BOENDESEGREGATION OCH ARBETSMARKNADSINTEGRATION Sofia Wixe Forskare i nationalekonomi Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics Jönköping International Business School sofia.wixe@ju.se
FORUM FÖRNYELSE Samarbete med Handelskammaren i Jönköpings län och Swerea SWECAST. Kommunikation, samverkan och forskning. forumfornyelse.se vertikals.se 4
BOENDESEGREGATION Graden av boendesegregation mellan individer med inhemsk bakgrund och individer med utländsk bakgrund. Geografisk fördelning av de två grupperna över områden (distrikt/sams/postnummer) inom kommunen/regionen. Dissimilarity index (olikhetsindex): D k = 1 2 n p=1 b p B a p A Visar andelen individer med utländsk bakgrund som behöver flytta till ett annat område inom kommunen för att uppnå samma fördelning som gruppen med inhemsk bakgrund. 3
.15.2.25.3 FÖRÄNDRING AV SEGREGATION Geografisk fördelning över församlingar/distrikt inom arbetsmarknadsregioner. Två grupper: Utländsk och inhemsk bakgrund. 1990 1995 2000 2005 2010 År Genomsnittligt olikhetsindex 1990-2011, viktat med befolkning. 4
Segregation 2011 Förändring i procentenheter 1990-2011. 5
FÖRÄNDRING AV SEGREGATION 6
JÖNKÖPINGS LÄN Region Segregation 2011 Förändring 1990-2011 Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Vaggeryd 29 % 8,06 %-enheter Gislaved, Tranemo 21 % 1,90 %-enheter Värnamo, Gnosjö 18 % 5,28 %-enheter Nässjö, Eksjö 17 % 6,19 %-enheter Vetlanda, Sävsjö 16 % 4,02 %-enheter Tranås, Ydre 9 % 1,65 %-enheter 7
JÖNKÖPINGS LÄN (strukturbild) 8
EXEMPLET SKÄGGETORP Vad är det som gör att segregationen i en region ökar? 9
EXEMPLET SKÄGGETORP Individer med utländsk bakgrund bor i allt större utsträckning i områden med lägre socio-ekonomisk status. Skäggetorp 1990-2011: Befolkningsökning med 12 %. Individer med inhemsk bakgrund har minskat med nästan 40 %. Individer med utländsk bakgrund har femdubblats. Sysselsättningen har sjunkit från 82 % till 47 %. 10
JÖNKÖPING + Habo, Mullsjö, Aneby, Vaggeryd 2011 11
JÖNKÖPINGS LÄN (strukturbild) 12
Andel sysselsatta År Olikhetsindex Andel utländsk bakgrund 1990-0,14-0,21 1991-0,17-0,28 1992-0,17-0,30 1993-0,19-0,34 1994-0,23-0,40 1995-0,24-0,41 1996-0,24-0,39 1997-0,24-0,39 1998-0,24-0,38 1999-0,25-0,39 2000-0,24-0,38 2001-0,25-0,40 2002-0,26-0,42 2003-0,26-0,44 2004-0,30-0,51 2005-0,31-0,53 2006-0,31-0,54 2007-0,33-0,56 2008-0,34-0,57 2009-0,37-0,59 2010-0,37-0,60 2011-0,38-0,61 13 KONSEKVENSER? Samband mellan sysselsättningsgrad och segregation. 1. Sambandet mellan boendesegregation och sysselsättningsgrad är negativt. 2. Sambandet blir starkare med tiden.
KONSEKVENSER AV SEGREGATION? Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Vaggeryd 14
SAMBAND JÖNKÖPINGS LÄN Mer segregerade (SAMS-)områden har: Större andel invånare med utländsk bakgrund (0,51). Större andel flerbostadshus (0,46). Mindre andel med eftergymnasial utbildning (-0,14). Mindre andel i sysselsättning (-0,49). Mindre andel med gymnasiebehörighet (-0,27). 15
KONSEKVENSER AV SEGREGATION? Sociala normer. Saknar positiva förebilder. Skolsegregation. Inlåsningseffekter. Sämre möjligheter till integration (på arbetsmarknaden) begränsade konsumtions- och valmöjligheter. Kostnader för både individerna själva men även samhället i övrigt. Välfärdsutgifter. Resurser, förmågor och kompetenser som inte tas tillvara! 16
KAN SEGREGATION VARA POSITIVT? Sociala nätverk och informationsspridning. Kritisk massa ger möjligheter för företagande och därmed sysselsättning. Men Strong and weak ties (Granovetter, 1973) Bonding and bridging social capital (Putnam, 2000) 17
SEGREGATION OCH SYSSELSÄTTNING På områdesnivå: Negativt samband mellan segregation och sysselsättning. På individnivå: Segregation i grannskapet har en betydande negativ effekt på individers sysselsättning, Framför allt för män med utländsk bakgrund. Framför allt i storstadsregioner. MEN det är inte segregation i sig (dvs att individer med olika bakgrund bor i olika områden) som ger lägre sysselsättning, utan snarare den utsatthet som ofta karaktäriserar segregerade bostadsområden. 18
SEGREGATION verkar leda till så kallade inlåsningseffekter, vilka isolerar redan missgynnade grupper i områden med sämre möjligheter, vilket förhindrar integration både på arbetsmarknaden och i samhället i stort. 19
LÄNKTIPS vertikals.se forumfornyelse.se 250mojligheter.se 20 @FFornyelse @sofiawixe
INTEGRATION 21
Andel sysselsatta 20-64 år 0,36-0,40 0,41-0,50 0,51-0,60 0,61-0,70 0,71-0,80 0,81-0,90 Inrikes födda 22 Utrikes födda
INTEGRATIONS- INDEX 5 Mullsjö 18 Eksjö 38 Habo 45 Vaggeryd 71 Gnosjö 82 Värnamo 88 Gislaved 129 Vetlanda 131 Tranås 168 Jönköping 195 Sävsjö 201 Aneby 218 Nässjö 1523
INTEGRATIONSINDEX Kommuner som lyckats bättre med integrationen har: högre sysselsättningsgrad bland hela befolkningen, lägre arbetslöshet, lägre andel utrikes födda sedan tidigare, högre inkomster, lägre sjukskrivningstal, högre andel högutbildade, starkare tillväxt av nya jobb, positiv nettomigration, lägre kommunalskatt, högre betyg bland elever som slutar nian. 24