FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB FEBRUARI -03-31 Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 Utlåning fördelad på långivande sektor Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 stockuppgifter 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden M0 M1 M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet M0 och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Noter till del 2 penningmängden 4.29 Individuellt pensionssparande 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar 3.1 Diagram balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.2 Metod räntestatistik 3.4 Bankers balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.13 MFIs balansräkning tidsserier 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.4 Penningmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 4.2 Metod vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.9 Bostadsinstituts utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för makroekonomi och priser, SCB: Jan-Olof Elldin 08-5069 4169 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se Kristian Tegbring 08-5069 4497 fornamn.efternamn@scb.se www.fmwebb.scb.se Telefon: 08-5069 4240 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligationsoch penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) I referenssektorn MFI har inte Monetära värdepappers-fonder (216) (s.k. penningmarknadsfonder) räknats in, dessa ingår egentligen i sektorn MFI. Detsamma gäller även för Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI men ej ingår i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära värdepappersfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära värdepappersfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2003:2. Vid ingången av 2006 fanns det 233 företag som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma 2 INSEKT 2000

1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 80% 80% 70% 60% 60% 50% 40% 40% 30% 20% 20% 10% 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb 2006- Feb - Feb - Feb 0% 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb 2006- Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFIs tillgångar, -02-29, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 6 392 567 4 415 755 912 334 409 756 282 079 372 644 Bostadsinstitut 1 850 218 1 776 535 31 216 7 557 16 868 18 043 Finansbolag 252 187 140 275 194 4 381 85 107 253 MFI 486 130 231 959 221 828 1 051 13 991 17 302 MFI totalt 8 981 102 6 564 524 1 165 571 422 744 313 023 515 241

1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb 2006- Feb - Feb - Feb 0% 1999- Feb 2000- Feb 2001- Feb 2002- Feb 2003- Feb 2004- Feb 2005- Feb 2006- Feb - Feb - Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFIs skulder, -02-29, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 6 392 567 3 739 774 1 286 080 298 499 748 203 320 012 Bostadsinstitut 1 850 218 357 548 1 354 991 17 973 48 897 70 809 Finansbolag 252 187 164 934 18 982 123 16 672 51 477 MFI 486 130 51 125 392 458 12 355 16 125 14 067 MFI totalt 8 981 102 4 313 380 3 052 510 328 949 829 898 456 365

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec 2003 Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2004 2005 2006 Sep Dec Sep Dec Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec 2003 Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2004 2005 2006 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -02-29, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 977 472 653 887 1 108 519 1 651 488 Bostadsinstitut 1 613 868 1 206 521 386 007 1 139 Finansbolag 113 727 55 751 57 278 7 649 MFI 159 113 69 016 52 987 3 863 MFI totalt 3 864 181 1 985 175 1 604 791 1 664 139

1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 8 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % 8 % 8 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 0 D J D J D J D J D J D J D J D Sep 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag feb-07 4,28 4,36 4,23 2,07 1,76 2,42 jan-08 4,93 4,99 4,92 2,86 2,55 3,17 feb-08 5,02 5,05 5,06 3,05 2,72 3,39

1.5 Penningmängd % 25 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 20 15 10 M1 M3 0 5 0-5 Dec Sep 2001 Dec Sep 2002 Dec Sep 2003 Dec Sep 2004 Dec Sep 2005 Dec Sep 2006 Dec Sep Dec 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % feb-07 1 194 598 8,1 1 457 317 10,7 1 767 792 17,4 jan-08 1 324 345 9,1 1 650 545 12,1 2 105 573 18,3 feb-08 1 312 513 9,9 1 638 625 12,4 2 082 621 17,8

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 900 000 Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Obl. marknaden, staten Penningmarknaden, staten Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, bostadsinstitut Sep Dec 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut feb-07 261 159 102 310 773 426 793 580 jan-08 200 524 118 697 729 484 824 493 feb-08 182 346 120 714 715 732 834 889

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % 25 Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 Dec 2000 Sep Dec 2001 Sep Dec 2002 Sep Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 M1 M2 M3 0 Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec

2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, M0 bestående av utelöpande sedlar och mynt och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - M0, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. M0 M0 består teoretiskt av svensk allmänhets innehav av sedlar och mynt utgivna av Riksbanken, och är det mest likvida måttet. I praktiken beräknas M0 genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en något för stor M0, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. M1 M1 är lika med M0 + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton.

M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, ickemonetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, instrument Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Instrument Gamla Nya Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Sedlar och mynt M0 M0 Emittent sektor MFI, dvs. Dagslån M3 M1 Riksbanken, Riksbanken och Transaktionskonton M3 M1 Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt Inlåning med överrenskommen löptid upp till 2 år M3 M2 Bostadsinstitut, av RGK utgivna statsskuldväxlar Inlåning med överrenskommen löptid över 2 år M3 Andra monetära kreditmarknadsföretag, Inlåning med uppsägningstid upp till 3 månader M3 M2 Monetära värdepappersfonder, Inlåning med uppsägningstid över 3 månader M3 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Repor M3 M3 monetära finansinstitut (finns inga idag) samt Penningmarknadsfondandelar och penningmarknadsinstrument M3 RGKs skulder av monetär karaktär Certifikat M3 M3 värdepapper med löptid upp till 2 år M3 Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av Allemansspar M3+ av svenska instituts filialer i utlandet. svenska emittenters filialer i utlandet Statsskuldväxlar M3+ Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersfonder, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära värdepappersfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära värdepappersfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa M0 varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 110 692 12 804 97 888 1 154 955 1 087 876 67 079 94 614 421 639 28 069 574 465 36 167 1 252 842 Aug 109 391 12 523 96 868 1 175 669 1 104 179 71 490 103 118 423 034 32 110 580 494 36 913 1 272 537 Sep 108 709 12 075 96 634 1 188 678 1 117 642 71 036 94 026 422 975 34 865 600 799 36 013 1 285 312 Okt 108 740 12 100 96 640 1 181 451 1 114 834 66 618 95 542 425 159 35 071 589 076 36 604 1 278 092 Nov 108 907 11 969 96 938 1 177 810 1 113 632 64 178 80 162 434 582 30 148 595 999 36 919 1 274 747 Dec 114 324 13 865 100 459 1 219 578 1 149 589 69 989 95 763 441 658 30 496 616 150 35 512 1 320 037 Jan 107 645 11 846 95 799 1 228 546 1 161 388 67 157 98 033 452 296 26 472 614 210 37 535 1 324 345 Feb 107 404 11 241 96 163 1 216 350 1 151 042 65 308 98 663 435 908 34 224 610 061 37 494 1 312 513 2.3 Fortsättn. penningmängden, M0, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 276 993 268 335 8 658 17 237 49 682 8 670 198 403 3 001 1 529 835 72 546 61 360 181 575 1 845 316 Aug 291 527 279 765 11 762 15 268 56 913 11 444 204 928 2 975 1 564 064 87 276 61 360 213 903 1 926 603 Sep 298 342 285 315 13 027 20 847 49 394 14 026 210 532 3 544 1 583 654 66 409 65 283 267 495 1 982 840 Okt 306 706 295 825 10 881 20 506 55 058 9 795 217 640 3 707 1 584 798 84 269 65 283 305 194 2 039 544 Nov 311 629 299 206 12 424 22 292 57 799 5 022 222 267 4 250 1 586 377 84 822 65 283 327 840 2 064 322 Dec 320 902 308 756 12 146 24 538 59 277 4 457 227 965 4 666 1 640 940 53 757 74 016 321 459 2 090 172 Jan 326 200 316 521 9 679 19 468 58 997 9 970 233 032 4 732 1 650 545 69 905 74 016 311 108 2 105 573 Feb 326 112 317 983 8 130 21 667 59 617 8 519 231 070 5 239 1 638 625 78 359 74 016 291 621 2 082 621 M3

2.4 Penningmängden, M0, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M0 M1 M2 M3 M0 M1 M2 M3 Jul 1,2 11,6 13,3 12,3 1,6 12,0 14,0 13,7 Aug 0,2 10,1 13,1 14,7 1,1 11,6 13,9 13,4 Sep 0,6 9,5 12,0 16,2 0,7 10,4 12,8 14,4 Okt 0,0 8,4 11,9 19,6 0,3 9,3 12,3 16,8 Nov -0,2 7,4 10,9 20,8 0,1 8,4 11,6 18,8 Dec -0,3 8,3 11,8 18,7-0,2 8,0 11,5 19,7 Jan 0,0 9,1 12,1 18,3-0,2 8,3 11,6 19,3 Feb 1,1 9,9 12,4 17,8 0,3 9,1 12,1 18,3

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, M0 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Penning- Penningmängd Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd M0 Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 97 990 1 310 531 73 834 755 414 2 023 443 662 57 280 111 455 14 532 14 760 1 497 115 Aug 96 970 1 339 597 77 555 767 871 2 012 447 649 61 690 124 077 13 853 19 340 1 533 462 Sep 96 738 1 355 963 75 269 793 872 2 091 441 587 59 464 120 504 13 714 23 391 1 551 361 Okt 96 744 1 360 705 71 862 787 836 2 308 456 108 55 331 116 760 14 223 27 352 1 556 663 Nov 97 042 1 387 978 74 965 799 362 2 380 464 991 59 123 123 625 13 463 31 327 1 591 312 Dec 100 523 1 421 572 78 693 823 732 2 635 472 661 60 104 125 178 15 953 34 803 1 635 591 Jan 95 862 1 441 229 77 580 827 381 2 403 478 221 61 004 135 628 14 172 38 666 1 653 338 Feb 96 227 1 433 720 75 262 820 801 2 532 468 181 57 546 144 738 15 184 40 695 1 645 905

2.6 Noter till del 2 penningmängden 1) I publiceringen avseende april 2006 har avistainlåningen (och därmed M1), samt inlåning med vissa villkor reviderats för perioden Jan 1998-Sep 2004

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec 2003 Sep Dec 2004 Sep Dec 2005 Sep Dec 2006 Sep Dec Sep Dec 0 Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2003 2004 2005 2006 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 20% 90% 80% 15% 70% 60% 10% 50% 40% 5% 30% 20% 0% 10% 1999-Feb 2000-Feb 2001-Feb 2002-Feb 2003-Feb 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb -Feb -Feb Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 0% -5% Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec Sep Dec 2003 2004 2005 2006 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2003:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

3.3 MFIs balansräkning -02-29 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 55 176 720 849 6 564 524 4 893 980 1 670 544 Icke-MFI 27 836 580 723 4 738 317 3 799 140 939 177 Svenska icke-mfi 20 589 486 121 3 864 181 3 696 658 167 523 Icke-monetära finansiella företag 14 397 53 988 134 352 132 845 1 506 Icke-finansiella företag 267 216 106 1 604 791 1 441 444 163 347 Offentlig sektor -4 692 19 474 139 863 139 192 671 Hushåll inkl HIO 10 617 196 552 1 985 175 1 983 177 1 998 Utländska icke-mfi 7 247 94 602 874 136 102 482 771 654 EU-länder 4 418 39 267 424 134 41 808 382 326 utlandet 2 829 55 335 450 002 60 674 389 328 MFI 27 340 140 127 1 826 207 1 094 839 731 367 Svenska MFI 21 139 35 481 849 762 815 643 34 119 Banker 4 554 104 938 323 418 318 329 5 089 Bostadsinstitut 7 833-67 665 374 403 364 120 10 284 Andra monetära kreditmarknadsföretag 9 213-2 414 150 496 131 781 18 716 MFI -462 622 1 444 1 414 30 Utländska MFI 6 201 104 646 976 445 279 196 697 249 EU-länder 5 988 69 528 718 888 253 660 465 229 utlandet 214 35 118 257 557 25 537 232 020 Räntebärande värdepapper 42 818 112 613 1 165 571 567 365 598 206 Aktier och andelar 2 789-10 023 422 744 169 787 252 957 Derivatinstrument 39 693 118 113 313 023 175 488 137 535 tillgångar 236 23 461 515 241 399 785 115 455 SUMMA TILLGÅNGAR 140 712 965 013 8 981 102 6 206 405 2 774 697 Svenska kronor 134 472 672 255 6 206 405 Euro och EMU-valutor 10 567 126 042 1 206 003 EU-valutor 9 979 44 435 413 716 utländska valutor -14 305 122 281 1 154 978

3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 72 417 234 950 4 313 380 2 816 714 1 496 667 Icke-MFI 6 858 200 969 2 132 653 1 683 928 448 725 Svenska icke-mfi 806 193 068 1 664 139 1 580 374 83 765 Icke-monetära finansiella företag 9 743 23 444 182 932 164 209 18 723 Icke-finansiella företag -13 455 26 968 530 247 472 244 58 002 Offentlig sektor 10 285 9 989 71 481 67 326 4 155 Hushåll inkl HIO -5 767 132 667 879 479 876 595 2 884 Utländska icke-mfi 6 052 7 901 468 514 103 554 364 960 EU-länder -1 204-9 931 222 905 54 640 168 266 utlandet 7 256 17 832 245 609 48 914 196 694 MFI 65 559 33 981 2 180 727 1 132 785 1 047 942 Svenska MFI -5 686-2 676 823 893 789 724 34 169 Banker -8 663-60 523 626 167 598 202 27 965 Bostadsinstitut 7 189 48 424 167 094 165 627 1 467 Andra monetära kreditmarknadsföretag -2 919 4 445 22 288 18 073 4 214 MFI -1 294 4 978 8 344 7 822 522 Utländska MFI 71 245 36 657 1 356 835 343 061 1 013 774 EU-länder 42 428 17 400 883 568 274 651 608 916 utlandet 28 817 19 257 473 267 68 410 404 857 Emitterade värdepapper -44 393 371 486 3 052 510 1 364 674 1 687 837 Certifikat -46 707 159 295 776 360 168 315 608 044 Obligationer 6 348 215 047 1 999 386 1 152 583 846 803 Förlagslån -3 850 2 928 214 158 37 918 176 240 emitterade värdepapper -184-5 784 62 607 5 857 56 749 Derivatinstrument 74 370 125 628 328 949 196 110 132 839 skulder 35 095 232 849 829 898 629 674 200 224 Eget kapital 3 223 100 456 365 331 927 124 438 SUMMA SKULDER 140 712 965 013 8 981 102 5 339 098 3 642 004 Svenska kronor 140 514 646 164 5 339 098 Euro och EMU-valutor 6 669 36 733 1 276 575 EU-valutor -5 430 27 167 420 877 utländska valutor -1 041 254 949 1 944 553

3.4 Bankers balansräkning -02-29 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 45 118 749 173 4 415 755 2 827 350 1 588 405 Icke-MFI 20 565 650 110 2 787 921 1 913 540 874 381 Svenska icke-mfi 13 235 562 167 1 977 472 1 814 259 163 213 Icke-monetära finansiella företag 14 396 53 866 133 034 131 589 1 445 Icke-finansiella företag 1 497 233 491 1 108 519 949 019 159 500 Offentlig sektor -3 632 21 130 82 032 81 748 285 Hushåll inkl HIO 975 253 680 653 887 651 903 1 984 Utländska icke-mfi 7 330 87 943 810 449 99 281 711 168 EU-länder 3 608 33 085 396 025 39 334 356 691 utlandet 3 722 54 858 414 424 59 947 354 477 MFI 24 553 99 063 1 627 834 913 810 714 024 Svenska MFI 17 296-4 793 666 360 635 857 30 504 Banker 3 217 76 296 216 596 214 309 2 287 Bostadsinstitut 5 393-77 680 341 386 331 103 10 284 Andra monetära kreditmarknadsföretag 9 148-4 019 106 974 89 072 17 902 MFI -462 610 1 404 1 373 30 Utländska MFI 7 257 103 855 961 474 277 953 683 520 EU-länder 7 053 70 489 709 126 252 417 456 710 utlandet 204 33 367 252 347 25 537 226 811 Räntebärande värdepapper 41 724 80 832 912 334 522 481 389 853 Aktier och andelar 2 790-3 840 409 756 158 606 251 150 Derivatinstrument 40 538 102 125 282 079 162 873 119 206 tillgångar 2 131 26 041 372 644 290 647 81 996 SUMMA TILLGÅNGAR 132 301 954 331 6 392 567 3 961 957 2 430 610 Svenska kronor 122 544 694 815 3 961 957 Euro och EMU-valutor 12 444 110 382 996 359 EU-valutor 10 168 45 102 401 517 utländska valutor -12 855 104 032 1 032 734

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 75 351 349 818 3 739 774 2 322 735 1 417 038 Icke-MFI 5 694 197 005 2 079 986 1 662 062 417 924 Svenska icke-mfi 579 196 871 1 651 488 1 568 273 83 215 Icke-monetära finansiella företag 9 743 26 096 182 635 163 912 18 723 Icke-finansiella företag -13 498 28 895 525 727 468 181 57 546 Offentlig sektor 10 285 9 988 71 425 67 272 4 153 Hushåll inkl HIO -5 951 131 892 871 701 868 908 2 794 Utländska icke-mfi 5 115 134 428 498 93 789 334 709 EU-länder -986-13 315 205 543 45 329 160 215 utlandet 6 101 13 449 222 954 48 461 174 494 MFI 69 657 152 813 1 659 788 660 673 999 115 Svenska MFI -1 265 113 894 341 558 331 763 9 795 Banker -1 560 70 398 221 011 216 844 4 166 Bostadsinstitut 4 523 35 522 98 428 96 961 1 467 Andra monetära kreditmarknadsföretag -2 934 3 014 13 805 10 165 3 640 MFI -1 294 4 961 8 314 7 792 522 Utländska MFI 70 922 38 919 1 318 230 328 910 989 320 EU-länder 42 118 15 659 854 899 263 445 591 454 utlandet 28 804 23 260 463 331 65 465 397 866 Emitterade värdepapper -43 650 249 680 1 286 080 309 372 976 708 Certifikat -37 182 65 909 514 967 71 570 443 397 Obligationer -3 510 190 368 515 589 210 049 305 540 Förlagslån -2 773-812 192 928 21 907 171 021 emitterade värdepapper -184-5 784 62 596 5 846 56 749 Derivatinstrument 66 973 107 887 298 499 182 877 115 622 skulder 32 959 228 622 748 203 559 074 189 129 Eget kapital 667 18 324 320 012 196 250 123 762 SUMMA SKULDER 132 301 954 331 6 392 567 3 570 308 2 822 259 Svenska kronor 123 890 704 355 3 570 308 Euro och EMU-valutor 4 449 30 928 948 247 EU-valutor -1 447 27 806 371 293 utländska valutor 5 409 191 242 1 502 719

3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -02-29 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 15 936-23 822 1 776 535 In- och upplåning -3 829-101 885 357 548 Icke-MFI 11 059-67 732 1 614 833 Icke-MFI 1 340 4 891 21 654 Svenska icke-mfi 11 063-67 892 1 613 868 Svenska icke-mfi 184-342 1 139 Icke-monetära finansiella företag 1-131 242 Utländska icke-mfi 1 156 5 233 20 515 Icke-finansiella företag 464-11 571 386 007 MFI -5 169-106 776 335 894 Offentlig sektor 872 3 400 21 098 Svenska MFI -5 495-107 292 335 378 Hushåll inkl HIO 9 726-59 591 1 206 521 Utländska MFI 327 516 516 Utländska icke-mfi -4 160 965 EU-länder 327 516 516 EU-länder 5 126 566 utlandet 0 0 0 utlandet -9 35 399 Emitterade värdepapper 5 681 85 356 1 354 991 MFI 4 877 43 910 161 702 Certifikat -5 104 85 233 212 227 Svenska MFI 4 877 43 910 161 702 Obligationer 11 793-4 400 1 125 986 Utländska MFI 0 0 0 Förlagslån -1 007 4 523 16 778 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0 0 0 Derivatinstrument 3 931 12 549 17 973 Räntebärande värdepapper -876 5 558 31 216 skulder 3 096 6 450 48 897 Aktier och andelar 0-829 7 557 Eget kapital 2 465-13 757 70 809 Derivatinstrument -1 864 10 243 16 868 SUMMA SKULDER 11 344-11 285 1 850 218 tillgångar -1 852-2 436 18 043 Svenska kronor 16 673-55 162 1 422 192 SUMMA TILLGÅNGAR 11 344-11 285 1 850 218 Utländsk valuta -5 329 43 877 428 026 Svenska kronor 14 843-26 375 1 818 255 Euro och EMU-valutor 2 758 3 977 258 910 Utländsk valuta -3 499 15 090 31 963 EU-valutor -2 704 5 712 20 622 Euro och EMU-valutor -1 506 11 904 26 708 utländska valutor -5 383 34 187 148 493 EU-valutor -31 86 125 utländska valutor -1 963 3 100 5 129 Ställning

3.6 Finansbolagens balansräkning -02-29 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -987-20 318 140 275 In- och upplåning 492-15 576 164 934 Icke-MFI 126-14 337 130 993 Icke-MFI 43-1 746 26 002 Svenska icke-mfi 152-11 201 113 727 Svenska icke-mfi 43-3 629 7 649 Icke-monetära finansiella företag 1-551 172 Utländska icke-mfi 0 1 883 18 353 Icke-finansiella företag 435-7 912 57 278 MFI 449-13 830 138 931 Offentlig sektor 9-1 814 526 Svenska MFI 428-12 588 106 262 Hushåll inkl HIO -293-924 55 751 Utländska MFI 21-1 241 32 669 Utländska icke-mfi -26-3 137 17 265 EU-länder -38 1 814 24 614 EU-länder -45 1 760 11 454 utlandet 59-3 056 8 056 utlandet 18-4 897 5 811 Emitterade värdepapper -1 150-289 18 982 MFI -1 112-5 980 9 282 Certifikat -308 9 10 469 Svenska MFI -1 089-4 872 6 490 Obligationer -841-10 7 660 Utländska MFI -24-1 109 2 793 Förlagslån -1-288 841 EU-länder -25-1 092 2 005 emitterade värdepapper 0 1 11 utlandet 1-17 788 Derivatinstrument 8 72 123 Räntebärande värdepapper 0 194 194 skulder -137-3 388 16 672 Aktier och andelar -1-5 250 4 381 Eget kapital 226-3 903 51 477 Derivatinstrument -12 70 85 SUMMA SKULDER -561-23 084 252 187 tillgångar 439 2 220 107 253 Svenska kronor -433-11 384 207 888 SUMMA TILLGÅNGAR -561-23 084 252 187 Utländsk valuta -128-11 699 44 299 Svenska kronor -528-11 821 209 186 Euro och EMU-valutor -112-4 153 19 020 Utländsk valuta -33-11 263 43 001 EU-valutor -17-571 9 106 Euro och EMU-valutor -64-5 803 17 329 utländska valutor 1-6 975 16 173 EU-valutor -10-781 8 894 utländska valutor 41-4 679 16 778 Ställning

3.7 MFIs balansräkning -02-29 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -4 891 15 816 231 959 In- och upplåning 402 2 592 51 125 Icke-MFI -3 914 12 681 204 571 Icke-MFI -219 819 5 010 Svenska icke-mfi -3 860 3 047 159 113 Svenska icke-mfi 0 168 3 863 Icke-monetära finansiella företag -1 804 904 Utländska icke-mfi -219 651 1 147 Icke-finansiella företag -2 128 2 097 52 987 MFI 621 1 773 46 115 Offentlig sektor -1 941-3 243 36 206 Svenska MFI 646 3 310 40 695 Hushåll inkl HIO 209 3 388 69 016 Utländska MFI -25-1 537 5 419 Utländska icke-mfi -53 9 635 45 457 EU-länder 21-590 3 539 EU-länder 850 4 296 16 089 utlandet -45-948 1 880 utlandet -903 5 339 29 368 Emitterade värdepapper -5 275 36 739 392 458 MFI -977 3 135 27 389 Certifikat -4 112 8 145 38 697 Svenska MFI 55 1 235 15 210 Obligationer -1 093 29 089 350 151 Utländska MFI -1 032 1 900 12 179 Förlagslån -69-494 3 610 EU-länder -1 041 131 7 757 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 9 1 769 4 422 Derivatinstrument 3 458 5 119 12 355 Räntebärande värdepapper 1 970 26 029 221 828 skulder -823 1 166 16 125 Aktier och andelar 0-104 1 051 Eget kapital -135-565 14 067 Derivatinstrument 1 031 5 675 13 991 SUMMA SKULDER -2 371 45 051 486 130 tillgångar -482-2 365 17 302 Svenska kronor 385 8 355 138 709 SUMMA TILLGÅNGAR -2 371 45 051 486 130 Utländsk valuta -2 756 36 696 347 421 Svenska kronor -2 387 15 636 217 006 Euro och EMU-valutor -426 5 981 50 398 Utländsk valuta 16 29 415 269 123 EU-valutor -1 262-5 781 19 855 Euro och EMU-valutor -308 9 558 165 606 utländska valutor -1 068 36 496 277 168 EU-valutor -148 28 3 180 utländska valutor 471 19 828 100 337 Ställning

3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers balansräkning, -02-29 3.8.1 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers tillgångar, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet Utlåning 3 749 778 714 633 541 963 124 014 Icke-MFI 2 264 961 499 365 409 860 113 100 Svenska icke-mfi 1 503 031 2 706 361 872 112 569 Icke-monetära finansiella företag 85 388 6 47 378 268 Icke-finansiella företag 868 887 2 159 198 926 40 707 Offentlig sektor 50 887 32 30 399 747 Hushåll inkl HIO 497 870 509 85 169 70 848 Utländska icke-mfi 761 930 496 660 47 988 531 EU-länder 375 500 221 964 20 216 310 utlandet 386 430 274 696 27 772 221 MFI 1 484 817 215 267 132 103 10 913 Svenska MFI 600 329 8 617 55 117 10 913 Banker 180 192 16 25 491 10 913 Bostadsinstitut 323 500 8 199 17 886 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 95 234 402 11 740 0 MFI 1 404 0 0 0 Utländska MFI 884 488 206 650 76 986 0 EU-länder 639 821 69 796 69 306 0 utlandet 244 667 136 854 7 680 0 Räntebärande värdepapper 762 394 186 794 138 170 11 770 Aktier och andelar 400 915 19 811 470 8 370 Derivatinstrument 246 847 72 750 34 981 250 tillgångar 258 742 142 959 107 229 6 672 SUMMA TILLGÅNGAR 5 418 676 1 136 947 822 814 151 077 Svenska kronor 3 064 975 34 921 746 730 150 252 Euro och EMU-valutor 963 270 190 569 32 595 495 EU-valutor 397 788 263 264 3 703 26 utländska valutor 992 644 540 255 39 786 304 Ej valutafördelad filialdifferens 107 938

3.8.2 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankers skulder och eget kapital, mkr Bankaktiebolag Utländska filialer i Sparbanker varav bankfilialer Sverige i utlandet In- och upplåning 3 059 289 541 958 558 313 122 171 Icke-MFI 1 822 755 284 088 141 279 115 952 Svenska icke-mfi 1 413 299 12 778 122 909 115 280 Icke-monetära finansiella företag 139 912 392 42 108 615 Icke-finansiella företag 456 785 12 051 48 608 20 334 Offentlig sektor 62 609 11 6 678 2 139 Hushåll inkl HIO 753 993 325 25 516 92 192 Utländska icke-mfi 409 456 271 310 18 370 672 EU-länder 196 059 118 130 9 123 362 utlandet 213 398 153 180 9 247 310 MFI 1 236 534 257 871 417 034 6 220 Svenska MFI 256 759 3 284 79 252 5 547 Banker 143 412 665 72 073 5 525 Bostadsinstitut 92 428 0 6 000 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 13 188 2 572 595 21 MFI 7 731 47 584 0 Utländska MFI 979 775 254 587 337 782 673 EU-länder 570 108 122 466 284 136 655 utlandet 409 668 132 120 53 645 18 Emitterade värdepapper 1 275 013 312 912 9 478 1 589 Certifikat 506 107 309 650 8 860 0 Obligationer 514 568 2 042 517 504 Förlagslån 192 581 1 221 0 347 emitterade värdepapper 61 757 0 101 738 Derivatinstrument 257 119 69 373 41 188 192 skulder 533 163 200 627 212 282 2 759 Eget kapital 294 092 12 076 1 553 24 366 SUMMA SKULDER 5 418 676 1 136 947 822 814 151 077 Svenska kronor 2 824 987 45 577 594 978 150 343 Euro och EMU-valutor 914 069 156 316 33 708 471 EU-valutor 367 630 248 982 3 647 16 utländska valutor 1 311 991 594 100 190 481 247 Ej valutafördelad filialdifferens 91 972

3.9 MFIs balansräkning tidsserier 3.9.1 MFIs utlåning totalt och till icke-mfi, mkr Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 6 203 626 4 683 027 1 520 599 4 404 707 3 575 081 829 626 3 602 418 3 463 174 139 243 89 592 87 331 2 261 1 493 811 1 359 305 134 506 Aug 6 241 429 4 677 692 1 563 737 4 466 427 3 617 665 848 761 3 680 878 3 536 435 144 443 109 685 107 472 2 213 1 511 787 1 372 095 139 692 Sep 6 358 902 4 864 731 1 494 171 4 494 441 3 656 787 837 654 3 711 996 3 574 072 137 924 112 282 109 140 3 142 1 518 166 1 386 487 131 679 Okt 6 328 582 4 770 549 1 558 032 4 520 148 3 680 632 839 516 3 729 046 3 591 950 137 096 119 618 116 290 3 328 1 530 814 1 399 515 131 299 Nov 6 416 296 4 750 958 1 665 338 4 581 828 3 699 360 882 468 3 762 821 3 609 789 153 032 134 416 131 510 2 906 1 542 415 1 394 775 147 640 Dec 6 414 367 4 787 374 1 626 993 4 677 707 3 763 412 914 296 3 814 564 3 653 584 160 979 98 978 97 106 1 871 1 594 295 1 437 497 156 798 Jan 6 509 347 4 852 411 1 656 936 4 710 481 3 774 885 935 596 3 843 592 3 672 224 171 368 119 955 118 320 1 635 1 604 524 1 437 224 167 300 Feb 6 564 524 4 893 980 1 670 544 4 738 317 3 799 140 939 177 3 864 181 3 696 658 167 523 134 352 132 845 1 506 1 604 791 1 441 444 163 347 3.9.1 forts. MFIs utlåning till icke-mfi, mkr Utländska icke-mfi Offentlig sektor Hushåll inkl HIO EU-länder utlandet TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV TOT SEK UTV Jul 144 040 143 626 413 1 874 974 1 872 912 2 062 802 289 111 906 690 383 383 100 44 891 338 209 419 189 67 015 352 174 Aug 169 917 169 484 433 1 889 489 1 887 384 2 105 785 549 81 230 704 319 377 943 36 798 341 146 407 606 44 433 363 173 Sep 171 746 170 718 1 028 1 909 803 1 907 727 2 076 782 444 82 715 699 730 357 221 22 784 334 437 425 223 59 930 365 293 Okt 152 845 152 438 407 1 925 769 1 923 707 2 061 791 102 88 682 702 420 366 466 27 039 339 427 424 635 61 643 362 993 Nov 139 374 138 999 375 1 946 617 1 944 506 2 111 819 007 89 571 729 436 391 162 28 611 362 551 427 845 60 960 366 885 Dec 159 063 158 635 429 1 962 227 1 960 346 1 881 863 144 109 827 753 317 406 486 37 255 369 231 456 658 72 572 384 086 Jan 144 555 144 120 435 1 974 558 1 972 559 1 999 866 889 102 662 764 228 419 716 41 810 377 906 447 173 60 852 386 321 Feb 139 863 139 192 671 1 985 175 1 983 177 1 998 874 136 102 482 771 654 424 134 41 808 382 326 450 002 60 674 389 328