande läraren noggrant registrera vilka frågor som berörs av störningarna. Den defekta inspelningen skickas tillsammans med rapporten till nämnden, som bedömer vilken inverkan störningarna kan ha haft på provprestationerna. Av rapporten måste det klart framgå vilka examinander som har berörts av störningen (se 3.2.3.2). Dessutom ska det framgå på vilket ställe störningen funnits och om någon examinand inte alls kunnat höra ett visst ställe. Alla defekta inspelningar måste skickas tillbaka till nämnden. På skrivfodralet antecknas gymnasiets namn och nummer, och en rapport om felen i inspelningen bifogas. Rapporten ska skrivas på nämndens egen blankett (se bilaga Rapport om störning under pågående hörförståelseprov eller om defekt inspelning) och skickas till nämnden i eget kuvert inom en vecka efter hörförståelseprovet. Störningarna behandlas i nämndens utskott för störningar under hörförståelseprovet. Detta sker när resultaten blivit klara.
11 3.3 DET SKRIFTLIGA PROVET 3.3.1 PROVETS FÖRLOPP De uppgiftshäften och optiska svarsblanketter gymnasierna beställt skickar studentexamensnämnden ut enligt det tidsschema den meddelat. För det skriftliga provet i språkprovet ska gymnasiet förse examinanderna med uppgiftshäfte, optisk svarsblankett, ett exemplar av svarsblanketten för språkproven och konceptpapper (vikt A3). Provpapperen ska ha en högermarginal som är bred nog för att ge rum för lärarens och censorns anteckningar. Examinanderna får inte riva sönder eller vika papperen under pågående prov. Övervakarna ska kontrollera att varje examinand, när provet börjar, får ett nytt, oanvänt uppgiftshäfte. De anvisningar som examinanderna behöver för att kunna genomföra proven finns i uppgiftshäftet. Anvisningarna måste ovillkorligen följas, vad gäller till exempel svarsspråket. Det är bäst att den som övervakar provet påminner examinanderna om att de ska skriva sitt namn och examinandnummer samt skolans namn och nummer på varje papper som innehåller svar. Det ska de göra vid de punkter som är reserverade för namnuppgifter. De skriftliga proven i examen måste genomföras inom sex timmar från det att rektor eller övervakaren av provet har meddelat att provet börjar. För examinander som skriver två korta språkprov en och samma dag är provtiden sammanlagt åtta timmar. Inom den tiden måste examinanderna också hinna svärta ringarna på den optiska svarsblanketten. För den enskilde examinandens del anses provet vara avslutat när examinanden lämnar in sina svarspapper till den som övervakar provet, även om provtiden på sex eller åtta timmar ännu inte har löpt ut. Den övervakare som tar emot svarspapperen får inte ge några som helst anvisningar för hur uppgifterna ska utföras eller kontrollera att examinanden har löst uppgifterna enligt anvisningarna. 3.3.2 PROVET I LATIN I prov i latin är det tillåtet att använda följande ordböcker: Streng, Latinalais-suomalainen sanakirja Heikel, Latinalais-suomalainen sanakirja Salmi & Linkomies, Latinalais-suomalainen sanakirja Cavallin, Latinskt skol-lexikon Heikel, Latinsk-svensk ordbok Salonius, Latinsk-svensk ordbok Ahlberg & Lundqvist & Sörbom, Latinsk-svensk ordbok Pitkäranta, Suomi-latina-suomi-sanakirja. De ordböcker som examinanderna tänker använda i provet måste senast dagen före provet lämnas in till granskning hos rektor eller hos någon lärare som rektor har utsett för uppgiften. Examinanderna får sina granskade ordböcker tillbaka när provet börjar. Provprestationerna i latin ska skrivas enligt anvisningarna i uppgiftshäftet.
12 3.3.3 SCHABLONER På examensdagen för varje enskilt språkprov skickar nämnden ut schablonerna till flervalsuppgifterna till gymnasierna. Det bör observeras att de rätta svar som nämnden i det här stadiet ger är preliminära. När analysen av de enskilda provuppgifterna (den s.k. itemsanalysen) är klar, kan det hända att nämnden för en del frågor godkänner flera svarsalternativ. Nämnden skickar de slutgiltigt godkända svaren på flervalsuppgifterna till gymnasierna tillsammans med resultaten. 3.4 BEDÖMNINGEN AV SPRÅKPROV 3.4.1 LÄRARENS BEDÖMNING I hörförståelseprovet av ett språkprov är maximiantalet poäng 90, i den skriftliga delen 209 poäng. Ett språkprov som består av både ett hörförståelseprov och ett skriftligt prov ger således maximalt 299 poäng. Språkprov utan hörförståelseprov ger således maximalt 209 poäng. Prestationerna granskas och bedöms preliminärt av ämnesläraren i den läroanstalt som ger gymnasieutbildningen och slutligt av studentexamensnämnden (L 672/2005, 8 ). Provprestationerna är sekretessbelagda myndighetshandlingar. (Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999, 24 1 mom. punkt 30) Gymnasierna ska hantera provprestationerna så att de under inga omständigheter kan skadas eller hamna hos någon annan än den berörda läraren eller rektor. Provprestationerna får inte kopieras eller visas för någon annan än den berörda läraren eller rektor. När provet är slut får övervakaren inte ge svarsblanketterna tillbaka till eller ens visa dem för examinanderna. Efter provet får varken examinander eller lärare heller göra några som helst rättelser eller tillägg i svaren (genom att till exempel svärta ringar, fält IV på den optiska svarsblanketten). Läraren är däremot skyldig att korrigera och komplettera felaktiga identifikationsuppgifter på alla papper som innehåller provprestationer (fält I III på den optiska svarsblanketten). När detta är gjort ska läraren lämna provprestationerna till rektor. Läraren antecknar det oviktade poängtalet för flervalsuppgifterna på bedömningsblanketten, i enlighet med anvisningarna i uppgiftshäftet. Gymnasiet är skyldigt att ha kvar en kopia av bedömningsblanketten. Om en examinand skriver ett prov i ett främmande språk som inte undervisas i skolan, får provet skickas till nämnden utan preliminär bedömning av de delar som kräver lärares bedömning (L 672/2005, 8 ). I det fallet ska orsaken till den uteblivna bedömningen antecknas på prestationen. Skolans rektor eller någon lärare ska däremot med hjälp av schablonen från nämnden göra en preliminär bedömning av flervalsuppgifterna och anteckna de oviktade poängtalen för respektive delprov på avsedda platser på bedömningsblanketten. Bedömningen av språkproven följer kriterierna för poängsättningen i kapitel 4 och 5. Uppgiftshäftet innehåller upplysningar om poängsättningen av respektive delprov. På bedömningsblanketten noterar läraren det oviktade poängtalet. Halva poäng förekommer inte. Beroende på svårighetsgrad kan nämnden poängsätta uppgifter som ingår i ett och samma prov på olika sätt. Olika poängskalor kan därför tillämpas parallellt i ett prov (4 0, 3 0, 2 0, 1 0), på det sätt som närmare framgår av anvisningarna i uppgiftshäftet. I slutet av
13 uppgiftshäftet ges maximiantalet poäng för provet samt viktningarna (till exempel x 3) och maximiantalet poäng för de enskilda delarna av ett prov. Viktningen görs av nämnden på det sätt som anges i uppgiftshäftet. För markeringen av fel och brister gäller det som anges här och i de följande styckena. Felen ska markeras med en rödpenna som lämnar tydliga och bestående spår, till exempel röda kulspetspennor men inte vanliga röda färgpennor (av trä). Den röda färgen är reserverad för läraren, medan nämndens censorer använder andra färger. På så sätt är det efteråt lätt att se vem som har gjort vilken markering. Vid bedömningen av produktiva svar på målspråket (såsom skrivuppgifter, produktiva svar, sammandrag) ska läraren markera alla fel och brister genom understrykning. Med ett brutet streck markerar läraren ord och uttryck som av stilistiska eller andra skäl passar illa i sammanhanget. Ett felplacerat ord kan läraren markera med en pil, och på platsen för ett ord som saknas en pilspets. (Omflyttningstecken, korrekturtecken eller andra tecken som sträcker sig in på den skrivna raden får inte användas, eftersom de kan vilseleda censorerna.) Marginalen lämnas tom; endast ett frågetecken kan läraren där använda för att visa att något ställe är svårt att förstå. Korrigeringsexempel: Läraren ska markera fel och brister i innehållet även vid bedömningen av produktiva svar på undervisningsspråket. Läraren kan om den så önskar ge en kort motivering till sitt poängtal, genom att använda till exempel uttryck ur bedömningskriterierna. Motiveringen ska då antecknas invid poängtalet. 3.4.2 NÄMNDENS BEDÖMNING För varje examenstillfälle för sig utser studentexamensnämnden en första censor för språkprovet i varje gymnasium. I enlighet med jävsreglerna i reglementet för studentexamensnämnden får en censor som är förordnad av nämnden inte bedöma prestationer från ett gymnasium som censorn står i nära kontakt med på grund av undervisningstjänst eller släktskap e.d. Dessutom utfärdar nämnden anvisningar om bruk av andra och tredje censor.
14 3.5 IFYLLANDE AV BEDÖMNINGSBLANKETTEN OCH INSKICKNING AV PROVPRESTATIONER Alla provprestationer ska skickas till nämnden inom utsatt tid. Bedömningsblanketterna måste vara omsorgsfullt ifyllda. På bilagesidan av bedömningsblanketten ska läraren anteckna vilka läroböcker som har använts, namnet på den lärare som har bedömt prestationen, namnförtydligande och akademisk grad. Om det är flera lärare som har bedömt proven, ska det av förteckningen framgå vilka prov som har bedömts av vilken lärare. Gymnasiet ska göra en anteckning på bilagesidan till bedömningsblanketten, om det inte har gjort någon preliminär bedömning av en examinands prestation på grund av jäv eller för att det inte har någon lärare i ämnet. Om en examinand uteblir från ett prov som den har anmält sig till eller inte lämnar in sin prestation till bedömning, då ska skolan i hörförståelseprovet på bedömningsblanketten skriva bokstavssymbolen K (= keskeyttänyt avbrutit ) på platsen för nämndens bedömning. På bedömningsblanketten för skriftliga prov ska läraren skriva bokstaven K i kolumnen avbrutit. Finns det inget K, kommer det att stå saknas för examinandens uppgifter i resultatförteckningen. Om ett svar är skrivet på ett svarspapper som bryter mot anvisningarna, måste prestationen jämte en förklaring till att fel papper har använts ges in till nämnden. En fritt formulerad förklaring ska ges av både examinanden och läraren. Om examinanden inte har hunnit skriva hela prestationen på rätt svarspapper, ska det papper som har använts som koncept skickas till nämnden jämte förklaring. Förklaringen och prestationen behandlas i ett specialutskott inom nämnden. Fel svarspapper kan ge ett lägre poängtal. Med undantag för ovannämnda situationer ska papper som har använts som koncept för en prestation inte skickas in till nämnden, men med tanke på eventuella förfrågningar är det bäst att de förvaras på gymnasiet i ett års tid. De optiska svarsblanketterna ska alltid skickas in i ett kuvert för sig, inte i samma kuvert som de produktiva svaren och bedömningsblanketten. Svaren på alla produktiva provuppgifter buntas ihop för sig i examinandnummerordning och skickas in i samma kuvert som bedömningsblanketten. (Se närmare rektors minneslista. En minneslista skickas till gymnasierna särskilt för varje examenstillfälle.) På kuvertet antecknas provets namn och nivå samt gymnasiets namn och nummer med stor och tydlig handstil. Gymnasiet ska spara uppgifterna om alla de poäng som lärarna har gett, tills examensresultaten är klara.
15 4. HÖRFÖRSTÅELSEPROVET 4.1 ALLMÄNT OM HÖRFÖRSTÅELSEPROVET Hörförståelseprovet mäter examinandens förmåga att förstå talat språk och att besvara uppgifter av olika slag utifrån det man hört i en avlyssnad text. Texterna representerar olika genrer och varierar i längd. En del av texterna får avlyssnas flera gånger, andra bara en gång. Uppgifterna mäter till exempel förståelsen av huvudtanken/huvudtankarna i en avlyssnad text, förståelsen av viktiga detaljer, exempel etc. i texten, slutledningsförmåga eller förmåga att reagera rätt i givna kommunikationssituationer. I hörförståelseprovet gäller det för examinanderna att lyssna på en inspelad text och besvara frågorna i uppgiftshäftet. Anvisningar för svaren ges både i inspelningen och i uppgiftshäftet. Anvisningarna måste ovillkorligen följas, när det gäller till exempel det språk som frågorna ska besvaras på. I hörförståelseprovet kan följande provtyper förekomma: flervalsuppgifter på målspråket eller på undervisningsspråket öppna frågor på målspråket eller på undervisningsspråket sammanfattning. 4.1.1 FLERVALSUPPGIFTER I flervalsuppgifterna gäller det för examinanderna att välja det alternativ som passar bäst i sammanhanget. Svarsalternativen är tre eller fyra till antalet och ges antingen på målspråket eller på undervisningsspråket (A, B, C eller A, B, C, D). Till varje textavsnitt hör en eller flera uppgifter. Svaren på flervalsuppgifterna ska examinanderna föra in på den optiska svarsblanketten i enlighet med numreringen i uppgiftshäftet (se bilaga med anvisningar för ifyllande av den optiska svarsblanketten). En svärtad ring utgör det definitiva svaret. En ring som lämnats osvärtad tolkas som ett felaktigt svar. BEDÖMNING Läraren ska anteckna det oviktade poängtalet för de rätta svaren på bedömningsblanketten, i enlighet med anvisningarna i uppgiftshäftet. Viktningen görs av nämnden, enligt anvisningarna i uppgiftshäftet. Gymnasiet är skyldigt att ha kvar en kopia av bedömningsblanketten.
16 4.1.2 ÖPPNA FRÅGOR De öppna frågorna ges antingen på undervisningsspråket eller på målspråket. Examinanden ska besvara frågorna på samma språk som de är framställda på, enligt anvisningarna i uppgiftshäftet. Till varje textavsnitt hör en eller flera frågor. Svaren ska vara ledigt skrivna, och längden kan variera från några enstaka ord till ett par meningar. De ska få plats på de två rader som är reserverade för respektive svar på svarsblanketten för språkproven (se avsnitt 3.1). BEDÖMNING För bedömningen av de produktiva svaren i hörförståelseprovet gäller följande poängskalor: Svar på målspråket (3 0) ett svar med korrekt innehåll och utan språkfel som försvårar förståelsen, 3 p. ett svar med korrekt innehåll men med störande språkfel, 2 p. ett svar med brister i innehållet utan störande språkfel, 2 1 p. ett svar med brister i innehållet och språkfel, 1 p. ett svar med fel innehåll (men möjligen korrekt språk), ett svar som är obegripligt på grund av brister i språket, ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p. Svar på målspråket (2 0) ett svar med korrekt innehåll och utan språkfel som försvårar förståelsen, 2 p. ett svar med korrekt innehåll men med störande språkfel, eller ett språkligt korrekt svar som innehåller ett mindre innehållsfel, 1 p. ett svar med fel innehåll (men möjligen korrekt språk), ett svar som är obegripligt på grund av brister i språket, ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p. Svar på målspråket (1 0) ett svar med korrekt innehåll och utan störande språkfel, 1 p. ett svar med fel innehåll (men möjligen korrekt språk), ett svar som är obegripligt på grund av brister i språket, ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p. Svar på undervisningsspråket (3 0) ett svar med korrekt och uttömmande innehåll, 3 p. ett svar som är nästan korrekt men har brister i innehållet, 2 p. ett svar med bara delvis korrekt innehåll, 1 p. ett svar med fel innehåll eller ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p. Svar på undervisningsspråket (2 0) ett svar med korrekt och uttömmande innehåll, 2 p. ett svar med korrekt eller delvis felaktigt innehåll, eller ett svar som innehåller information som är ovidkommande med hänsyn till frågan, 1 p. ett svar med fel innehåll eller ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p. Svar på undervisningsspråket (1 0) ett svar med korrekt och uttömmande svar, 1 p. ett svar med felaktigt innehåll eller ett svar som innehåller bara ovidkommande detaljer med hänsyn till frågan eller inget svar alls, 0 p.