TAK Tips vid rengöring, renovering eller omläggning av tak

Rådgivningsavdelningen informerar om TAK Tips vid rengöring, renovering eller omläggning av tak Villaägarnas Riksförbund 2013 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas jurister eller behörig firmatecknare för Villaägarna är strängt förbjudet. Informationsmaterialet är endast avsett att fungera som generell vägledning. För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 1.1 Lagar, förordningar och regler... 3 2. VAL AV ÅTGÄRD... 4 2.1 Vad är tillståndet?... 4 2.2 Kontroll eller besiktning?... 4 2.3 Vem ska utföra arbetet?... 4 2.4 Kontroll av utfört arbete... 5 3. ÅTGÄRDER... 6 3.1 Ny kunskap... 6 3.2 Rengöra taket... 6 3.4. Renovera taket... 7 4. TAKETS UPPBYGGNAD... 8 4.1 Takstolarna... 8 4.2 Underlagstaket... 8 4.3 Ytskiktet... 9 5. PLÅTARBETEN... 11 5.1 Plåtgarneringar... 11 5.2 Plåt på nytt tak... 11 6. TAKSÄKERHET... 12 7. ARBETSMILJÖ- SÄKERHET VID UTFÖRANDE... 13 7.1 Arbetsmiljöansvaret... 13 7.1 Dokumentation för framtida arbeten... 13 7.2 Ställning... 13 7.3 Väderskydd... 13 7.4 Rivning... 14 7.5 Materialhantering... 14 7.6 Skyddsutrustning... 14 8. TAKTYPER... 15 Villaägarnas Riksförbund 2013 2

1. INLEDNING Står du inför att rengöra, renovera eller byta ditt tak? Hur är takets kondition? Vem ska utföra arbetet? Behöver du hjälp med att besiktiga det? Många goda råd ges från olika håll om vad som måste eller borde göras. Denna skrift är tänkt att hjälpa dig att ta rätt beslut om vad som behöver göras. Skriften behandlar vanligt förekommande taktyper och de vanligaste ytskikten att täcka taket med. Det kan vara papp, lertegelpannor, betongpannor, skiffer och olika typer av plåtbeläggningar. Skriften behandlar inte andra ytskikt som finns och som kan vara ett alternativ vid byte. De är torv-, vass-, halm- och spåntak och gröna tak med växter på. Skriften behandlar inte heller det rent praktiska såsom material- och arbetsanvisningar, eftersom de flesta leverantörer och tillverkare redan har egna utförliga handledningar. Ofta är det dessutom ett krav att du följer dessa för att garantin som de lämnar på sin produkt ska gälla. 1.1 Lagar, förordningar och regler Det som styr byggande är lagar och förordningar och föreskrifter. För att uppfylla kraven i dessa skapar branschorganisationer egna regler och utöver dessa finns även byggbranschens allmänna material- och arbetsanvisningar, AMA. De som är verksamma i branschen ska känna till det som styr deras arbete. Det ska du kunna förutsätta som privatperson. Om du inte har sakkunskap inom ett område är vårt råd att du tar hjälp av sakkunniga. Villaägarnas Riksförbund 2013 3

2. VAL AV ÅTGÄRD 2.1 Vad är tillståndet? Ett väl fungerande tak är ett tak som är rätt och riktigt lagt och som får regelbundet underhåll. Det är din bästa försäkring mot oväntade och onödiga utgifter. Om underhållet är eftersatt eller inte utförts alls, är det svårt att veta vad som egentligen behövs göras. Räcker det med att tvätta taket? Behöver påväxt tas bort? Är pannor skadade och behöver några eller alla ersättas? Är läkten som bär upp pannorna skadad? Är ytpappen hel och utan synliga skador? Är underlagspappen gammal och uttjänt? Är underlagstaket friskt eller skadat? Kan plåtarna målas om eller behöver de bytas? 2.2 Kontroll eller besiktning? För att ta reda på vilket tillstånd taket är i, bör du undersöka taket. Antingen gör du en kontroll själv eller så anlitar du en oberoende sakkunnig för ett utlåtande. En besiktningsman är en sakkunnig som kan hjälpa dig med en oberoende besiktning. Du kan även höra dig för med hantverkare, men det finns alltid en risk att de tar i för att få mer att göra. Besiktningsmän hittar du på: http://www.sbr.se/ 2.3 Vem ska utföra arbetet? Arbetet bör delas upp i flera delar. Den första delen är att planera eller projektera vad som ska göras och hur det ska göras. Den andra delen är det fysiska arbetet. Alternativ 1 Det finns sakkunniga som arbetar med projektering och de kan hjälpa till med handlingar som beskrivning, mängdförteckning och ritningar. Handlingarna är sedan det underlag du behöver för att kunna få in offerter från hantverkare som ska utföra arbetet. Om hantverkaren får dessa underlag är det större chans att du får en offert och att offerten är genomarbetad. Om du lämnar båda momenten till hantverkaren kan du få olika förslag på material och utförande från de olika hantverkarna. Det gör offerterna svårare att bedöma. Det finns också en större risk att utförandet inte uppfyller lagens krav på fuktsäkerhet som införts. Hantverkaren har dessutom ett arbetsmoment som han inte får betalt för och det kan ibland resultera i mindre genomarbetade och alltför högt prissatta offerter. Alternativ 2 Anlita en entreprenör som tar hela ansvaret för det arbete som du behöver hjälp med. Innan du anlitar hantverkare råder vi dig att läsa infoskriften Checklista för dig som anlitar hantverkare. Du hittar den på Villaägarnas hemsida. Villaägarnas Riksförbund 2013 4

Alternativ 3 Utför arbetet själv. Om du tänker utföra arbetet själv tar du själv ansvar för att allt blir rätt. Det innebär att lagar och regler följs och att arbetena görs fackmannamässigt. Fackmannamässigt blir arbetena om du följer de anvisningar som tillverkarna har för sina produkter. Det som kan vara utmanande är istället valet av produkt. För din egen skull bör du också följa de regler om arbetsmiljö som gäller företag. De finns för att skydda dig som utför arbetena. Tänk också på att du har ett arbetsmiljöansvar om du anlitar hantverkare för att utföra någon del av arbetena. Läs mer om detta på Arbetsmiljöverkets hemsida. http://www.av.se/teman/bygg/byggherrens_ansvar/ 2.4 Kontroll av utfört arbete När arbetet är klart ska det givetvis vara fackmannamässigt utfört. När entreprenören anser sig färdig är det upp till dig att kontrollera att det är så. Om du själv inte kan bedöma arbetena, bör du anlita någon oberoende sakkunnig som hjälper dig med bedömningen. Ju större kostnader det handlar om desto större anledning att göra en besiktning. Villaägarnas Riksförbund 2013 5

3. ÅTGÄRDER 3.1 Ny kunskap Det har visat sig att många småhus med välisolerade vindar drabbas av fuktproblem, med svampangrepp som följd. De två huvudsakliga orsakerna till det är: 1. fukt som kommer upp på vinden från bostaden och 2. att underlagstaket, råsponten blir för kall. Ett sätt att minska risken med svampangrepp på underlagstaket är att på underlagstaket lägga värmeisolering, för att sedan på isoleringen lägga den underlagstäckning som valts. 3.2 Rengöra taket Om taket fått påväxt av lavar och mossa kan det leda till skador. Risken med mossa är dels att den håller fukt som gör att på ett tak med pannor kan pannorna inte torka ut normalt och dels att den är en grogrund för annan växtlighet som t ex björk. Utsätts takpannor för frost och samtidigt innehåller vatten finns en risk att de skadas. Det finns även en risk att fuktigheten sprids ner till bärverket som pannorna vilar på, läkten. Därför bör du kontrollera strö- och bärläkten där du har mest mossa. Ett papptak med mossa riskerar att annan växtlighet med aggressivare rotsystem får fäste med risk för skador på tätskiktet. 3.2.1 Hur hamnar mossan på taket? Några faktorer som påverkar mossans spridning är hur nära växtlighet, vatten och hav huset ligger, samt hur taket påverkas av skugga och solinstrålning. Utöver de omgivande faktorerna inverkar även takbeläggningens ytstruktur hur stor risken är för påväxt. Ett tak med glaserade takpannor har en yta som inte är gynnsam för växtlighet. En äldre betongpanna är dock mer utsatt. Eftersom ytskiktet med tiden vittrar och sanden lossnar från ytan blir pannans yta grövre och sanden hamnar i hängrännorna. När ytan blir grövre fastnar växtlighet lättare och lavar och sedan mossa växer fast. Det värsta som kan hända är att pannorna blir så fuktiga att de spricker eller att bärverket under ruttnar. 3.2.2 Så blir du av med mossan Det finns några alternativ för att få bort påväxten: 1. Mekaniskt: Det vill säga arbeta med en skrapa eller kraftig borste. Det tar bort mossan, men dödar inte påväxten. 2. Duscha: Duscha med lågtrycksspruta ett växtdödande medel över taket och låt sedan vädret sköta resten. Det kan ta flera år innan allt har försvunnit. Behandlingen görs sedan med några års mellanrum för att påväxten inte ska komma tillbaka. 3. Högtrycksspruta: Högtrycksspruta bort all påväxt och behandla sedan enligt punkt 2. Villaägarnas Riksförbund 2013 6

4. Företagsmetod: Anlita ett företag som behandlar taket enligt deras metod. Takpannorna rengörs först med en speciell spolning och mekanisk borstning. För att minska risken för påväxt och för att återställa kulören kan pannorna behandlas med en fyllande grundfärg och en täckande akrylatfärg. 3.4. Renovera taket Om pannorna är intakta kan det räcka med att bara byta underlaget av läkt och underlagstäckningen och komplettera med värmeisolering. De gamla pannorna läggs sedan tillbaka. Om ett antal pannor saknas kan nya eller begagnade köpas och användas. Är det några som saknas, byts en hel rad av pannor och de som blir över sparas som reservpannor. Är det en stor andel pannor som är skadade måste du överväga att byta alla eller byta på en sida. Lägg de gamla på den sida där pannorna tidigare klarat sig bäst eller lägg dessa på den sida du vill. De nya pannorna lägger du på det andra takfallet. Den metoden gör också att om de gamla pannorna inte passar med de nya kan metoden ändå användas. Släng aldrig lertegelpannor bara för att de är gamla. Det finns företag som köper begagnade pannor. Då får du betalt i stället för att betala för att transportera bort och för att slänga pannorna. Villaägarnas Riksförbund 2013 7

4. TAKETS UPPBYGGNAD 4.1 Takstolarna Det som bär upp taket och som också bestämmer formen på taket, är takstolarna. Takstolar beställs och tillverkas av speciella takstolstillverkare. Kontakta alltid en konstruktör eller takstolstillverkare om en takstol är skadad eller behöver ändras eller bytas av annan anledning. 4.2 Underlagstaket 4.2.1 Vad är under taktäckningen? Taket består av en väderskyddande yta taktäckning och det som bär upp taktäckningen, ett underlagstak. Underlagstaket hjälper ytskiktet att skydda huset från nederbörd och hålla huset torrt. Det fungera även som tillfälligt skydd under byggtiden innan ytskiktet monterats. Till underlagstak kan flera olika material användas. Det kan vara spontade brädor som råspont eller olika sorters skivmaterial eller fribärande läkt med underlag av duk eller skivmaterial. Vad som är lämpligt beror på vilken taktäckning som är aktuell, vilken utformning taket har, vilken miljö huset befinner sig i och din ekonomi. 4.2.2 Inbrädning Råspont är vanligt som underlagstak. Med vissa taktäckningar som bandtäckt plåt, gröna tak och skiffer är råspont eller ett skivmaterial ett måste. En av fördelar med underlagstak av trä kan vara att du får ett stabilt underlag för olika infästningar på taket. Du behöver inte heller klä in takfotens undersida eller montera panel vid gavelsprången. Det kan vara så att inbrädningen har en stomstabiliserande funktion. Om du tänker ersätta inbrädningen med underlagstakduk bör du kontakta en konstruktör så att denne kan kontrollera och verifiera stabiliteten och föreslå eventuella kompletteringar. 4.2.3 Skivmaterial under fribärande läkt Skivmaterial har används som vattenavledande underlagstak i ett fribärande system för takpannor med armerad eller oljehärdad board. Idag kan boarden med fördel ersättas av underlagstakduk, som har fler fördelar. 4.2.4 Dukar under fribärande läkt Dukar som underlagstak är en lösning med flera fördelar. Sedan några år finns de som släpper igenom fukt i ångfas. De är diffusionsöppna och kan därför ventilera ut fukt från vinden. Vatten som hamnar på utsidan rinner av taket. Tidigare fanns bara dukar som var helt ångtäta. 4.2.5 Underlagsduk med isolering Det finns isoleringsskivor med integrerad underlagsduk. Dessa är bra att isolera med på t ex råsponten, då det finns risk för mikrobiell påväxt på undersidan i en välisolerad vind. Villaägarnas Riksförbund 2013 8

4.2.6 Underlagspapp Underlagspapp ofta kallat byggpapp kan användas under de flesta takbeläggningarna. Det som styr när man väljer typ av underlagspapp är takets lutning och vilket ytskikt taket ska ha, samt vilket underlag det monteras på. Underlagspapp finns i flera olika kvaliteter, med olika uppbyggnad och egenskaper. Varje leverantör av underlagspapp har monteringsanvisningar med instruktioner om hur den monteras, skarvas och fästes. Infästning kan vara olika och bestäms av vilket ytskikt som ska monteras. 4.3 Ytskiktet 4.3.1 Olika material Det finns ett antal olika material att välja mellan som ytskikt på taket. Valet beror på arkitektens utformning och dess praktiska nytta samt ekonomi. Vanliga ytskikt är takpannor av lertegel eller betong, plåtbeklädnad som t ex bandtäckning eller plåtar som är korrugerade eller ger ett utseende som efterliknar takpannor och det finns papptak i olika former. Det finns även dukar som monteras av takläggare, certifierade för just den produkten. 4.3.2 Lertegel- och betongpannor Takpannor kan läggas på de flesta tak. Det är lutningen på taket som sätter gränserna. Vilket av materialen du ska välja bör styras av vad som ligger på taket eller vad som låg på taket ursprungligen. Viktmässigt blir skillnaden på ett tak inte så stor. En enkupig lertegelpanna väger cirka 2,5 kg/styck och en betongpanna kan väga cirka 3,8 kg. Skillnaden i vikt per panna uppvägs av att det behövs drygt 13 lertegelpannor per m², medan det behövs 9 betongpannor per m². Viktskillnaden blir inte större än 0,6 kg per m² Nockpannorna ska läggas mot den förhärskande vindriktningen. Om du inte vet vilken det är, tittar du på husen omkring ditt och lägger i samma riktning. Mer information finner du i SMHIs statistik: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1895!meteorologi_121-06%5b1%5d.pdf Har taket haft ett annat, lättare ytskikt och du funderar på att byta till takpannor, behöver du kontrollera att takkonstruktionen håller för den ökade vikten. 4.3.3 Plåtbeklädnad Plåtbeklädnad finns i flera olika utföranden och utseenden. Bandtäckning utförs av yrkesplåtslagare. Det är en typ av taktäckning som är vanlig på hus i vindutsatta lägen som i skärgården och längs kusten. Det är också alternativet för tak med många olika ytor och former. Skivor av plåt finns med olika profiler. Skivor kräver inte att en yrkesplåtslagare utför arbetet, utan de finns för gör-det-själv-arbete. Läs gärna mer på: http://www.entreprenorforetagen.se/index.php3?use=publisher&id=1 4.3.4 Papptak Papptak, formellt kallas det ytskiktpapp och de finns i olika kvalitéer. Det finns ytskiktspapp som endast certifierade takläggare monterar och det finns produkter för gör-det-själv-arbete. För att få lite liv i taket kan lister av trä monteras i takfallet som skapar mer liv i takytan. Dessa tak kallas listtak. Villaägarnas Riksförbund 2013 9

Om du anlitar entreprenör för att arbeta med ett papptak är det obligatoriskt vid takläggning på alla typer av fastigheter att entreprenören har en allriskförsäkring och en ansvarsförsäkring. Allriskförsäkringen täcker skada på det objekt entreprenören arbetar med, samt entreprenörens utrustning. Ansvarsförsäkringen täcker sakskada samt personskada uppkommen till följd av takentreprenörens arbete. I takentreprenörens allriskförsäkring finns villkoret att entreprenören måste följa säkerhetsreglerna för Heta Arbeten. Mer information kan du hitta på: http://www.tib.se/privatkundvillaagare Villaägarnas Riksförbund 2013 10

5. PLÅTARBETEN 5.1 Plåtgarneringar De flesta tak oavsett vad som täcker taket behöver kompletteras med beslag av plåt, så kallade plåtgarneringar. Plåtarna kompletterar taktäckningen så att vattnet kan ledas bort från taket. De behövs bland annat vid takfoten, takkupor, skorstenar, avluftning till avlopp, ränndalar och ventilationshuvar. Vid byte av takpannor kan det vara lämpligt att samtidigt byta stuprör, hängrännor och plåtgarneringar. Detsamma gäller vattbrädorna på vindskivorna. Är de däremot i gott skick kan det räcka att måla dessa. Äldre tak kan ha ströläkt som är 12 mm hög. Idag bör den vara 25 mm. Om läkten byts kommer pannorna högre upp och det påverkar vindskivor och anslutande plåtgarneringar, som kan behöva bytas. Det finns material för gör-det-själv-arbete i fackhandel, men om du är osäker gör du bäst i att anlita någon yrkeskunnig för tillverkning och montering. 5.2 Plåt på nytt tak För att plåtgarneringarna ska bli så små och nätta som möjligt måste taket planeras med hänsyn till dessa. Att en takkupas bredd anpassas för att passa mellan ett jämnt antal takpannor kanske inte är en självklarhet för andra än projektörer. Det är därför plåtarna kan bli olika breda och onödigt stora. Stosen för en avloppsluftning bör hamna mitt i en takpanna och inte mellan två eller flera pannor. Anlita en arkitekt eller ingenjör om du är osäker, för att få till alla delar. Villaägarnas Riksförbund 2013 11

6. TAKSÄKERHET Det finns krav på tillträdes- och skyddsanordningar för tak så att en yrkesman ska kunna ta sig upp på taket, röra sig längs taket och utför arbete vid arbetsstället. Vanligtvis är det kraven som fanns när byggnaden uppfördes som gäller, men ett särskilt krav om taksäkerhet på befintliga byggnader, ett s.k. förbättringskrav gäller alla byggnader. Det gäller byggnader som har uppförts före den 1 juli 1960 eller omfattas av ett bygglov dessförinnan. Dessa byggnader ska förses med de anordningar som behövs för uppstigning på taket och anordningar till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket. (BBR19). Det finns dock undantag från denna regel. Även du har nytta av takskydd för att underhålla ditt tak eller kanske parabol, antenn mm. Det finns regler och råd för hur detta ska utformas. Din takleverantör har ofta takstegar, takluckor mm i sitt sortiment. Snörasskydd kan behövas för att skydda en ingång eller annat om du inte vill att snön ska rasa ned och krossa något. Det kan vara bra att planera för infästningsanordning i nock för att kunna fästa en livlina vid snöskottning eller annat tillfälligt arbete. Om bärläktsteg används som fast takstege bör den kompletteras med tydligt markerade infästningsanordningar för säkerhetslina. Utformning av taksäkerheten påverkas av hur högt du har till din takfot, taklutning och hur hög skorstenen är. Mer information hittar du på: http://www.taksakerhet.se Villaägarnas Riksförbund 2013 12

7. ARBETSMILJÖ- SÄKERHET VID UTFÖRANDE 7.1 Arbetsmiljöansvaret Arbetsmiljöansvaret vid entreprenader åt konsumenter har total- eller generalentreprenören automatiskt, förutsatt att entreprenören har ett samlat ansvar för hela projektet. Något särskilt avtal behövs inte för detta. Om entreprenaden är delad har byggherren, alltså konsumenten, däremot alltid kvar sitt arbetsmiljöansvar. Ansvaret omfattar även det grundläggande ansvaret för att under förberedelsen av byggprojektet planeringen och projekteringen beakta arbetsmiljön under byggskedet. Entreprenörens ansvar omfattar även att utse en byggarbetsmiljösamordnare BAS P för planering och projektering och att denne upprättar dokumenten förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och annan dokumentation. Entreprenörens ansvar omfattar även att utse en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnadsarbetet, BAS-U. Denne ska bland annat se till att byggnadsarbetena samordnas ur arbetsmiljösynpunkt. Utöver detta finns arbetsmiljöregler om mycket i byggarens arbete, klädsel och hantering av farligt material som asbest. 7.1 Dokumentation för framtida arbeten När arbetet avslutats ska byggherren ha en färdigställd dokumentation med information av betydelse för arbetsmiljön vid drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av byggnaden eller anläggningen. Dokumentationen ska därför beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts. Dokumentationen ska förvaras så länge byggnaden eller anläggningen finns kvar. 7.2 Ställning Det finns inga tak som är värda personskador. Om du anlitar en entreprenör ska de vid alla arbeten över två meter använda ställning, alternativt skyddsräcke vid takfoten. Om du planerar att byta ditt tak själv gäller regeln sunt förnuft. Vi råder dig att hyra en ställning eller anlita en ställningsfirma som monterar upp en ställning. Tiden det tar att bygga en ställning sparar du delvis in på att arbetet går mycket smidigare att utföra. 7.3 Väderskydd Oavsett om du ska arbeta på ditt tak själv eller om du anlitar en entreprenör som utför arbetet, är det lämpligt att alltid ha presenningar till hands. Dessa ska vara minst av kvalitet tungviktspresenningar. Lättviktspresenningar blåser lätt bort och större risk för en vattenskada med vatten som letar sig ned i huset. Anledning till att tungviktspresenningar rekommenderas är för att de flesta entreprenadförsäkringar vid tillfällig täckning av lättviktspresenningar inte klassas som fackmässigt väderskydd och eventuell skada ersätts inte. Villaägarnas Riksförbund 2013 13

Presenningar finns att hyra på bygguthyrningsfirmor eller om du vill köpa kan du göra det via en av våra förmåner på Villaägarnas Riksförbund: http://www.villaagarna.se/formaner/kategorier/bygg-renovera/hallbyggarna- Jonsereds/ Det går även att utföra en vädertäckning med tält över hela huset. Det är kostsamt för endast omläggning av tak, men kan vara idé om annan ombyggnation utförs i samband med takläggning. I samband med att man river taket, är det lämpligt att kolla SMHI byggväder: http://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/bygg-ochinfrastruktur/bygg-och-anlaggningsvader-1.843 7.4 Rivning Vid rivning eller demontering bör alla restprodukter sorteras redan på arbetsplatsen. Fråga kommunen eller sophanteringsföretaget hur du gör detta på bästa sätt. Takpannor sorteras som fyllnadsmaterial, medan läkt räknas som trä och papp räknas som brännbart. Eternitplattor och -pannor är miljöfarligt avfall och ska packas och hanteras och lämnas enligt kommunens anvisningar. Om ett företag hanterar restprodukterna skiljer det mycket i kostnad beroende på hur det lämnas. Osorterade materialrester kostar mer att lämna in. Har du ett plåttak kan du undersöka om du kan få betalt för metallen eller så lämnar du in den på kommunens återvinningscentral. 7.5 Materialhantering Att få upp material på taket är inte alltid helt enkelt. Smidigast är att vid leverans beställa en lastbil med kran och att man tar hjälp av ett par vänner för att lasta av materialet. Vissa leverantörer har tips på hur man placerar ut buntarna med takpannor på taket i monteringsanvisningen. Det finns även materialtransportörer att hyra för att få upp material till taket på ett säkert sätt. 7.6 Skyddsutrustning Tänk på att skydda dig själv med bra arbetsskor med spiktrampsskydd och stålhätta, hörselskydd, hjälm och skyddshandskar. Använd skyddsglasögon och andningsskydd om du kapar, slipar eller river material som dammar för att det t ex samlats skräp eller fågelspillning under pannorna. För att kapa takpannor på ett säkert sätt kan du hyra en vattenkap. Tänk på: Av säkerhetsskäl bör all kapning av t ex pannor ske på marken. Villaägarnas Riksförbund 2013 14

8. TAKTYPER Sadeltak är nog den vanligaste taktypen på småhus i Sverige. Det finns olika sorters takstolar som gör att vinden kan inredas. Mansardtak eller brutet tak som det också kallas är en taktyp som skapar mer utrymme vid inredande av vind. Valmat tak är ett sadeltak med avskurna gavelspetsar. Pulpettak har takfall åt bara ett håll. Låglutande, eller platta tak, har en lutning mindre än 14. Dessa förses ibland med ett krön. Villaägarnas Riksförbund 2013 15