Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: N2014/734/E Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar Energimyndighetens översyn av elcertifikatsystemet inför kontrollstation 2015 för att Sverige och Norge ska kunna nå det gemensamma målet om 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till 2020. Tekniska justeringar som träder i kraft från och med 2016 är direkt nödvändiga för att säkerställa måluppfyllelsen. Sammanfattning Vi delar Energimyndighetens identifierade risker för måluppfyllelsen såsom elnät, bristande transparens och osäkerhet kring nytt mål efter 2020. En risk som inte nämns är dock ett fortsatt sjunkande elpris som inte möts av stigande elcertifikatpriser på grund av att det stora överskottet av elcertifikat inte förväntas krympa förrän efter 2016. För att minska risken att elnäten begränsar möjligheten till måluppfyllelse i systemet ser vi ett akut behov av att Svenska Kraftnät tidigarelägger planen på en ny ledning genom snitt 1 och 2 till att vara i drift senast 2020. Parallellt bör en utredning tillsättas som fokuserar på hur processen för utbyggnaden av stamnätet kan snabbas upp. För att minska osäkerheten för marknadsaktörerna och för att möjliggöra bättre prisbildning är det viktigt med åtgärder som ökar transparensen på marknaden. De förslag som Energimyndigheten presenterar är positiva, även om vi gärna ser att nästa kontrollstation sker redan 2017. Vår bedömning är att det är viktigt att ett nytt 2030-mål för förnybar energi fastslås snarast möjligt för att undanröja osäkerheten kring vad som väntar efter 2020. Vi anser att den totala framräknade justeringsvolymen är korrekt men förordar en mer framtung justering av den svenska kvotkurvan, där justeringar för den ingående reserven görs innan 2020 istället för efter 2020. En sådan justering skulle minska risken att utbyggnaden stannar av helt de närmaste åren med följden att målet inte nås men även risken att det byggs mer till 2020 än vad systemet tillåter. För att ge en rättvis bild av konsekvenserna av förslaget för elkonsumenten bör Energimyndigheten även i sammanfattningen och slutsatserna nämna den samlade effekten av att mer förnybar elproduktion kommer in i systemet som pressar marknadspriset på el, vilket kompenserar för de höjda kvoterna. 1 (5)
Nedan följer Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss. Rubrikerna är hämtade från samrådsinformationen och under varje rubrik återfinns Svensk Vindenergis kommentarer på avsnitten. 3. Historisk utveckling 3.1.1 Utfärdade elcertifikat för olika energislag Tabell2. Det framgår inte huruvida produktionen från de utfasade anläggningarna är normalårsproduktion eller faktisk årsproduktion år 2012. För bedömning av utfasningens effekt på systemet är normalårsproduktionen minst lika intressant som den faktiska årsproduktionen. 3.5 Elcertifikatprisets samvariation med.. 3.5.1 priset på el. I teorin ska elpris plus elcertifikat vara lika med det marginalprissättande kraftslagets produktionskostnad. Med andra ord ska elcertifikatpriset öka om elpriset sjunker och vice versa. Utifrån Figur 6 anser vi emellertid att det är svårt att se några sådana samband. Däremot finns det en tydlig samvariation mellan elcertifikatpris och överskottet av elcertifikat. 3.5.2. reserven I stycket anges: Sweco uppger att det tar 4-5 år innan prissignalen slår igenom i form av nya projekt. Detta bör förtydligas till: i form av driftsatta anläggningar? 4.3 Riskfaktorer 4.3.1 Tillståndsprocesser Vi delar Energimyndighetens bedömning att tillståndsprocesser för etablering av ny elproduktion inte utgör en risk för utbyggnaden av förnybar elproduktion i Sverige. Däremot utgör tillståndsprocesser för utbyggnad av stamnätet en tydlig riskfaktor med ledtider på över tio år för en ny luftledning och generellt sett tar det två-tre år från dess att alla tillstånd för vindkraftsprojektet är på plats till dess att det finns en färdig anslutning. Lämplig myndighet bör därför få i uppdrag att fokusera på hur processen för anslutning till, förstärkning och utbyggnad av stamnätet kan snabbas upp. 4.3.2 Elsystemet Vi delar Energimyndighetens analys att Svenska Kraftnäts planerade åtgärder för att förstärka stamnätet från norr till söder riskerar att vara otillräckliga och träda i kraft försent. Sedan samgåendet med Norge finns det utrymme för nästan dubbelt så mycket svensk vindkraft än vad Energimyndighetens långsiktsprognos anger till 2020, vilken Svenska Kraftnät i huvudsak har utgått ifrån i sin så kallade Ten-Year-Network-Development-Plan (TYNDP 2012). En majoritet av denna mängd vindkraft förväntas dessutom hamna norr om snitt 2. Det är högst tveksamt om de tillsynes enkla kortsiktiga åtgärderna såsom serieshuntkompensering av snitt 1 och 2 kommer vara tillräckliga och hinna realiseras i tid för att undvika inlåsningseffekter. Inte minst då åtgärderna redan har försenats 2-3 år. Svenska Kraftnät har i en tidigare rapport visat att det kommer behövas 2600 MW extra kapacitet genom snitt 2 vid 30 TWh vindkraft varav en majoritet i norra Sverige (4500 MW). 1 1 Storskalig utbyggnad av vindkraft - Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft, http://www.svk.se/global/01_om_oss/pdf/rapporter/%20080601_bilaga_vindkraftrapport_2008.pdf 2 (5)
Shuntkompenseringen av snitt 2 förväntas endast ge ytterligare 500 MW år 2019 och Svensk Vindenergis prognos indikerar cirka 3500 MW norr som snitt 2 i slutet av 2017. Stamnätstariffen har höjts kraftigt sedan 2010 även om det inte sker någon höjning i år och nästa år. Enligt Svenska Kraftnäts investerings och finansieringsplan 2 förväntas avgiften återigen höjas kraftigt 2016 och 2017 (15 procent årligen). På grund av den geografiska differentieringen av stamnätstariffen slår sådana höjningar extra hårt mot investeringar norr om snitt 2. För en 100 MW-park med 3200 fullasttimmar har det inneburit kostnadsökningar på cirka 3 öre/kwh jämfört med 2010 års nivå och förväntas nu öka med minst lika mycket till fram till 2020. Den övervägande anledningen till varför stamnätstariffen höjs är på grund av eftersatt underhåll snarare än utbyggnaden av förnybar elproduktion. Ändå är den förnybara elproduktionen med och betalar, via inmatningstariffen för investeringar som borde ha gjorts för länge sedan och för att nätet ska vara i gott skick ytterligare tiotals år efter det att produktionsanläggningarna är nedmonterade av ålderskäl. En tydlig risk för måluppfyllelsen i elcertifikatsystemet är försämrad lönsamhet på grund av höjd inmatningstariff i kombination av lägre elpris(till följd av inlåst kraft), i synnerhet då den stora potentialen för förnybar elproduktion i Sverige finns norr om snitt 2. För att minska risken att elnäten begränsar möjligheten till måluppfyllelse i elcertifikatsystemet bör Svenska Kraftnäts plan på en ny ledning genom snitt 1 och 2 tidigareläggas till att vara i drift senast 2020. Parallellt bör som angivits ovan en utredning tillsättas som fokuserar på hur processen för utbyggnaden av stamnätet kan snabbas upp. 4.3.3 Information till marknadens aktörer och prisbildning Det är positivt att Energimyndigheten har lyssnat på marknadsaktörernas krav på ökad transparens och mer uppdaterad information kring faktorer som styr såväl utbudet som efterfrågan av elcertifikat. Korrekt prisbildning är en förutsättning för att kunna minimera de risker som följer av en ojämn utbyggnadstakt, något som Energimyndigheten även lyfter fram i avsnittet på ett pedagogiskt sätt. Vi välkomnar Energimyndighetens förslag till en databas förvaltad av Energimyndigheten som inkluderar tagna investeringsbeslut, något som i dag inte fångas upp av Vindbrukskollen. Inrapportering bör inte ske på frivillig basis utan vara en förutsättning för att anläggning ska kunna bli godkänd för elcertifikat. Om det inte finns tydliga incitament att rapportera in investeringsbeslut till Energimyndigheten kommer databasen inte att bli heltäckande och därmed urholkas poängen med databasen, i likhet med Vindstat. Vi välkomnar även Energimyndighetens förslag till kvartalsvis presentation av den mängd el som elleverantörerna har fakturerat. Det skulle göra det enklare att följa hur efterfrågan av elcertifikat utvecklas och minska problemet med periodvis låg omsättning av elcertifikat och de prisvariationer som uppstår direkt efter de årliga annulleringstillfällena. Även idén om att Energimyndigheten årligen tillhandahåller information om uppdämt justeringsbehov till följd av avvikelse från tidigare prognoser är ett sätt att ytterligare minska osäkerheten på marknaden och därför något vi ställer oss positiva till. Att tidigarelägga nästa kontrollstation till 2017 vore önskvärt eftersom en kontrollstation 2019 inte fyller någon praktiskt funktion för utvecklingen av elcertifikatsystemet till 2020. Det är också tveksamt om en kontrollstation 2018 enligt förslaget skulle vara tillräcklig. 2 Svenska Kraftnät, Investerings- och finansieringsplan för åren 2015-2017. http://www.svk.se/global/02_press_info/pdf/140219-investeringsplan-2015-2017.pdf 3 (5)
4.3.6 Finansiering Energimyndigheten ger en bra beskrivning av svårigheterna för mindre aktörer att finansiera investeringar. Oviljan från banker att låna ut pengar innebär att investeringarna i allt större utsträckning sker med hjälp av utländska pensionsfonder eller av aktörer som har annan verksamhet att ställa som säkerhet. Vår bedömning är att bankernas hårdare krav i sig troligtvis inte utgör en risk för måluppfyllelsen, däremot finns det en risk att även investerare med högre kreditvärdighet tappar investeringsviljan om lönsamheten i befintliga investeringar minskar. Det kan inträffa om elpriset fortsätter att sjunka och det inte vägs upp av en lika stor ökning av elcertifikatpriset. Med tanke på att överskottet med föreslagna justeringar troligtvis inte kommer att minska förrän 2016 och elpriset inte spås öka de kommande åren finns en sådan risk. 4.3.7 Framtida mål för förnybar energi efter 2020 Energimyndigheten lyfter fram osäkerheten kring vad som händer efter 2020 med avseende på nytt 2030-mål och problemet med att anläggningar kan komma in i systemet i Sverige men inte i Norge efter 2020. I underlagsrapporten anges detta som en risk för måluppfyllelsen. Vi delar uppfattningen om att det innebär en risk för måluppfyllelsen men menar också att det är en risk för systemets funktionssätt efter 2020. Kommer det in mer förnybar el än vad systemet tillåter vid 2020 leder det till att systemet kollapsar. Denna osäkerhet kan i sin tur hämma investerare framåt 2020. Så länge det införs ett nytt mål för systemet till 2030 med nya kvoter är det inte ett problem i det korta perspektivet utan frågan förskjuts då istället till 2030. Svensk Vindenergi anser att Energimyndigheten skyndsamt bör utreda hur en avveckling av elcertifikatsystemet skall konstrueras, även om systemet förlängs till 2030. Vår bedömning är att det är viktigt att ett nytt 2030 mål för förnybar energi fastslås snarast möjligt för att undanröja osäkerheten kring vad som väntar efter 2020. Elcertifikatsystemet har sedan införandet 2003 bidragit till att snabbt öka andelen förnybar elproduktion och har jämfört med andra typer av stödsystem stora fördelar ur kostnadssynpunkt. Ökad förnybar elproduktion minskar koldioxidutsläppen både i Sverige och i våra grannländer och bidrar till ökad försörjningstrygghet. Vi ser utifrån detta fördelar med att systemet förlängs med ett nytt mål till 2030. Vid en förlängning av systemet till 2030 är det också viktigt att utreda hur det nuvarande systemet skall interagera med ett förlängt system. Med den nuvarande nivån på kostnadsminskningar av framförallt landbaserad vindkraft finns en risk att elcertifikatpriset någon gång under 2020-talet kollapsar vilket skulle få stora konsekvenser för all elcertifikatberättigad produktion, även den som byggs idag. 5 Analysera och föreslå eventuella justeringar av kvotpliktskurvan 5.1 Kvotpliktig elanvändning Energimyndighetens bedömning av hur den kvotpliktiga elanvändningen utvecklar sig följer i stort bedömningen som flera analysföretag gör. Att anpassa kvoterna efter antaganden om en successivt minskad elanvändning anser vi därför är korrekt. 5.2 Analys av justeringsbehov 5.2.1 Anläggningar inom övergångsordningen Den stora anledningen till att marknadsaktörerna inför Energimyndighetens förslag till nya kvoter har haft svårt att överblicka det totala justeringsbehovet är avsaknaden av information kring hur mycket anläggningarna från övergångsordningen bidrar med. Ett mer tillgängligt och 4 (5)
överskådligt dataunderlag på Energimyndighetens hemsida hade kunnat undanröja den stora osäkerheten som har funnits på marknaden under hösten. 5.2.3 Ingående reserv när den gemensamma elcertifikatsmarknaden startade Den ingående reserven har bidragit till att hålla nere elcertifikatpriset på en låg nivå de senaste åren, vilket har försämrat lönsamheten i gjorda investeringar där utgångspunkten i kalkylerna har varit ett lägre överskott och högre elcertifikatpris. I texten nämns avvikelser från förbrukning och ökad utbyggnad som förklaringsfaktorer, men den största anledningen till det växande överskottet är produktionsavvikelser från anläggningar enligt övergångsordningen. 5.3 Justering av Sveriges kvotkurva 5.3.1Justeringsprincip Energimyndigheten föreslår att reserven på 8,78 TWh justeras jämnt från och med 2020. Investerarna straffas idag av att det ingående överskottet fortfarande är kvar i systemet i form av ett lägre elcertifikatpris. Det mest logiska och rättvisa vore att reducera överskottet snarast möjligt, i det här fallet från och med 2016. Enligt vår bedömning kommer överskottet enligt förslaget att börja reduceras först 2016 men då från en ännu högre nivå (cirka 14 TWh) jämfört med idag (cirka 12 TWh). Överskottet kommer med föreslagna justeringar troligtvis inte ned på en önskvärd nivå (20-30% av den totala omsättningen) förrän 2018. Med andra ord kommer det nya överskottet vara tillräckligt stort för att kunna reducera det ingående överskottet helt mellan åren 2016-2020. Ytterligare 4 TWh 2016 följt av 1,2 TWh justering mellan åren 2017 och 2020 skulle vara det mest rationella sättet att snabbast möjligt återfå systemet i balans. Vi bedömer att den största risken för måluppfyllelsen med nuvarande förslag är om elpriset fortsätter att sjunka och det inte vägs upp av ett stigande elcertifikatpris till följd av ett för stort överskott på elcertifikat. En sådan risk skulle reduceras med en framtung justering av det ingående överskottet mellan åren 2016-2020. Svensk Vindenergi har tidigare i ett brev till Energimyndigheten visat att risken för elcertifikatbrist och följaktligen höga elcertifikatpriser vid kraftiga justeringar av kvotkurvan är minimal eftersom justeringarna snabbt kan mötas av en ökad utbyggnad. Det som däremot kan inträffa vid en framtung justering är att målet uppnås i förtid, vilket i sin tur skulle motverka risken att det kommer in mer kraftproduktion än 26,4 TWh år 2020. Det förutsätter dock att marknaden snabbt får information om att produktionen uppgår till 26.4 (även det som är under byggnation inräknat). 5.4 Konsekvensanalys 5.4.1 Konsekvenser för elkunderna Energimyndigheten beskriver kostnadsökningen för elkonsumenten som förslaget kommer att ge med formeln elcertifikatpris*kvothöjning/10. Viktigt i sammanhanget är vad man jämför med. Förslaget innebär en kostnadsökning från en nivå som har varit oförtjänt låg (på grund av prognosmissar) till en mer normal nivå, snarare än att gå från en normal till en hög nivå. Det skulle kunna förtydligas i avsnittet. Dessutom måste man se till den samlade effekten av att mer förnybar elproduktion kommer in i systemet som pressar marknadspriset på el, vilket enligt olika studier mer än väl kompenserar för de höjda kvoterna. Det är positivt att Energimyndigheten tar upp denna aspekt i avsnittet men 5 (5)
det är viktigt att den även finns med i sammanfattningen och i slutsatserna för att ge en korrekt bild av förslaget, i synnerhet då många personer endast väljer att läsa dessa delar. Stockholm 2014-05-12 Svensk Vindenergi Annika Helker Lundström Anton Steen Vd Analys och samhällskontakter Annika.helker.lundstrom@svenskvindenergi.org anton.steen@svenskvindenergi.org 0706-994185 0702-446942 6 (5)