Mars Programtidning Säsongen 11/12 Pris 20 kr Herbert Blomstedt 85 år: Man får inte ligga på sofflocket Mahlers Uppståndelsesymfoni Harding, Persson och Karnéus i känsloladdad konsert Kontrabasen i fokus Rick Stotijn i Rotas Sinfonia concertante Andsnes och Wienklassicismen Mozart och Beethoven med Svenska Kammarorkester
Harding, Persson och Karnéus i känsloladdad konsert Rick Stotijn i Rotas Sinfonia concertante Mozart och Beethoven med Svenska Kammarorkester Säsongen 11/12 Pris 20 kr Kära publik Programtidning Mars Mars 11/12 Konsertprogram 3 KONSERTER MARS Under många år användes den anrika byggnaden Cirkus på Djurgårdsslätten som s repetitionslokal. Länge hade det saknats en egen och speciellt för ändamålet anpassad scen men den var inplanerad sedan länge, åtminstone som studio. I Radiohuset på Oxenstiernsgatan som invigdes 1962 fanns Studio 4, 3 och 2 men det skulle dröja ända tills Berwaldhallens högtidliga öppnande 1979 innan numreringen blev komplett med just Studio 1. För publiken är den stora salen en plats för levande musik och konserter, men för alla de tekniker som jobbar här på heltid för att spela in och framför allt, sända vidare ut i direktsändning, är detta en musikstudio. Det pågår en febril aktivitet både bakom scenen och till vänster innanför den stora tonade glasrutan, där musikteknikern sitter vid mixerbordet och ser till att allting hamnar i rätt balans. Samtliga konserter som framförs här i Berwaldhallens egen regi spelas in, sänds ut i etern och dokumenteras för eftervärlden. Det är ett av våra viktiga uppdrag, och Sveriges Radios bandarkiv - som numera också består av hårddiskar - är en unik skatt med upptagningar av konserter ända sedan inspelningsteknikens födelse. Jag skulle vilja peka på den här viktiga delen av vår verksamhet och dela med en bit av publikens applåder till vår erkänt skickliga teknikpersonal. De är naturligtvis experter på allt ifrån kilohertz till hur många millisekunder det är mellan orkesterpukan och mikrofonerna i taket, men du kanske inte visste att de flesta musiktekniker på Sveriges Radio också spelar något instrument. De testas i genrekännedom och gehörslära och måste kunna läsa noter och följa med i partitur, något som är en förutsättning för att kunna klara den krävande uppgiften. Men, en konsertupptagning ska ju inte bara återge det musikaliska flödet utan också överföra något av den speciella stämning som finns i lokalen av förväntan, glädje och beundran. En del av det sistnämnda får ni gärna rikta mot den där tonade glasrutan till vänster nästa gång ni besöker oss. Där sitter de, våra skickliga medarbetare: Musikteknikerna! Välkomna till Sveriges Radio Studio 1! Michael Tydén Konserthuschef Berwaldhallen Herbert Blomstedt 85 år: Man får inte ligga på sofflocket Mahlers Uppståndelsesymfoni Kontrabasen i fokus Andsnes och Wienklassicismen Programtidning Mars säsong 11/12 Ansvarig utgivare Michael Tydén Adress Berwaldhallen Dag Hammarskjölds väg 3 105 10 Stockholm Projektledare Peter Smith Skribenter (i detta nummer) Johan Norberg, Gunnar Lanzky-Otto Edward Klingspor, Katarina Lindblad, Peter Smith Form Lupo Design Tryck Ineko Information och biljetter Berwaldhallens biljettkontor Dag Hammarskjölds väg 3 Öppet mån fre kl 12 18 samt två timmar före konsert Tel 08-784 18 00 biljettkontoret.berwaldhallen@sr.se Omslagsbild Herbert Blomstedt Foto Martin Lengemann Programtidningen utkommer med nio nummer per säsong från september till maj och publiceras av SR Berwaldhallen. Den presenterar månadens konserter tillsammans med fördjupande artiklar om händelser i och kring Berwaldhallen och dess ensembler: Sveriges Radios Symfoniorkester och. SR Berwaldhallen är en avdelning inom Sveriges Radio. Onsdag 7 kl 18.00 Torsdag 8 kl 18.00 kontrabaskonsert Mats Rondin dirigent Rick Stotijn kontrabas Rota: Divertimento concertante POULENC: Sinfonietta Biljetter: 85 325 kr Torsdag 8 kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Chamber Unplugged Fat String Quartet: Robert Röjder kontrabas Walter McTigert kontrabas Danijel Petrovic kontrabas Johan Strindberg kontrabas Gästsolist: Rick Stotijn kontrabas Musikmix i egna arrangemang. Biljetter: 100 kr Söndag 11 kl 15.00 Sid 08 Sid 09 mozart och beethoven Sid 10 Svenska Kammarorkestern Katarina Andreasson musikalisk ledning Leif Ove Andsnes piano och musikalisk ledning MOZART: Symfoni nr 35, Haffner BEETHOVEN: Pianokonsert nr 1 MOZART: Uvertyr till Don Giovanni BEETHOVEN: Pianokonsert nr 3 Fredag 16 kl 19.30 lux aeterna Peter Dijkstra dirigent Ligeti: Lux aeterna J S BACH: Kantat nr 12, Weinen, Klagen, Sorgen, Zagen Poulenc: Stabat Mater Sid 11 Torsdag 22 kl 18.00 Lördag 24 kl 15.00 tjajkovskijs femma Herbert Blomstedt dirigent Berwald: Sinfonie Singulière TJAJKOVSKIJ: Symfoni nr 5 Fredag 30 kl 19.30 Lördag 31 kl 15.00 Sid 12 Mahlers andra symfoni Sid 13 Eric Ericsons Kammarkör Miah Persson sopran Katarina Karnéus mezzosopran Mahler: Symfoni nr 2 Föredrag av Norman Lebrecht Före konserterna kommer den internationellt kände debattören, författaren och Mahler-kännaren Norman Lebrecht att hålla två föredrag om Mahler Fredag 30 mar kl 18.30-19.15 Why Mahler? Lördag 31 mar kl 14.00-14.45 What Mahler told Freud Föredragen hålls på engelska. Fritt inträde för dig med konsertbiljett. EXTERNA ARRANGÖRER Fredag 9 kl 20.30 Level 2 Uppsala/Sthlm Uppsala Universitets symfoniorkester Kungliga Akademiska kapellet Stefan Karpe dirigent David Westerlund konferencier Biljetter: 150 200 kr Arrangör: Akademiska kapellet Tisdag 13 kl 19.00 Marinens musikkår Marinens Musikkår Petter Sundkvist dirigent Joakim Berg marimba Stravinsky: Svit ur Eldfågeln Séjourné: Marimbakonsert GORB: Fem danser i klezmerstil SJOSTAKOVITJ: Folkliga danser Biljetter: 150 kr Arrangör: Arméns musikkår/livgardet Tisdag 20 kl 19.30 The Chris Barber Band och Kustbandets 50-årsjubileum En helkväll i swingens tecken med allt ifrån blues till Ellington. Biljetter: 250 350 kr Arrangör: Wim Wigt Onsdag 21 kl 19.30 The Westenders Brittiska musikalartister sjunger klassiker i sann West End-anda. Biljetter: 220 290 kr Arrangör: Wigt Productions Fredag 23 kl 19.00 Ryska Armén Sankt Petersburgs kör, balett och orkester. Biljetter: 100 500 kr Arrangör: Euroconcerts Onsdag 28 kl 19.30 tommy emmanuel En av de bästa gitarristerna i världen Musik från pop och blues till klassiskt och flamenco. Biljetter: 250 440 kr Arrangör: Wigt Productions Tidningen trycks i 2 500 exemplar och distribueras i Berwaldhallen och dess biljettkassa samt till utvalda adressater. Bokningsavgift på biljettpriset kan tillkomma. Alla konserter spelas in. Det är viktigt att inspelningen blir av högsta kvalitet även tekniskt. Här har du som konsertbesökare möjlighet att hjälpa till. Försök undvik att hosta. Om det är nödvändigt gör det så diskret som möjligt. Glöm inte att stänga av mobiltelefon, också efter paus! Fotografering är ej tillåten.
4 Intervju Mars 11/12 Mars 11/12 Intervju 5 Herbert Blomstedt 85 år Det blir ungefär 70-80 konserter om året. Men jag reser naturligtvis mer nu eftersom jag inte är chefsdirigent. Man får inte ligga på sofflocket. Då rostar man ju alldeles! Herbert Blomstedt dirigerar Tjajkovskijs femte symfoni Torsdagen 22 mars och lördag den 24 mars erbert Blomstedt var chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester 1977-82 och är en ofta återkommande och kär gäst. Nu i mars dirigerar han Tjajkovskijs femte symfoni och Franz Berwalds Sinfonie Singulière. I september kommer han tillbaka till Östersjöfestivalen för att göra Beethovens nionde symfoni. Men dessemellan, närmare bestämt den 11 juli, fyller han 85 år. Det vill vi gärna uppmärksamma lite extra redan nu. Hur känns det att fylla 85 år? Herbert Blomstedt skrattar lite. - Jag känner inte av det egentligen. Jag har glädjen av att vara vid god vigör. Jag känner inte av åldern. Det är bara roligt att ha så många minnen och så många vänner överallt i världen att falla tillbaka på. Det är hemskt spännande att komma ut till orkestrarna. De har ju ingenting att frukta av mig nu när jag inte längre är chef och de blir ju bara bättre och bättre. Unga musiker är oerhört duktiga. Det är en fin utveckling. Dirigerar du fortfarande lika mycket som när du var yngre? - Ja, jag dirigerar lika mycket som förr i världen. Det blir ungefär 70-80 konserter om året. Men jag reser naturligtvis mer nu eftersom jag inte är chefsdirigent. Man får inte ligga på sofflocket. Då rostar man ju alldeles. Hur kommer du att fira födelsedagen? - 85-årsdagen firar jag med en konsert med Wiener Philharmoniker. Jag är på turné med dem i juli och på själva födelsedagen gör vi en konsert i Athen. Finns det några speciella höjdpunkter som du minns i din karriär? Herbert Blomstedt tvekar inför frågan och svarar först. - Det har varit fullt med höjdpunkter. Det är svårt att sortera ut några speciella. Vi musiker kan inte spara oss till nästa månad. Vi spelar ju som om det gäller livet varje gång! Musiken fångar oss så mycket att det bara existerar den musik som vi håller på med just då. Efter hand kommer han dock på ett antal höjdpunkter att minnas. - Det är ju ofta så att det i starten eller avslutningen av ett samarbete blir höjdpunkter som man minns. Första gången jag spelade med orkestern i Dresden var en sådan höjdpunkt. Dresdedn låg ju i DDR på den tiden. Det var en grå och svart Öststatsstad. Diktaturen kastade sin skugga. Kontrasten mellan detta och musiken, och publikens mottagande av musiken, var stor. Musiken var som en ventil för publiken att snappa efter luft och överleva. Avslutning med Gewandhausorkestern i Leipzig var också minnesvärd. Jag var deras 18:e kapellmästare. Musiken är så väldigt central både i Dresden och Leipzig. Det märks inte minst i hur publiken reagerar. Varje konsert avslutas med tystnad innan de börjar applådera. De är så tagna av musiken att de inte vill störa stämningen. Min första konsert som chef i Norrköping minns jag också mycket väl. Den lilla orkestern som spelade för livet. Jag kan se ögonen på dem fortfarande. Så minns jag naturligtvis min debut i Stockholm 1954. Det ska firas med Stockholmsfilharmonin om ett par år då vi ska spela samma program som då. Vilka kompositörer har betytt mest för dig? - Den första jag väljer är Bach. Jag spelade fiol i min ungdom och spelade då mycket Bach. Sen blev jag orgelbesatt och spelade Bachs orgelverk till långt in på nätterna. Det var Bach i kubik! Mina första uppsatser inom musikforskningen handlade också om Bach. Det var det första B:et. Nästa B är Beethoven. Vi spelade hans stråkkvartetter när jag var ung. Brahms tyckte vi var för svår rent tekniskt. Verk som inte var av Bach och Beethoven var inte värt vår uppmärksamhet i ungdomen. Vi var så idealistiska på den tiden. Nästa B är Brahms. Brahms orkesterverk tyckte jag mycket om redan från början. Slutligen är det Bruckner. Bruckners fjärde symfoni gjorde mig helt bergtagen. B:et är väldigt centralt det finns ju för övrigt i både Blomstedt och bibliotek. Jag har ju donerat mitt bibliotek med 30 000 volymer till Göteborgs universitet. Finns det någon musik som du inte gjort som du skulle vilja göra? -Ja massor. Man kan ju inte göra allt. Det finns mycket ny musik. En del äldre saker har även blivit liggande. Bruckners första symfoni spelade jag bara för ett år sedan. Jag har aldrig spelat Stenhammars g-mollsymfoni men den ska jag spela nästa säsong. Hur har den klassiska musikens ställning utvecklats under din tid? - Det varierar väldigt mellan olika länder och t o m från stad till stad. Vissa orkestrar upplever ju en viss tillbakagång vad gäller publiktillgången men med de orkestrar som jag arbetar med märker jag inget av det. De har aldrig haft så mycket publik som nu. I Leipzig och Dresden är alla konserter utsålda. Likadant är det i Tokyo i Japan där jag spelar med den Japanska Radions orkester. I San Francisco är det också alltid utsålt. I Philadelphia har man problem med vikande publiksiffror, men de konserter jag hade där förra veckan var alla utsålda. Bilden varierar mycket. Det beror på var man är, vad man spelar, och vem som spelar. Däremot märker jag en skillnad när jag kommer till Skandinavien. Jag spelar varje år med mina gamla orkestrar i Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Det är väldigt kära möten. Orkestrarna är fantastiska, men publiken har inte samma glöd och intresse som i Tyskland, Japan och Amerika. Det finns ett avstånd mellan våra kulturer i detta avseende. Vi är lite infrusna i Skandinavien. Den publik vi har består av fina, sensibla och kunniga lyssnare men de är inte så många. I Tyskland är kulturen ett centralt intresse medan det i Skandinavien rör några få entusiaster. När det gäller orkestermusikernas utveckling är Herbert Blomstedt mycket positiv. - Det kommer många mycket duktiga ny unga musiker. Musikerkvaliteten blir högre och högre, särskilt i tekniskt avseende. I Stockholm har vi också underbara nya musiker i orkestrarna. Herbert Blomstedt har musiken i blodet och har forskat en del i släktens historia. - Från min mors sida kommer jag från spelmanstraditionen. Morfar spelade gitarr, och han spelade även klassisk gitarr. Hans far var riksspelman i Värmland. Pappa var mycket musikalisk. Han sjöng gärna. Morföräldrarna utvandrade till Colorado på 1890-talet där mamma föddes och utbildades till pianist, men hennes svåra reumatism gjorde slut på karriären. Vad har din tro betytt för din musikaliska gärning? - Pappa var pastor och mamma var från ett troende hem, men människor förr i världen var oerhört fromma. Båda mina föräldrar var intensivt troende människor. Min tro har gett mig en fasthet och grund i livet. Man måste ju kämpa med sig själv, och ibland även med omvärlden, och då är en fast livsåskådning värdefull. Men de flesta musiker på den här nivån står på en grund av religiös hållning i någon form. Även om kollegorna inte går i kyrkan innebär ju musicerandet att de söker ett ideal och det skapar en idealistisk inställning till livet och ger en livshållning som är närbesläktad med en religiös hållning. Peter Smith Chefsdirigentskap 1954-62 Norrköpings Symfoniorkester 1962-68 Oslo Filharmoniska Orkester 1967-77 DR Radiosymfoniorkestret, Danmark 1975-85 Staatskapelle Dresden 1977-82 1985-95 San Franciscos Symfoniorkester 1998-2005 Gewandhausorkestern, Leipzig
6 Intervju Mars 11/12 Mars 11/12 Intervju 7 Förälskad i kontrabasen Han har spelat med många av världens främsta orkestrar. Sen två år tillbaks är han stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Nu är han aktuell som solist i Nino Rotas kontrabaskonsert Divertimento concertante. Möt holländske kontrabasisten Rick Stotijn. an hälsar glatt med ett klockrent hej. Sen går han raskt över till engelska. - Jag vet, jag borde fokusera mer på att lära mig svenska, men jag reser mycket och är här korta perioder i taget. Och sen är det inte heller alldeles nödvändigt eftersom alla här pratar så bra engelska. De flesta dirigenter pratar engelska också. Men jag börjar lära mig. När det är svenska dirigenter så förstår jag vad de säger. För två år sedan kom Rick Stotijn till. Först för ett par fristående produktioner och därefter som stämledare. - Pappa och jag är lite av Volvo-freaks. Min första bil var en gammal Volvo. Så redan när jag var liten pratade vi ofta om att åka till Sverige på semester. Men jag hade inga planer på att jobba här. Så spelade jag i London och Amsterdam med Daniel Harding. Och i Luzern träffade jag honom igen och då träffade jag även Malin Broman. Det var hon som berättade att tjänsten som stämledare var ledig. Och jag tänkte varför inte?. Sen Rick fick tjänsten för två år sedan har det blivit mycket resande. Hemma är där spelningarna är. Men just nu har han sin enda fasta adress i Enskede. - Jag har en liten lägenhet i ett härligt stort hus med separat ingång. Det är perfekt för i samma hus bor Malin Broman, en av mina bästa vänner. Jag har alla mina grejer där. Just nu är det faktiskt det enda hem jag har men jag funderar på att köpa något eget i Amsterdam. Att musiker kommer till från den internationella arenan har börjat bli allt vanligare. Ungefär 80 % av dem som provspelar till en tjänst numera kommer från länder utanför Sverige. Så en sak tycks alldeles klar: Sveriges Radios Symfoniorkester har ett gott rykte utomlands och är en attraktiv arbetsplats. - Det här är en bra orkester att arbeta med. Här är alla så levande och ivriga att lära sig. Vet inte om det är något specifikt svenskt..? Jag har sett Daniel dirigera i Amsterdam och arbetat med honom i London. Och han fungerar olika med olika orkestrar. Jag tycker att han som dirigent är bäst här i Sverige. Och jag förstår det, för alla är så icke dömande. Det finns ingenting av attityden: så gör vi inte här, sådant prövar vi inte, som finns i många andra orkestrar. Här vill alla spela. När vi har mindre besättningar i ett verk slåss alla om vem som ska få spela, snarare än att de tänker å vad skönt då blir jag ledig. Det är det bästa läge man kan ha tycker jag i en orkester. Det är en atmosfär som är beroendeframkallande. Att vara stämledare innebär att ta hand om sin stämma på alla möjliga sätt. Både att inspirera dem musikaliskt, och att ta hand om praktiska frågor som ett större gemensamt rum bakom kulisserna och att instrumenten ska ses över, rustas upp och bytas ut. Så stämkamraterna är nöjda med sin nye ledare och stämningen är god. Och att grunden är stabil är viktigt för hela orkestern. - Vi är som en matta under orkestern. Man märker genast om bassektionen är instabil. Det var Beethoven som sa att den mest musikaliska musikern i orkester borde vara basisten. Ibland är vi slagverkare och ibland spelar vi orgel. Så vi har en väldigt viktig roll. Rollen som solist är mera okänd för de flesta. Det finns ingen riktig tradition för kontrabasen som soloinstrument. För Rick är det lite av en mission att låta människor få upptäcka vilket fantastiskt instrument kontrabasen är. Utmaningen är att folk inte ska säga efteråt att det lät som en cello. Det är ofta sagt som en komplimang men samtidigt vill Rick odla kontrabasens egen skönhet, med sin egen unika klangfärg och sitt djup utan att det blir basigt i negativ mening. När han ger solokonserter brukar publiken alltid bli väldigt överraskad. Klangen, omfånget, variationsmöjligheterna är oändliga. - För mig är det kontrabasen i sig som är drivkraften. Jag är förälskad i kontrabasen. Om jag ser en kontrabas är det någonting som börjar glöda i mig. Det är något med formen och utseendet, värmen och djupet ja, jag vet inte, men jag blir aldrig uttråkad av basar. Bara klangen! Även om det bara är en enda lång ton, och jag spelar på en bra bas - att vidröra strängen med stråken det är som mat för mig. Jag tröttnar aldrig. Rick växte upp i en musikerfamilj. Hans pappa var förste basist i Haag och mamma sångerska och pianist. Även hans syster är sångerska. Själv prövade Rick på alla möjliga instrument som barn. Först ville han spela horn, men när han var åtta år blev han sparkad av en häst och förlorade alla sina tänder. Efter det kunde han inte spela horn längre. Men så såg han sin pappas bas och tänkte att egentligen har jag ju alltid velat prova den där. Och så började han ta lektioner, till en början för en elev till hans pappa, men sedan även för pappa själv. När han var 14 kom han in på konservatoriet. Kontrabaskonsert med Rick Stotijn onsdagen 7 mars och torsdagen 8 mars Och efter det avslutade han sina studier i Freiburg, Tyskland. - Jag har en mycket, mycket god relation till båda mina föräldrar, men att ha sin pappa som lärare var inte det bästa. Det är onaturligt - men det insåg jag inte då, för han var en av de bästa lärarna. Vi har bråkat mycket. Min mamma brukade gå emellan och försvara mig när vi rök ihop som värst. När jag bestämde mig för att studera vidare i Tyskland var han inte alls nöjd. Jag har också bytt stråkteknik, tidigare spelade jag med fransk teknik, nu använder jag tysk. Det tyckte han inte heller om. Men till sist blev det ändå bra. Han kunde till och med säga att han tyckte att jag fattade rätt beslut. Så det handlar väl också om att växa upp och bli sin egen. Rick vet en del om hur viktigt det är att inte kopiera sin lärare. I Freiburg försökte han härma sin lärare Bozo Paradzik, en av de bästa kontrabasister han hört. - Efter ett tag blev jag frustrerad, för det var inte jag. Så jag började använda honom mer som inspiration. Nu när han själv är lärare vill han framför allt vara en bra coach och uppmuntra sina elever att hitta sitt eget sätt, sitt eget sound, sin egen berättelse. - Det största med att undervisa för mig är att jag lär mig själv. När jag ser deras problem som ofta är problem jag brottas med själv, tvingas jag fundera på hur jag kan hjälpa dem att lösa det. Det innebär att jag måste öva själv, tänka efter, analysera och inte bara komma med en massa argument. För mig har det varit den största läxan att jag lär mig själv samtidigt. Katarina Lindblad
8 Konsertprogram Mars 11/12 Mars 11/12 Konsertprogram 9 Onsdag 7 mars kl 18.00 Torsdag 8 mars kl 18.00 KONTRABASkonsert Malin Broman konsertmästare Mats Rondin dirigent Rick Stotijn kontrabas NINO ROTA (1911-1979) Divertimento concertante -Allegro -Marcia -Aria -Finale Francis Poulenc (1899-1963) Sinfonietta -Allegro con fuoco -Molto vivace -Andante cantabile -Finale Presentatör: Niklas Lindblad Konserten sänds fredag 9 mars kl 19.30 Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 10 min Eftersits Efter konserten 7/3 kommer 2:a violinerna till övre foajén där dom underhåller och berättat om sitt arbete. Boka biljett Nino Rota växte upp med musik. Hans mamma var konsertpianist och morfar tonsättare. Redan som åttaåring komponerade Rota och när han 11 år gammal fick sitt första oratorium framfört började man tala om underbarn. Efter studier i Milano och Rom reste han på Toscaninis inrådan till USA för att studera vid Curtis Institute i Philadelphia. Framgångarna följde slag i slag tills man i ljuset av nya modernistiska strömningar började betrakta hans musik som otidsenlig och ytlig. Omdömet förstärktes av att Rota mer och mer började ägna sig åt filmmusik, den genre som han är mest förknippad med i dag. Fellinis La Strada och La dolce vita, Viscontis Leoparden och de två första Gudfadern-filmerna är några av de klassiker där Rotas musik bidragit till framgångarna. Totalt skrev han musik till över 150 filmer. Det kan därför vara lätt att förbise hans övriga produktion som består av både konsert- och teatermusik. Han har skrivit flera solokonserter, orkesterverk och symfonier. Divertimento concertante skrevs 1968-1973 för den italienske kontrabasvirtuosen Franco Petracchi. Club Berwald Författarträff Preconcert talk Radio profilen ekonomiskt oberoende liv med vänner i de översta samhällsskikten, å andra sidan ett starkt politiskt engagemang som kommer till uttryck bland annat i körverket Figure Humaine, en brinnande angelägen lovsång till friheten skriven mitt under andra världskriget. Troende katolik och öppet homosexuell. Motsägelserna i hans liv och musik är många. Kanske är det just det som talar till oss. Sinfonietta skrev han på beställning av BBC 1947, när han var etablerad och erkänd som tonsättare och inte längre hade något att bevisa. Rick Stotijn se intervjuartikel s 06 Mats Rondin debuterade som cellosolist vid 16 år och inledde därefter snabbt en karriär med återkommande engagemang med svenska och utländska symfoniorkestrar. Numera har Mats en alltmer växande karriär som dirigent med stor genrebredd inom såväl symfonisk musik, opera, balett och musikal som crossover. Mats Rondin har dirigerat orkestrar som Kungliga Filharmo- Konsertintro Afternoontea Jubileumsintro Fredag 8 mars kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Chamber unplugged Fat String Quartet: Robert Röjder kontrabas Walter McTigert kontrabas Danijel Petrovic kontrabas Johan Strindberg kontrabas Gästsolist: Rick Stotijn kontrabas TONY OSBORNE (1947) arr D Petrovic Pink Elephant ROBERT RÖJDER (1956) Sentimental Bass TRAD JAZZ arr J Strindberg Brazil ASTOR PIAZZOLLA (1921-1992) arr D Petrovic La Misma Pena MIKIS THEODORAKIS (1925) arr J Strindberg Zorba ROBERT RÖJDER Jag sitter och ser på när tiden går förbi TRAD arr Danijel Petrovic Gammal serbisk melodi LARS-ERIK LARSSON (1908-1986) arr J Strindberg Epilog ur En vintersaga OLLE ADOLPHSON (1934-2004) arr R Röjder Trubbel MAX BRUCH (1838-1920) arr R Röjder Kol Nidrei Tony Osborne är kontrabasist och tonsättare, som spelar både med de främsta engelska orkestrarna och jazz- och populärmusik. Inspirationen kommer från Dizzy Gillespie, Charlie Parker, Gershwin, Copland, Bernstein. 20 blev Tony Osborne invald i Royal Academy of Music. Med sitt bandoneonspel och sina kompositioner spred Astor Piazzolla tangon över världen. Född i Argentina av italienska föräldrar växte han upp i New York där han mötte både jazz och klassisk musik. Han studerade sedan för Alberto Ginastera och Nadia Boulanger, som uppmuntrade honom att utveckla sin egen stil med tangon som grund. Olle Adolphson och Benny Andersson & Björn Ulvaeus hör till våra mest älskade svenska populärmusiktonsättare. Politiskt stod Adolphson till vänster, medan ABBA på sin tid retade gallfeber på vänstern genom att vara kommersiella. I dag ingår bådas sånger och melodier i vårt omistliga vis- och populärmusikarv. Robert Röjder började spela kontrabas vid 14 års ålder i Forshaga, Värmland. Han har studerat på musikhögskolan i Göteborg, Ingesund och i Berlin för Klaus Stoll. 1979 blev han medlem i. Robert är initiativtagare till Fat String Quartet, vilket också lett till att han börjat arrangera och komponera. Lekfulla kontrabasar i musikmix arrangerad av ensemblens medlemmar. Rick Stotijn Foto Thomas Carlgren 02 Mats Rondin Foto Stefan Fallgren Kontrabasen som soloinstrument i sprudlande konsert med italiensk och fransk esprit. Francis Poulenc har alltid satt myror i huvudet på musikskribenter och kritiker genom att han inte så lätt låter sig kategoriseras. Å ena sidan det lätta handlaget i musik som bubblar av charm och humor och ren godmodig livsglädje. Å andra sidan ett liv kantat av rädslor och djupa depressioner som resulterat i omskakande allvarliga verk som operorna Karmelitsystrarna och Vox Humana. Å ena sidan ett gott och 02 nikerna,, Danmarks Radios Underhållningsorkester, Det Kongelige Kapel, Norska Kringkastingsorkestret och Stavangers och Trondheims symfoniorkestrar. Han har ävenengagerats av Stuttgarter Kammerorchester, Bochumer Symphoniker, Malta Philharmonic Orchestra och Queensland Symphony Orchestra i Australien. Vid sidan av sitt eget musicerande är Mats Rondin en av våra mest framstående cellopedagoger, sedan 2005 som professor vid Musikhögskolan i Malmö. Han är medlem av Kungl. Musikaliska Akademien och har fått medaljen Litteris et Artibus för konstnärliga förtjänster. Katarina Lindblad ANDERSSON (1946) / ULVAEUS (1945) arr J Strindberg Abba-medley Presentatör: Niklas Lindblad Konserten sänds senare i Sveriges Radio P2. Ungefärlig konsertlängd: 1 timme Även Mikis Theodorakis är klassiskt utbildad och hittade sin egen stil när han började blanda in grekisk folkmusik och folkliga instrument i sina kompositioner. Hans revolutionära, frihetsälskande sånger har ingjutit mod och hopp i tusentals människor när de samlats och sjungit hans folksångsinspirerade, medryckande melodier och kraftfulla texter. Lars-Erik Larsson utbildade sig i Stockholm, Leipzig och Wien, och började i en modernistisk stil innan också han började blanda in folkton i sin musik. Hans mest älskade verk är Förklädd gud och Pastoralsvit. En vintersaga skrevs som teatermusik till Shakespeares pjäs med samma namn. Max Bruch var protestant och blev inspirerad av judisk folkmusik. Kol Nidrei bygger på två hebreiska melodier. Titeln kommer från en bön som läses under kvällsgudstjänsten vid försoningsdagen Jom Kippur. Walter McTigert är uppvuxen i San Francisco och började spela kontrabas när han var 15 år. Han har studerat på Peebody Institute i Baltimore och Norges musikhögskola i Oslo. Efter fasta anställningar vid symfoniorkestern i Trondheim och vid Den Norske Opera är Walter nu anställd i Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 2009. Danijel Petrovic kommer från Serbien och ha studerat i Belgrad och i Stockholm. Han har spelat i många orkestrar i Europa och vunnit flera tävlingar. Sedan 20 är han anställd vid Den Norske Opera, men har just nu tjänstledigt därifrån för ett långvikariat i. Johan Strindberg kommer från Norrköping, bor numera i Stockholm och frilansar i orkestrar och ensembler runt om i Sverige. Johan började med jazzmusik och har successivt glidit över till klassisk musik. Han har studerat vid Kungliga Musikhögskolan och Universität Der Künste i Berlin. Fat String Quartet Foto Bo Söderström Katarina Lindblad
10 Konsertprogram Mars 11/12 Mars 11/12 Konsertprogram 11 Söndag 11 mars kl 15.00 Fredag 16 mars kl 19.30 MOZART & BEETHOVEN LUX aeterna recert alk Svenska Kammarorkestern Katarina Andreasson musikalisk ledning Leif Ove Andsnes piano och musikalisk ledning WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791) Symfoni nr 35 D-dur K 385, Haffner - Allegro con spirito - Andante - Menuetto - Finale: Presto LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) Pianokonsert nr 1 C-dur op 15 - Allegro con brio - Largo - Rondo: Allegro scherzando Paus WOLFGANG AMADEUS MOZART Uvertyr till Don Giovanni K 527 LUDWIG VAN BEETHOVEN Pianokonsert nr 3 c-moll op 3 - Allegro con brio - Largo - Rondo: Allegro Konserten sänds 17 mars kl 15.00 i Sveriges Radio P2 med repris 22 april kl 21.30 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim Radio profilen Leif Ove Andsnes Foto Özgür Albayrak 02 Katarina Andreasson Afternoontea Jubileumsintro En bukett wienklassiska mästerverk med mycket gemensamt - till exempel sena leveranser Då Wolfgang Amadeus Mozart äntrat Wiens myllrande musikliv kom ett brev hem ifrån Salzburg: Det krävdes genast en ny symfoni för att fira adlandet av en vän till familjen, Sigmund Haffner. Käre far, hur ska jag hinna? Jag har massor av arbete får skriva på natten, det är enda sättet. Något ska dyka upp med varje postgång. Du kommer att göra ett bra jobb, blev svaret. Bra, onekligen, men i tid till ceremonin för Haffner i juli 1782 var jobbet inte klart. Symfoni nr 35 är levnadsglad, men utan melankoliska drag vore Mozart inte Mozart. Fem år senare tillkom Don Giovanni, vars ödesmättade inledning förebådar scenen i operans slut där den känslolöse, grymme förföraren möter sitt öde. Helvetet väntar, för Don Juan vägrar ångra sina gärningar. När Ludvig van Beethoven ankom till Wien hade Mozart varit död i nästan ett år. En succépianist avlöste en annan. I tidig Beethoven, som i Pianokonsert nr 1, finns rent av spår av rokoko, och både här och ännu i Pianokonsert nr 3 gör sig Mozart starkt påmind. C-durkonserten skrevs i hast 1795, finalen nedtecknades två dagar före uruppförandet. Första repetitionen: pianot felstämt, en halvton för lågt. Beethoven spelade utan vidare i Ciss-dur som kompensation! Han kom senare att tala lätt nedsättande om de båda första pianokonserterna, säkert då med nr 3 i tankarna. Oklart exakt när den skrevs, men den uruppfördes 1803, samtidigt som bland annat andra symfonin. Sent ute igen bladvändaren klagade sin nöd: det fanns inte mycket begripligt på de nästan tomma sidorna. Beethoven gick på minnet som vanligt. Utan tvekan stod en ny tids musik för dörren - den banbrytande Eroican höll på att ta form. Norrmannen Leif Ove Andsnes är en av världens allra främsta instrumentalister, att räkna upp cv-detaljer som samarbets- 02 partners och konsertsalar är meningslöst. Dagens konsert ingår i en lång Beethoven Journey. Ifråga om konserter med orkester kommer Andsnes i flera år att koncentrera sig helt på Beethovens, en fokusering som gör det möjligt att betrakta dessa verk på helt nya sätt. Katarina Andreasson är 1:e konsertmästare i Svenska Kammarorkestern sedan 1996. Hon har diplomexamen i dirigering efter studier för bland andra Jorma Panula, och är även en internationellt uppmärksammad solist. Inspelningen av Peteris Vasks violinkonsert Distant Light listas i 10 Classical Recordings You Must Hear Before You Die. Svenska Kammarorkestern har sin bas i Örebro. Tillsammans med chefsdirigenten Thomas Dausgaard har man sökt nya perspektiv inte bara på den traditionella repertoaren för kammarorkester, utan även på symfoniska verk från Bruckner till Sibelius. Barock och nutida musik är också viktigt för ensemblen. Gunnar Lanzky-Otto Malin Broman konsertmästare Peter Dijkstra dirigent Camilla Tilling sopran Solister ur : Annika Hudak alt Niklas Engquist tenor Staffan Alveteg bas György Ligeti (1923-2006) Lux aeterna Johann Sebastian Bach (1685-1750) Kantat nr 12, Weinen, Klagen, Sorgen, Zagen Paus Francis Poulenc (1899-1963) Stabat mater Presentatör: Boel Adler Konserten sänds direkt i Sveriges Radio P2 med repris 25 mars kl 21.30 Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 50 min Camilla Tilling Foto Anna Hult Som barn drömde György Ligeti att han inte lyckades ta sig till sin säng för att hela rummet var uppfyllt av en tunn men tät och invecklad väv, där insekter fastnade och sprattlade. Drömmen är en talande bild av Ligetis djupt personliga kompositionsstil. Ligeti utbildade sig i Budapest, där musiklivet efter andra världskriget var avskuret från omvärlden och hårt styrt. Officiellt ägnade sig Ligeti därför mest åt att arrangera folkmusik. Samtidigt skrev han i hemlighet mer experimentella verk. I samband med revolten 1956 flydde Ligeti till Wien där han kom i kontakt med Darmstadtskolan. Till Sverige kom han på 60-talet som gästlärare i komposition på Kungliga Musikhögskolan. 2004 fick han Polarpriset. 16-stämmiga Lux aeterna (1966) är ett av Ligetis mest framförda och omtyckta verk. Musiken användes som filmmusik i Stanley Kubricks 20- Ett rymdäventyr. Musik med ljus, hopp och glädje till tröst i livets uppförbackar När Johann Sebastian Bach komponerade kantater utgick han alltid från texten. Kantater på Bachs tid hade sin fastslagna form: en bibeltext över söndagens tema, som sedan kompletterades och kommenterades med nyskriven poesi. För Bach var texterna levande och angelägna. Kantat nr 12, skriven för tredje söndagen efter påsk, Jubilate, tillkom 1714 när Bach arbetade som hovorganist i Weimar. Bibeltexten är ur Johannesevangeliet, där Jesus talar om att han ska dö, ni kommer att gråta och klaga, men världen ska glädja sig. Diktaren hette Salomon Franck och var hovbibliotekarie i Weimar och omtyckt kantattextförfattare. Musiken börjar med en klagosång och slutar i trosviss försäkran om att Gud står bi även i livets svårigheter. Francis Poulenc förlorade flera nära och älskade under 30-40-talen, ofta i plötsliga, dramatiska dödsfall. Inte minst kriget skördade många offer. Detta ledde till att Poulenc åter sökte sig till sin barndoms katolska tro. Som öppet homosexuell var det inte okomplicerat för honom att vara troende katolik, men han var i gott sällskap. I konstnärliga och homosexuella kretsar i Paris hade det vuxit fram en rörelse av aktivt hängivna katoliker. Centralt för rörelsen var berättelsen om Jesu lidande och död. Bilden av Jesus på korset med sin nakna, plågade kropp blev en symbol som många kunde identifierade sig med i sin egen utsatthet, och söka tröst och förlåtelse genom. Temat om lidandet och nåden stod i fokus. Så även i några av Poulencs främsta verk. Stabat mater (1951) skrev han till minne av en god vän, konstnären Christian Bérard. Camilla Tilling har under det senaste decenniet skördat stora framgångar på världens operascener med ledande roller som Pamina i Trollflöjten och Zerlina i Don Giovanni, Sophie i Rosenkavaljeren och Oscar i Maskeradbalen. Inom två år efter avslutade studier på i Göteborg och på Royal College of Music i London hade hon debuterat på Covent Garden, Aix-en-Provence, Glyndebourne, Drottningholms Slottsteater, La Monnaie i Bryssel och Metropolitan. Sedan dess har ytterligare scener tillkommit i samarbete med de främsta dirigentnamnen. Innevarande säsong rymmer bland mycket annat rolldebut som Fiordiligi i Così fan tutte på Théâtre des Champs-Elysées. Katarina Lindblad
12 Konsertprogram Mars 11/12 Mars 11/12 Konsertprogram 13 rencert alk Torsdag 22 mars kl 18.00 Lördag 24 mars kl 15.00 TJAJKOVSKIJS FEMMA Julia Kretz konsertmästare Herbert Blomstedt dirigent FRANZ BERWALD (1796-1868) Sinfonie Singulière nr 3 C-dur - Allegro fuocoso - Adagio - Scherzo: Allegro assai - Adagio - Finale: Presto Paus PJOTR TJAJKOVSKIJ (1840-1893) Symfoni nr 5 e-moll op 64 - Andante - Allegro con anima - Andante cantabile, con alcuna licenza - moderato con anima - Valse: Allegro moderato - Andante maestoso - Allegro vivace Presentatör: Boel Adler (torsdag) Fredagens konsert sänds direkt från Örebro konserthus i Sveriges Radio P2 med repris 31 mars kl 15.00 Ungefärlig konsertlängd: 2 tim Afternoontea (lö) Radio profilen Herbert Blomstedt Foto Arne Hyckeberg Jubileumsintro Franz Berwald var av tysk familj men stockholmare, född på Drottninggatan 81 B. Violinunderbarn, debut vid tio. Snart, som fadern, medlem av Hovkapellet. Kämpande konstnär är bara förnamnet, det lokala musiklivet blev aldrig redo för honom. Efter en första, cirka tio år lång rond mot ignoransen for han till Berlin. Succén uteblev där med. Då grundade han ett ortopediskt institut vars läror kom att stå sig de närmaste hundra åren! Han gifte sig med en anställd, sålde firman och for till Wien med betydande framgång i viktiga musikkretsar. Sedan återvände han till Stockholm och sitt mest kreativa decennium, då de fyra symfonierna kom till. Vi vet inte riktigt varför han kallade Sinfonie Singulière från 1845 för säregen, kanske till dels för det ovanliga inbäddandet av scherzot i adagiosatsen. Detta mästerverk uruppfördes inte förrän 60 år senare. Själv fick tonsättaren av sina fyra symfonier bara höra den första, Sèrieuse, i ett tydligen uselt framförande under ledning av en avundsjuk kusin. Hemskt det där med musikhistoria. Fortsatt omöjligt att leva på konsten, nu blev Berwald glasbruks- och sågverksdirektör i Ångermanland! Först året före sin död blev han kompositionslärare vid Musikaliska Akademien. Arrogant, lär Mendelssohn ha tyckt om Berwald. Tja, en kulturkrock mellan en rik och framgångsrik världsman och en herre som redan från början fått jobba med livspusslet på Berwalds vis, var väl kanske att vänta. Det tog elva år för Pjotr Tjajkovskij att följa upp sin fjärde symfoni med Symfoni nr 5. Mot slutet av den tidsrymden hade han karaktäristiskt nog arbetat upp en verklig skräck för att ha uttömt sin kompositoriska förmåga. Att påbörja femman blev svårt, men då han väl kom igång gick det bättre. Symfonin skrevs 1888 och uruppfördes i St. Petersburg av tonsättaren själv. Han kände sig inte nöjd, enligt brev till den mystiska mecenaten madame von Meck: Den är inte lyckad vår symfoni (nr 4) är så oändligt mycket bättre! Men våren därpå gjorde symfonin succé i Hamburg, vilket även ändrade Tjajkovskijs syn på saken. Johannes Brahms gillade allt utom finalen, som onekligen ställer sina krav på framförandet om bombasmen ska undvikas. Andra satsens inledande tema var det en gång i tiden på modet att göra om till schlagerballad. Vår hedersdirigent Herbert Blomstedt kräver ingen närmare presentation. Debut med Stockholmsfilharmonikerna 1954, i dag Sveriges obestritt främste maestro. Chefsdirigent för 1977-82, Staatskapelle Dresden 1975-85 och San Francisco Symphony Orchestra1985-95. Därtill en ständigt firad gästdirigent världen över. Underbart att han fortfarande har tid med oss. Gunnar Lanzky-Otto Två säregna symfonier den ena heter så, den andra skapades med Tjajkovskijs vanliga vånda Fredag 30 mars kl 19.30 Lördag 31 mars kl 15.00 MAHLERS ANDRA SYMFONI Malin Broman konsertmästare Eric Ericsons Kammarkör Miah Persson sopran Katarina Karnéus mezzosopran GUSTAV MAHLER (1860-1911) Symfoni nr 2 c-moll, Uppståndelsesymfonin - Allegro maestoso - Andante moderato - In ruhig fliessender Bewegung - Urlicht: Sehr feierlich, aber schlicht - Finale: Im Tempo des Scherzos Presentatör: Johan Korssell Fredagens konsert sänds direkt i Sveriges Radio P2 med repris 8 april kl 21.30. Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 30 min Miah Persson Foto Monika Ritterhaus 02 Katarina Karnéus Foto Mats Bäcker Föredrag med Norman Lebrecht 30 mar kl 18.30 Why Mahler? 31 mar kl 14.00 What Mahler told Freud År 1888 skrev Gustav Mahler en stormig, begravningsmarschartad symfonisk dikt som han kallde Totenfeier. Först fem år senare, 1893, förstod han att det han skrivit i själva verket var första satsen på en symfoni. De följande satserna föll på plats under det kommande året, i den takt hans dirigentuppdrag vid Hamburgoperan tillät, tills det slutligen blev dags för finalsatsen. Mahler visste att han ville ha en storslagen vokal final, men att hitta en lämplig text visade sig vara svårt. I Hamburg hade han lärt känna dirigenten, tonsättaren och pianisten Hans von Bülow. När von Bülow dog 1894 gick Mahler på begravningen och hörde där en barnkör sjunga en tonsättning av Friedrich Gottlieb Klopstocks dikt Die Auferstehung (Uppståndelsen). Äntligen var texten till finalen funnen Mahler använde Klopstocks två första strofer, och lade sedan till egna verser om frälsning och uppståndelse. Symfoni nr 2 i c-moll, som kräver både sopran- och altsolist, en stor blandad kör och en enorm orkester, fullbordades 28 december 1894 och framfördes i sin 02 Miah Persson och Katarina Karnéus i den intensivt känsloladdade Uppståndelsesymfonin helhet för första gången i Berlin den 13 december 1895 under Mahlers ledning. Efter Klopstocks dikt kallas symfonin ofta Uppståndelsesymfonin, men Mahler själv gav den ingen titel. Mahlers symfoniska tonspråk grundar sig på en klassisk form och utgör kulmen på en lång wiensk symfonitradition i andra symfonin är exempelvis likheterna med Beethovens nionde många. Med ett flitigt användande av marscher, danser och folkvisor, mångbottnat personligt känsloregister och temperament samt anspråk på att omfatta och behandla de stora livsfrågorna blottar Mahler kontrasterna och splittringen som utmärker tiden strax före första världskriget. Hans musik slits mellan glädje och sorg, tro och tvivel, extas och förtvivlan. Första satsen öppnas med ett dramatiskt förtätat tema i stråkarna och omfattar alltifrån brutala utbrott till intimt lyriska passager. Andra satsen är en stillsam nostalgisk dans och leder över till scherzosatsen som inleds med ekande pukslag och delvis utgår ifrån en visa i samlingen Des Knaben Wunderhorn. Den rymmer både förvridna valser och storvulna marschteman. Fjärde satsen, Urlicht, är en hymnartad, innerlig sång om människans längtan till Gud och evigheten, och fungerar som inledning till den ofantliga finalsatsen. Finalen i sin tur skildrar, med en drabbande musikalisk kraft som lämnar få oberörda, en yttersta dom och uppståndelse av hedniska mått. Satsen inleds med laddade utfall där musik och stämningar från föregående satser återvänder. Via kvävd förväntan, dallrande spänning, fanfarer och marscher mynnar vi, efter Mahlers domedagsdånande grosse Appell, ut i en kör, som först tonar i fjärran för att till slut kulminera i en triumferande apokalyptisk koral kantad av ohämmad musikalisk effektrikedom med hopp om evig gränsöverskridande uppståndelse. Den internationellt efterfrågade sopranen Miah Persson är utbildad vid bland annat Operastudio 67 och Operahögskolan i Stockholm. Förutom många roller vid Kungliga Operan i Stockholm har hon framträtt i de stora operahusen världen över Metropolitanoperan i New York, Frankfurtoperan, Wiener Staatsoper och Parisoperan för att nämna några. Hon har sjungit konserter med Deutsche Symphonie Orchester Berlin, Les Musiciens du Louvre, Los Angeles Philharmonic Orchestra och samarbetat med dirigenter som Daniel Barenboim, Sir John Eliot Gardiner, Rene Jacobs och Bernard Haitink. Miah Persson har spelat in otaliga skivor och är hovsångerska sedan 21. Mezzosopranen Katarina Karnéus är även hon verksam på de stora opera- och konsertscenerna världen över. Karnéus studerade vid Trinity College of Music och vid National Opera Studio i London. Karnéus har spelat in ett stort antal skivor, vunnit flera priser och har bland annat framträtt vid festivalerna i Salzburg och Edinburgh. Hon har varit solist i konserter med bland annat Berlinfilharmonikerna, San Francisco Symphony Orchestra, Clevelandorkestern och BBC Scottish Symphony Orchestra och har samarbetat med dirigenter som Sir Simon Rattle, Franz Welser-Möst och Sir Charles Mackerras. Eric Ericsons Kammarkör grundades av Eric Ericson år 1945, och intar idag en självklar plats i toppskiktet av svenskt och internationellt musikliv. Repertoaren är mycket bred och sträcker sig från tidig renässans till samtida avantgarde. Kören har med sin typiskt nordiska klang och långt drivna virtuositet vunnit flera priser och samarbetar regelbundet med såväl som med flera svenska och internationella orkestrar. Edward Klingspor
14 Notiser Mars 11/12 Mars 11/12 Kommande konserter 15 Notiser Orkestern till Örebro s tidigare chefsdirigent Herbert Blomstedt leder orkestern i två konserter i Berwaldhallen den 22 och 24 mars. Däremellan besöker orkestern Örebro konserthus där man ger samma konsert den 23 mars kl 19.00. På programmet står Franz Berwalds Sinfonie Singulière och Peter Tjajkovskijs Symfoni nr 5 e-moll. CHAMBER UNPLUGGED Logo 75 pt Kammarmusik i april CHAMBER CHAMBER UNPLUGGED Kammarmusikserien UNPLUGGED Chamber Unplugged fortsätter i april med två konserter. Den 19 Logo 32 pt Logo 16 pt april kommer P2:s artist, cellisten Hanna Dahlkvist och spelar bl a Benjamin Britten: Svit för solocello nr 2 och Edvard Grieg: Sonat för cello o piano i a-moll. Pianist är Henrik Måve. Torsdagen den 26 april kan man avnjuta ett traditionellt vår- och Valborgsprogram med en manskvartett bestående av Radiokoristerna Fredrik Mattsson, Mattias Lilliehorn Johan Pejler och Bengt Eklund. Båda konserterna är kl 12.00 i Radiohusets Studio 2. Sjung in sommaren sing-a-long med! CHAMBER UNPLUGGED Nu har du chansen att sjunga in sommaren tillsammans med en av världens absolut bästa a capellakörer den svenska. Oavsett om du är amatör eller om du har sjungit i kör hela ditt liv så är du varmt välkommen. Delta i en workshop under ledning av chefsdirigent Peter Dijkstra. Dagen avslutas med en gemensam konsert som sänds direkt i Sveriges Radio P2. Här sjungs allt från glada allsånger till svensk körlyrik, dessutom ett uruppförande av Jonas Dominique. Läs mer om hur du anmäler dig och/eller din kör på Nytt på skiva Förra våren spelade Sony Classics in två konserter med ned den prisvinnande och kritikerrosade unge violinisten Ray Chen och. Nu har skivan kommit ut och innehåller två riktiga godbitar ur violinkonsertrepertoaren: Tjajkovskijs och Mendelssohns violinkonserter. Dirigent är Daniel Harding. Kören på Sverigeturné åker på en mindre inrikesturné den 20-22 april. Turnén inleds med en hemmakonsert den 19 april i Oscarskyrkan kl 19:30 (obs tiden!). Sedan fortsätter man till Gamleby där det blir konsert den 20 april. Tingsryd besöks den 21 april och Växjö den 22 april. Man turnerar tillsammans med kammarorkestern Musica Vitae under Fredrik Malmbergs ledning och framför musik av Macmillan, Sheppard och Händel. Konserter april Onsdag 4 kl 18.00 Torsdag 5 kl 18.00 NATT PÅ BLÅKULLA Anu Tali dirigent Lisa Viguier Vallgårda harpa MUSORGSKIJ: Natt på Blåkulla GLIÈRE: Harpkonsert RIMSKIJ-KORSAKOV: Rysk påsk Biljetter: 85 325 kr Torsdag 19 kl 19.30 Oscarskyrkan METAMORFOS Musica Vitae Fredrik Malmberg dirigent MACMILLAN: Seven last words SHEPPARD: Dum transisset sabbatum READE: Aspects of a landscape HÄNDEL: O sing unto the Lord Biljetter: 150 kr Torsdag 19 kl 12.00 Radiohuset studio 2 chamber unplugged P2:s artist Hanna Dahlkvist cello Henrik Måwe piano Biljetter: 100 kr Fredag 20 kl 19.30 Lördag 21 kl 15.00 PIRES SPELAR BEETHOVEN Maria João Pires piano Beethoven: Pianokonsert nr 4 ELGAR: Symfoni nr 2 Biljetter: 140 440 kr Torsdag 26 kl 12.00 Radiohuset studio 2 chamber unplugged Fredrik Mattsson tenor Mattias Lilliehorn tenor Johan Pejler baryton Bengt Eklund bas Traditionella vår-och Valborgssånger Biljetter: 100 kr Torsdag 26 kl 18.00 Söndag 29 kl 15.00 BARTÓKS VIOLINKONSERTER Isabelle Faust violin BARTÓK: Violinkonserter nr 2 (torsdag) BARTÓK: Violinkonsert nr 1 (söndag) DVOŘÁK: Åtta slaviska danser po 72 EXTeRnA arrangörer Fredag 14 kl 19.30 A VISION OF ELVIS Rob Kingsley ger tillsammans med bakgrundssångare och Cadillac Band A True vision of Elvis. Biljetter: 395 kr Arrangör: Euroentertain Söndag 15 kl 15.00 STRAVINSKyS VÅROFFER Arméns Musikkår Fredrik Burstedt dirigent stravinsky: Våroffer Arrangör: Arméns Musikkår / Livgardet Onsdag 18 kl 19.00 CECILIA VENNERSTEN & NACKA MUSIKKLASSER En konsert för barn som lever i utsatthet i Stockholm till förmån för Stockholms Stadsmission Melo Gästartist Lennart Simonsson kapellmästare Filip Hamber dirigent Gila Bergqvist-Ulfung konferencier Musik: Ett urval ur Cecilia Vennerstens och Melos repertoar samt nykomponerat av Magnus Axén. Biljetter: 150-275 kr Producent: Björn Sjönell Söndag 22 kl 19.00 CARMINA BURANA Det mest kända verket av den tyske kompositören Carl Orff. Ryska statens kör och symfoniorkester beethoven: Symfoni nr 9 Orff: Carmina Burana Biljetter: 100-500 kr Arrangör: Euroconsert En önskan som upprör, inspirerar eller berör I Önska i P2 är det du som bestämmer den klassiska musiken, vardagar 9-10 och lördagar 8-9 eller på sverigesradio.se/p2 Berwaldhallens biljettkontor Dag Hammarskjölds Väg 3 Öppet helgfri månd-fred 12-18 samt två timmar före konsert. Telefon, fax, e-post Tel: 08-784 18 00, öppet helgfri månd-fred 9-18, lörd 10-15, samt 2 timmar före konsert. Fax: 08-663 15 14 e-post: biljettkontoret.berwaldhallen@sr.se
24aug 1Sep Salonen, Gergiev, Harding och mycket mer Biljettsläpp 6 mars Läs mer på: balticseafestival.com Biljetter 08-784 18 00 Pires spelar Beethoven Fredag 20 april kl 19.30 Lördag 21 april kl 15.00 Maria João Pires piano Beethoven: Pianokonsert nr 4 Elgar: Symfoni nr2 Biljetter: 140 440 kr Biljetter 08-784 18 00