Bohusläns museum RAPPORT 2017:09

Bohusläns museum RAPPORT 2017:09 Kungshamn Historiskt hamnläge vid Bäckevik Arkeologisk utredning Del av Gravarne 3:1 m.fl. Askums socken, Sotenäs kommun Thomas Bergstrand

Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.bohuslansmuseum.se ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Målning av Per Ekström, Solnedgång över havet med båt, Bohusläns museums samlingar. Tryck Bording AB, Borås 2017 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012

Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Fornlämningsmiljö...6 Tidigare undersökningar...6 Metod...6 Resultat...6 Kart- och arkivuppgifter...6 Sonarindikationer och provgropar...9 Slutsatser samt åtgärdsförslag...9 Referenser...10 Tekniska och administrativa uppgifter...11 Bilagor...12

4 Bohusläns museum Rapport 2017:09 Figur 1. Utsnitt ur Sverigkartan med platsen för utredningen markerad.

Kungshamn 5 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för utredningen markerad och närliggande fornlämningar. Skala 1 :20 000.

6 Bohusläns museum Rapport 2017:09 Sammanfattning På uppdrag av Sotenäs kommun utförde Bohusläns museum i september 2016 en arkeologisk utredning av vattenområdet till detaljplanen Del av Gravarne 3 :1 med flera fastigheter. Enligt beslut från Länsstyrelsen genomfördes utredningen med syftet att avgöra förekomst av tidigare okända lämningar och bedöma deras antikvariska status. Inom utredningsområdet påträffades ett marint avsatt kulturlager som bedöms härröra från fiskeberedning och hamnverksamhet från perioden preliminärt 1600 1900-tal. Bohusläns museum bedömer att kulturlagret bör betraktas som en historisk hamnanläggning och är därmed fornlämning. Lämningen är av extensiv karaktär varför Bohusläns museum bedömer att den föreslagna detaljplanen medför marginell påverkan, varför inga ytterligare arkeologiska åtgärder är nödvändiga. Bakgrund På uppdrag av Sotenäs kommun utförde Bohusläns museum en marinarkeologisk utredning i september 2016 av vattenområdet till detaljplanen Del av Gravarne 3 :1 med flera fastigheter ( figur 1 2 ). Utredningsresultatet ska fungera som ett kompletterande underlag till den vattendom som krävs inför byggnation av en småbåtshamn. Den senare planeras konstrueras med fyra flytpontoner vid Berget, längs det nya bryggstråket. Enligt beslut från Länsstyrelsen genomfördes utredningen i två steg, med syftet att avgöra förekomst av tidigare okända lämningar och bedöma deras antikvariska status. Landskapsbild Utredningsområdet är del av Kungshamns samhälle och hamnmiljö. Tidigare omfattade området bebyggelseenheterna Bäckevik och Sandbogen, men har vartefter blivit inkorporerade i Kungshamns tätort. Ett nybyggt bryggstråk sträcker sig längs den bergiga strandlinjen mellan Bäckevikstorget i söder och Gravarne marina/ Sandbogen i nord. Inom detaljplanen finns nyligen uppförda bostadshus, som är belägna på västsluttning av Berget. Utredningsområdet uppgick till 7 500 kvadratmeter och sträckte sig praktiskt taget längs hela bergets strandlinje ( figur 3 ). Fornlämningsmiljö Kunskapen om fornlämningsbilden vilar framför allt på arkivuppgifter. Vid utredningsområdet finns tre förlisningsuppgifter som samtliga har osäker lokalisering. Uppgifterna omfattar segelfartygen Anna-Maria, Prins Oscar och St Anna ( Fornsök : Askum 795, 797, Skandi naviskt vrakarkiv : sva 15 ). St Anna var en brigg som, efter att ha grundstött vid Smögen år 1837, bogserades in till Sandbogen, där den sannolikt sänktes/slopades. Om Prins Oscar och St Anna saknas uppgifter. Längre norrut finns ytterligare två objekt ; Askum 796 och 823. Den förra är en förlisningsuppgift gällande kuttern Swan som ska ha blivit sänkt av norska örlogsfartyg, förmodligen under stora nordiska kriget. Askum 823 är träfiskebåten Rio som sänktes under 1990-talet för sportdykarändamål. Tidigare undersökningar Det har tidigare inte utförts några marinarkeologiska insatser i Kungshamns inre hamnområde. 2014 genomförde Bohusläns museum en utredning inför en planerad förläggning av en spillvattenledning mellan Malmön och Omholmen/Smögen ( Bergstrand 2014 ). Metod Enligt beslut från Länsstyrelsen genomfördes utredningen i två steg. Steg ett omfattade en kart-och arkivstudie samt en geofysisk uppmätning med sidescansonar av vattenområdet. Uppmätningen utfördes av miljökonsulten HydroGIS AB, med instrumenteringen sidecan sonar, Tritech Star fish 450F, med frekvens 450 khz. Steg två bestod av besiktning av sonarindikationer och provgropsgrävning. All dykning genomfördes enligt AFS 2010 :16. Provgroparna mättes in med DGPS. Resultat Kart- och arkivuppgifter På landskapskartan av 1673 års version framgår ortnamnet Kungshamn, vilket ska tolkas som namnet på hamnläget mellan fastlandet och Smögenön Hasselön ( figur 4 ). En farled är angiven genom samma sund, och med en ankarsymbol något nord om Gravarne, sannolikt i anslutning till utredningsområdet vid Bäckevik Sandbogen. Orterna Gravarne, Smögen och Hasselön återfinns med ikoner symboliserande strandsittarsamhällen.

Kungshamn 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8A5g med översikt över utredningsområdet samt sonarindikationer och provgropar. Skala 1 :1 000.

8 Bohusläns museum Rapport 2017:09 Figur 4. Utsnitt från Felterus bohuslänska karta, i en version daterad 1673. Notera texten Kungshamn och ankarsymbolen bredvid Gravarne. Krigsarkivet, Stockholm. Bäckevik omnämns redan under 1570-talet som plats för norska kronans tullstation. Samma ort kommenteras även av biskopen Jens Nilsson 1594 som plats för tullbod. Bäckevik omnämns specifikt ett flertal gånger i Öresundstullens handlingar för perioden 1585 1590 ( Dalén 1941 :89, Nilssøn 1981 :225, Pettersson 1953 :110 ). Skärgårdsverk verksamma från och med sent 1700- tal finns omnämnda på flera ställen vid Sotenäs, varav de större fanns vid bland annat Sandbogen/Bäckevik. Trankokeriet vid Sandbogen uppfördes enligt skriftliga uppgifter år 1783 av handelsmannen Gerle från Uddevalla, och drevs med varierande intensitet och ägarskap till och med 1890-talet ( Gerlesgården ). Därtill fanns ett sillsalteri i Sandbogen. Platsen anges i hembygdslitteraturen även ha rymt en lastageplats, som omnämns kring år 1680 ( Svensson 1996 :321, Ljungdahl 1993 :47 ). Uppgiften styrks av hamnläget på landskapskartan från 1673, läs ovan. Figur 5. Undervattensbild av den moderna plastbåten. Foto Staffan von Arbin. Bohusläns museum.

Kungshamn 9 Sonarindikationer och provgropar Totalt tre sonarindikationer togs ut för besiktning. En av dem låg utanför utredningsområdet men kom att inkluderas i utredningen med hänvisning till placering av flytpontonernas betongankare. Vid besiktning av den senare indikationen ( indikation 1 ) kunde ingen observation göras. Vid besiktning av de två övriga indikationerna ( indikation 2 och 3 ) kunde ej heller några observationer göras. Då de båda indikationerna var snarlika till utseendet gjordes bedömningen att det rörde sig om samma objekt som var dubblerat i datat och dessutom med fel position ( bilaga 1 ). Vid besiktningarna påträffades en mindre öppen plastbåt som med största sanno likhet är själva indikationen. Positionen för vraket låg emellertid cirka 20 meter fel i förhållande till sonardatat. Vraket i fråga var en cirka 7 meter lång öppen båt med plastskrov och inombordsmotor ( figur 5 ). Inom utredningsområdet grävdes sju provgropar. I samtliga av dem påträffades fynd vilka kan knytas till historisk hamnverksamhet och fiskeberedning ( bilaga 2 ). Framför allt framkom mycket träflis/huggspån och fiskben ( kotor av torskfisk ) men även tegel, glas, djurben, slagg och keramik ( figur 6 7 ). Keramiken bestod både av flintgods, stengods och oxiderat rödgods. Dateringen sträcker sig generellt inom perioden 1600 1900-tal. Figur 6. Fynd från provgrop. Del av laggkärl ( tunna ), keramik, garn, glas och keramik. Foto Bohusläns museum. Slutsatser samt åtgärdsförslag Inom utredningsområdet påträffades ett marint avsatt kulturlager som bedöms härröra från fiskeberedning och hamnverksamhet från perioden preliminärt 1600 1900- tal. Dokumentationen visar att kulturlagret är förhållandevis tunt och extensivt. Besiktning av de tre sonarindikationerna resulterade i ett modernt vrak av en mindre öppen plastbåt. Båtvraket kräver ingen ytterligare arkeologisk åtgärd. Bohusläns museum har ansökt om att kulturlagret skall registreras som lämningstyp hamnanläggning ( BM2016 :78 ). Med hänvisning till kulturlagrets extensiva karaktär bedömer Bohusläns museum detaljplanens påverkan på bottenområdet som accepterbar. Utplacering av angivet antal betongankare bedöms endast medföra marginell påverkan på lämningen. Endast i samband med eventuell muddring, eller motsvarande ingrepp i bottensedimenten, bör man göra en ny av bedömning av behovet av fortsatta arkeologiska åtgärder. Figur 7. Fynd från provgrop. Fiskben ( kotor ), djurben, tegel och träskaft till verktyg. Foto Bohusläns museum.

10 Bohusläns museum Rapport 2017:09 Referenser Litteratur Bergstrand, T. 2014. Omholmen Malmön. Marinarkeologisk utredning. Vattenområde mellan Omholmen och Malmön. Askums socken, Sotenäs kommun. Rapport 2014 :35. Bohusläns museum. Uddevalla. Dalén, L. 1941. Den bohuslänska fiskelägesbygden. Göteborg. Ljungdahl, C. 1993. Smögen och Hasselösund. Bohuslänska fiskesamhällen i förändring. Människor på Sotenäset vid Skagerrakkusten. Munkedal. Nilssøn, J. 1981 ( 1885 ). Biskop Jens Nilssøns visitasbøger og reiseoptegnelser 1574 1597. Faksimil. Ed.Svensson, R. 1996. Svensson, R. 1996. Kungshamn : Gravarne Bäckevik och Fisketången genom seklerna. Kungshamn. Pettersson, J. 1953. Den svenska skagerakkustens fiskebebyggelse. En etnologisk studie. Lund. Arkiv Riksarkivet: Special Landkordt och Geogaphisk afritningh övfer Bahuus Lähn. 1673. Sverige Topografiska kartor, Göteborgs och Bohus län, generalkartor, SE/KrA/0400/15A/002a.

Kungshamn 11 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-19050-2016 BM dnr : 16/0282 BM pnr : 16037 Län : Kommun : Socken : Fastighet : Västra Götalands län Sotenäs Askum Del av Gravarne 3 :1 m.fl. Ek. karta : 8A5g Läge : X 6475314 Y 280479 Koordinatsystem : Sweref99 TM Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Sotenäs kommun Bohusläns museum Matthew Gainsford Matthew Gainsford, Thomas Bergstrand, Staffan von Arbin Fältarbetstid : 5 6 september 2016 Arkeologtimmar : 48 Undersökt yta : 7 500 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

12 Bohusläns museum Rapport 2017:09 Bilagor Bilaga 1. Sonarbild på plastbåten ( sannolikt indikation 1 och 2 ). Bild HydroGIS AB Bilaga 2. Provgropar

Bilaga 1. Sonarbild på plastbåten ( sannolikt indikation 1 och 2 ). Bild HydroGIS AB 1

2 Bilaga 2. Provgropar Anl nr Delområde Kontext Storlek (m) Beskrivning 1 Byggnadslämningen Byggnadslämningen 7,5+21,5. Tot ca 29,0 Exponerad syllsten i södra gaveln och södra delen av den östra långväggen. 2 Byggnadslämningen Schakt 1 13,6 0,7 3 Byggnadslämningen Byggnadslämningen 1,6 0,8 4 Byggnadslämningen Byggnadslämningen 2,0 1,5 5 Byggnadslämningen Schakt 2 4,5 1,0 6 Byggnadslämningen Schakt 2 6,0 0,8 Marksten i fraktion 30 15 40 20. Del av grundkonstruktionen till byggnadens västra långvägg. Marksten i fraktion 0,4 0,3 0,6 0,3 exponerad ovan grästorven. Möjligen del av smedjans södra rumsavgränsning. Marksten exponerad ovan grästorven. Oviss funktion. Sotigt gruslager som utgjort golvnivån i smedjan. Cirka 0,05 m tjockt. Marksten i fraktion cirka 0,3 0,3 som ligger på linje med jämna intervaller. 7 Område i anslutning till mur Schakt 3 0,1 0,1 resp 0,18 0,2 Stophål med stenskoning och delvis bevarad stolpfot. 0,55 under markhorisont. 8 Byggnadslämningen Schakt 2 2,0 1,6 9 Byggnadslämningen Schakt 2 2,0 1,0 10 Byggnadslämningen Byggnadslämningen 1,0 0,3 Stenläggning i ett skift med rundad sten i fraktion 0,05 0,1 0,2 0,15. Anslut anl 9. Yta belagd med murtegel, lagt på flatsidan. Några sten även på högkant. Tegel av både oxiderad och gulbrännande typ. Fundament eller del av murad spis? Marksten exponerad ovan grästorven. Oviss funktion, möjlig rumsavgränsning.