BESKATTNINGSFRÅGOR SOM GÄLLER NYSKIFTEN

Mellersta Österbottens skattebyrå / Maisa Mattjus Floddalarnas skattebyrå / Eila Heiska Uppdatering 30.11.2011 BESKATTNINGSFRÅGOR SOM GÄLLER NYSKIFTEN Innehåll 1. ALLMÄNT... 2 2. LIKVIDERSÄTTNINGAR... 2 2.1 ERHÅLLEN ERSÄTTNING... 2 2.2 BETALAD ERSÄTTNING... 3 2.3 SKATTEÅRET SOM GÄLLER ÖVERLÅTELSEVINSTEN... 3 2.4 BESKATTNING VID VIDAREÖVERLÅTELSE... 4 2.5 BESKATTNING AV ERSÄTTNINGAR SOM SKIFTESLAG MOTTAGIT... 4 3. KOSTNADERNA FÖR GRUNDFÖRBÄTTRINGSPROJEKT... 4 4. ÖVRIGA KOSTNADER VID NYSKIFTESFÖRRÄTTNING... 5 5. ÖVERLÅTELSEBESKATTNING... 5 5.1 BETALDA LIKVIDERSÄTTNINGAR... 5 5.2 VIDAREÖVERLÅTELSE AV OMRÅDE SOM ERHÅLLITS VID NYSKIFTE OCH PROJEKTKOSTNADER... 5 6. MOMSBESKATTNING... 6 6.1 TIDPUNKT FÖR AVDRAG... 6 6.2 BERÄTTIGAD TILL AVDRAG... 6 6.3 EGET BRUK AV BYGGTJÄNSTER... 6 6.4 FASTIGHETSAVDRAG OCH RÄTTELSE AV AVDRAG... 6 7. INFORMATIONSUTBYTE... 7 7.1 LIKVIDERSÄTTNINGAR OCH PROJEKTKOSTNADER VID GRUNDFÖRBÄTTRINGAR... 7 7.2 ÄNDRINGAR I AREALER... 7 8 RÄTTSFALL... 8 HFD 1976-B-II-535... 8 HFD:2006:81... 8 HFD:2002:83... 8 HFD 1987/3869... 8 ULEÅBORGS FD 16.11.2000 457/I... 8 HFD 15.12.1998/2796... 9 CSN: 2000/11... 9 9. KÄLLOR OCH UTLÅTANDEN... 9 Västra Finlands skatteverk Mellersta Österbottens skattebyrå Karleby Karlebygatan 27, PB 1002, 67101 Karleby Tfn 020 698 041 Fax 020 613 8765

2 1. 1. Allmänt Syftet med nyskifte är att omreglera ägorna mellan fastigheterna utan ändringar i de gällande ägandeförhållandena på ett sådant sätt att fastighetsindelningen inom området förbättras och de fastigheter som omfattas av skiftet blir mer användbara än tidigare. Nyskifte får förrättas, om nyttan därav är större än kostnaderna och olägenheterna (FBL 67-95 ). Som betalningsgrund för ersättningar som betalas på grund av nyskifte utgör fastighetens värde jämte avkastningar och rättigheter. Syftet med ersättningarna är att kompensera om ett värdefullare område byts mot ett mindre värdefullt område. 2. Likvidersättningar Ägobyte enligt skifteslagstiftningen har inte ansetts vara byte (HFD 1976 II 535; se också punkt 8). Avgörandet har getts om tillämpning av tidigare bestämmelser om fång mot vederlag. Det är inte helt klart om principen som framgår ur avgörandet gäller när man tolkar nuvarande bestämmelser om beskattning av överlåtelsevinst. I fråga om vederlag i pengar tillämpas centralskattenämndens beslut 1995/81, enligt vilket den betalda ersättningen likställs med fastighetens anskaffningspris och den mottagna ersättningen med överlåtelsepriset. Denna tolkning ändras inte av fallet i HFD:2006:81 enligt vilket ägobyte inte har ansetts som överlåtelse av egendom som avses i 45 i inkomstskattelagen. I detta fall av ägobyte är det fråga om regleringsförrättning liksom i fallet om samfälld skog i HFD:2002:83 där det inte har funnits behov av att betala ersättningar i pengar, dvs. likvidersättningar. I samband med nyskiften betalas bl.a. ersättning för trädbestånd, ersättning för återställande av en ägas produktionsförmåga, ersättning för avvikelse från delningsgrunden, ersättning för specialvärde som t.ex. för tomt samt ersättning för täckdikning och vägrätter. Samma sakägare kan vara både i rollen av betalare och mottagare. Ersättning för återställande av en ägas produktionsförmåga betalas t.ex. för att återställa ett erhållet område i ett skick som motsvarar graderingsvärdet. Med ersättningen kan man t.ex. köpa gödselmedel som hör till avdragsgilla jord- och skogsbrukets utgifter. Ersättningen kan till sin karaktär jämföras med beståndsersättning, dvs. ersättning för överlåtelse av ett värdefullare område och därför enligt bestämmelserna om överlåtelsevinst beskattningsbar inkomst. Skillnaden mellan mottagna och betalade ersättningar beskattas enligt 49 i inkomstskattelagen. 2.1 Erhållen ersättning Den erhållna ersättningen utgör med fastighetens överlåtelsepris jämförbar inkomst som beskattas enligt bestämmelserna om överlåtelsevinst i 49 i inkomstskattelagen. Vid nyskiften är ägobyte obligatoriskt varför en presumtiv anskaffningsutgift på 80 % dras av från den erhållna ersättningen. Exempel Får ersättning Betalar ersättning Beståndsersättning 1000 Ersättning för återställande av en ägas 2200 produktionsförmåga Ersättning för avvikelse från delningsgrunden 1000 Ersättning för specialvärde, tomter 100 Övriga ersättningar 200 Totalt 3500 1000 Delägaren får mer i ersättning än han behöver betala. Skillnaden mellan mottagna och betalade ersättningar är 2500.

3 Överlåtelsevinsten är 2500 80 % = 500, varav skatten utgör 28 %, dvs.140. Överlåtelsevinstuträkningen görs på blankett 9 (finns som bilaga till deklarationsanvisningarna eller på www.skatt.fi) och blanketten samt den förhandsifyllda skattedeklarationens deklarationsdel returneras till skattebyrån. 2.2 Betalad ersättning Den betalda ersättningen är en post som i regel höjer markens anskaffningspris. Den kan beaktas vid försäljning av fastigheten. Ersättning för trädbestånd berättigar till skogsavdrag som är 60 % av ersättningen som betalats för trädbeståndet. Använt skogsavdrag läggs till i överlåtelsevinsten vid vidareöverlåtelse. Skogsavdraget för skatteåret får utgöra högst 60 % av den kapitalinkomst som man fått från en skog som berättigar till skogsavdrag för skatteåret. Skogsavdraget under ett skatteår ska uppgå till minst 1 500 euro. För att få göra skogsavdraget krävs alltså att man för skatteåret fått minst 2 500 euro i skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruket. Grunden för skogsavdraget och användningen av den utreds i anteckningarna och i skattedeklarationen 2C för skogsbruk. Tilläggsuppgifter om skogsavdrag finns på www.skatt.fi. Fastigheter kan ha reglerats så att man före nyskiftet har ägt flera ägor och efter nyskiftet en lägenhet. Skogsavdragsgrunden bildas enligt de tidigare anskaffningarna och de bildade skogsavdragsgrunderna kvarblir, fast det kan ha skett byte av fastigheter i och med regleringen. Efter nyskiftet bildade fastigheter övervakas i fråga om skogsavdrag. Exempel Får ersättning Betalar ersättning Beståndsersättning 1000 Ersättning för återställande av en ägas 1000 2000 produktionsförmåga Ersättning för avvikelse från delningsgrunden 2000 Totalt 1000 5000 Delägaren betalar mer ersättningar än han får i ersättning. En ersättning på 1000 för trädbeståndet berättigar till skogsavdrag. Uppföljningen av skogsavdrag sker på skattedeklarationen 2 C för skogsbruk. 4000 återstår ännu som en post som ökar markens anskaffningsvärde. Den kan avdras från överlåtelsepriset vid försäljning av fastigheten. Använt skogsavdrag läggs till i överlåtelsevinsten. 2.3 Skatteåret som gäller överlåtelsevinsten Överlåtelsevinst betraktas som inkomst för det skatteår under vilket köp, byte eller annan överlåtelse skedde. Tolkningen enligt 110.2 i inkomstskattelagen förutsätter att hela överlåtelsevinsten beskattas under skatteåret. Vinsten är inkomst för skatteåret fast köpesumman ännu inte hade betalats eller bara en liten del av den betalats. Vid nyskifte är tidpunkten för överlåtelse den dag då beslutet som fattats vid sammanträdet vinner laga kraft. Beslutet vinner laga kraft efter 30 dagar från beslutsdatumet. Besittningen av ägorna övergår trots eventuella besvär.

4 Vid nyskiftesförrättningen fastställs ersättningar som ska betalas och mottas samt betalningstidpunkterna. Ersättningen kan t.o.m. betalas inom tre år. Sakägarna kan inte själv påverka beslutets innehåll. I rättspraxis hittar man inte stöd till att ersättningen skulle kunna beskattas enligt kassaprincipen som inkomst för betalningsåret. Om ersättningen uteblir kan sakägaren inom ramen för lagstadgade tidsgränser kräva ändring i beskattningen. Exempel Delägaren har år 2005 fått 8 500 euro i beståndsersättning och år 2006 måste han betala 6 500 euro i ersättning för återställande av en ägas produktionsförmåga. Lantmäteriverket meddelar Skatteförvaltningen i informationsutbytet för år 2005 att delägaren fått 8 500 i beståndsersättning. Som överlåtelsevinst beskattas 8 500 euro - 80 % = 1 700 euro. När det framgår att delägaren år 2006 måste betala 6 500 euro som ersättning för återställande av produktionsförmågan, lämnar Lantmäteriverket omedelbart uppgifterna till Skatteförvaltningen, varvid överlåtelsebeloppet kan korrigeras. Som överlåtelsevinst beskattas 2 000 euro - 80 % = 400 euro. 2.4 Beskattning vid vidareöverlåtelse Om ägobyte enligt skifteslagstiftningen inte anses som fång, uppstår det ingen ny anskaffningsutgift för fastigheten. Som anskaffningsutgift för ett område som erhållits vid nyskifte anses då det överlåtna områdets anskaffningspris jämte betalda ersättningar. Om ägobyte däremot anses som fång, uppstår det för de erhållna fastigheterna genom byte vid nyskiftet en ny anskaffningsutgift som består av den erhållna fastighetens gängse värde jämte betalda ersättningar. Den överlåtna fastighetens gängse värde jämte erhållna ersättningar blir därmed föremål för överlåtelsebeskattningen. Tills det finns tillgänglig rättspraxis, används det första alternativet i kundrådgivningen. 2.5 Beskattning av ersättningar som skifteslag mottagit Skifteslag är en samfälld förmån och på överlåtelsevinst som skifteslaget erhållit tillämpas bestämmelserna enligt 49 i inkomstskattelagen, dvs. att den presumtiva anskaffningsutgiften får dras av. 2. 3. Kostnaderna för grundförbättringsprojekt I samband med nyskiften genomförs grundförbättringsprojekt som t.ex. skogsdikningar, rationaliseringsröjningar, omkretsdikningar, täckdikningar, utfallsdikningar, projekt som gäller enskilda vägar samt åker- och skogsvägar. Staten finansierar projekten under nyskiftet. Efter att skiftet avslutats fördelas kostnaderna mellan delägarna. Delägarna får en kontosammanfattning över projektkostnaderna. I den har lånebeloppet i enlighet med de andelar som ska betalas specificerats enligt grundförbättringsslag. Projektkostnaderna är i flesta fall belagda med en moms. Om delägaren är momsskyldig och drar av momsandelen i momsbeskattningen, blir i inkomstbeskattningen kvar projektkostnad med avdragen moms. I lånebeloppet ingår vanligtvis moms. Av projektkostnaderna kan täckdikning, skogsdikning och skogsvägar avdras genom avskrivningar enligt 10 i inkomstskattelagen för gårdsbruk och 56 i inkomstskattelagen. Underhåll av öppna diken för att främja torrläggningen av åker, t.ex. kostnaderna för underhåll av omkretsdiken och kostnader för underhåll av gamla åkervägar är avdragsgilla som årsutgifter. Annars är projekten

5 huvudsakligen grundförbättringar till sin natur, varvid de varaktigt höjer fastighetens värde. Kostnaderna höjer fastighetens anskaffningsutgift och är avdragsgilla först när fastigheten säljs. Dylika projekt är t.ex. kostnader för grävning av utfallsdiken, avlopp och omkretsdiken samt grundförbättringen av dem (HFD 1987/3869). Exempel Kostnader Avskrivningsprocent Skatteblankett Täckdikning 20 2 Skogsdikning 15 2C Skogsväg 15 2C Omkretsdike som främjar torrläggning årsutgift 2 av åker Reparation av gammal åkerväg årsutgift 2 Nytt omkretsdike post som höjer markens anskaffningsvärde Ny åkerväg post som höjer markens anskaff- Rationaliseringsröjning ningsvärde post som höjer markens anskaffningsvärde Grundtorrläggning = utfallsdikning post som höjer markens anskaffningsvärde årsutgift om det är fråga om underhåll av nätet av utfallsdiken 4. Övriga kostnader vid nyskiftesförrättning Övriga kostnader som t.ex. rättegångskostnader och resekostnader till nyskiftessammanträden likställs med fastighetens anskaffningspris. Uleåborgs och Kajanalands skatterättelsenämnd har år 2000 gett ett beslut i ärendet gällande resekostnader i fråga om beskattningen för år 1999. 3. 5. Överlåtelsebeskattning 5.1 Betalda likvidersättningar Vid nyskiftesförrättning är det inte fråga om i 4 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt avsedd överlåtelse av äganderätt till en fastighet ens till den del som den lägenheten som i sin andel erhållit ett högre graderingsvärde och som enligt förrättningsmännens beslut förordnats att betala ersättning för avvikelse från delningsrunden till dem som i sin andel erhållit ett lägre graderingsvärde (Uleåborgs förvaltningsdomstols beslut 16.11.2000, Nr 4571/I adb). 5.2 Vidareöverlåtelse av område som erhållits vid nyskifte och projektkostnader Man brukar börjar betala tillbaka kostnaderna för grundförbättringsprojekt först det femte året från slutsammanträdet. I det skedet kan fastigheten ha bytt ägare och lantmäteribyrån fakturerar denna ägare. Förpliktelsen är fastighetsvis och överförs till den nya ägaren. Enligt lagen om överlåtelseskatt är det fråga om vederlag (HFD 15.12.1998, liggare 2796 adb). Enligt jordabalken ska av köpebrevet framgå köpeskillingen eller annat vederlag.

6 4. 6. Momsbeskattning Skiftesdelägare vid ett nyskifte har rätt att dra av mervärdesskatten från kostnaderna för i samband med skiftesförrättningen köpta varor och tjänster, till den del inköpen gäller skattepliktig verksamhet som delägaren utövat som primärproducent. En primärproducent som bedriver verksamhet i liten skala och överlåtare av nyttjanderätt till fastighet (arrende av åker) kan ansöka om frivillig momsskyldighet. Den som bedriver verksamhet i liten skala ska ansöka om frivillig momsskyldighet före nyskiftesförrättningens slutsammanträde. Den som på grund av fastighetsarrende har ansökt om momsskyldighet kan med avvikelse från huvudregeln införas i registret också i efterhand om fastighetsinnehavaren har ansökt om att bli skattskyldig inom sex månader från ibruktagandet av fastigheten. (173 2 mom. i mervärdesskattelagen, 106 i mervärdesskattelagen). Avdragsrätten gällde både de kostnader som staten återindriver av delägarna och de kostnader som inte återindrivs, utan slutligt betalas av staten (CSN 2000/11). 6.1 Tidpunkt för avdrag I inköpspriset ingående skatter har man rätt att dra av under det kalenderår då skifteslaget har mottagit tjänsten eller tjänsten har betalats för skifteslagets del (CSN 2000/11). 6.2 Berättigad till avdrag Berättigad till avdrag är skattskyldig som registrerats som momsskyldig fastighetsägare från den tidpunkt tjänsten eller varan mottas eller betalas för skifteslagets del. Staten återkräver senare en del av kostnaderna från den som äger fastigheten vid tidpunkten. I det skedet uppstår inte rätt till avdrag fast staten skickar en faktura i vilken den moms som staten betalat också återkrävs. 6.3 Eget bruk av byggtjänster Projekt som förverkligats i samband med ett nyskifte (broar, vägar, diken) är byggtjänster som avses i mervärdesskattelagen. Om en rörelse överlåts helt eller delvis betalar överlåtaren inte längre efter 1.7.2005 skatt för egen användning av byggtjänster som gäller nybygge eller grundförbättring, om den fastighet som kostnaderna gäller överlåts till efterträdare av rörelsen (19a i mervärdesskattelagen) för ett ändamål som berättigar till avdrag. Efterträdaren ska däremot enligt 33 i mervärdesskattelagen betala skatt för eget bruk av byggtjänster om han efter överlåtelse av rörelsen helt eller delvis säljer eller använder fastigheten för ett annat ändamål än ett sådant som berättigar till avdrag under tio år efter slutet av det kalenderår under vilket byggtjänsten har blivit färdig. 6.4 Fastighetsavdrag och rättelse av avdrag Om man har ansökt om att bli momsskyldig inom sex månader från nyskiftets slutsammanträde, beviljas momsavdragen för nybygges- och grundförbättringskostnaderna på en gång. Om man ansökt om att bli momsskyldig efter sex månaders tidsfrist, får ett engångsavdrag inte längre göras, men kan dock justeras årligen. Avdragen kan justeras under 10 års tid om nybygget eller grundförbättringen har gjorts år 2008 eller därefter. Exempel på justeringar

7 Fastighetsägaren hade hyrt ut alla sina åkrar och inte ansökt om att bli momsskyldig på grund av överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet före slutsammanträdet för nyskiftet som ägde rum i november 2010. Fastighetsägaren ansöker om mervärdesskattskyldighet för överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet fr.o.m. 1.7.2011 Inkomster av åkerarrende blir momspliktiga och ägaren har rätt att kräva justering av momsavdrag enligt 119-121 i mervärdesskattelagen. Då har markägaren rätt till återbäring av en del av momsen på täckdikningskostnaderna. I samband med nyskiftet har täckdikning av åkrar gjorts och i kostnaderna för diken har ingått 5000 euro moms. Årliga justeringar görs på följande sätt: Första året (2010) Inget avdrag eftersom inte har varit momsskyldig på grund av överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet (har varit momsskyldig på grund av primärproduktion) Andra året (2011) Justering i december: Avdrag 1/10 x (0-50,0) % x 5000 = - 250 Avdrag fr.o.m. 1.7.2011 100 x 6/12 mån = 50,0 % justeringen görs i periodskattedeklarationen för december genom att tillägga de skatter som ska avdras Tredje till tionde året (2012-2019) Justering i december: Avdrag 1/10 x (0-100) % x 5000 = - 500 Fastighetsägaren får avdra totalt 4250 i moms som ingår i kostnaderna för dikning. I inkomstbeskattningen ska också justeringarna göras årligen om man har i inkomstskattedeklarationen för år 2010 i anskaffningsutgifterna för diken tillagt kostnader i vilka ingår moms. Skattskyldig som vill använda justeringsförfarandet enligt 119-121 i mervärdesskattelagen för de räkenskapsperioder som utgått, ska lämna en ansökan om återbäring till skattebyrån. Ansökan kan lämnas inom tre år räknat från utgången av den räkenskapsperiod som rättelsen gäller. 5. 7. Informationsutbyte 7.1 Likvidersättningar och projektkostnader vid grundförbättringar Enligt 15 i lagen om beskattningsförfarande ska man tillställa Skatteförvaltningen för beskattningen behövliga uppgifter om förmåner med penningvärde som har betalts eller förmedlats samt om mottagarna av förmånerna och grunderna för dem. Ifall ersättningen eller en del av den inte får, rättas beskattningen enligt ett intyg som lantmäteribyrån ger. Ifall betalningen/mottagningen av ersättningar sker under olika år, informerar Lantmäteriverket Skatteförvaltningen om ersättningarna i den takt som ersättningar betalas. 7.2 Ändringar i arealer För upprätthållandet av register behövs kundvisa specifikationer över de lägenheter som skiftet gällt, vilka lägenheter finns kvar efter skiftet och deras arealuppgifter och fastighetsbeteckningar. Dylika uppgifter behövs också om andra förrättningar som t.ex. klyvningar som Lantmäteriverket förrättar.

8 6. 8 Rättsfall HFD 1976-B-II-535 Ägobyte vid vilket den skattskyldige överlät park- och vägområde från sina inom planområde belägna lägenheter till kommunen samt delar av radhustomter, sammanlagt 5.175 kvadratmeter och betalade dessutom 5 000 mk mellanskillnad för hälfterna av två radhustomter som kommunen ägde, sammanlagt 1.840 kvadratmeter, ansågs inte som fång enligt 21 i mom. i inkomstskattelagen, i hänseende till att byte av markområden som avses i skifteslagen och i skifteslagen av planområden skulle ha skett i form av ägobyte. Skatteår_1975. Skatteår_1976 Förhandsbesked. 21 1 mom. ISkL. HFD:2006:81 A hade genom frivilligt ägobyte från sin på ett detaljplaneområde belägna tomt överlåtit 484 kvadratmeter byggnadsmark mot att A fick 484 kvadratmeter byggnadsmark från B tillhöriga tomter i det angränsande kvarteret. Ett sådant frivilligt ägobyte, om vilket bestäms i 58 1 mom. i fastighetsbildningslagen, var inte en skattepliktig egendomsöverlåtelse som avses i 32 i inkomstskattelagen. Skatteåret 1999. 32 i inkomstskattelagen. 58 1 mom. i fastighetsbildningslagen. HFD:2002:83 Om makarna A fogade sin skogsbrukslägenhet i enlighet med lagen om samfällda skogar till M:s samfällda skog mot en andel i den samfällda skogen, var det inte fråga om egendomsöverlåtelse enligt 45 1 mom. inkomstskattelagen. Förhandsavgörande för åren 2002 och 2003. 45 1 mom. i inkomstskattelagen. HFD 1987/3869 Vattenregleringsbolaget tänker utföra årensning vars syfte är att eliminera översvämningar och att återställa torrläggningssituationen på ett ca 1 360 ha stort område till samma nivå som efter en resning som utförts 30 år tidigare. Rensningsarbetet kan inte anses gälla i 10 gårdsbruksskattelagen avsedda dammar och andra sådana nyttigheter utan anses som grundförbättring som hänförde sig till jorden. Ersättningen som lantbrukaren som delägare betalat för rensningsarbetet är därför inte i 6 i gårdbruksskattelagen avsedd utgift för inkomstens förvärvande och bibehållande, som i 4 i samma lag är avdragbara från inkomsten av jordbruk. Uleåborgs FD 16.11.2000 457/I Rättsfrågan i ärendet var om det vid nyskiftesförrättningen är fråga om i 4 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt avsedd överlåtelse av äganderätt till en fastighet i förvärvet av markområden mot överlåtna markområden. A hade vid det förrättade nyskiftet erhållit markområden mot de markområden som han hade överlåtit, av vilka en ny lägenhet hade bildats. Som ägare av lägenheten hade A förordnats genom förrättningsmännens beslut att både få och betala olika ersättningar enligt kontosammanfattningen över ersättningarna. Det belopp som A skulle betala var 19645 mark. I kontosammanfattningen var ersättningen som skulle betalas på grund av

9 avvikelse från delningsrunden 18222 mark. Skatteverket hade lämnat överlåtelseskatten odebiterad för ägobytet och för ersättningen som betalats vid bytet. Skatteombudet hade yrkat på att det för ägobyte som avses i skifteslagstiftningen ska debiteras överlåtelseskatt enligt 4 1 mom. lagen om överlåtelseskatt. Förvaltningsdomstolen förkastade skatteombudets besvär och konstaterade som motivering till beslutet att syftet med nyskifte är att omreglera ägorna mellan fastigheterna utan ändringar i de gällande ägandeförhållandena på ett sådant sätt att fastighetsindelningen inom området förbättras och de fastigheter som omfattas av skiftet blir mer användbara än tidigare. När man beaktar nyskiftets syfte och karaktär som regleringsförrättning som grundar sig på förrättningsmännens beslut, är det vid nyskiftesförrättning inte fråga om i 4 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt avsedd överlåtelse av äganderätt till en fastighet ens till den del som den lägenheten som i sin andel erhållit ett högre graderingsvärde och som enligt förrättningsmännens beslut förordnats att betala ersättning för avvikelse från delningsrunden till dem som i sin andel erhållit ett lägre graderingsvärde. 4 1 mom. i överlåtelseskattelagen. HFD 15.12.1998/2796 Vid fastighetsöverlåtelse på köparens ansvar överfört skogsförbättringslån enligt skogsförbättringslagen (140/1987) i vilket fastigheten utgör pant och för vilket fastighetsägaren ansvarar för som gäldenär, beaktades som vederlag vid beräkningen av överlåtelseskatten enligt 6 1 moms lagen om överlåtelseskatt. År 1997. 6 1 mom. i överlåtelseskattelagen. CSN: 2000/11 Sökandena hade tillsammans med de andra delägarna vid nyskiftet köpt arbetsprestationer som gäller förrättningen. Staten understöder nyskiftesförrättningen genom att betala kostnaderna när nyskiftet inleds och återkräver bara en del av kostnaderna efteråt av skiftesdelägarna. Det var fråga om statens stöd trots att skiftesdelägarna gjort anskaffningen. Den andel av kostnader som slutligt betalas av staten var statens stöd för skiftesdelägarna vilket inte påverkar momsbeskattningen. Ansökarna hade som skiftesdelägare vid ett nyskifte rätt att dra av mervärdesskatten från kostnaderna för i samband med förrättningen köpta varor och tjänster, till den del inköpen gällde skattepliktig verksamhet som delägarna utövat som primärproducenter. Avdragsrätten gällde både de kostnader som staten återindriver av delägarna och de kostnader som inte återindrivs, utan slutligt betalas av staten. För nyskiftesförrättningen köpta skattepliktiga tjänster hade mottagits när tjänsterna hade utförts och de hade godkänts som utförda eller de hade för skifteslagets del betalats. Sökandena hade rätt att dra av mervärdesskatten från inköpspriset för tjänster under det kalenderår då tjänsterna hade köpts och emottagits eller de hade betalats. Det beslut om fördelning av kostnader som förrättningsmännen senare gjort hade ingen betydelse i saken. Mervärdesskattelagen_102_, Mervärdesskattelagen_140_ _1_mom, Mervärdesskattelagen_141_ _punkt_1 Mervärdesskattelagen_141_ _punkt_2 EJ ÄNDRATS HFD 14.2.2001 L 257 9. Källor och utlåtanden Denna PM grundar sig på lagarna om inkomstskatt, överlåtelseskatt och mervärdesskatt samt på beslut som olika rättsinstanser har fattat. I utredningen har som källmaterial använts inledningen i beskattningen av nyskiften av Kari Piljerta och Markku Kovalainen, skatteförvaltningens handböcker och boken Omaisuuden Siirtoverot av Pertti Purhonen.

Skatteförvaltningens överlåtelseskatts-, mervärdesskatts- och skogsbeskattningsavdelningar, Lantmäteriverkets enheter i Ylivieska och Karleby, Norra Finlands skattebyrås stab och Älvdalarnas och Mellersta Österbottens skattebyråer har gett sina ställningstaganden i fråga om denna PM. 10