Kultur, inkludering og deltaking Nordic Library Conference, Oslo, 14-15 maj 2012 Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi Våren 2012 publiceras boken Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi. Den ges ut av det svenska förlaget BTJ (www.btjforlag.se) och kan ses som en uppföljare på boken Biblioteket mitt i världen som BTJ gav ut 1988. Eftersom Internationella biblioteket 2010 gav ut Utmaning och inspiration mångspråkig biblioteksverksamhet för barn och ungdom av Anna Gustafsson Chen, så har vi i denna bok som nu ges ut fokus på verksamhet för vuxna. Redaktörer för Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi är Ingrid Atlestam, bibliotekarie, projektledare och skribent och jag, Randi Myhre, lärare och projektledare. Ingrid Atlestam och jag har båda ett gemensamt intresse av mångspråkighet, integration och samhällsfrågor. Ingrid har arbetat i 30 år som bibliotekschef i Kortedala och Gamlestan, två mångspråkiga stadsdelar i nordöstra Göteborg. Själv är jag utbildad lärare och arbetar nu som projektledare. De senaste åtta åren har jag arbetat i olika interkulturella forsknings- och utvecklingsprojekt för bl.a. Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Immigrantinstitutet. De flesta har varit EU-projekt med internationella projektpartners. Ingrid och jag träffades just genom samarbetet mellan två EU-projekt med fokus på biblioteket som interkulturell mötesplats. Hon var projektledare för Det mångspråkiga biblioteket tillsammans med Lisbeth Stenberg, och jag var projeksamordnare för den svenska delen av Libraries for All ESME. Det samarbetet utgör bakgrunden till boken. Det mångspråkiga biblioteket var ett tvåårigt interkulturellt kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekarier i Västsverige. Projektet ägdes av Kultur i Väst, d.v.s. regionbiblioteket i Västra Götaland, och finansierades av Europeiska socialfonden. Det pågick 2010-2011 och är fortfarande livaktigt genom den mångspråkiga ning kommunikationsplattform på nätet som skapades under projektet. Se: www.mangsprak.ning.com I det projektet fick bland annat 45 bibliotekarier i Västsverige utbildning i mångspråkigt biblioteksarbete och kulturpedagogik. Projektet anordnade också fyra inspirationsdagar som innehöll seminarier/workshops med goda exempel på arbete för demokrati, delaktighet och
utveckling av biblioteken som interkulturella mötesplatser. Inspirationsdagarna lockade en bred publik, över 450 personer, i realiteten fler deltagare från skola, studieförbund, flyktingmottagande, kultur- och föreningsliv än från biblioteken. Det ledde till att många utanför biblitoeksvärlden fick insikt om vilka möjligheter biblioteken kan erbjuda och vilka krav man kan ställa på biblioteken. Projektet Libraries for All ESME som jag arbetade med var ett treårigt Grundtvig-projekt inom EU:s program för livslångt lärande (2008-2010). Se: www.librariesforall.eu Projektpartners var bibliotek och föreningar som arbetar med migrationsfrågor i fyra länder, alla intresserade av att utveckla biblioteksverksamheten inte bara för invandrare utan tillsammans med invandrare för att tillvarata de kompetenser och kontaktnät som finns bland den flerspråkiga lokalbefolkningen. Här fick vi möjlighet att testa att arbeta med mångspråkiga referensgrupper bestående av bibliotekarier och engagerade biblioteksanvändare som var med och utvecklade bibliotekens verksamhet och också kom att fungera som ambassadörer för biblioteken. Det är en metod som vi hoppas att fler bibliotek vill använda sig av. Många bibliotek tror att de är lätta att påverka för sina användare, men de upplevs inte alltid så. En aktiv biblioteksanvändare i den mångspråkiga referensgruppen vid Biskopsgårdens bibliotek som tidigare hade upplevt biblioteket som icke-rörbart är nu engagerad i många av bibliotekets aktiviteter. Projektsamarbetet mellan Det mångspråkiga biblioteket och Libraries for All ESME gav de kontakter som behövdes för att hitta alla dessa entusiastiska och kunniga medverkande skribenter i boken Det mångspråkiga biblioteket en nödvändig utopi. Bokens utgångspunkt, syfte och innehåll Debatten om mångkultur och integration är aktuellare än någonsin. Höga politiker går ut och säger att mångkulturalismen är ett stort misslyckande, vilket många tolkar som att det mångkulturella samhället är en omöjlighet, och högerpopulismen breder ut sig på ett skrämmande sätt. Men att vi nu alla lever i mångkulturella samhällen, vad man nu än menar med det, är ett faktum och då gäller det att se rikedomen och möjligheterna i detta istället för att bara fokusera på problem. Bokens utgångspunkt är att språklig mångfald är en rikedom för både individen och samhället och att folkbiblioteken bör erbjuda alla såväl vägar in i samhället som möjligheter att utveckla flerspråkighet.
Med boken vill vi förmedla kunskaper, visioner, metoder och goda exempel till bibliotekspersonal och beslutsfattare för att få fler att inse möjligheten och nödvändigheten av att biblioteket ges och tar sig utrymme att spela en av huvudrollerna när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Vi hoppas inspirera till att frågan om bibliotekets demokratiska samhällsuppdrag, och då särskilt integration i vid bemärkelse, lyfts upp på dagordningen och ges sin självklara plats i biblioteksverksamheten. Folkbiblioteken kan vara en av grundbultarna i ett samhälle där alla ska kunna tillvarata sin rättigheter och uppfylla sina skyldigheter, vara delaktiga, d.v.s. integrerade, genom att hålla fast vid sitt ursprungliga uppdrag, att överbrygga informations- och kunskapsklyftor i syfte att ge alla chansen att på lika villkor delta i det demokratiska samhället och förverkliga sig själva. Enligt den svenska bibliotekslagen är invandrare en av de grupper biblioteken ska prioritera. I detta uppdrag är det primära givetvis att biblioteken tillhandahåller och tillgängliggör media; böcker, tidningar, tidskrifter och det digitalt lagrade, på de språk som nu talas i landet, och de media som behövs för att lära svenska och studera. I IFLA/UNESCO:s mångkulturella biblioteksmanifest används skarpare ordalag än i den svenska bibliotekslagen: Varje individ i vårt globala samhälle har rätt till ett fullständigt utbud av biblioteks- och informationstjänster. I arbetet för kulturell och språklig mångfald skall biblioteken: betjäna alla samhällsmedborgare utan diskriminering på grund av kulturellt och språkligt ursprung tillhandahålla information på tillämpliga språk och i ändamålsenliga skriftformer ge tillgång till ett brett urval av material och tjänster som avspeglar alla grupper och behov anställa personal som återspeglar ett mångkulturellt samhälle och som är utbildad för att samverka med och tillhandahålla tjänster för ett sådant samhälle Syftet med boken är att förmedla inspiration, kompetens och insikt om nödvändigheten för folkbiblioteken och andra aktörer att tillsammans analysera, omprioritera och agera för att
skapa de mötesplatser i tid och rum där människor och tankar finns tillsammans och något nytt skapas. I debatten talas det mycket om att skapa mötesplatser, arenor för möten över kultur- och språkgränser. Insikten saknas ofta om att varje kommun redan har dessa mötesplatser, att biblioteken fyller denna funktion, att de som invandrat redan har röstat med fötterna och gjort biblioteken till en central plats i det nya landet. En stor del av landets invånare är biblioteksbrukare och de som är nya i Sverige använder fler av bibliotekens möjligheter, eftersom deras behov är större, än de som bor i landet sedan generationer. Det är alltså inte nya, mer eller mindre konstruerade, mötesplatser som behöver skapas, utan det gäller att utveckla de befintliga. Det handlar om att ge biblioteken resurser och ställa krav på att verksamheten utvecklas så att de bättre fyller sin roll i processen att skapa ett samhälle som bejakar mångfalden inom demokratins gränser. Vad görs, vad bör göras, hur gör man? Tillsammans med vem? I boken presenteras bakgrundsfakta, goda exempel, idéer och samarbeten. Det leder förhoppningsvis till att många initiativ tas lokalt för att göra bibliotek i ännu högre grad till en ickekommersiell plats med låga trösklar för gränsöverskridande möten och kunskapssökande. Artiklarna i boken förmedlar tankar, idéer, kunskap och erfarenheter. Boken innehåller både teoretiska inlägg och goda praktiska exempel, främst från Sverige, men även Danmark och Norge är representerade. Boken är indelad i tre huvudsakliga delar. Den första är mer övergripande och innehåller artiklar om flerspråkighet, om biblioteket som lågintensiv mötesplats, om institutionell diskriminering och brukarmedverkan. Därefter följer ett mediablock som handlar om mångspråk och mediaurval, mediainköp, mediaförsörjningen på lokal, regional och nationell nivå. Även mångspråk och läsnedsättning finns med här: media för personer med dyslexi och andra läsnedsättningar som har annat modersmål än svenska. Ett tredje block presenterar goda exempel på interkulturell biblioteksverksamhet från olika delar av Sverige, som Rosengård, Hjällbo, Vara, Fisksätra, Tensta-Rinkeby, Bagarmossen och Botkyrka. Här ges möjlighet att inspireras av goda exempel kring språkträning, IT-träning, studiestöd, interkulturell programverksamhet och lokalt samarbete, biblioteket som mötesplats
och skapande av ett nytt kulturarv. Artiklarna är skrivna av en mix av professionella skribenter och praktiker vars mångåriga utvecklingsarbete vi nu får del av. Vår förhoppning är att det inte bara stannar vid tomma ord om kultur, integration, mötesplatser, mångfald o.s.v. som finns på alla nivåer alltifrån minsta kommun till det globala. Det är viktigt att gå från ord till handling. Nordiskt samarbete Just här idag på den nordiska bibliotekskonferensen 2012 är det läge att koncentrera sig på det nordiska och ifrågasätta varför så lite har hänt när det gäller nordiskt samarbete rent konkret sedan KITAB = Kitāb: kulturell identitet tryggad av biblioteken: nordisk bibliotekhåndbok om innvandrere og minoriteter kom med sina två delar på 80-talet. Det är hög tid att följa upp detta grundläggande arbete och med den digitala utvecklingen öppnas nya möjligheter. Varför inte göra Finfo.dk till ett nordiskt projekt tillsammans med t.ex. Informationsverige.se och Nyinorge.no? Varför inte exportera Lektier online den danska läxhjälpen online till övriga nordiska länder? Varför inte bygga BibZoom på nordiskt samarbete? Varför inte lösa den mångspråkiga medieförsörjningen på nordisk basis? Här finns säkerligen stora vinster att göra vad gäller samordning, digitala lösningar, kompetensförsörjning etc.! Det är inte rimligt att lokala bibliotek ska behöva bygga upp de erfarenheter och nätverk som krävs för att erbjuda ett bra mediautbud på alla de språk som talas i landet. Varför ska man behöva sitta och leta efter pålitliga inköpskanaler för alla relevanta språk på respektive bibliotek när detta kan lösas på nationell eller nordisk nivå? När det gäller KITAB hade man problem rent praktiskt med att det var olika standard på hålslag i A4 format, men det löste man! Nu skylls ofta bristen på samarbete på att man har olika digitala plattformar, att systemen inte är kompatibla, men hur svårt kan det vara? Det är dags att sluta att bara snacka, konferera och skriva vackra dokument och göra något konkret!
Randi Myhre BTJ Förlag, www.btjforlag.se Mångspråkiga Biblioteket, http://mangsprak.ning.com/ ESME, Libraries for All, http://www.librariesforall.eu Immigrant-institutet, Sverige E-post: randi.myhre@immi.se Mobil: +46-(0)739 355 005 Hemsida: www.immi.se