Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)
Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet Handläggare: Jan Söderström 103 33 Stockholm och Klas Muchow Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Villaägarnas Riksförbund, med 328 000 medlemmar i småhus, har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade skrivelse och får anföra följande. Förbundet begränsar sitt yttrande till att omfatta frågeställningarna som berör småhus. Allmänt I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns ett delmål om att miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska och vara lägre 2010 än 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara källor ökar. År 2003 uppgick nettoenergianvändningen i bostäder och lokaler till 131 TWh, dvs. knappt 33 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning. 92 TWh av nettoenergin (inkl. el) användes till uppvärmningsändamål. Resterande 39 TWh användes till hushållsel, fastighetsel och driftel. Av Boverkets utredning framgår att det finns olika energieffektiviseringspotentialer för bebyggelsen beroende på hur man gör beräkningarna och vilka grundläggande bedömningar och kriterier som ligger bakom. De tekniska åtgärder som kan vara av intresse för att effektivisera nettovärme- och varmvattenanvändningen respektive hushålls- och fastighets-/driftel kan medföra risker och konsekvenser för inomhusmiljön, kulturvärdet eller byggnadernas funktion. Man måste därför se möjligheterna till åtgärderna både utifrån energipotential och helhetsperspektiv. Enligt verkets uppfattning finns det inga enskilda tekniska åtgärder som man kan säga generellt är mer lämpliga än andra. För varje objekt bör därför ett samordnat åtgärdspaket tas fram. Energieffektiviseringsåtgärder är ofta lönsamma såväl för samhället som för enskilda fastighetsägare. Många åtgärder är till och med lönsamma på kort sikt. Det saknas därför enligt Boverkets uppfattning motiv för staten att ge ekonomiskt stöd till enskilda åtgärder. I stället lämnar verket förslag till nya och fortsatta stöd som bl.a. syftar till att öka kunskapsnivån om byggnaders funktion ur energi-, inomhusmiljöoch kulturmiljösynpunkt. De kommande energideklarationerna ska enligt rapporten verka parallellt. Boverket presenterar också ett Bygg bättre än BBR -stöd som förväntas bli teknikdrivande. Bygglagstiftningen är naturligtvis av central betydelse när det gäller energieffektivisering. Det är dock komplicerat att ändra i reglerna, inte minst då det gäller regler som tar sikte på den befintliga bebyggelsen.
Flera förändringar föreslås i författningarna. Nybyggnation Boverket föreslår i rapporten att verket kontinuerligt ska se över och vid behov ändra kravnivån för energihushållning i byggreglerna. Förbundet är positivt till förslaget om ändring i 8 byggnadsverksförordningen (BVF) under förutsättning att revideringar inte leder till ökade ekonomiska bördor för den enskilda fastighetsägaren. Förbundet stöder förslaget om ekonomiskt stöd till dem som väljer att bygga bättre än de grundläggande krav som följer att Boverkets byggregler. Stödet ska inte enbart utgå för energihushållning utan för hela inomhusmiljön (fukt, ventilation mm). Befintlig bebyggelse Bygganmälan I rapporten föreslås att en förändring av materialet (större omfattning) i en fastighets klimatskärm ska anmälas till kommunen genom en s.k. bygganmälan. Förbundet avvisar å det bestämdaste ett sådant obligatoriskt krav på bygganmälan för byte av material i klimatskärm. De kostnader ett sådant krav innebär blir sannolikt i många fall ett hinder för normalt underhåll och/eller förbättring av klimatskärmen (t.ex. tilläggsisolering av vindsbjälklag). OVK Förbundet anser att det är fel att utöka den obligatoriska ventilationskontrollen till att omfatta energieffektiviseringsåtgärder enligt nedanstående. Energideklaration mm. Förbundet hänvisar till sitt remissyttrande i utredningen SOU 2005:67. I korthet anser förbundet att en energideklaration kan vara av stor nytta och hjälp för den enskilde villaägaren vid val av åtgärder som denne kan vidta för att förbättra sin fastighets energiförbrukning. Dock menar förbundet att energideklarationen ska upprättas av villaägaren själv, såsom sker vid både inkomst- och fastighetsdeklaration. Vidare anser förbundet att de kommunala energirådgivarnas kompetens och kunskap om närområdena måste tillvaratas bättre samt utvecklas i arbetet med energideklarationer. Den viktigaste invändningen som förbundet har gäller redovisad energi. Energin måste redovisas utifrån fastighetens egen energiförbrukning, dvs. köpt energi och inte en teoretiskt beräkning av husets energiprestanda. Tillsyn och kontroll Förbundet anser att det inte är nödvändigt att utöka antalet experter med en certifiering av fristående sakkunniga kontrollanter inom energiområdet. Förbundet menar
att vill man ta ett helhetsgrepp om inomhusmiljön bör i stället kraven för plan- och bygglagens kvalitetsansvariga utökas att även omfatta energi. Information Förbundet har liksom Boverket en mycket positiv inställning till informativa styrmedel vilka syftar till att minska energianvändningen. Den samordning som idag sker i Boverkets Energiråd mellan Boverket, Energimyndigheten och olika parter som är inordnade i byggprocessen är ett måste för att Sverige ska lyckas med att på ett effektivt sätt hushålla med energi och samtidigt bibehålla en bra inomhusmiljö. Olika statliga stöd (t.ex. solbidrag, teknikutveckling, informationskampanjer, konverteringsbidrag mm) är motiverade när de leder till en minskad energianvändning inte bara en förändrad energianvändning. Dvs. stödet bör kopplas till en verklig hushållning med energi och inte enbart byte av energikälla (t.ex. direktverkande el byts till fjärrvärme). När det gäller direktverkande el är det inte alltid bäst att konvertera. Konvertering ger inte den bästa effektiviseringen. Ibland nås bäst effektivisering genom andra åtgärder än helkonvertering. En kombination av t.ex. tilläggsisolering, styr- och reglerutrustning, ackumulatortank (intelligent varmvattenberedare), pelletskamin, solfångare samt eventuell värmepump skulle leda till en bättre energihushållning än bara en konvertering till en annan energikälla. Förbundet menar att man ibland utgår från ett teknikval istället för att se på det enskilda husets möjligheter och behov. Ekonomisk kompensation borde utgå även för sådana åtgärder som leder till en bättre energihushållning utan att en komplett konvertering genomförts (t.ex. genom installation av styr- och reglerutrustning). Systemet med energideklarationer kan bli ett bra informativt styrmedel/hjälpmedel för fastighetsägaren. En absolut förutsättning för en sådan funktion är dock att deklarationen utformas så att kända begrepp används. Begrepp som är enkla och tillgängliga för fastighetsägarna, samt att fastighetsägarna själva lämnar underlag till deklarationen om bl.a. husets faktiska energiförbrukning köpt energi. Energirådgivning Förbundet instämmer i förslaget att energirådgivning bör ges en framskjuten och förstärkt roll. Förbundet menar att en fungerande energirådgivning kan komma att få det absolut starkaste genomslaget när det gäller ett ändrat beteende och därmed öka möjligheterna att nå målet om en lägre energiförbrukning. Ökad kunskap och en ökad tillgänglighet till hjälp och råd avseende energi är vad som behövs för att minimera energiförbrukningen. Redan idag kan man se vilken enorm betydelse energirådgivarna har i de kommuner där de finns. I bl.a. Uppsala, Kiruna, Jönköping och Karlstad finns väl utbyggda organisationer som samarbetar med de kommunala konsumentvägledarna vilket skapar en trygghet för konsumenten. Vidare har förbundet ett omfattande samarbete med energirådgivarna både enskilda och dess organisation i stort. Förbundet anser därför att stora satsningar ska göras på energirådgivarna. Deras roll i kommunerna måste framhävas. Samtliga kommuner bör ha minst en energirådgivare. Energirådgivarna ska vara opartiska och ska kunna vara
behjälpliga i energibesparande frågor. Andra lämpliga medelstilldelningar skulle kunna vara kraftfulla informationskampanjer som utförs i samarbete mellan myndigheterna och boendeorganisationer. Fastighetsskatten Boverket konstaterar liksom förbundet att fastighetsskatten idag utgör ett hinder för många energieffektiviseringar. Det finns åtskilliga tekniska möjligheter för villaägare att spara energi, speciellt vid uppvärmning av bostaden. Dit hör installation av isolerglas, frånluftspumpar, berg- och jordvärmepumpar, solfångare mm. Villaägare är mycket intresserade av att vidta åtgärder som leder till minskad energiförbrukning eftersom det också leder till lägre kostnader. Men investeringarna måste löna sig. Nämnda investeringar höjer villans taxeringsvärde. Därmed ökad fastighets- och eventuellt förmögenhetsskatt. I promemorian har denna problematik uppmärksammats. Det borde ligga i samhällets intresse att energibesparande investeringar stöds och inte straffbeskattas. I annat fall motverkar skattesystemet målet att energiförbrukningen ska minska. Det är därför av yttersta vikt att skapa ett system som inte motverkar investeringar i energieffektiva lösningar. De småhusägare som idag satsar på ny teknik för att energieffektivisera sitt hus får ett ökat taxeringsvärde vilket i sin tur leder till högre fastighetsskatt. Detta är inte en morot utan enbart en piska. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND Hans Lemker Förbundsdirektör