Internet: www.cumulus.se Adress; C Ahlström, Castorvägen 5, 444 65 Jörlanda, Tel. 0303-56256, Pg 4812975-3 Januari 2010 Michael Collberg årets klassmästare! Tar man sig ända från Mariestad på egen köl, så får man förbaske mig se till att göra resultat också. Så kanske de resonerade och så blev det ju. Redan från start tog Michael befälet över fältet och ökade sedan ledningen efter hand. Men så har han också övat länge i juniorbåtar som Express och H-båt. Grattis Micke! Kanske ska vi segla eskader i år? I styrelsen har vi diskuterat eskadersegling vid flera tillfällen. En anledning att det inte blivit av är att ingen av oss i styrelsen känner sig manad att vara eskaderledare. Finns någon frivillig eskaderledare? Vart ska vi segla? Bohuslän, Norge, Danmark? Förslagsvis bör vi inte satsa på alltför långa seglatser till att börja med. Kan ju vara flera olika eskadrar. När? Kanske på icke semestertid för de som har ständig semester? På långhelg eller semestertid för andra? Fördelen med att alla har likadana båtar är ju att vi följs åt längs vägen och kommer fram ungefär samtidigt. Vi får snacka mer om eskader på årsmötet. Kallelse till årsmöte, prisutdelning och buffé Välkomna till Nordöns klubbhus torsdagen den 11:e februari, 18.30! Vi har i år lagt årsmötet samtidigt som båtmässan i Göteborg pågår, så att långväga besökare till mässan också har möjlighet att vara med på vår träff. Efter att årsmötet är avklarat, så kör vi prisutdelning för sommarens seglingar. Vår traditionella räkbuffé väntar sedan på att bli aväten. Båtsnack i stora mängder utlovas också, det mesta rätt nära sanningen Anmälan senast 8/2, tack. Till Lars Rehn, tel 031-478815, alt. mail till medlem@cumulus.se Resultat Cumulus Väst Cup 2009 Nytt lösenord till hemsidan är eskader 1 Johan Söderberg 1 DNC 2 1 1 = 16 poäng 2 Olof Zackrisson DNC DNC 4 2 2 = 30 p 3 Magnus FredrikssonDNC DNC 5 DNC 3 = 41 p 4 Peter Dahllöf 2 DNC 10 DNC DNC = 45 p 5 Michael Collberg DNC DNC 1 DNC DNC = 45 p KSR A8.1 6 Svante Persson DNC DNC 3 DNC DNC = 47 p 7 Per Alexandersson DNC DNC 6 DNC DNC = 50 p 8 Thomas Rask DNC DNC 7 DNC DNC = 51 p 9 Sven Sarnell DNC DNC 8 DNC DNC = 52 p 10 Evert Johansson DNC DNC 9 DNC DNC = 53 p Cumulus Väst Cup 2010 Datum Segling Klubb 2009-05-29 Pater Noster Race Stenungsunds SS 2009-06-16 Nordön Race KMS Nordön 2009-08-21 Tjörn Runt Stenungsunds SS 2009-09-18 Höstknalten Långedrags SS 2009-10-02 Sista Chansen Björlanda Kile SS Observera att det är enbart medlemmar i Cumulus Väst som räknas i slutresultatet. 1 Poängberäkning Antag att antalet båtar i delseglingen med flest målgående båtar är B stycken och att det poängtal som en båt skall ha som inte deltagit är DNC. I en serie med 5 delseglingar ska en båt som bara varit med i seglingen med flest målgående och då kommit sist, ha mindre poäng totalt än en båt som inte varit med i en enda segling i serien. Detta villkor kan skrivas: B + 4 x DNC < 5 xdnc, där B och DNC är ett positivt heltal. Olikheten ger DNC> B. För Cumulus Väst Cup 2009 gäller att B = 10 (Tjörn Runt), dvs DNC = 11. Om två eller fler båtar får samma slutpoäng gäller KSR A8.1 och 8.2.
Försommarträffen på Dyrön 2009 På den Svenska nationaldagen hölls i år försommarträffen på Dyrön, som nu nästan blivit en tradition. Fyra stycken Cumulus-båtar anslöt trots att bland annat 24-timmars seglingen konkurrerade tillsammans med försommarens alla andra aktiviteter. De gästande båtarna var Ayla med familjen Ahlström, Marlin med familjen Andersson, Märta med Sven Sarnell som ensam kapten samt Hajpåna med familjen Harald. Vädrets makter ställde för en gång skull upp med soligt väder om än med lite kyla på kvällen. Så brukar dock ett svensk försommardygn i juni månad vara. Sven Sarnell som har "evig semester" hade redan varit ute i en vecka med sin båt Märta och anlände först till Dyrön. Familjen Andersson som har kortast väg från Marstrand anlände som sista båt. Träffen började som vanligt med lite båt-tjöt på bryggan samt inspektion av varandras båtar. I samband med detta delade undertecknad ut en frågetävling med lite allmänna frågor och med tre priser i potten. Dessvärre var inte Evert Johansson med i år vilket innebar att sång och musik uteblev. Istället stod Claes Ahlström och Sven Sarnell för underhållningen när dom skulle tända sina engångsgrillar. Grillarna visade inte upp sin bästa sida och vägrade envist att ta fyr. Tålamodet tog slut hos Sven som snabbt gick till sin båt och hämtade sin ihopfällbara gasolgrill. Efter ett tag fick vi emellertid ordning på vår mat och kunde avnjuta den under angenäma former tillsammans med ett glas gott vin. När det sedan blev dags att rätta frågetävlingen visade det sig att Claes stod som förstapristagare tätt följd av familjen Andersson på andra plats och Sven Sarnell på tredje plats. Hoppas priserna kom väl till pass. Så sakteliga smög sig kvällen och kylan på och efterfesten började i Svens båt under det nyinköpta kapellet som med råge skyddade oss alla från den kalla nedfallande daggen. Sven plockade genast fram något gott som vi alla kunde skåla till. Kvällen förflöt sedan med den ena skepparhistorian värre än den andra tills det blev dags att krypa till kojs. Ljuva minnen att tänka på när vi nu är inne i vintermörkret. Kjell Harald Cumulus Väst 2
Hur man vinner Pater Noster Race Jag och min besättning, Johan Glimåker & Pelle Andersson, seglade Pater Noster Race, lördagen den 30/5. Normalt ingår även Juhani Dufva i besättningen, men han var utlånad till Claes Brandt, i en Dehler 29. Det var alla tiders deltagarrekord med 71 anmälda båtar och 68 som fullföljde. Det gör denna kappsegling till den näst största på västkusten efter Tjörn Runt! Kappseglingen seglas på omvänd LYS, så kallad SYL. Det innebär att alla båtar får en teoretiskt framräknad starttid beroende på LYS-talet (ett handikapp beroende på hur snabb båten är). Alla båtar beräknas då gå i mål samtidigt, så första båt i mål vinner! Vi hade nu seglat om en del mindre båtar som startade före oss och hade bara 2 kvar framför oss. Samtidigt började vi se ett antal större och snabbare båtar närma sig bakifrån. Vid rundningen av Pater Noster seglade vi om ytterligare en båt och nu började klappjakten på ledaren, en H-båt, som låg ca 150 m framför oss. På väg in mot nästa rundningsmärke inne vid Eggskärs fyr hände i stort sett ingenting, men på kryssen ut mot Bredbåden inledde vi en slagduell mot H-båten och rundade bara ett par båtlängder bakom. På sträckbogen in mot Skärhamn gick vi i en överbåge norrut för att försöka komma om H-båten i lovart. Märkligt nog försvarade dom sig inte utan lät oss sakta men säkert segla förbi ca 50 m i lovart med genuaskotpunkten utflyttad till relingen.. När vi nu närmar oss Skärhamns hamninlopp ser vi att den ostliga vinden börjar komma tillbaka som vi misstänkte. Vinden avtar snabbt till 2-3 m/s och vi trimmar om båten till lättvind och kryss. H-båten är nu rejält avhängd eftersom den bara har fock, och en 707:a som legat bakom oss seglar också om H-båten. Det blir säkert 10 slag in mot Skärhamn, men när vi slår sista gången och bara har ca 500 m in till mål börjar vi förstå att det kommer att gå vägen! Vi passerar mållinjen först av alla och har en dryg minut tillgodo till tvåan. Därefter kommer båtarna in i ett rasande tempo och alla är i mål inom en timme. Det blir trångt i gästhamnen, men hamnvärdarna fixar in alla. Vi startade i Stenungsund och seglade ut genom Hakefjorden, rundade den nyrenoverade fyren Pater Noster utanför Marstrand, via ytterligare 2 rundningsmärken till målet i Skärhamn. Vid starten var det svaga ostliga vindar och vi seglade spinnaker hela vägen ut mot Pater Noster. Det var svag medström ut från Stenungssund så vi höll oss ungefär i mitten av fjorden och försökte hitta de vindbyar som kom akter ifrån. Ingen sida var speciellt gynnad så det gällde att hitta mest vind och inte hamna i lä av någon annan båt. På Marstrandsfjorden strax innanför Pater Noster tog sjöbrisen vid, och vinden vred då till nordväst och ökade till 6-8 m/s. Spinnakern åkte snabbt ner och genuan upp. Efter kappseglingen ordnade arrangören, Stenungsunds Segelsällskap, en härlig grillkväll med prisutdelning på piren utanför klubbhuset i Skärhamn. En fest som brukar hålla på in på småtimmarna. Detta är andra gången vi vinner Pater Noster Race totalt. Förra gången var 2007 då seglingen startade i Skärhamn med mål i Stenungsund, fast då i betydligt friskare vindar. / Johan Söderberg Cumulus SWE-434 3
Motorbyte och Propellerval Jag har haft min Cumulus i ca 10 år och trivs väldigt bra med den. Det handlar mer om cruising än racing men jag deltar gärna i någon kappsegling på försäsongen innan havstulpanerna gjort alltför stort angrepp. I början av millenniet skulle jag göra en gubbsegling till Skagen. Datum var planerat lång tid i förväg så det fanns inga andra alternativa dagar. När dagen D kom så hade det också kommit en rejäl kuling från väst. Det var inte tal om att gå till Skagen men en segling innanför Tjörn och Orust fick bli reservalternativet. När vi kom på nordsidan av Orust och gick ut emot havet igen så blåste det närmare 20 m/sek på Kalvöfjorden. Då fick motorn bli alternativet till segling. Min Yanmar på 12 hp har ju varit pålitlig och gick man tillräckligt nära lovartsland kunde man få lite lä. Vårt mål var att komma till Lysekil. När vi klarat Nordströmmarna och gick ut på Gullmarsfjorden så blev det stopp. Motorn stoppade inte utan den kämpade på men vi kom ingen vart. Vinden och motsjöarna var för kraftiga. Vi fick köra halvvind så att vi kom över fjorden och kunde få lä under land. Det var första gången jag började fundera över att byta motor. Några år efteråt märkte jag successiv att kylningen inte var helbra och jag funderade därför på att ge motorn en ordentlig vinterservice. Vi lyfte ur motorn och jag bad mina varvsgubbar om råd. Efter några veckor fick jag beskedet att det skulle kosta en rejäl slant att få den iordninggjord. Tyvärr är jag själv inte tillräckligt kunnig på motorer så alternativet att göra det själv fanns inte. Egentligen hade jag ju redan fattat beslutet att byta motor tidigare. Det var ju enklare att ta det avgörande beslutet när jag fick beskedet om min Yanmars hälsotillstånd. Ny motor blev en Volvo Penta D1-20. Tänk en 3 cyl. motor med en 115 amp generator. Frågan var nu vilken propeller skulle jag ta? Ny rotationsriktning men skall det vara 2- eller 3 blad? Folding naturligtvis. Jag hade lite erfarenhet av motorbyte sedan tidigare. I familjen har vi även en Skäreläja, dvs en 23 motorsnipa. Från början hade vi där en Volvo Penta MD2B 25 hp. Jag var aldrig kompis med den motorn. Backslaget var nyckfullt och om det var lite kallt ute så var den mycket svårstartad. Känner man inte förtroende för sin båt blir det inte heller kul att använda den. Till slut gav vi upp. Vi kunde få en Yanmar 3JH2-BE till hyfsat pris. 3 cyl och 38 hp. Ny rotationsriktning och följaktligen ny propeller. Jag visste inte om någon Skäreläja som hade den motorn och därför var jag osäker på propellerns stigning och storlek. Jag pratade med Bror Svenningsson, båtens konstruktör, och han lärde mig en räkneformel som man kunde utgå ifrån. Med hjälp av ett excel-ark kunde jag lägga in värden och simulera fram en lämplig propeller. Facit fick man inte förrän det gick att göra ett praktiskt prov. Jag lyckades väl och båten kom upp i den beräknade farten med det varvtal som motortillverkaren hade rekommenderat. Jag var jätteglad och lite stolt också.. Tillbaka till segelbåten, folding men 2- eller 3 blad, stigning och bladstorlek. Detta var inte lätt. Jag vågade inte lita på egna beräkningsmetoder utan Volvo Penta fick ta fram en lämplig storlek. Det blev en 3-bladig Volvo Penta propeller. Den var inte gratis men nu efter 3 år måste jag säga att jag är jättenöjd både med motor och propeller. När motorn installerades så sattes propellern på efter alla konstens regler. Propellern sitter på kona med kil. Ytterst låses den med en mutter, som i sin tur är låst med stoppskruvar. Det var underbart att ha en ny motor. 3 cylindrar, rejäl motorstyrka och 3-bladig folding. Nu kunde man verkligen lägga kraft bakom när det behövdes. Så härligt att kunna lita på grejorna. I slutet av den 3:e säsongen hände något som inte får hända. En sensommarkväll hade vi som mål att gå till Käringön. Det blåste bra och utanför Kråksundsgap fick vi vinden rakt i näbbet. Vi tog ned seglen och gick för motor mot Käringön. Vi hade gott driv i den grova sjön och snart var vi framme. Vi hade kompisplats inne i hamnen. Väl inne i hamnen saktade vi ned och lade in friläge för att förbereda oss med tampar och fendrar. Så skulle vi köra framåt igen.. men inget hände. Slog inte bladen ut? In med backen och framåt igen inget hände. Vi drev sakta ned på några båtar och fickhjälp med att förhala oss till våra kompisar. Det var redan mörkt men vi kunde lysa mot propellern med en ficklampa men där var ingen propeller. Vi hade tappat den under inseglingen i hamnen. Nästa dag fick vi hjälp av en dykare som efter 2 timmars sökande fick tag i propellern. Vi inväntade lämpligt väder innan vi återvände till Marstrand. Där fick vi hjälp att lyfta båten och montera tillbaka den igen. Nu sitter den fast för evigt. Propellerns nav är värmt på axeln och hårt dragen med muttern, som i sin tur sitter fast med konstruktionslock-tite. Stoppskruvarna har dragits in i förborrade hål i muttern. Även stoppskruvarna sitter i locktite. Nu finns det inte en chans att det skall lossa. Nu kan man lita på grejorna igen. Sture Andersson Cumulus 333 4
Plotter en kul grej och ett bra hjälpmedel när man känner dess begränsningar - Vi ligger på pos Ndd.mmm Edd.mmm. Ni kan väl segla hit, så kan vi ha lite trevligt ikväll. - Ok, jag kollar sjökorten klart slut. En stund förflyter och efter koll i sjökorten utspinner sig följande - Båten 1 SA1234 kallar båten 2, SA4321 - SA4321 till SA 1234 kom - Är du kass i magen? - Nej, hur så? - Den där positionen du angav är ju bajamajan uppe på Trinisla! -Näää, vi ligger förtöjda vid Trinisla och jag läste av GPS-en i båten när du kallade. Man kan ju undra hur bra GPS är när den kan visa så fel? De sa ju i butiken att GPS är så exakt! Ja, GPS är exakt! Den 3:e decimalen representerar 1.85 m, eller snarare +/- 1,85 m, dvs ca 4 meter. Du kan på god grund påstå att du befinner dig i en kvadrat om ca 16 kvm i GPSsystemets koordinatsystem. Jämför gärna detta med bredden (0,1 mm) på den tunnaste linjen i ett sjökort. Den representerar 5 meter på ett skärgårdskort i skala 1:50000! Man kan med fog påstå att GPS är ett precisionsinstrument. Att SA4321 verkade förtöjd i en bajamaja på ett berg i skärgården beror alltså på ett fel i sjökortet. För att förstå detta, bör man veta hur sjökorten (sjökartorna) började komma till för ca 300 år sedan. Flottan, handelssjöfarten och kustbefolkningen var i behov av skisser över svårnavigerade områden och upprättade därför handritade kartor som visade sjöhinders (öar, skär, grynnor etc) lokalisering i förhållande till varann samt noteringar om lättidentifierade fasta föremål och strukturer på land. Man använde sk terrestial navigering, dvs man navigerade efter landmärken. Under årens lopp har sjökartorna förfinats i takt med att tekniken utvecklats och lokalbefolkningens iakttagelser strömmat in till den kartografiska anstalten, numera Sjöfartsverket (SFV). Störst prioritet har lagts vid farleder för nyttosjöfart. Sjöfartsverket informerar, det finns fel i sjökorten beroende på: Utgångsmaterialet som bitvis utgörs av mer än hundra år gamla handritade kartor Strandlinje och öars placering berörs Djupredovisning berörs Ännu ej uppdaterat med modern teknik kan vara Fasta sjömärken och fyrar Kajer, bryggor och broar som byggs om eller flyttas Kablar och kraftledningar som lagts om och ej rapporterats Byggnader som inte inrapporterats Produktion Projektionsfel (krökt yta till plan när flygfoton används som underlag för revidering) Generaliseringar för att tydliggöra karaktären i omgivningen som t.ex.när en grynna tätt intill strandlinjen skall ritas in. Symbolen ritas utanför strandlinjen för att markera att den finns utan krav på exakthet hur nära land den finns.. 5 Ritfel som beror på ritverktygens fysiska utbredning och den mänskliga faktorn. För närvarande kan man åstadkomma en maximal noggrannhet på 0,2 mm vilket ger ett punktmedelfel på 0,5 mm Ovan beskrivna fel gäller för såväl papperssjökort som de olika elektroniska sjökort som finns på marknaden Sjökorten är alltså inget precisionsinstrument! Ingen kedja är starkare än den svagaste länken När du väl satt det elektroniska sjökortet i plottern, förvandlas enheten från precisionsinstrument till ett hjälpmedel som berättar ungefär var du befinner dig med sjökortet som referens. I nyttofarleder och hamnar överenssstämmer plotterbilden mycket bra med verkligheten. Plottern är ingen radar och har inga ögon Ett antal fritidsskeppare med övertro på tekniken har gått på grund när de zoomat plotterbilden i okända vatten. Den förstorade bilden visar stora avstånd mellan t.ex. land och grynna och har förlett till uppfattning att det går att gå mellan föremålen. Ett ögonkast enligt gott sjömanskap hade förhindrat skada. Skaffa gärna en plotter, men glöm inte begränsningen i sjökorten du förser den med. Plottern är ett bra hjälpmedel för att hålla reda på ungefär var du befinner dig. Den har inbyggd belysning och inbyggt förstoringsglas. Den är liten och smidig i jämförelse med pappers-korten som du likväl måste medföra. Råd vid plotteranvändning - Navigera aldrig i zoomläge. - Använd endast zoom som förstoringsglas och återgå snarast till normalskalan 1:25.000 eller 1:50.000. - Tänk på att det elektroniska sjökortet inte är noggrannare än papperskorten. - Gå aldrig mellan undervattenshinder och land om du inte vet att det är en säker väg. - Håll ordentligt säkerhetsavstånd, minst 50 meter, till osynliga hinder i okända farvatten //Lasse Rehn, GALAREHN