ÖVERSYN AV RIDSPORTVERKSAMHETENS FRAMTID I LINKÖPINGS KOMMUN

PROJEKTRAPPORT 2010-12-17 ÖVERSYN AV RIDSPORTVERKSAMHETENS FRAMTID I LINKÖPINGS KOMMUN UTREDARE CHRISTINA RISSHYTT -COLLMAN KULTURA AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 6 1.1 Uppdrag och arbetssätt... 6 1.2 Rapportens innehåll och uppläggning... 7 2 HÄSTENS OCH RIDSPORTENS ROLL I DAG 7 2.1 Hästen i samhället och samhällsplaneringen... 7 2.2 Ridskolan och ridsporten... 9 2.3 Ridskolan i jämförelse med annan idrotts- och fritidsverksamhet... 11 2.4 Förutsättningar för ridskola med kvalitet... 12 2.4.1 Yrkeskompetent personal... 13 2.4.2 Funktionell, säker och trivsam miljö... 13 2.4.3 Styrelsearbetet, mål och strategier... 13 2.4.4 Rätt hästar för uppgiften... 14 2.4.5 Balanserad ekonomi... 14 2.5 Olika driftsformer... 14 3 LINKÖPINGS KOMMUNS IDROTTSPOLITISKA PROGRAM 15 3.1 Vision och mål... 15 3.2 Idrotten i Linköping... 15 3.3 Kommunens ekonomiska stöd till idrotten... 16 4 NULÄGESBESKRIVNING 18 4.1 Hästen i Östergötland... 18 4.2 Krav på tillstånd för verksamheter med häst... 20 4.3 Ridsportföreningar med kommunalt stöd i Linköping... 20 4.3.1 Linköpings Fältrittklubb... 21 4.3.2 Valla Ponnyklubb... 22 4.3.3 Rappestads Ridklubb och ridskola... 24 4.3.4 Heda Ridklubb och ridskola... 24 4.3.5 Eda Ridklubb och ridskola... 25 4.4 Summering nuläge... 26 5 ÖVERVÄGANDEN OCH REKOMMENDATIONE R 27 5.1 Behovet av en modern ridsportanläggning... 27 5.2 Konsekvenser för övriga ridsportanläggningar i Linköping... 30 5.3 Hästsportcentrum vid Smedstad en resurs att levandegöra kulturlandskapet... 31 6 TRE KOMMUNALA REFERENSANLÄGGNINGAR 33 6.1 Ridsportens Hus i Helsingborg... 33 6.2 Hippologum i Umeå... 34 6.3 Täby Ryttarcenter... 35 6.4 Ytterligare referensanläggningar... 36 6.5 Krav på förprövning... 37 6.6 Utkast till funktioner i ett nytt lokalprogram... 38 KÄLLFÖRTECKNING 41 BILAGA 1 42 PM Smedstad ridcenter från Miljö och samhällbyggnadsförvaltningen... 42 BILAGA 2 44 Karta belysningsstråk och infrastruktur Smedstad, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen... 44 BILAGA 3 45 Tabeller... 45 2

SAMMANFATTNING Kultur- och fritidsförvaltningen i Linköping har på uppdrag av kommunstyrelsens planeringsutskott gjort en översyn av ridsportens framtid och förutsättningar i Linköpings kommun. Uppdraget har omfattat att beskriva av hästens och ridskolans roll i samhället, kartläggning av ridsportverksamheten i Linköpings kommun och behovet av att ersätta ridsportanläggningen i Ånestad. Vidare har uppdraget omfattat översyn av behovet av att häst- och ryttarperspektiv beaktas i samhällsplaneringen. Sverige är i dag ett av Europas mest hästtäta länder räknat per invånare. Det finns närmare 300 000 hästar i landet varav två tredjedelar i tätortsnära miljöer. Ridning har utvecklats till en av landets mest populära fritidssysselsättningar och då särskilt bland flickor och kvinnor. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och unga. Det finns ca 500 ridskolor med drygt 10 000 ridskolehästar och ponnyer. Ridskolan är utbildningsanläggning för 125 000 ridskoleryttare, men också en samlingsplats och fritidsgård för barn, unga och ridsportintresserade. Östergötland är hästtätt med ca 35 hästar per tusen invånare. 10 000 personer är medlemmar i någon av länets 55 ryttarföreningar, varav drygt 30 ridskolor är anslutna till Svenska Ridsportförbundet. Föreningarna arrangerar varje år 200 tävlingar för hästar och ponnyer. Östergötlands Ridsportförbund fungerar som länk mellan det nationella förbundet och klubbarna. Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är det levande redskapet och läromedlet hästen. En ridskola fordrar anläggningar som är funktionella, säkra och trivsamma för både hästar och människor. Hästhållning lyder under Djurskyddslagens bestämmelser samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd. För att bedriva ridskoleverksamhet krävs tillstånd av länsstyrelsen. Linköpings kommun har totalt tretton ridsportföreningar som får kommunalt stöd, varav fem föreningar med ridskola. De redovisade tillsammans totalt 2 421 medlemmar år 2009. Det kommunala stödet till klubbar med ridskola uppgick till 3 005 000 kr inklusive lokalsubvention. Linköping har genom kultur- och fritidsnämnden två kommunalt ägda ridsportanläggningar, Ånestad och Valla. Verksamheternas inriktning samt anläggningarnas centrala lägen och goda tillgänglighet gör att de fungerar som viktiga idrotts-, lärande- och sociala miljöer. Ånestadsstallets äldre standard och placering mitt i bostadsbebyggelse har sedan flera år aktualiserat behovet av en ny ridsportanläggning. Linköpings Fältrittklubb (LFK) hade 720 medlemmar år 2009, vilket gör föreningen till kommunens största ridsportförening. LFK och ridskolan står inför akuta problem då ridskolestallet vid Ånestad inte uppfyller djurskyddslagstiftningens krav. Länsstyrelsen i Östergötland fattade den 3 februari 2010 beslut att förbjuda uppstallning av hästar med mankhöjd mer än 153 cm från den 1 februari 2011. Detta innebär att omkring hälften av ridskolans hästar saknar en stallplats som uppfyller gällande regler samt att ridskolan riskerar en halvering av verksamheten. I det korta perspektivet är det därför avgörande för LFK och ridskolans arrendator att finna en lösning i samråd med Länsstyrelsen i Östergötland som tillgodoser både djurskyddslagstiftningens krav och verksamhetens 3

behov. Beslutet har överklagats till Länsrätten i Östergötlands län, som beviljat ett halvårs dispens till den 1 juli 2011. Linköpings kommun satsar pengar på att bygga och driva anläggningar och miljöer för idrott. För år 2010 beräknas nettokostnaden till närmare 54 miljoner kronor, varav 1,6 miljoner kronor utgör lokalkostnaden för Ånestad och Valla. Linköpings Fältrittklubbs ridskoleverksamhet för ryttare på normalstor häst (165 cm i mankhöjd) förutsätter tillgång till en anläggning i anslutning till centrala Linköping som uppfyller djurskyddslagstiftning, arbetsmiljö- och övriga miljökrav samt kan erbjuda besökande och hästar en tillfredsställande säkerhet. Erfarenheter från de moderna, funktionella och trivsamma ridanläggningar som byggts under senare år visar på möjligheter att göra betydande miljövinster och arbetseffektiviseringar. Andra effekter är ökat antal besökande samt att mer tid spenderas vid anläggningarna. Tillgång till bra lokaler gör också att föreningens ideella krafter kan fokusera på verksamheten. En väl planerad och centralt lokaliserad ridsportanläggning skapar förutsättningar för LFK och ridsporten i Linköpings kommun att vidareutveckla verksamheter för barn och ungdom, bredd som elit. Det är också en satsning på flickors och kvinnors idrott och fritid. Ett nytt ridsportcentrum har förutsättningar att fungera som nav för ridsportens utveckling i Linköping och Östergötland. Östergötlands Ridsportförbund har bland annat pekat på: Linköpings strategiska lokalisering mitt i länet. Behovet av en tävlingsanläggning i regionen som kan arrangera tävlingar året om. Möjligheten för klubbar som saknar lämplig anläggning att kunna hyra in sig för tävlingsarrangemang. Behovet av ett regionalt och kostnadseffektivt utbildningscentrum dit distriktets kurser, träningar, clinics och större publikarrangemang kan förläggas. Behovet av stallplatser för enskilt ägda hästar vid anläggningen. Vid samrådsmötet med företrädare för Linköpings ridsportföreningar den 17 november 2010 fanns en god samstämmighet kring ridsportens behov och möjligheter. Mötet menade bl a att en ny anläggning för ridsporten: Höjer sportens status och skapar förutsättningar att attrahera fler som exempelvis pojkar, enskilda hästägare och funktionsnedsatta. Kan tjäna som resurs för övriga föreningar och Östergötlands ridsportdistrikt. Kan fungera som utbildningscentrum och gemensam tävlingsarena för tävlingar på regional och nationell nivå. Föreningar med ridskola framhöll samtidigt att ridsportens tillgänglighet och förmåga att attrahera olika målgrupper, fordrar ett utbud med olika valmöjligheter. Stallklubbarna i södra Linköping framförde också vikten av att häst- och ryttarperspektivet beaktas i samhällsplaneringen. 4

Enligt kommunens översiktsplan är en större ridanläggning placerad vid Smedstad förenlig med reservatets inriktning och föreskrifter. Samråd mellan teknik- och samhällsbyggnadskontoret och bygglovskontoret, tyder på att det kan fordras detaljplan för ett ridcenter. Områdets antikvariska klassning innebär enligt länsstyrelsen behov av utredning. Den föreslagna placeringen uppfyller ett antal kriterier för val av plats för en ny ridanläggning som miljö, säkerhet och närhet. När det gäller miljön är kultur och natur värdefulla faktorer. Tillgång till gammal kulturbygd i samverkan med modernare bebyggelse skapar ofta goda förutsättningar för en lugn och harmonisk miljö för människor och hästar och inbjuder till besök. Det ska finnas tillräckligt med mark för byggnader, tränings- och tävlingsbanor, hagar och ridvägar. Närhet och goda kommunikationer är av avgörande betydelse för tillgängligheten. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beskrivit behovet av infrastrukturåtgärder, kollektivtrafik och övriga åtgärder. En jämförelse med anläggningarna i Helsingborg och Umeå visar att ett lokalprogram bör omfatta stall för ca 100 hästar, två ridhus, utomhusbanor, rast- och beteshagar, tillgång till ridslingor samt serviceutrymmen för personal, förening och besökande. Hippologum i Umeå invigdes 1999 och kostade 53 miljoner kronor. Täby kommuns anläggning som invigdes 2010 med stall för 50 hästar kostade 65 miljoner kronor. Byggkostnaden för Sätras nya ridanläggning med plats för 60 hästar har Stockholms Stad beräknat till 102 miljoner kronor exklusive infrastrukturåtgärder. Kostnaden för en ny ridanläggning vid Smedstad kan utifrån jämförbara referensobjekt uppskattas till 100-120 miljoner kronor beroende på lokalprogrammets slutliga omfattning. Till detta kommer behovet av infrastruktur- och kollektivtrafikåtgärder som beräknats till ca 14,5 miljoner kronor. Utredningen rekommenderar Linköpings kommun: Att ridsportanläggningen vid Ånestad ersätts med ett modernt ridsportcentrum lokaliserat i anslutning till centrala Linköping. Att formerna för upphandling av projektering och entreprenad avgörs. Att frågan beträffande behov av detaljplan för ett ridcenter vid Smedstad avgörs. Att kontakt tas med Länsstyrelsen i Östergötland beträffande antikvarisk utredning av bevakningsobjekt (RAÄ 376). Att behovet av infrastrukturåtgärder, kollektivtrafik och övriga åtgärder beaktas i det fortsatta arbetet. Att fortsätta utredningen av frågor kring anläggningens drift, hyres- och avtalsvillkor samt verksamhetens utveckling och inriktning. Att förutsättningarna att skapa en infrastruktur av ridvägar som knyter samman Smedstad med Valla fritidsområde och Ullstämma utreds. Att fortsätta dialogen med ridsportföreningarna kring hur anläggningen kan fungera som resurs för fler intressenter. 5

1 INLEDNING 1.1 Uppdrag och arbetssätt Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutade den 14 december 2009 att ge Kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av ridsportverksamhetens framtid i Linköpings kommun. Föreliggande utredning har utförts av Christina Risshytt-Collman, Kultura AB, på uppdrag av Kultur- och fritidsförvaltningen, under perioden augusti-november 2010. Uppdraget omfattar att: Ge en översikt över hästens och ridskolans roll i samhället. Göra en kartläggning av befintlig ridsportverksamhet i Linköpings kommun med kommunalt stöd. Belysa behovet av att ersätta ridsportanläggningen i Ånestad med en ny anläggning. Ge förslag på hur barn- och ungdomsverksamheten kan stärkas. Belysa hur hästsektorns behov kan beaktas i samhällsplaneringen. Kultura har genomfört översynen i samverkan med Karin Semberg och Kurth Franzén, Kultur- och fritidsförvaltningen. Överläggningar har också skett med Ulf Johansson-Lorin, Anders Jörneskog och Erik Bjäresten, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt med Madeleine Bergström, Kommunstyrelsens förvaltning. Samtliga föreningar med ridskola har informerats om utredningen vid besök på respektive anläggning. Överläggningar har skett med Anette Tholf, Östergötlands Ridsportförbund samt Marianne Hogner, Linköpings Idrottsförbund. Kultur- och fritidsförvaltningen har bjudit representanter för samtliga bidragsberättigade ridklubbar till information och diskussion om ridsportens framtid den 17 november 2010. Studiebesök har genomförts vid Vretaskolan, Helsingborgs Fältridklubb, Hippologum i Umeå, Täby Ryttarcenter samt vid Clarebergs ridklubb i Göteborg. Studiebesök vid Ridsportens Hus, Helsingborg, från vänster; Karin Semberg Linköpings kommun, Thomas Hammar, Per Svensson HFRK, Josefine Linder Östergötlands Ridsportförbund 6

1.2 Rapportens innehåll och uppläggning Rapporten består av fem delar. I den första beskrivs hästen och ridsporten i dag samt förutsättningar för ridskoleverksamhet med kvalitet. Därefter följer en översikt över Linköpings kommuns idrottspolitiska program samt stödet till idrotten. Del tre omfattar en nulägesbeskrivning av hästanknuten verksamhet i Östergötland och ridsporten i Linköping. Del fyra och fem belyser behovet av en ny ridsportanläggning samt jämförbara referensanläggningar. 2 HÄSTENS OCH RIDSPORTENS ROLL I DAG 2.1 Hästen i samhället och samhällsplaneringen Hästen har gjort en rejäl comeback i Sverige de senaste årtiondena. I dag finns det ca 280 000 hästar vilket gör Sverige till ett av Europas hästtätaste länder, med 31 hästar per 1000 innevånare. Hästarna är en del av en upplevelsenäring som skapar stora värden. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar en samhällsekonomisk analys att svensk hästnäring, direkt och med spridningseffekter, omsätter ca 45 miljarder kronor per år och skapar arbetstillfällen motsvarande 28 000 heltidstjänster. Hästar skapar också sociala värden. Många människor som sysslar med hästar gör det med stor entusiasm och ett brinnande intresse. Och fortfarande vilar mycket av hästsportens breda tillgänglighet på ideellt folkrörelsearbete. Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Enligt Svenska Ridsportförbundet sysslar en halv miljon människor med hästar och ridning. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och unga. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. Verksamheten fick en flygande start på 70-talet då kommuner köpte upp tätortnära jordbruksfastigheter som omvandlades till kombinerade ridskolor och fritidsgårdar. Ponnyn Mimmi från Stall Ullstämma Norrgård 7

I dag finns mer än 200 000 hästar enligt Jordbruksverkets beräkningar i tätortnära miljöer. För barn och unga är det viktigt att kunna ta sig säkert och enkelt till ridskolan. Men också enskilda hästägare vill av tids-, miljö- och ekonomiska skäl ha en geografisk närhet och den utvecklingen fortsätter. Ett förhållande som ställer ökade krav på samhällsplaneringen. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt, helst utan biltrafik och på asfaltunderlag. Konflikter i tätortnära jordbruksbygder går ofta hand i hand med intresset för ridning. Markägarna hävdar att deras mark skadas, ryttarna menar att det inte finns tillräckligt med mark att rida på. Ridslingor kan i framför allt hästtäta områden vara lösning på många problem och bidra till att konflikter mellan ryttare, trafikanter, markägare, annat friluftsliv och boende undviks. Men framförallt kan ridslingor bidra till att minska antalet allvarliga olyckor. Rädsla hos hästar är ofta en orsak till olyckor och speciellt i trafiken. Åtgärder som ökar trafiksäkerheten är säkra passager över eller under hårt trafikerade vägar, som trafikljus med knappar i ryttarhöjd, eller tunnlar som är konstruerade så att hästarna accepterar att passera igenom. Allemansrätten gör att ridning och körning med häst är tillåten på de flesta vägar och i terrängen. För ridskolor, liksom för andra näringsidkare, krävs godkännande av markägare för att kunna rida på dennes mark. Hästar har visat sig vara lämpliga terapeutiska verktyg och används i friskvård, rehabilitering, habilitering, samt att bryta drogberoende och socialt utanförskap. Idag finns ett växande intresse för samverkan mellan hästanläggningar, sjukvård, psykiatri och socialtjänst. Sverige har i jämförelse med de flesta andra länder höga djurskyddskrav och djurskyddet är generellt sett också gott. Ansvaret för tillsynen har det senaste året samlats hos Jordbruksverket och länsstyrelserna för en mer enhetlig tolkning och tillämpning av regelverken. 8

2.2 Ridskolan och ridsporten Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ett av 68 specialförbund inom Riksidrottsförbundet (RF). Antalet medlemmar, fördelade på 950 ridklubbar, är ca 170 000 varav 65 % är under 25 år. Det gör enligt SvRF ridsporten till den näst största ungdomssporten i Sverige efter fotbollen. I Sverige finns ca 500 ridskolor med drygt 10 000 ridskolehästar och ponnyer. Ridskolan är utbildningsanläggning för 125 000 ridskoleryttare som tillsammans svarar för 8 miljoner ridtimmar, men också en samlingsplats och fritidsgård för barn, unga och ridsportintresserade. Kulturvetaren och författarinnan Moa Matthis har beskrivit det på följande sätt: Ett stall är en plats där hästar och människor möts. Man skulle kunna säga att ridskolan bereder vägen för det mötet. Hästarna står där och väntar på människorna, på klappar och morötter. På sina ryggar bär de genom åren hundratals barn, och barnens drömmar. I luddiga öron viskas hemligheter som hästarna bevarar bättre än någon människa. Och om ridskolehästar kunde tala, skulle de berätta om våra barns förmåga till mod och kärlek. Hästar är kraftfulla djur med en stark flyktinstinkt. Ridskolehästen är därför särskilt utvald och utbildad för att passa sitt ändamål. Ridskolan guidar i konsten att rida, men ger också grundläggande hästkunskap. Att förstå hur hästen fungerar och reagerar, samt hur den hanteras på ett säkert sätt, är nödvändigt för en trygg tillvaro tillsammans med hästar. Ridskolan har ofta öppet sju dagar i veckan, från tidig morgon till sen kväll. Även om inte en ridlektion står på schemat finns mycket annat som sysselsätter barn och unga. Ett sätt att lära är att under handledning av personal och ledare, hjälpa till med sysslor i stallet som att borsta hästar, göra rent i spiltor och boxar, putsa träns eller att ge en hjälpande hand vid fodring. Medlemmar under 26 år ingår i ridklubbens ungdomssektion, som bedriver verksamhet anpassad till barns och ungas behov. Det är många gånger ungdomsledare som bedriver ridskolans avsuttna verksamhet. Ungdomsledarutbildningar arrangeras av ridsportdistrikten och på central förbundsnivå. Ridsporten har utvecklats till att från 60-talet vara en sport för nästan enbart män, till att domineras av flickor och kvinnor. I dag är ridsporten den enda olympiska gren där män och kvinnor i olika åldrar tävlar mot varandra på lika villkor. Ridsportens mål är att erbjuda alla som vill en möjlighet att tävla, oavsett om man har egen häst eller rider på lektionshästar. För ridskoleryttare arrangeras vanligen tävlingar på klubbnivå. För att stimulera en god ridutbildning vid landets ridskolor arrangeras Riksmästerskap för lektionsryttare i samarbete mellan distrikten och Ridsportförbundet. 9

Tusentals ryttare med funktionsnedsättning är aktiva inom ridsporten. Majoriteten har en kognitiv funktionsnedsättning och ofta ett eller flera tilläggshandikapp. Ridningen bedrivs antingen som fritidsridning eller terapiridning, men de flesta rider för nöjes skull. Många ridskolor har speciella grupper där det ges möjlighet att få prova sig fram bland de olika hjälpmedel som finns för att underlätta ridningen. Inom terapiridning fungerar ridningen som en del av sjukgymnastiken. I dag sker forskning på området och i många länder är terapiridning en accepterad och vedertagen behandlingsmetod. Enligt Ridsportförbundets statistik: 500 000 Personer har hästar och ridning som fritidssysselsättning och tävling 170 000 Medlemmar i förbundet varav 65 % är under 25 år 125 000 Motions- och lektionsryttare 4 000 Funktionshindrade ryttare i särskilt anpassad verksamhet samt ytterligare ett stort antal i ordinarie verksamhet 28 000 Tävlingslicensierade ryttare; hoppningen är största grenen därefter dressyr och fälttävlan 48 000 Hästar registrerade i tävlingsdatabasen 350 000 Tävlingsstarter per år; hoppning 78 %, dressyr 19 %, fälttävlan 2 % och övriga grenar 1 %. Till övriga räknas körning, distansritt, voltige och ponnygalopp. Enligt Riksidrottsförbundets statistik 1 för de 68 specialidrottsförbunden ligger Svenska Ridsportförbundet på: 2:a plats Idrotter med flest aktiviteter för barn och ungdom (7 20 år) 2:a plats Studieverksamheten i de fem största medlemsorganisationerna 2:a plats Föreningsidrott med flest flickor (13 20 år) 3:e plats Föreningsidrott med flest unga utövare (13 20 år) Efter fotboll Före innebandy och ishockey Efter fotboll Efter fotboll Efter fotboll och innebandy 4:e plats Specialförbund med flest antal kvinnor Efter fotboll, friidrott och gymnastik 1 Idrotten i siffror, RF årsredovisning 2008 10

2.3 Ridskolan i jämförelse med annan idrotts- och fritidsverksamhet Skillnaden mellan ridning och annan idrottsverksamhet är naturligtvis det levande redskapet och läromedlet hästen. En ridskola fordrar anläggningar som är funktionella och säkra för både hästar och människor. Dessutom behövs yrkesutbildad personal med god kompetens att sköta och utbilda ridskolans hästar. Hästhållning lyder under Djurskyddslagens bestämmelser samt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning. För att bedriva ridskoleverksamhet krävs tillstånd av länsstyrelsen. De regler som gäller 2010 innebär bland annat att: Det inte längre är tillåtet att bygga spiltor för hästs dygnsvila. Hästen inte får hållas i spilta mer än 16 timmar per dygn. Hästen varje dag ska ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. SvRF har sedan 1970-talet ett system med tillsyn av ridskolor. Anläggningarna besiktigas av ridsportdistriktens besöksgrupper. Ridskolor som uppfyller besöksgruppens krav vad gäller anläggningens skick och hästhållningen vid ridskolan, får som bevis ett emblem som anslås inom anläggningen. Ridskolan är den plats där de flesta får sin första kontakt med hästar. Det som ska känneteckna en ridskola är en känsla av lugn, ordning, uppmärksamhet, respekt för andra individer och att hästen är i centrum. Att ta hand om en häst är en skola i ansvar. På ridskolan kan barn ges möjlighet att växa med uppgiften och känna stöd i det man gör. Ridlärare och övrig personal vid ridskolan lägger genom sin undervisning, och som förebilder, grunden till hundratals ryttares kunnande och hantering av hästar. Ridskoleverksamhet faller under Produktsäkerhetslagen, där det ställs krav på att tjänster som säljs till konsument är säkra. Konsumentverket är tillsynsmyndighet. Ridskoleelev och ponny i Ånestadstallet 11

Enligt SvRF typstadgar, som ligger till grund för ridklubbars medlemskap, ska föreningens styrelse ha möjlighet att positivt kunna inverka på ridskoleverksamheten och hästarnas skötsel och vård, antingen ridverksamheten drivs i föreningens regi, föreningen anlitar av annan driven ridverksamhet eller bedrivs på medlemmarnas egna hästar. All ridning vid den av föreningen drivna eller anlitade ridverksamheten ska ske under ansvarig och kunnig ledare, i första hand godkänd ridinstruktör eller auktoriserad ridlärare. Det ligger inom ramen för SvRF:s kvalitetsarbete att säkerställa att verksamheten bedrivs med yrkeskompetent personal. 2.4 Förutsättningar för ridskola med kvalitet Svenska Ridsportförbundets styrelse fastställde den 20 september 2010 nedanstående ridskolepolicy. Den gäller för föreningar anslutna till SvRF, som i egen regi driver, eller i samverkan med näringsidkare erbjuder ridskoleverksamhet för föreningens medlemmar. Ridskolan ska utbilda i ridning, hästhantering och hästkunskap med inriktning mot Svenska Ridsportförbundets tävlingsdiscipliner. För detta krävs: Att verksamheten leds av personal med relevant kompetens och att ridskolan förfogar över lämpliga och välskolade hästar. Att verksamheten bedrivs vid en ändamålsenlig anläggning som uppfyller kraven för en god och säker hästhållning. Ridskolan ska vara en naturlig plats för kunskapsinhämtning. För detta krävs: Att ridskolan ska ge god grundutbildning. Att ridskolan också ska ge möjligheter till individuell sportslig utveckling. Att ridskolans utbildning ska följa en utbildningsplan med tydliga mål. Ridskolan ska erbjuda möjligheter för människor oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller eventuell funktionsnedsättning att lära sig hantera hästen i olika situationer. För detta krävs: Att all verksamhet genomförs på ett för såväl människa som häst säkert och beprövat sätt. Att verksamheten aktivt värnar den sociala miljön. Att verksamheten bedrivs i linje med idéprogrammet Ridsporten Vill. Att såväl ideella ledare som personal i verksamheten förstår vikten av ridskolans sociala betydelse i samhället. Ridskolan ska vara ett föredöme i hästhållning. För detta krävs: Att verksamheten uppfyller SvRF:s Hästhållningspolicy samt Code of conduct. Att verksamhetens hästhållning baseras på SvRF:s definition av god hästhållning. Att hästhållning och anläggning uppfyller djurskyddslagstiftningens krav. 12

2.4.1 Yrkeskompetent personal En kunnig och engagerad personal samt en stabil personalsituation är avgörande för en väl fungerande ridskoleverksamhet. Om inte klubben kan anställa kvalificerad personal, går det inte att långsiktigt bedriva en verksamhet som lever upp till ridsportens säkerhets- och kvalitetskrav. Ridskolechefen är nyckelpersonen som sakkunnig, ansvarig ledare och organisatör av verksamheten samt en länk mellan verksamheten och styrelsen. Ridskolechefen ansvarar för utbildningen av ridskolans elever i hästkunskap och ridning, för rekrytering och utbildning av ridskolehästarna, för hästarnas, anläggningens och utrustningens skötsel samt för ridskolans verksamhetsplanering och ekonomi. 2.4.2 Funktionell, säker och trivsam miljö Svenska Ridsportförbundet har utarbetat normer för god hästhållning, råd vid uppförande av häststallar samt rekommendationer beträffande måttbestämmelser vad gäller stallinredningar. Rekommendationerna har både hästarnas välbefinnande och säkerheten för människor och hästar som utgångspunkt. 2 Stallet är hästarnas hem. Det ska vara tyst, ljust, ha frisk luft samt vara hållbart, säkert och trivsamt för både hästar och människor. Dessutom ska det vara lättarbetat. Ridskolans stall är också utbildningsplats för klubbens alla medlemmar och många människor ska kunna vistas där samtidigt. Ridhuset är lektionssalen. Isolerade ridhus bör prioriteras med tanke på personal och elever. Ordentliga insläpp av dagsljus (utan störande ljusfenomen) sparar energi. För att ridhus ska vara fukttåliga behövs ventilation och viss tillskottsvärme. Ridbanans underlag har stor betydelse för hästarnas hållbarhet. Den måste anläggas på rätt sätt och underhållas kontinuerligt. Ridhusets placering i förhållande till stallet är viktig för att barn och ska kunna leda hästarna så säkert som möjligt. Rasthagar är ett krav för att tillgodose hästarnas behov av daglig utevistelse med möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Underlaget får inte vara lerigt, vilket fordrar tillgång till dränerade och hårdgjorda ytor. En ridanläggning behöver också väl planerade och rätt dimensionerade serviceutrymmen för personal, förening och besökande. Omklädningsrum med duschar och skåp är viktigt för att undvika spridning av allergen. En kafeteria med utsikt över ridbanan är en tillgång och en mötesplats. 2.4.3 Styrelsearbetet, mål och strategier Den stora volymen ideellt arbete är basen för den svenska ridsporten. Utan ideella insatser i kombination med samhällets stöd skulle inte ridning vara den stora ungdomsidrott den är i dag. Tävlingsverksamheten vilar också på att människor vill och tycker att det är roligt att göra en insats. För att uppnå långsiktig stabilitet behöver förening med ridskola ha en dokumenterad verksamhetsidé och strategi, tydliga värderingar och en klar ansvarsfördelning mellan styrelse och ridskolechef/arrendator. 2 Bygga för häst, Ulf Wilken Svenska Ridsportförbundet 2008 13

2.4.4 Rätt hästar för uppgiften Att få möjlighet att rida välutbildade hästar är en av de faktorer som ger högsta kvalitetsstämpeln på ridskolan. Ridskolehästen ska lära elever att hantera hästar. Det är viktigt att den har ett stabilt temperament som förvaltas väl. Ju mer konsekvent hästen utbildas desto bättre och säkrare blir den. 2.4.5 Balanserad ekonomi En ekonomi med beredskap att klara även oförutsedda kostnader eller intäktsminskningar är av största vikt. För detta fordras en väl planerad och rätt dimensionerad verksamhet, fulla ridgrupper, friska hästar, allmän kostnadsmedvetenhet beträffande exempelvis foder och strö, bra inköpsekonomi- och kontrollrutiner. 2.5 Olika driftsformer Enligt uppgift från Svenska Ridsportförbundet drivs ca 70 % av ridskolorna av föreningar. Majoriteten med verksamheten förlagd vid kommunalt ägda anläggningar. Övriga 30 % drivs till största delen av arrendatorer (företag) i samverkan med ideell förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Varje driftsform har styrkor och svagheter. Föreningsdriftens styrka är allmännyttan, medlemsinflytandet, det ideella arbetet och att verksamheten drivs utan vinstintresse. Utmaningen kan framförallt vara att trygga ridskolans långsiktiga stabilitet vad gäller ledning, organisation, verksamhet och ekonomi. Ridskolor som drivs av arrendatorer har ofta en hög grad av professionalism i ledningen och en stabil verksamhet med en låg personalomsättning. Svagheten är ett mindre medlemsinflytande över verksamhet och ekonomi. Det är också viktigt att samarbetsrelationen mellan förening och arrendator vad gäller ekonomi, ansvarsområden och roller är väl definierade. Stockholms stad skiljer sig från landet i övrigt genom att stadens samtliga åtta ridskolor drivs i privat regi. Fem av ridanläggningarna ägs av Stockholms stad. I Linköpings kommun drivs Heda och Valla ridskolor av ideella föreningar med anställd personal. Linköpings Fältrittklubb har avtal beträffande ridskolans drift med Magnus Andersson, MARSAB, och Rappestads Ridklubb med familjen Esping Ceijs AB. 14

3 LINKÖPINGS KOMMUNS IDROTTSPOLITISKA PROGRAM 3.1 Vision och mål I april 2008 antog kommunfullmäktige Idrottspolitiskt program 3. Visionen för idrotten i Linköping är att genom samverkan skapa förutsättningar för att Linköping ska bli Sveriges idrottskommun år 2015. Programmet tar sin utgångspunkt i de tre grundstenarna folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Linköping strävar efter att alla som bor och verkar i kommunen oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder ska kunna utöva idrotts- och motionsaktiviteter utifrån egna förutsättningar och önskemål. Idrott definieras som en fysisk aktivitet som vi gör för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Motiv för kommunens satsning på idrott är att idrott ger människor möjlighet till: God folkhälsa och livskvalitet. Fysisk och psykisk utveckling. Rekreation och glädje, samvaro och gemenskap. Underhållning och spännande upplevelser. Andra motiv som lyfts fram i det idrottspolitiska programmet är att idrott bidrar till turism och marknadsföring, ekonomisk utveckling och sysselsättning, kommunens attraktivitet för arbetskraft och studenter. Det idrottspolitiska programmet har avgränsats till att omfatta det som kommunen kan åstadkomma för idrotten genom att: Tillhandahålla anläggningar och miljöer för idrott. Anordna verksamhet i egna idrottsanläggningar och inom förskolan, skolan och äldreomsorgen. Ge ekonomiskt bidrag till idrottsrörelsen. 3.2 Idrotten i Linköping Linköpings kommun satsar pengar på att bygga och driva anläggningar och miljöer för idrott. Kommunen ger också bidrag till vissa anläggningar som ägs eller sköts av föreningar. Trots detta står många unga utanför idrotten och föreningsidrotten. I det idrottspolitiska programmet pekar man på att det finns ett behov av anläggningar och miljöer för både spontanidrott och organiserad idrott i anslutning till bostadsområden, vilket också skulle kunna bidra till att skapa trygghet och ge områdena en identitet. 3 Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015 15

Studier av barns och ungdomars fysiska aktivitet på fritiden visar att flickor genomgående tränar i mindre utsträckning än pojkar. Dock är könsfördelningen i de idrottsföreningar som får bidrag från kommunen relativt jämn. Lokaler och arrangemang anses relativt väl anpassade och tillgängliga för personer med funktionshinder. Dock är en låg andel personer med funktionsnedsättning aktiva inom idrotten i kommunen. 4 Ansvaret för idrottsfrågorna i kommunen är fördelat på flera nämnder. Kultur- och fritidsnämndens ansvar inom fritidsområdet omfattar idrottsanläggningar och friluftsområden, simhallar, sjöbad, fördelning av bidrag till föreningar och fritidsverksamhet för unga. Nämnden ansvarar för 24 anläggningar i kommunen där drift och skötsel av anläggningarna utförs av olika utförare. Till detta kommer anläggningar som ägs eller arrenderas/hyrs av föreningar och som får driftbidrag av kommunen. Kultur- och fritidsnämndens omsättning 2010 är på ca 270 miljoner kronor varav ca 220 miljoner kronor är kommunala bidrag. Resterande medel är hyresintäkter, inträdesavgifter, statsbidrag, bidrag från fonder och stiftelser m m. Kulturverksamheten motsvarar 68 % av nämndens budget och fritidsverksamheten 32 %. 5 Linköpings kommuns nettokostnader 2010: 53,9 miljoner kronor till idrotts- och friluftsanläggningar samt tempererade bad. 16,4 miljoner kronor till föreningsstöd. Bidragssystemet prioriterar barn och unga i åldern 7-20 år. Även avgifterna för att nyttja kommunens idrottsanläggningar är kraftigt subventionerade för målgruppen. Dock subventioneras inte verksamhet som också bedrivs på öppna marknaden. Bland de förändringar som sker i samhället och som har betydelse för idrottspolitiken är generella samhällsproblem som övervikt hos yngre barn, stress och psykisk ohälsa hos barn, unga och vuxna samt tidig utslagning av barn och inom vissa idrotter. Utvecklingsområden är: tillgång och tillgänglighet, jämställdhet och jämlikhet, kvalitet, bemötande och kompetens, inflytande och samverkan, bidrag och avgifter, elitidrott samt evenemangsidrott. 3.3 Kommunens ekonomiska stöd till idrotten Kommunalt bidrag kan utgå till förening inom Linköpings kommun, som bedriver ungdomsfostrande arbete, är uppbyggd enligt demokratiska principer och har den stabilitet och omfattning att ett kommunalt stöd är motiverat. Föreningen ska verka för en alkohol-, drog- och dopingfri verksamhet. Bidragsberättigad förening ska vara ansluten till riksorganisation, som uppbär årligt stöd som ungdomsorganisation från staten. Annan lokal förening kan erhålla bidrag om synnerliga skäl finns. 4 Idrottspolitiskt program 2008-2015 5 Kultur- och fritidsstrategi 2010 16

Bidragsberättigad förening ska ha minst 10 aktiva medlemmar i åldern 7 t o m 20 år. Medlemsantalet grundar sig på antalet matrikelförda medlemmar vid senaste årsskiftet. Bidragsberättigad förening ska dessutom redovisa minst 20 bidragsberättigade sammankomster per år. Bidragsberättigad förening ska bedriva fritidsverksamhet bland barn och ungdom under större delen av året, ha antagit skriftligt utformade stadgar enligt allmänt omfattande regler, ha stadgeenligt vald styrelse och revisorer, hålla årsmöte på vilket verksamhets-, kassa- och revisionsberättelserna föredras och godkänns. Bidragsbudgeten för 2010 omfattar: Lokalbidrag Verksamhetsbidrag Lägerbidrag Ledarutbildningsbidrag Driftbidrag Anläggningsbidrag Särskilda bidrag Bidrag till tävlingsarrangemang Summa 1 500 000 kr 5 500 000 kr 250 000 kr 300 000 kr 4 200 000 kr 700 000 kr 1 825 000 kr 300 000 kr 14 575 000 kr Lokalstöd avser att täcka organisationens lokalkostnader för ungdomsverksamhet i relation till medlemsantalet. Bidrag utgår med 75 % av hyreskostnaden, dock högst 80 kronor per bidragsberättigande medlem. Lokalbidrag kan utgå med högst 100 000 kr per förening och år. Anläggningsstöd kan beviljas bidragsberättigad ungdomsförening för uppförande, om - och tillbyggnad eller periodiskt underhåll av idrotts- och friluftsanläggningar som ägs av föreningen. Bidrag prioriteras för investeringar som främjar periodiskt underhåll av befintliga motionsspår, föreningens möjlighet till utveckling av barn och ungdomars verksamhet, jämställdhetsskapande åtgärder, tillgänglighet för funktionshindrade, miljöförbättringar och energieffektivitet. Anläggningsbidrag kan beviljas då anläggning ägs av förening eller anläggning drivs av förening under ägarliknande förhållanden. Bidragets storlek uppgår till max 100 000 kr per projekt. Högsta bidrag per år till en förening är 100 000 kronor. Driftstöd kan beviljas förening eller organisation med egen anläggning för sport av olika slag eller annan verksamhet som kan anses ingå i den kommunala fritidsverksamheten och som kontinuerligt nyttjas i föreningens verksamhet. För att driftbidrag ska utgå krävs att föreningen helt svarar för driften och samtliga driftkostnader. Verksamhetsstöd utgår till föreningarnas gruppverksamhet bland barn och ungdom i åldern 7 t o m 20 år. Med bidragsberättigad aktivitet menas en sammankomst med minst tre deltagare utöver ledare i åldern 7 t o m 20 år. Ledare i ålder upp t o m 20 år är också bidragsberättigad. Aktiviteten ska vara minst en timme, vara beslutad och ekonomiskt planerad av styrelse, sektion, medlemsmöte eller motsvarande och genomförd av föreningen. Bidrag utgår endast en gång per dag och grupp. 17

Bidrag utgår dels med ett fast belopp på 15 kronor per bidragsberättigad sammankomst, dels med ett rörligt belopp på ca 5 kronor per bidragsberättigad deltagare inom intervallet 3-30 st per grupp och aktivitetstillfälle. Lägerstöd avser att stödja föreningarnas lägerverksamhet. För att vara bidragsberättigat läger krävs att lägerverksamheten antingen främjar miljömedvetandet bland deltagarna, främjar gemensamma aktiviteter bland flickor och pojkar, främjar samhörigheten mellan invandrare och svenskar eller främjar handikappades deltagande. Bidrag utgår med upp till 25 kronor per deltagare och lägerdag, dock högst 200 kronor per deltagare och läger som anordnas inom Norden. Högsta bidrag per år till förening är 20 000 kr. Särskilt stöd: Projektbidrag avser i första hand att stödja "prova på verksamheter och verksamheter för prioriterade grupper, t ex unga med invandrarbakgrund och unga med handikapp. Bidragets storlek fastställs på grundval av sökt bidrag och det kommunala anslagets möjligheter. Ledarutbildningsstöd avser att stödja föreningarnas ledarutbildning. Bidrag utgår med upp till halva kurskostnaden, dock högst 4 000 kronor per deltagare och kurs. Högsta bidrag per år till förening är 20 000 kr. Övriga stöd avser i första hand stödja skolturneringar (enligt särskilda bestämmelser), inköp av utrustning för att främja handikappades deltagande i föreningsverksamhet, särskilda initiativ i glesbygd, insatser för en bestämd målgrupp, t ex att flera föreningar går samman i ett bostadsområde för en speciell verksamhet. Stöd till tävlingsarrangemang kan utgå till tävlingsarrangemang på hög internationell eller nationell nivå, t ex SM, riksmästerskap eller liknande arrangemang. Bidrag kan beviljas med samma belopp som lokalkostnaden eller motsvarande uppgår till, dock maximalt 50 000 kr. Högsta bidrag per år till förening är 50 000 kr. 4 NULÄGESBESKRIVNING 4.1 Hästen i Östergötland 2009 gjordes en kartläggning av hästsektorn i Östergötland på initiativ av Regionförbundet Östsam och Mjölby kommun. 6 Syftet var att öka kunskapen kring hästens betydelse för länet och kommunerna. Rapporten visar att det finns drygt 14 000 hästar i Östergötland vilket ger ca 35 hästar per tusen invånare. 10 000 personer är medlemmar i någon av länets 55 ryttarföreningar, varav drygt 30 ridskolor är anslutna till Svenska Ridsportförbundet. 6 Hästen i Östergötlands län, Åsa Elandersson, Mjölby kommun 2009-11-05 18

Östergötlands Ridsportförbund fungerar som länk mellan Svenska Ridsportförbundet och de lokala ridklubbarna. Verksamheten ska bidra till god hästhållning och att utveckla ridsportens alla grenar. Förbundet samordnar ungdoms-, utbildnings- och tävlingsverksamheten och arrangerar aktiviteter. Östergötlands Varmblodsförening är en av Sveriges största avelsföreningar med över 200 medlemmar och har som syfte att utveckla den svenska varmblodshästen. Några av de viktigaste årligt återkommande aktiviteterna är att arrangera bedömning av föl och unghästar samt att svara för stambokföring. På brukshästsidan finns Föreningen Nordsvenska Hästen och Team brukshästen, som är Östergötlands brukshästklubb. Enligt rapporten har länet tre islandshästföreningar som är anslutna till Svenska Islandshästförbundet. I Linköping finns Lindmåla Islandshästar samt Stenholmen vid Gerstorps säteri med en omfattande verksamhet kring islandshästen. Nätverket Östgöta Häst är ett nätverk för hästturismföretagare. I Linköping ingår Sjöberga Islandshästgård och Kullagården. 120 travtränare i Östergötland har drygt 600 hästar i träning och Mantorptravet arrangerar ca 40 tävlingar per år. 99 företag har tävling med hästar som huvudnäring varav de flesta, 29 företag, återfinns i Linköpings kommun. I länet finns också 104 företag med hästuppfödning som huvudnäring. Vretaskolan vid Vreta Kloster kan som en av två skolor i Sverige erbjuda en riksrekryterande gymnasieutbildning inom hästområdet med elever från hela landet. Skolan arrangerar också en tvåårig yrkeshögskoleutbildning inom hästhållning och ridlärarkunskap och har ca 70 egna hästar. Skolan förfogar över två stora ridhus, två stallar, dressyrbanor, hoppbanor och körbanor. Andra kategorier som arbetar med och kring hästar är veterinärer, hovslagare, inackorderingsutbildnings- och försäljningsstall, tränare och ridlärare, rådgivare vid exempelvis hushållningssällskap, leverantörer av foder och strö, utrustning, transporter m m. Östergötland har också en regional månadstidning Stallsnack för hästintresserade. På väg från hage vid Vretaskolan 19

4.2 Krav på tillstånd för verksamheter med häst I vissa fall behövs tillstånd från länsstyrelsen för att bedriva verksamhet med hästar. Exempel är då verksamheten omfattar ansvar för tio hästar eller fler som är äldre än 24 månader, hyr ut fyra eller fler hästar per år, föder upp eller säljer fyra eller fler hästar per år, samtidigt förvarar eller utfodrar fyra eller fler hästar, har ridskoleverksamhet eller annan yrkesmässig hästverksamhet. Enligt länsstyrelsen i Östergötland finns det i nuläget 216 hästverksamheter med tillstånd enligt 16 djurskyddslagen i länet, varav ca 50 finns i Linköping. Myndigheten konstaterar en viss eftersläpning i tillståndsgivningen då det fortfarande kommer in flera ansökningar i veckan. 4.3 Ridsportföreningar med kommunalt stöd i Linköping Linköpings kommun har fem föreningar med ridskoleverksamhet som får kommunalt stöd till verksamheten. Det är Linköpings Fältrittklubb, Valla Ponnyklubb, Rappestads Ridklubb, Heda Ridklubb och Eda Ridsällskap. Utöver dessa finns åtta ridklubbar i kommunen som har kommunalt stöd; Bjärka-Säby Ryttarförening, Brokindsryttarna, Hjulsbro Ryttarförening, Skonberga Ridklubb, Ullstämma Ryttarförening, Föreningen Stall Ullstämma Norrgård, Stjärnorps Ridklubb och Åkerbo Rid- och Körsällskap. Störst av klubbarna utan ridskola är Åkerbo Rid- och Körsällskap med 160 medlemmar. Verksamheten omfattar att driva medlemsstall, arrangera tävlingar, utbildning och sociala aktiviteter. Stallen i Ullstämma har i dag knappt 40 stallplatser för hästar och ponnyer. 2009 redovisade Linköpings ridklubbar med kommunalt stöd totalt 2 421 medlemmar varav 1 350 (56 %) i bidragsberättigad ålder. Det kommunala stödet till klubbar med ridskola 2009 var totalt 3 005 000 kr inklusive lokalsubvention. Stödet till ridsportföreningar utan ridskola var 250 000 kr. Linköping har två kommunalt ägda ridsportanläggningar Ånestad och Valla. Verksamheternas inriktning samt anläggningarnas centrala lägen och goda tillgänglighet gör att de fungerar som viktig fritidsgårdsverksamhet för många flickor. Ånestadstallets äldre standard och placering mitt i bostadsbebyggelse har sedan flera år aktualiserat behovet av en ny ridsportanläggning. Villaområdet vid Ånestad 20

4.3.1 Linköpings Fältrittklubb Linköpings Fältrittklubb (LFK) hade verksamhetsåret 2009 720 medlemmar vilket gör föreningen till kommunens största. Verksamheten är förlagd till Ånestad Ridanläggning som ägs av Linköpings Sportfastigheter. Kultur- och fritidsnämnden hyr ut Ånestad ridanläggning i andra hand till LFK för ridskole-, kurs- och ungdomsverksamhet samt tävlingar. Anläggningen omfattar äldre stallbyggnad för ridskolehästar (tidigare kostall), isolerat ridhus från 1980 med bl a kafeteria, kontor, omklädningsrum med dusch och toalett, oisolerat ridhus från 1962, tidigare vagnsskjul och hönshus ombyggda till reservstall, sjukstall, parkeringsytor, paddock och utomhusbanor. På anläggningen finns totalt 49 hästar uppstallade varav 39 för ridskolans verksamhet, övriga 10 är personal- och utbildningshästar. LFK och ridskolan står inför akuta problem genom att ridskolestallet vid Ånestad inte uppfyller djurskyddslagstiftningens krav. Den 3 februari 2010 fattade Länsstyrelsen i Östergötland beslut att förbjuda uppstallning av hästar med mankhöjd mer än 153 cm från den 1 februari 2011, vilket innebär omfattande konsekvenser för nuvarande ridskoleverksamhet. Beslutet har överklagats till länsrätten i Östergötlands län, som beviljat ett halvårs dispens till den 1 juli 2011. Ridskolan vid Stora Ånestad Ridskolan drivs sedan 1996 av Magnus Andersson Ridskola AB (MARSAB) på uppdrag av LFK. Ridskolans verksamhetsidé är att utbilda unga och vuxna i klassisk ridning inom områdena hoppning, dressyr, handikappridning, galopp, horsemanship och fälttävlan. Ridskolan hade år 2009 ca 600 ridande elever per vecka under vår- och hösttermin från nybörjare till mer avancerade. Lektionspriset för junior är 180 kr/tim och för senior 200 kr/tim. Nytt under hösten 2009 var knattegrupper för de mindre barnen och specialgrupper för barn och vuxna. Under skolloven arrangeras extrakurser och dagridläger. Höstterminen inleds med stallelevskurs där de som vill bli skötare till ridskolans hästar lär sig om säkerhet, hästhantering och stallregler m m. Arrangör för detta är klubbens ungdomssektion Pionjär. 21

Pionjär anordnar aktiviteter för medlemmar under 26 år både i form av sociala och utbildande arrangemang. Styrelserepresentanter har också deltagit i distriktets ungdomsledarutbildning. Mål med verksamheten är att arrangera aktiviteter där alla känner sig välkomna, både aktiviteter för barn och föräldrar. Genom stöd från Idrottslyftet via Svenska Ridsportförbundets projekt Vuxen i stallet har klubben under 2010 en fritidsledare på 30 % knuten till verksamheten. Mellanmålsdags innan ridlektionen, Ånestad LFK arrangerade under verksamhetsåret tre tävlingshelger i hoppning från lätt till medelsvår klass med 1 500 starter. Landslagsryttare i hoppning Malin Baryard-Johansson tävlar för LFK liksom Siri Svärd och dressyrryttarinnan Malin Rinné. Även lektionsryttare har tävlat i dressyr och hoppning på anläggningen. LFK har också samarbete med Linköpings Akademiska Ridklubb (LARK) i form av lektionsridning och prova-på-ridning för studenter samt KM i dressyr och hoppning. Föreningen fick 2009 totalt 1 620 000 kr i kommunalt stöd varav 90 000 kr i verksamhetsstöd, 900 000 kr i lokalsubvention, 230 000 kr för anläggningens skötsel och 400 000 kr till anläggningens drift. LFK beviljas inte kommunalt aktivitetsbidrag för ridskoleverksamheten som drivs i MARSAB:s regi. 4.3.2 Valla Ponnyklubb Valla Ponnyklubb hade 411 medlemmar år 2009 vilket gör föreningen till Linköpings näst största ridsportförening. Föreningen är huvudsakligen inriktad på verksamhet för barn och unga och andelen medlemmar 7-20 år är 79 %. 22

Valla Ponnyklubb med verksamheten vid Valla gård, har mycket att erbjuda hela familjen. Här finns ett ponnystall med hästar, getter, kaniner och andra smådjur, Lill-Valla samt en minigolfbana. Området har också ett järnvägsmuseum, ett lantbruksmuseum, ett teknikhistoriskt museum och ett vagnmuseum. Hage vid Valla Valla gård är den lantliga delen av Friluftsmuseet Gamla Linköping. År 1955 skänkte Lions Club två shetlandsponnyer till Valla. Därmed lades grunden till dagens ridverksamhet på Valla och i dag står 45 hästar uppstallade på Valla gård, varav 35 ponnyer. Anläggningen arrenderas av Valla Ponnyklubb som hade 426 medlemmar 2009. Ridklubben bedriver i egen regi ridskoleverksamhet för i huvudsak barn och ungdomar. Klubben ansvarar också för skötsel av smådjur och grönområden. Stallet renoverades år 2005 till nuvarande standard. Ridskolan hade 40 schemalagda lektionsgrupper per vecka inklusive handikapp- och ridlekisgrupper med ca 270 ridande verksamhetsåret 2009. Lektionspriset för junior är 164 kr/tim och för senior 188 kr/tim. Under sommarlovet ordnades tio dagridläger och sex smådjursläger. Klubbtävlingar i hoppning och dressyr arrangerades samt två lokala tävlingar. Klubben har också deltagit med lag i ridsportförbundets teoritävling Sitt upp samt i distriktsmästerskap för lektionsryttare. Valla Ridklubb arrangerade också sociala aktiviteter tillsammans med Lions som exempelvis Cirkus Vallaskojsky. Föreningen fick 2009 totalt 750 000 kr i kommunalt stöd varav 200 000 kr i verksamhetsstöd, 350 000 kr i lokalsubvention och 200 000 kr för skötsel och underhåll. Ridskoleponnyer i Vallastallet 23

4.3.3 Rappestads Ridklubb och ridskola Rappestads Ridklubb hade 321 medlemmar och 290 ridande per vecka verksamhetsåret 2009. Ridklubben har programförklaringen Ridskolan på landet med elever som utvecklats från lektionsryttare - till tävlingsryttare på högsta nivå. Verksamheten drivs av Rappestads Ridklubb i samarbete med Cejis AB och på familjen Espings gård. Ridskolechef är Christine Esping, auktoriserad ridlärare. På anläggningen finns 35 hästar och ponnyer varav 29 hör till ridskolan. Ridskolan erbjuder ridning i grupper, från nybörjar- till elitnivå. Egen häst får också medtas. Ridskoleverksamheten har bedrivits terminsvis måndag lördag i klubbens regi. Lektionspriset för junior är Sofia Wulcan på Gigolo, Rappestads Ridklubb 140 kr/tim och för senior 155 kr/tim. Ridskolan har privatlektioner i hoppning och dressyr på egen eller lektionshäst och handikappridning privat eller i grupp. Dessutom erbjuds speciella evenemang. Ridskolans målsättning är att tillhandahålla en god ridundervisning enligt Ridsportförbundets rekommendationer. I undervisningen ska allt ingå som gör att eleverna så småningom kan hålla egen häst. Klubben arrangerade tio tävlingar på lokal och regional nivå i hoppning och dressyr för ponny och häst under året, varav två var tvådagarsmeeting. Föreningen har ekipage som tävlar nationellt och internationellt samt lag i division 2 och 3 i hoppning för ponny. Vidare har föreningen lag i samtliga divisioner för häst- och ponnydressyr. Dessutom har föreningen deltagare i SM. Andra aktiviteter är träningar, teorikurser och sociala arrangemang. Föreningen fick 2009 totalt 240 000 kr i kommunalt verksamhetsstöd. 4.3.4 Heda Ridklubb och ridskola Heda Ridklubb är en ideell förening som bildades 1969 vid gården Heda i Ljungsbro. Under 2009 hade Ridklubben 307 medlemmar år. I början på 1980-talet då bostadsområdet Brunnby skulle byggas fick föreningen arrendera mark av Domänverket, Linköpings kommun. Klubben finansierade ridhusbygget vid Kungsbro i Vreta Kloster genom lån av Linköpings kommun. Stallet byggdes om i klubbens regi från att tidigare ha fungerat som potatislager. Även det nuvarande lilla ridhuset renoverades. Marken som anläggningen ligger på ägs i dag av en privatperson. 24