KlimatSmart Förening Ett material med fokus på miljö- och klimatfrågor
lägg EnErgi på VErKSamHEtEn, inte på ElräKningEn! Stockholm, februari 2011 Materialet är till för att stödja idrottsföreningar i arbetet med klimat- och miljöpåverkansfrågor. Föreningen ska på ett enkelt sätt få en överblick i sin egen klimatpåverkan och kunna energieffektivisera sin anläggning och idrottsmiljö. På så vis kan en större andel av budgeten användas till idrottslig verksamhet istället för betalning av dyra elräkningar. En viktig del är också att visa på hur en systematisk översyn av energiförbrukning och genomförda besparingsåtgärder ger besparingar på sikt. Materialet innehåller kartläggningar, checklistor, möjliga bidrag, samt en del tips till föreningar som vill tänka kring miljö och klimat. Föreningarna ska efter att ha arbetat igenom materialet kunna göra medvetna val och få kontroll på sina energikostnader för att vidare kunna effektivisera sina anläggningar på ett i framtiden hållbart sätt. Ett hållbart samhälle är en vision som ofta nämns. Materialet används i arbetet för en mer klimatsmart förening, där energisparande, miljö- och klimatpåverkan ingår. En fördel är om föreningen lägger in det i policy-, mål- och visionsdokument, samt att det fi nns en strategi för hur arbetet ska bedrivas. Vad är HållBart? Hållbarhet är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. FN-rapporten Vår gemensamma framtid För en förening som äger, arrenderar eller driver en anläggning med driftansvar kan driftkostnaderna vara höga (och innefatta en stor del av budgeten). Det kan vara svårt att direkt peka ut vad som orsakar de höga kostnaderna. En del anläggningar är byggda av ideel kraft, andra av kommunen och dagens ansvariga kanske saknar kunskap om hur de fungerade. Energisparande åtgärder prioriterats sällan i budgeten, då det inte funnits kunskap att välja åtgärd eller beräkna besparingspotentialen. 1
Vad är idrottsanläggning och idrottsmiljöer? Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer kan definieras där det utövas träning och/eller tävling i tid och rum. Det kan handla om en idrottsplats, idrottshall, simhall, ishall, ridhus eller annan form av idrottsyta. Det kan också handla om luft, mark, vatten och väg där det utövas träning och/eller tävling avgränsat i tid och rum, exempelvis bana för kanot, skidspår, cykellopp etc. Många föreningar har också egna eller hyrda klubbhus och klubblokaler. KlimatSmart Förening är ett material som är avsett för föreningar som själva vill se över sina anläggningar och hitta energitjuvar och miljöbovar. Materialet handlar även om vilka energi- och miljövalsalternativ som fi nns och några direkta exempel ur verkligheten. Materialet kan med fördel användas i lärgrupper. Ta kontakt med ditt distrikt i SISU-Idrottsutbildarna, www.sisuidrottsutbildarna.se. Materialet har tagits fram i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Småland Lucas Nilsson, Borgholms kommun Tommy Lindström och Energikontoret Sydost. 2
HUr Kan materialet användas? Föreningen kan använda materialet i sin helhet eller välja att lyfta de kapitel/delar som passar. Det finns fyra goda exempel från föreningar som arbetat med kartläggning av sin anläggning, inom områdena uppvärmning, belysning och varmvatten, där ni kan läsa om och låta er inspireras av hur enkelt föreningarna sparat pengar och samtidigt blivit klimatsmartare. När föreningen påbörjar arbetet är det bra att veta vart ni ska. Det är en fördel att det läggs in i föreningens policy, mål- och visionsdokument. Att ha en strategi gör arbetet lättare i strävan mot en mer hållbar och klimatsmart förening där energisparande, miljö- och klimatpåverkan ingår. Nästa steg är att kartlägga föreningens miljöpåverkan och energianvändning. Därefter är det dags att energikartlägga anläggningen. Kontakta en energi- och klimatrådgivare i kommunen för att få råd och tips. När kartläggningen är genomförd och åtgärder punktats kan en enkel projektplan vara ett hjälpmedel för att gå vidare i arbetet. (www.sisuidrottsutbildarna.se/pedagogiskttorg) projektplan Projektets namn: Bakgrund/varför Mål Åtgärder Tidsplan Medel/Budget Dokumentation Utvärdering Projektledare Medlemmar i gruppen Varför ska det göras? Vad vill vi uppnå? Vad är målet? Vad ska göras? När ska det börja och sluta? Vad får det kosta och hur skaffar vi medlen? Hur ska vi dokumentera åtgärderna för framtiden? Hur vet vi att vi har nått målet? Vem leder arbetet? Vilka hjälper till i arbetet? 3
Fyra goda exempel från Projektet EnergiSmart förening De fyra goda exemplen kommer från ett projekt som drivs av Smålands idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Småland i samarbete med Kalmars respektive Borgholms kommun. Projektet ingår även som ett pilotprojekt i en landsomfattande energistudie av idrottsrörelsen via Energikontoret Regionförbundet Örebro där Riksidrottsförbundet och Energimyndigheten deltar. Samtliga exempel från distrikten i Småland visar på att det med små åtgärder går att spara minst 20 % av energikostnaden. I en del genomförda projekt har besparingen varit hela 75 % för bara uppvärmning och varmvatten. Det är inte bara pengar föreningarna sparar på detta arbete. Den mindre energiförbrukningen ger även en minskad klimatpåverkan, vilket vi alla tjänar på. Uppvärmning IFK Borgholm äger sin anläggning och har kartlagt sitt värmebehov. I det stora klubbrummet finns fem el-radiatorer och ytterligare två i kansli och kapprum, sammanlagt 88 m². Totalt finns 6 300 W installerat. Klubbrummet är uppvärmt året runt. Om föreningen ersätter dessa med en luftvärmepump med effekten 6 kw kommer de årligen att spara drygt 9 000 kr per år i minskad driftkostnad inklusive kostnaden för värmepumpen. Belysning Kalmarbygdens fältrittklubb har lysrör tända dagligen i höförrådet. Det finns åtta lysrörsarmaturer på 2x36 W styck, alltså 288 W sammanlagt. Den uppskattade brinntiden är på 8 timmar per dag. De används dagligen, vilket ger 2 880 timmar per år och en förbrukning på ca 1 660 kwh per år. Om en närvarostyrning installerades för 1 500 kr skulle brinntiden minska med ca 80 %, vilket ger en besparing på ungefär 1 300 kwh. Det motsvarar drygt 600 kr per år i minskad elförbrukning bara i höförrådet. Varmvatten Kalmar Tennisklubb har tre tankar för varmvatten på sammanlagt 1 000 liter. Samtliga värms med el. Temperaturen var inställd på 70 C, vilket får anses vara onödigt högt. Risken för legionella bakterier upphör visserligen vid 70 C, men det avser ledningar för varmvatten som sällan används. Då verksamhet pågår året runt kan temperaturen sänkas till 60 C utan att risken för legionellabakterier ökar. För att 4
värma en liter vatten en grad (1 C) får man tillföra 1,16 Wh. För 1 000 liter, som i detta fall, är förbrukningen 1,16 kwh per grad och alltså ca 12 kwh för 10 C varje gång tankarna ska värmas, vilket är ungefär fyra gånger per dag. Besparingen blir alltså 17 000 kwh eller 22 000 kr per år (elpris beräknat på 1,30 kr/ kwh) genom att sänka varmvattnet 10 C. Tips! För ventilation gäller samma tips som för belysning. Genom närvarostyrning kopplat till en fuktsensor används ventilationen bara när den behövs. Tips! Det bästa spartipset gällande varmvatten är att ta bort de högt placerade duschmunstyckena och ersätta med ett duschhandtag. Varmvattenförbrukningen brukar då sjunka med minst 40 %! Tips! Genom att bara byta en 75 W glödlampa till en motsvarande 15 W lågenergilampa i ett rum som används ofta sparar du ca 150 kr per år, vilket är kostnaden för en träningsfotboll. Solfångare Möre BK har haft ökade energikostnader på anläggningen och styrelsen beslutade att under våren 2010 jobba för att sänka anläggningens totala energikostnad. För uppvärmning av klubbhuset fanns en jordvärmeanläggning och två 300 liters elvarmvattenberedare för varmvattenproduktionen. Ytterligare ett hus finns på anläggningen och detta värmdes då upp med direktverkande el. Värmepumpen till jordvärmeanläggningen gick sönder 2008 och klubbhuset har sedan dess värmts med direktverkande el. Styrelsen beslutade 2010 att byta ut den gamla värmepumpen samt komplettera anläggningen med solfångare. Att välja solfångare på denna typ av anläggning ansågs som en självklarhet, eftersom verksamheten bedrivs under tiden april september då solfångarna har sitt högsta energiutbyte. Verksamhet bedrivs oftast på kvällstid, vilket är en fördel då solen ofta lyst under dagen och laddat tankarna. Installation gjordes av en ny jordvärmepump med en effekt på 18 kw. Den körs mot två ackumulatortankar på vardera 750 liter med inbyggda varmvattenberedare på vardera 5
300 liter och 15 meters solslingor i båda tankarna. Till dessa tankar kopplades 10 st vakuumrörssolfångare med en bruttoyta på ca 35 m². Dessa monterades på klubbhusets tak i ca 45 lutning. Med denna anläggning klarar Möre BK hela varmvattenproduktionen under fotbollssäsongen och vid normala förhållanden även hela föreningens uppvärmningsbehov under vintertid då varmvattenförbrukningen är obefintlig och all effekt från solfångare och värmepump kan gå till uppvärmningen av lokalerna. Till huset med direktverkande el drogs en kulvert med en tapp med varmvattencirkulation och uppvärmning via fläktkonvektorer. En sammanställning på förbrukningen och kostnaden för 2009 visar att Möre BK då gjorde av med 32 317 kwh till en kostnad av 47 218 kr. Möre BK kommer med solfångaranläggningen att producera ca 13 000 kwh per år och då kvarstår ca 20 000 kwh som värmepumpen kommer att generera. Med ett utbyte på 1:2 kommer totalförbrukningen per år att sjunka till ca 7 000 kwh. Om sedan kostnaden för belysning läggs till i byggnader och på planerna, med totalt 10 000 kwh per år, så hamnar Möre BK på en totalkostnad på ca 14 500 kr. Detta medför en besparing på ca 33 000 kr per år med nuvarande elpris. 6
mål och ViSion För att veta vilken väg man ska ta är det bra att veta vart man ska När arbetet börjar för en mer klimatsmart förening är det bra om föreningen har en strategi, samt lägger in föreningens miljö- och klimatpolicy i sitt mål- och visionsdokument. Har föreningen en policy/vision inom det klimatsmarta området? JA NEJ Finns det ett arbetssätt hur visionen ska förmedlas till medlemmar och andra som kan tänkas vara intresserade? JA NEJ Ingår anläggningen i visionen? JA NEJ att diskutera Vad innebär det för föreningen att bli en klimatsmartare förening? Vad vill vi att vår förening ska stå för? Vart siktar vi? Hur påverkar det våra handlingar? Vad ska vi då fokusera på? Vad ska vi uppnå? Och hur ska vi upp nå det? tips! I idrottens föreningslära, IFL, finns det tips på hur ni kan arbeta med mål och vision. www.sisuidrottsutbildarna.se 7
tips! Fundera på vilka olika miljövärden och energisparande åtgärder ni kan förmedla genom er anläggning. Fundera även på hur ni kan påverka aktiva och föräldrar att tänka miljö, klimat och energismart när de är på er anläggning. tips! Fundera på hur ni skulle kunna marknadsföra er förening om ni börjar arbeta med klimatsmarta åtgärder och vilken respons detta skulle kunna ge bland medlemmar, sponsorer och kommun. ExEmpEl på policy f Vi tar styrelseansvar och har ett medvetet förhållningssätt i vårt arbete med miljö- och klimatfrågor. f Vi följer aktivt gällande miljölagar och har de tillstånd som krävs för att bedriva vår verksamhet. f Vi har gjort en energikartläggning och vill vid större ny-, omoch tillbyggnader göra erforderliga miljö- och klimateffektbeskrivningar. 8
Kartläggning av FörEningSanläggning KlimatSmart förening bör kartlägga områden som påverkar miljön. Gå igenom checklistan och se vad din förening kan göra och vad ni bör åtgärda om behov fi nns. CHECKliSta miljö Finns källsortering enligt kommunens anvisningar? JA NEJ Finns sop/oljekärl på ett sådant sätt som överensstämmer med reglerna i din kommun? JA NEJ Finns oljeuppsamlingsmattor att tillgå (ex när ett fordon går sönder på föreningens parkeringsplats)? JA NEJ Finns spolplatta med oljeavskiljare vid tvätt av redskap och motorfordon? JA NEJ Används miljömärkta rengörings- och hygienprodukter? JA NEJ Används miljömärkta kontorsmaterial och förbrukningsprodukter? JA NEJ Används miljömärkta lampor? JA NEJ Används internet som informationsspridare? JA NEJ Omhändertas avloppsvattnet enligt kommunens krav? JA NEJ Har föreningen vidtagit åtgärder för att skydda omkringliggande natur? JA NEJ Vid affischering, tas affischer ner efteråt? JA NEJ Sker det ljudmätningar från tävlingsredskap och publik vid träning och tävling? JA NEJ Finns det en trafikpolicy i föreningen, som innehåller bl a samåkning och hålla hastigheten vid transport till och från träning och tävling? JA NEJ 9
tips! Läs mer om hur din förening kan arbeta med trafiksäkra och klimatsmartare transporter i idrotten. www.sisuidrottsutbildarna.se/pedagogiskttorg under rubriken Övrigt. tips! Det finns fler områden ni kan välja att vara klimatsmarta i, t.ex. kan ni fundera på vilka varor och produkter ni säljer i kiosken/kafeterian. att göra-lista Detta ska göras Vem ska göra det? När ska det göras? 10
KontaKtEr Vid EnErgiKartläggning Innan föreningen börjar kartlägga anläggningen bör ni kontakta en energi- och klimatrådgivare i kommunen för råd och tips. Eventuellt kan rådgivaren komma till din förening för en genomgång av anläggningen. Rådgivaren kan även kontrollera om det fi nns ritningar över anläggningen i kommunens arkiv. Om ritningar saknas rekommenderar vi att ni gör en egen ritning över planlösningen i skala 1:100, dvs 1 m = 1 cm. Kolla också med stadsbyggnadskontoret eller motsvarande om det fi nns något protokoll från en ventilationsbesiktning, ett så kallat OVK-protokoll. Det kan också vara bra att kontakta de installatörer som varit inblandade i befi ntliga installationer och de i föreningen som var med i styrelsen eller var vaktmästare under aktuell tidsperiod. De kan ha information som är till stor hjälp i er kartläggning. CHECKliSta Finns det ritningar över anläggningen? JA NEJ Finns det manualer till installationerna? JA NEJ Finns det förbrukningsstatistik från elbolaget? JA NEJ Finns det förbrukningsstatistik från fjärrvärme, olja etc? JA NEJ tips! Mät temperaturerna i rummen innan kartläggning påbörjas. Varför har ni just dessa temperaturer, skulle ni vilja ha högre/lägre? Varje grad lägre innebär en besparing på 5 % av uppvärmningskostnaden. att göra-lista Detta ska göras Vem ska göra det? När ska det göras? 11
EnErgiKartläggning Börja med att skriva ner vilka installationer som fi nns på anläggningen inom uppvärmning, belysning, varmvatten, ventilation och eventuellt annan energiförbrukare. Markera också på planritningen var installationerna fi nns. Uppvärmning: El-radiatorer: Övrig uppvärmning:......... Belysning: Övrig belysning:......... Varmvatten: Antal beredare... Installerad effekt... (W) Volym... (l) Temp... (C ) Antal beredare... Installerad effekt... (W) Volym... (l) Temp... (C ) Ventilation: Antal aggregat... Installerad effekt... (W) Volym... (l) Temp... (C ) Antal aggregat... Installerad effekt... (W) Volym... (l) Temp... (C ) Övrig energiförbrukare:......... 12
jämför resultaten När ni nu har gjort er kartläggning är det intressant att jämföra era resultat med andra. Detta är vägledande när ni sedan ska välja åtgärder. Gör så här: Räkna ut antalet kvadratmetrar som er anläggning har. Ta den årliga driftskostanden och dividera med antalet kvadratmetrar lokalyta. Det gör inget om kostnaden för utebelysning ingår. Totalkostnad: Driftkostnad/år... (kr) Yta... (m²) Kostnad/m²... Nästa steg är att identifi era kostnaderna för de olika installationerna på samma sätt: Uppvärmning: Installerad effekt:... (W/1000 = kw) Uppvärmd area:... (m²) Antal driftstimmar per år:... (timmar x antal driftsdagar per år) Förbrukning:... (installerad effekt x driftstimmar/ år=kwh) Kostnad:... (kr, elpris 1,3 kr/kwh) Förbrukning per yta:... (kwh/m²) Belysning: Installerad effekt:... (W/1000 = kw) Invändig belyst area:... (m²) Antal driftstimmar per år:... (timmar x antal driftsdagar per år) Förbrukning:... (installerad effekt x driftstimmar/ år=kwh) Kostnad:... (kr, elpris 1,3 kr/kwh) Förbrukning per yta:... (kwh/m²) Varmvatten: Installerad effekt:... (W/1000=kW) Volym:... (liter) Antal driftstimmar per år:... (timmar per dag x antal driftsdagar per år) Förbrukning:... (installerad effekt x driftstimmar per år=kwh) Kostnad:... (kr, elpris 1,3 kr/kwh) Förbrukning per yta:... (kwh/m²) tips! En vanlig dusch för brukar ca 40 liter varm vatten per tillfälle för en person. 13
Välj åtgärd Att välja vilken åtgärd som ger störst besparing kan göras på olika sätt. Ett sätt är att använda livscykelkostnadsanalys (LCC). Där jämförs skillnaderna mellan att fortsätta som vanligt mot att investera beräknat på installationens livstid. Livstiden kan visserligen variera något men i exemplen ligger den klart under den livstid som tillverkarna uppger. Fördelarna med en LCC-analys är att kostnaderna ställs mot varandra vilket oftast är det underlag som behövs för att fastställa budget och för att kunna ta ett styrelsebeslut. Ett exceldokument på hur du ska räkna finns på (http://www.belok.se/lcc/generell.php). Där tas hänsyn till räntor om du lånar pengarna till investeringen, inflationen mm. Här nedan är ett exempel på analys via LCC. Så här räknades det i uppvärmningsexemplet för IFK Borgholm: ExEmpEl Förutsättningar Kalkylperiod 10 år Kalkylränta 4 % Årlig infl ation 1 % Dagens energipris 1.3 kr/kwh Årlig energiprisökning 4 % Kapitalkostnader Alt. 1 Alt. 2 Investeringskostnad 0 25000 [kr] Restvärde 0 0 [kr] Övriga kostnader Alt. 1 Alt. 2 Årligt energibehov 14190 5676 [kwh] Underhållskostnad/år 0 0 [kr] Resultat Alt. 1 Alt. 2 LCC Energi 194613 77845 [kr] LCC Underhåll 0 0 [kr] LCC Total 194613 102845 [kr] 14
Bidrag Även om många banker säkert lånar ut pengar om föreningen redovisar en LCCanalys i sin ansökan är det alltid bra att ha kännedom om andra fi nansiella möjligheter. Exempelvis har Riksidrottsförbundet och Distriktsförbunden olika typer av anläggningsfonder/bidrag, där föreningar kan söka bidrag. anläggningsbidrag riksidrottsförbundet Bidrag Kan BEViljaS För: Miljöförbättringar och energieffektivitet. Reglerna kommer att uppdateras fr o m sommaren 2011. f Arbetena ej påbörjade. f Nyttjanderättshandling löptid på minst tio år. f Bidrag utgår ej till samma anläggning inom en femårs period. f Investeringskostnad över 1 basbelopp (42 400 kr). Max 4 basbelopp. Bidragets storlek f Är beroende av hur stor del av det statliga anslaget som beviljas till anläggningar och antalet ansökningar per kalenderåret. f Maxbeloppet är högst 25 procent av investeringskostnaden, som mest 4 basbelopp. Läs mer på www.rf.se BoVErKEt Idrottsföreningar kan spara pengar genom att investera i solvärme. De är målgrupper för Boverkets informationskampanj Det våras för solvärme. En kampanj som vill att vi blir fl er som använder solens energi. Läs mer på www.boverket.se distriktsförbunden idrottslyftet anläggning f Huvudsyftet: skapa nya aktivitetsytor. f Stor öppenhet för nytänkande och alternativa former av idrottsmiljöer. f Bidrag till objekt ska leda till bättre förutsättningar för barns och ungdomars idrottande. f Bidrag lämnas enbart för objekt som avser idrottslig verksamhet och till idrottsföreningar. Läs mer på respektive Distriktsförbunds hemsidor. 15
KommUnEr Kontakta din kommun och fråga vad det fi nns för bidrag att söka för energieffektivisering av anläggning allmänna arvsfonden Ideella föreningar kan få stöd för den del av kostnaderna för inköp, ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar som krävs för att föreningen ska kunna genomföra en nyskapande och utvecklande verksamhet. Det räcker att verksamheten som ska bedrivas är nyskapande på orten. Läs mer på www.arvsfonden.se grön idrottsförening De föreningar som intygar till Riksidrottsförbundet att de har för avsikt att leva upp till miljö- och klimatsmarta kriterier kan få ett särskilt diplom att sätta upp synligt där man fi nner det lämpligt. Ansvaret att leva upp till kriterierna ligger på föreningen själv. Läs mer på www.rf.se tips! Hör även med ert SF/SDF om de kan ha bidrag att söka för energieffektiviseringar. Till exempel kommer Svenska fotbollförbundet under 2011 att avsätta en miljon kronor till en energifond där deras föreningar kan söka för just energismarta åtgärder på sin anläggning. 16
UppFöljning Det bör fi nnas ett system för uppföljning inom föreningen. Att mäta är att veta sägs det och det gäller framför allt inom detta område. Den kartläggning som gjordes är ett bra utgångsmaterial. Sedan kan ni lägga in de förändringar ni genomför och snabbt få översikt över den lägre driftkostnaden. Varje månad, via elräkningen, kan ni också enkelt kolla er kostnad per m² och jämföra med tidigare perioder. I samband med budgetresultatet inför årsmötet bör energibesparingen, från tiden innan projektet, redovisas. Genom detta kan föreningens medlemmar ta del av åtgärderna och förhoppningsvis inspireras att fortsätta arbetet även på andra platser i samhället. Checklista på punkter som kan vara viktiga när föreningen genomför sin uppföljning: CHECKliSta För UppFöljning Finns det ritningar över anläggningen? JA NEJ Är samtliga installationer dokumenterade? JA NEJ Finns det förbrukningsstatistik från elbolaget? JA NEJ Görs regelbundna kontroller över funktionen? JA NEJ Dokumenteras dessa kontroller? JA NEJ Har den som sköter anläggningen kunskap som behövs för att sköta anläggningen energieffektivt? JA NEJ Är energiarbetet en del av styrelsearbetet? JA NEJ Finns det rutiner för hur föreningen informerar/ förankrar hos ledare, aktiva och föräldrar om klimatarbetet? JA NEJ Är det en del av föreningens policy och vision att vara klimatsmart? JA NEJ Har ni valt energimärkt Bra Miljöval? JA NEJ 17
att göra-lista Detta ska göras Vem ska göra det? När ska det göras? 18
Lärgruppsplan Denna lärgruppsplan är gjord som ett stöd för lärgrupper i genomförandet för KlimatSmart Förening. För genomförande av en lärgrupp kan SISU Idrottsutbildarna från folkbildningsanslaget ge visst stöd och på så sätt ta vissa kostnader för studiernas genomförande. Det kan röra sig om material, lokalhyra för hyrd lokal, studiebesök, expertmedverkan eller andra kostnader i samband med studiernas genomförande. Det finns en tydlig gräns mellan studier och utövande av idrott och annan traditionell föreningsverksamhet. Ordinarie verksamhet som t ex innebär idrottsträning och tävling kan inte bedrivas inom ramen för en lärgrupp. Lärgruppen bygger på att gruppen söker ny teoretisk kunskap som sedan bearbetas tillsammans i diskussion. Att prova på kan förekomma som en integrerad del av studierna men får inte dominera eller förändra karaktären på studierna. De olika distrikten i SISU Idrottsutbildarna kan ha olika rutiner och även skilja sig administrativt åt. Kontakta ditt lokala distrikt innan ni börjar planera för er lärgrupp. Kontaktuppgifter finner ni på www.sisuidrottsutbildarna.se Om lärgruppen Kännetecknet för lärgruppen är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt i varje grupp. Samtal och diskussioner är kärnan i lärgruppen. Lärandet sker sedan i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärandematerial som alla deltagare har tillgång till. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i studiematerialet, även om de inte är tvingande. Ni avgör själva vilka frågor som är viktiga för er. En utbildningstimme är 45 minuter. En lämplig gruppstorlek är fem till åtta deltagare. Då finns goda möjligheter till diskussioner, samtal och tankeutbyte. I varje lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Rollen innebär att du har ett lite större ansvar än de övriga i gruppen med lite extra förberedelser och administration. Det är din uppgift att arbeta för att alla i lärgruppen ges möjlighet att bidra med kunskaper, upplevelser, funderingar och tankar. Att vara lärgruppsledare innebär alltså inte att vara lärare utan mer en samordnare, inspiratör och pådrivare. 19
Arbetsplan för lärgruppen Det är viktigt att varje grupp planerar tillsammans. Ofta finns ett färdigproducerat material, men ibland vill man även komplettera med andra materialoch ibland kan material saknas inom ett visst område. Det viktiga är att lärgruppsledaren och deltagarna tillsammans gör upp om mål, arbetsformer, antal sammankomster etc. Behöver ni hjälp hur ni ska göra upp er arbetsplan så finns en mall att utgå ifrån som ni hämtar på www.sisuidrottsutbildarna.se Arbetsformer Det kanske viktigaste i din lärgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata, utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan användas i er lärgrupp. ff Grupparbeten under kortare tid. Att få belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är tre till fyra personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. ff Bikupa. Det innebär att ni diskuterar en fråga i smågrupper om två till tre personer. Max fem minuter. ff Studiebesök. Ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller inspiration. Att besöka en annan förening kan vara värdefullt för att få idéer och uppslag till er egen verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver förberedelser och uppföljningsarbete. ff Fackmannamedverkan. Ett annat sätt att tillföra lärgruppen kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att ta upp era förväntningar före mötet och förbered besöket genom att skriva ned frågor. ff Arbete mellan sammankomsterna. Det är lika viktigt som själva lärgruppen. Fundera på hur ni ska arbeta mellan träffarna. Grafisk formgivning: Catharina Grahn/ProduGrafia Foto: Bildbyrån s. 2, 6, 7, 11, 12, Gustav Gerdes omslag, s 8, 10, 13, 18, 20, Lucas Nilsson s 3 20