Varagårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varagårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem Läsår: 14/15

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, förskoleklass, fritidshem Ansvariga för planen Charlotta Björklund, rektor Vår vision Ingen enskild person eller grupp ska utsättas för kränkningar eller diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla vuxna på Varagårdsskolan ska vara goda förebilder genom sitt förhållningssätt och bemötande. Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-09-30 Läsår Elevernas delaktighet Varje klass har diskuterat Likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna har varit delaktiga i att ta fram ordningsregler och skolgårdsregler. Dessa har fastställts på elevrådets möten under höstterminen. Eleverna har fyllt i en trivselenkät under vårterminen samt deltagit i utvärderingar kring otrygga platser i skolan och på skolgården. Resultaten av dessa ligger till grund för kommande mål och åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har möjlighet att läsa och lämna synpunkter på planen. Planen finns på skolans hemsida och på Fronter. Vårdnadshavarna har under våren fyllt i Qualis-enkät. Resultaten har presenterats för vårdnadshavarna och ligger till grund för kommande mål och åtgärder. Personalens delaktighet Personalen har under vårterminen utvärderat sitt arbete med planen genom att göra en kartläggning i klasserna och arbetslagen. Resultaten har diskuterats på arbetslagsmöten. Medlemmarna i antimobbinggruppen påbörjade i april en utbildning i värdegrund och likabehandling vid Kristianstad högskola. I augusti hade personalen en kompetensutvecklingsdag kring värdegrund och likabehandling där de kursansvariga från Kristianstads högskola föreläste i ämnet. Därefter har personalen arbetat i grupper vid två tillfällen kring frågeställningar i arbetet med planen. Under dessa tillfällen har även föreläsning kring hbtq ingått. Personalen har utifrån ovanstående arbetat med att ta fram mål, förebyggande och främjande insatser samt sätt att utvärdera planen. Förankring av planen

När planen fastställes går rektor igenom planen vid en personalkonferens med samtlig personal. Därefter ansvarar personalen för att förankra planen hos eleverna på klassrådstid. Rektor går igenom planen på elevrådet samt skolsamrådet. Planen läggs dessutom ut på skolans hemsida och Fronter.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats med hjälp av Qualis-enkät, trivselenkät och kartläggning på klassnivå och arbetslagsnivå samt i elevhälsoteamet. Vårdnadshavare, elever och personal har besvarat Qualisenkät. Elever har besvarat trivselenkät. Personal har diskuterat i arbetslag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, vårdnadshavare, personal och elever på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Qualis-enkäten visar att elever upplever att inte all personal agerar och reagerar vid kränkningar och diskriminering. Incidenter följs inte alltid upp och dokumenteras. Alla elever upplever inte att det finns vuxna att vända sig till när man blivit utsatt. Alla elever upplever inte heller att de blir lyssnade på. Alla elever upplever inte att personalen har samma förhållningssätt. Det finns flera platser på skolan som upplevs som otrygga, exempelvis kapprum, toaletterna, omklädningsrum, kön till matsalen. Alla elever upplever inte att de har arbetsro. Alla elever upplever heller inte att de får vara med i lekar och andra aktiviteter. Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-15 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen utvärderas genom Qualis-enkät för elever, personal och vårdnadshavare. Trivselenkät för eleverna. Elevhearing F-6 i oktober 2014 samt april 2015. Elevhearing på fritidshemmet vårterminen 2015. Arbetslagsutvärdering och utvärdering i elevhälsoteamet. Rektor analyserar resultatet. Elevvård och planen ska vara en stående punkt på arbetslagsmötena under läsåret. Ansvarig för att årets plan utvärderas Charlotta Björklund

Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön och ålder. Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande över verksamheten och lika stort talutrymme. Uppföljning: genom elevhearing i april 2015. Utvärdering i fritidshemmet. Insats I undervisningen kan man exempelvis genomföra talrundor, vilket gynnar de tystlåtna. Pedagogerna observerar varandra under lektionstid. På fritidshemmet ska personalen medvetet arbeta för att pojkar och flickor ägnar sig åt samma aktiviteter. Rummen och aktiviteterna på fritidshemmet ska inte kunna förknippas med specifikt kön. Fritidshemmet ska planera de rumsbundna aktiviteterna så att de lockar alla. Vid inköp av material ska personalen tänka på att inte köpa stereotypiska könsbundna leksaker. Ansvarig Undervisande pedagoger Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Namn Främjande likabehandling oavsett religion eller etnisk tillhörighet. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Mål: Alla elever ska behandlas lika oavsett etnisk bakgrund, religion eller trosuppfattning. Uppföljning: genom utvecklingssamtal och andra samtal med personal och elever, elevhearing och trivselenkät. Insats Vi uppmärksammar elevernas traditioner och inkluderar deras etniska bakgrund i det vardagliga arbetet. Vi arbetar med världsreligionerna och betonar det gemensamma och likheterna. Vi

arbetar för att öka kunskaperna och minska fördomarna hos eleverna om olika religioner, etniska grupper och trosuppfattningar. I skolans biblioteket ska skönlitteratur från olika världsdelar finnas. Ansvarig Undervisande pedagog Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Namn Främja arbetet med funktionsnedsättning. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Mål: Alla elever oavsett funktionsnedsättning ska kunna ta del av skolans och fritidshemmets samtliga aktiviteter. Uppföljning: Riskanalyser som skrivs vid utflykter, handledningssamtal med specialpedagog. Utvecklingssamtal, elevhearing, elevråd och andra dagliga samtal. Utvärdering på fritidshemmet. Insats Lärarna skriver lokala pedagogiska planeringar. I dessa planerar lärarna aktiviteter som kan genomföras av samtliga elever. Alla elever måste inte uppnå alla mål på samma sätt utan läraren ska individualisera. Alla lärare får regelbunden handledning av specialpedagog. Aktiviteterna på fritidshemmet ska planeras så att alla elever kan delta. Ansvarig Undervisande pedagoger. Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Namn Främja arbetet mot kränkande behandling. Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling Mål och uppföljning Mål: Eleverna ska känna sig trygga och trivas i skolan. Uppföljning: Klassråd, elevråd, elevhearing, trivselenkät och Qualis-enkät som genomförs i skolan och på fritidshemmet. Insats Ta fram nya ordningsregler tillsammans med eleverna. Diskutera ordningsreglerna och likabehandlingsplanen regelbundet i personalgruppen och klasserna. Tillsynsschemat ses över där det tydliggörs var tillsynen ska ske. Vid utsatta områden på skolan ska tillsyn prioriteras, exempelvis fotbollsplan och kapprum. Organiserad rastverksamhet införs under höstterminen för elever i några årskurser under några dagar i veckan. Pedagoger ansvarar för att eleverna ska ha fasta platser i matkö och vid matbordet i matsalen. Personal med tillsyn i matsalen ansvarar för att eleverna lämnar matsalen i rätt tid. I klasserna, exempelvis under klassråd, förs regelbundna samtal om värdegrund och kamratrelationer. Personalen arbetar aktivt för att eleverna ska utveckla förmågan att samarbeta med varandra. Pedagogerna problematiserar händelser tillsammans med eleverna för att elevernas förståelse och förmåga att hantera konflikter ska öka. Personalen ska arbeta utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt och vara goda förebilder. Alla vuxna i skolan ska alltid reagera och agera vid kränkande behandling. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Mål: Alla elever ska behandlas lika oavsett sexuell läggning. Uppföljning: Klassråd, elevråd och elevhearing. Insats Skolan arbetar för ökad förståelse och tolerans gällande olika könsidentiteter och sexuell läggning. Genom diskussioner, värderingsövningar och analyser av fördomar lär sig eleverna att hantera och respektera olikheter. All personal får föreläsning i hbtq-frågor. Filmer, skönlitterära texter och annat aktuellt material från media används i förebyggande syfte. Personal är observanta på

eventuella ryktesspridningar och verbala kränkningar. Skolan använder i hög grad ordet partner istället för pojk- och flickvän. Ansvarig All personal. Datum när det ska vara klart 2015-06-15

Kartläggning Kartläggningsmetoder Elever, personal och föräldrar har besvarat Qualis-enkät. Eleverna har besvarat trivselenkät. Antimobbingteamets insatser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har genomfört trivselenkät och Qualis-enkät. Eleverna har utvärderat likabehandlingsplanen och ordningsreglerna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har tillsammans med rektor arbetat två dagar med likabehandlingsarbete. Personalen har fått flera föreläsningar i ämnet samt deltagit aktivt i framtagande av planen. Resultat och analys Eleverna har pekat ut platser där de känner sig otrygga. - På fotbollsplanen. - I matkön och i matsalen. - Vid gungan och klätterställningen. - Under taket vid Solrosens förskola. - På vintern kastar många snöbollar, även på de platser där eleverna inte får kasta. - Vid king-rutorna. - I kapprummen. - Eleverna upplever bristande arbetsro i framförallt praktisk-estetiska ämnen. - Eleverna upplever inte att alla vuxna agerar mot kränkande behandling och har samma förhållningssätt.

Förebyggande åtgärder Namn Motverka osäkra platser Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål:Att alla elever ska uppleva att de är trygga i skolan och på fritidshemmet. Uppföljning: Trivselenkät, Qualis-enkät, elevhearing, på klassråd och elevråd. Åtgärd Tillsynsschemat utformas så att den personal som har tillsyn har ett bestämt ansvarsområde utifrån den kartläggning som gjorts. Personal med tillsyn bär reflexväst. Under höstterminen införs organiserad rastverksamhet för några årskurser. Skolsköterskan ska ha sina arbetstider uppsatta så att de tydligt syns. Alla elever ska ha en bestämd plats att hänga sina ytterkläder på i kapprummet. Klasserna ska ha bestämda platser i matsalen och i matkön. Se över låsen på toaletterna i omklädningsrummen så att alla går att låsa. Pedagogerna pratar med eleverna om att inte rycka i toalettdörren när den är låst. Det ska alltid finnas en ansvarig pedagog i direkt anslutning till omklädningsrummen före och efter idrottslektionen. Personalen på fritidshemmet ska se över fritidsreglerna tillsammans med barnen och förtydliga vilka områden fritidsbarnen får vistas på. Personalen på fritidshemmet fördelar sig på områden utomhus och inomhus där barnen befinner sig. Reglerna kommuniceras till barn och vårdnadshavare. Reglerna sätts upp i lokalerna. Motivera åtgärd I kartläggningen framkommer det att många känner otrygghet och att det ofta blir konflikter vid vissa områden på skolgården och i vissa utrymmen inomhus. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15 Namn Språkbruk och bemötande Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål: Att ingen elev ska uppleva sig kränkt eller utsatt. Uppföljning: Trivselenkät, Qualis-enkät, utvecklingssamtal, elevhearing och på klassråd och elevråd. Åtgärd Alla vuxna reagerar och agerar alltid vid olämpligt språkbruk och bemötande mellan elever eller elever och vuxna. Motivera åtgärd I kartläggningen har det framkommit att många elever upplever att det förekommer "hårt" språk och bemötande mellan elever och mellan elever och personal. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2015-06-15

Rutiner för akuta situationer Policy Varagårdsskolans personal tolererar inga former av kränkande behandling. Alla människor har lika värde och har rätt till att bli behandlade på lika villkor. Ingen i skolan ska riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi accepterar och respekterar olikheter och olika åsikter. Ingen enskild person eller grupp ska utsättas för kränkningar eller diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla vuxna på Varagårdsskolan ska vara goda förebilder genom ett professionellt förhållningssätt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Organiserat tillsynsschema utifrån kartläggning. Arbetslagens dagordning har elevvård som en stående punkt. Alla pedagoger och elevassistenter har regelbunden handledning av specialpedagog. Antimobbingteamet träffas varje vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Alla vuxna i skolan. Kontaktläraren har det övergripande ansvaret för sin klass. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever I direkt anslutning till händelsen ha samtal med samtliga inblandade. Vårdnadshavare informeras och kränkningsanmälan görs. Utifrån vad utredning visar vidtas insatser för att förhindra fortsatta kränkningar. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal I direkt anslutning till händelsen ha samtal med samtliga inblandade. Kränkningsanmälan görs. Personal har ytterligare samtal med rektor och facklig företrädare. Efter utredning vidtas insatser för att förhindra fortsatta kränkningar. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal två till fyra veckor efter händelse. Därefter beslutas om vidare insatser. Rutiner för dokumentation Alla samtal dokumenteras av den person som haft samtalet. Anmälan till antimobbingteamet görs skriftligt. Kränkningsanmälan görs på särskild blankett. All dokumentation sparas på skolan i arkivskåp. Ansvarsförhållande Den som först får reda på eller bevittnar en händelse ansvarar för att anmäla händelsen till rektor eller av rektor utsedd person. Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas skyndsamt. Utredningen kan genomföras av person som utses av rektor. Rektor anmäler kränkningar till huvudmannen.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]