Kemikaliehandledning Så här fyller du i kemikalielistan för miljödiplomering 2017-03-02 Miljökontoret Box 33200 orebro.se Servicecenter 019 21 10 00 701 35 Örebro
Innehållsförteckning Miljödiplomeringens krav... 1 Säkerhetsdatablad... 1 Kemikalier i varor... 2 Kandidatförteckningen... 2 Krav på information till kunderna... 2 Kemikalielista... 3 Hur du fyller i kemikalielistan steg för steg... 3 1. Produktnamn... 3 2. Tillverkare/leverantör... 3 3. Användningsområde... 3 4. Årsförbrukning... 3 5. Miljömärke... 3 6. Användning... 3 7. Produktens klassificering och faroangivelser i ord... 3 8. De ingående ämnenas H-fraser i ord... 4 9. Innehåller utfasningsämne... 4 10. Innehåller prioriterat riskminskningsämne... 5 11. Namn på utfasningsämne eller riskminskningsämne... 5 12. Handlingsplan för utfasning eller riskminskning... 5 Bilaga 1 - Utfasningsämnen... 6 Översikt Utfasningsämnen (www.kemi.se, uppdaterad: 2015-12-07)... 6 Bilaga 2 Hormonstörande ämnen... 7 Varför kräver hormonstörande ämnen kräver försiktighet?... 7 Bilaga 3 Prioriterade riskminskningsämnen... 8 Översikt - Prioriterade riskminskningsämnen... 8
Miljödiplomeringens krav För att bedöma om kemikalier har en stor miljöpåverkan i er verksamhet måste ni kartlägga vilka kemikalier som finns genom att skriva upp vilka kemikalier ni har i verksamheten. Detta är en del i miljöutredningen. Kemikalier är till exempel diskmedel, målarfärg, lim, tvål, glykol, ogräsättika, handsprit, avfettningsmedel, diesel, motorolja och så vidare. Det finns särskilda regler för kemikalier som är brandfarliga eller explosiva, läs mer på www.msb.se (Myndighet för samhällsskydd och beredskap). För att få sälja giftiga och starkt frätande kemikalier krävs ett särkilt tillstånd från Länsstyrelsen. Om ni är anslutna till en branschorganisation kan ni eventuellt få stöd i ert kemikaliearbete därigenom. Innan ni fyller i er kemikalielista kan dessa punkter vara till hjälp: Vilka kemikalier behöver ni? Rensa ut ordentligt i hyllorna, om ni har kemikalier som inte används längre kan de lika gärna plockas bort. Kontakta en godkänd avfallsentreprenör för att ta hand om de kemikalier som ni inte längre ska ha kvar. Dessa räknas som farligt avfall. Undersök om ni kan använda kemikaliefria städmetoder, till exempel microfiberdukar istället för rengöringsmedel. Undersök om flera kemikalier kan ersättas med en enda, till exempel såpa till både golv- och ugnsrengöring. Undersök om det finns miljömärkta alternativ eller om er leverantör kan erbjuda ett mer miljöanpassat alternativ till de kemikalier som ni valt att behålla. Hur förvaras era kemikalier? Finns det risk för läckage till avlopp eller omgivning? Kemikalierna ska förvaras så att det inte finns någon risk för att ett läckage når dagvatten, grundvatten och mark. Ordna med låsbara skåp för eventuellt farliga kemikalier. Om ni gör egna blandningar måste förpackningen (t ex flaskan) vara märkt med innehåll och datum. Alla kemikalier som ni väljer att ha kvar i er verksamhet ska skrivas upp på kemikalielistan oavsett om de används ofta eller mer sällan. Ni ska även skriva upp de kemikalier som är miljömärkta. Säkerhetsdatablad Till varje kemikalie som finns med på kemikalielistan ska det finnas ett säkerhetsdatablad, även för de miljömärkta kemikalierna. Säkerhetsdatabladet beskriver produktens kemiska innehåll och vilka risker samt eventuella farliga egenskaper som kemikalien har. I säkerhetsdatabladen finns det också information om hur kemikalien ska hanteras på ett säkert sätt samt hur avfallet ska tas om hand. Informationen ska finnas tillgänglig för alla i din verksamhet som kan tänkas behöva den. Läs mer om säkerhetsdatablad på www.kemi.se. 1
Tvål och andra hygienprodukter är i lagens mening en kosmetisk produkt vilket innebär att det inte finns något krav på tillverkaren att ta fram ett säkerhetsdatablad för produkten. Enligt miljödiplomeringen ska även flytande tvål finnas med på kemikalielistan samt om möjligt väljas med miljömärkning. Finns det säkerhetsdatablad till tvålen ska även det tas fram. Kemikalier i varor Även vid inköp eller försäljning av varor kan det vara intressant att få reda på mer om vad produkten innehåller. Leverantören kan ofta hjälpa till med mer information om varans innehåll. För varor som behandlats med kemikalier som kan ge upphov till skador på miljö och hälsa gäller också en skyldighet att lämna information som kunden behöver. Leverantören är enligt lag skyldig att informera om varans innehåll. Vanliga varugrupper som kan medföra risker för hälsa och miljö är till exempel leksaker och övriga varor som attraherar barn, kläder, övrig textil, möbler, skor, bildäck, byggvaror, elektronik och smycken. Hur kan du få mer information: Kontakta din branschförening eller ditt industriforskningsinstitut (en organisation som har forskning inom ett avgränsat område som sin enda verksamhet) för att få mer information om risker vid användningen av olika ämnen eller ämnen som kan förekomma i de produkter som ska köpas in Korta och enkla förklaringar om olika ämnen finns i Nationalencyklopedin Vänd dig till leverantören för att få mer information om vilka ämnen varan kan innehålla Kandidatförteckningen Den europeiska kemikaliemyndigheten Echa har tagit fram en lista över särskilt farliga ämnen. Denna lista kallas för kandidatförteckningen. Ett ämne som står med på kandidatförteckningen omfattas av särskilda krav på information, anmälan och tillstånd. Ett särskilt farligt ämne är ett ämne som: är cancerframkallande skadar arvsmassan stör fortplantningsförmågan ansamlas i miljön eller kan ha andra egenskaper som till exempel hormonstörande Det är en kontinuerlig process att identifiera ämnen som kan komma att tas upp på kandidatförteckningen. Därför uppdateras förteckningen två gånger per år och fylls då på med nya ämnen. Krav på information till kunderna Från och med det datum Echa publicerar att ett ämne har förts upp på kandidatförteckningen, och en vara innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne som finns med, så ska du som är leverantör av varan lämna information till användaren att använda den på ett säkert sätt. Informationskravet gäller för alla led i distributionskedjan, inklusive återförsäljare. Informationen ska minst omfatta ämnets namn och lämnas till yrkesmässigt verksamma kunder. Konsumenter ska på begäran få samma information kostnadsfritt och inom 45 dagar. Läs mer om kandidatförteckningen på www.kemi.se. I broschyren "Att ställa kemikalierelaterade produktkrav vid inköp" får du hjälp med krav vid inköp. 2
Kemikalielista Hur du fyller i kemikalielistan steg för steg Utgå från kemikaliernas säkerhetsdatablad när du fyller i kemikalielistan. OBS! Från och med 1 juni 2015 ska märkning av kemiska produkter följa kraven i CLP (en förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemiska blandningar som gäller i hela EU). CLP ersätter äldre regler om klassificering och märkning i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7). Fram till 1 juni 2017 kan det finnas säkerhetsdatablad som innehåller uppgifter från båda. Utgå från uppgifterna enligt CLP när ni fyller i uppgifterna i kemikalielistan. Från och med 1 juni 2017 ska uppgifterna i säkerhetsdatabladen endast följa kraven i CLP. 1. Produktnamn Här fyller du i produktens namn, till exempel Loctite Super Glue precision. Uppgiften ska stå under avsnitt 1 i säkerhetsdatabladet. 2. Tillverkare/leverantör Här fyller du i produktens tillverkare/leverantör, till exempel Henkel Norden AB. Uppgiften ska stå under avsnitt 1 i säkerhetsdatabladet. 3. Användningsområde Här fyller du i vilket användningsområde produkten har, till exempel snabblim för papper, limning av grövre textilier. Uppgiften ska stå under avsnitt 1 i säkerhetsdatabladet. 4. Årsförbrukning Här fyller du i hur mycket förbrukning (liter eller kg) ni har av produkten under ett år, till exempel 2,5 liter. 5. Miljömärke Här fyller du i om produkten har något miljömärke, till exempel bra miljöval, svanen, eublomman, kemikaliesvepet (Naturskyddsföreningens märkning av bilvårdsprodukter). Miljömärket finns på produkten. Oftast står det även i säkerhetsdatabladet att produkten är miljömärkt. 6. Användning Här fyller du i hur ofta produkten används, R=Regelbundet, S=Sällan 7. Produktens klassificering och faroangivelser i ord (Klassificeringen talar om hur farlig kemikalien är, till exempel om den orsakar allvarlig ögonirritation) Här skriver du in vilken klassificering som produkten har och faroangivelser i ord. Klassificeringen utgörs av två delar: faroklass och faroangivelser. Exempel på faroklass: Repr. 1B, Acute Tox 4, Flam Lig 3. Samt aerosoler, kategori 1. Exempel på faroangivelser: H310 - Dödlig vid hudkontakt, H315 - Irriterar huden, H319 Orsakar allvarlig ögonirritation, H 335 Kan orsaka irritation i luftvägarna, H341-Misstänks kunna orsaka genetiska defekter, H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande 3
organismer, H420 - Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären. Uppgiften ska stå under avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet. Om du har en äldre kemikalie där säkerhetsdatabladet utgått från äldre regler om klassificering och märkning, (KIFS 2005:7), så ska du fylla i farosymbol och riskfraser som finns under avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet. OBS! Var uppmärksam så att märkningsuppgifterna i säkerhetsdatabladet stämmer överens med hur förpackningen är märkt. 8. De ingående ämnenas H-fraser i ord (utgå från uppgifterna enligt CLP) Här fyller du i alla ingående ämnenas H-fras (H står för fara, på engelska hazard) i ord, till exempel H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga H319 Orsakar allvarlig ögonirritation H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad H350 Kan orsaka cancer H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer. Uppgifterna ska stå under avsnitt 3 och 16 i säkerhetsdatabladet. Under avsnitt 3 står information om de ämnen som produkten innehåller och om de innehåller någon H-fras. Under avsnitt 16 står förklaring till H-frasen. Om du utgår från en äldre version av säkerhetsdatablad så ska du fylla i farosymbol och riskfraser (t ex R61 Kan ge fosterskador) som finns under avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet. 9. Innehåller utfasningsämne Här fyller du i ja eller nej. Utifrån de ingående ämnenas H-fraser (som står under punkt 8 i kemikalielistan) ska du ta reda på om produkten innehåller något utfasningsämne. (Ett exempel på H-fras är H-350 Kan orsaka cancer.) Jämför H-fraserna med översikten på utfasningsämnen i bilaga 1, som finns längre fram i denna kemikaliehandledning. I bilaga 1 finns de ämnen som har egenskaper som är så allvarliga att de inte bör användas, till exempel H-350 Kan orsaka cancer. Hormonstörande ämne Det finns även ämnen som har definierats som hormonstörande av Kemikalieinspektionen men som i nuläget inte har någon gemensam klassificering. I miljödiplomeringen ska även dessa ämnen identifieras och fasas ut. Läs mer i bilaga 2 som finns längre fram i denna kemikaliehandledning, hur du kan identifiera hormonstörande ämnen. Här kan du behöva utgå från de ingående ämnenas CAS-nummer. Uppgifter om Cas-nummer ska stå under avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet. 4
10. Innehåller prioriterat riskminskningsämne Här fyller du i ja eller nej. Utifrån de ingående ämnenas H-fraser (som du fick fram under 8 i kemikalielistan) ska du ta reda på om produkten innehåller något riskminskningsämne. Ett exempel på H-fras är H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer. Jämför sedan H-fraserna med översikten på prioriterade riskminskningsämnen i bilaga, 3 som finns längre fram i detta dokument. Här finns de ämnen som har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet. Till exempel H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer. 11. Namn på utfasningsämne eller riskminskningsämne Här fyller du i namnet på eventuella utfasning och/eller riskminskningsämnen. För att ta reda på namnet på eventuella utfasning och/eller riskminskningsämne utgår du från de uppgifter som finns under avsnitt 3 (sammansättning/innehållande ämnen) i säkerhetsdatabladen. 12. Handlingsplan för utfasning eller riskminskning Här fyller du i ja eller nej om ni har en plan för hur ni ska fasa ut eventuellt utfasning och/eller riskminskningsämne eller hur ni ska göra för att minska riskerna med eventuella produkter som innehåller utfasning och/eller riskminskningsämne. 5
Bilaga 1 - Utfasningsämnen Utfasningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Kriterierna för urvalen av dessa ämnen är hämtade från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras enklast med hjälp av H-fraser. (Kemikalieplanen för Göteborgs Stad som antogs 2014-03-24) För de flesta utfasningsämnen gäller följande: Detta är ett ämne med särskilt allvarliga egenskaper. Enligt det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska användningen av särskilt farliga ämnen så långt det är möjligt upphöra. En del av dessa ämnen är redan förbjudna i olika användningar. I EU-lagstiftningen Reach kommer sådana ämnen att successivt bli föremål för tillståndsprövning. När det gäller komplexa kolväten finns det i vissa fall undantag mot utfasningsuppmaningen då de under vissa omständigheter undgår klassificeringen som cancerframkallande. Läs mer om detta i KIFS 2005:7 Ozonnedbrytande ämnen berörs av ett eget miljömål och därför har de ett "utfasningsbudskap" som är anpassat efter detta: Detta är ett ämne med särskilt allvarliga egenskaper. Användningen av flertalet ozonnedbrytande ämnen är förbjudna i Sverige. Några få undantag finns för till exempel laboratoriearbete. Enligt miljökvalitetsmålet "Skyddande ozonskikt" ska halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiga den nivå där ozonskiktet påverkas negativt. Översikt Utfasningsämnen (www.kemi.se, uppdaterad: 2015-12-07) Egenskap Klassificering enligt CLPförordningen för att fastställa egenskapen. H=H-fras Klassificering enligt KIFS 2005:7 för att fastställa egenskapen R=R-fras Cancerframkallande H350: Kan orsaka cancer R45: Kan ge cancer R49: Kan ge cancer vid inandning Mutagent H340: Kan orsaka genetiska defekter R46: Kan ge ärftliga genetiska skador Reproduktionstoxiskt H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61: Kan ge fosterskador Hormonstörande Läs mer i bilaga 2 Särskilt farliga metaller (Cd, Hg, Pb) PBT /vpvb Kadmium, kvicksilver och bly. Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska / mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Ozonstörande ämnen EUH059: Farligt för ozonskiktet H420: Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären R59: Farligt för ozonskiktet 6
Bilaga 2 Hormonstörande ämnen Kemikalieinspektionen definierar hormonstörande ämnen som utfasningsämnen. Det saknas dock i nuläget gemensam klassificering av hormonstörande ämnen. Med anledning av att hormonstörande ämnen väcker stor farhåga ska försiktighetsprincipen tillämpas. I miljödiplomeringen ska därför de hormonstörande ämnena som är upptagna på SIN-listan inkluderas som utfasningsämnen. SIN-listan är en samling av kemiska ämnen som har identifierats av ChemSec (ideella organisationen International chemical sekretariat) ha mycket hög betänklighet enligt kriterier i REACH. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras enklast med hjälp av CAS-nummer (Uppgifter om Cas-nummer ska stå under avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet). Verktyg för att identifiera vilka ämnen som är hormonstörande hittar du på, www.chemsec.org och söker vidare till SIN-listan. Varför kräver hormonstörande ämnen kräver försiktighet? Det sker allt fler upptäckter som tyder på att så kallade hormonstörande ämnen kan skada människans fortplantning samt påverka såväl det ofödda barnet som barnets senare utveckling. Denna typ av störning har iakttagits hos djur, både i djurförsök och i naturen. Undersökningar från USA och Danmark rapporterar att barn kommer betydligt tidigare in i puberteten. I Danmark har man i undersökningar även sett att yngre mäns spermiekvalitet är försämrad, vilket på sikt kan hota människans fortplantningsförmåga. I vilken utsträckning dessa effekter på människan kan kopplas till exponering för kemikalier är dock fortfarande oklart. Utgångspunkten måste vara att åtgärder i enlighet med försiktighetsprincipen ska vidtas även när det råder vetenskaplig osäkerhet om riskerna. Ett sätt att förebygga riskerna är att utesluta ämnen med hormonstörande egenskaper. 7
Bilaga 3 Prioriterade riskminskningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. Ämnena måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras enklast med hjälp av H-fraser. Informationen i tabellen nedan är hämtad från Kemikalieinspektionens webbplats, www.kemik.se. På grund av ämnets farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur du hanterar ämnet. Bedöm hur stor risken är i din användning! Överväg substitution (byta ut)! Översikt - Prioriterade riskminskningsämnen (www.kemi.se, uppdaterad: 2015-12-07) Egenskap Mycket hög akut giftighet Klassificering enligt CLP-förordningen för att fastställa egenskapen H330: Dödlig vid inandning H310: Dödlig vid hudkontakt H300: Dödlig vid förtäring (Specifik organtoxicitet - enstaka exponering) H370: Orsakar organskador Klassificering enligt KIFS 2005:7 för att fastställa egenskapen R26: Mycket giftigt vid inandning R27: Mycket giftigt vid hudkontakt R28: Mycket giftigt vid förtäring R39/26: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring Allergiframkallande Hög kronisk giftighet Mutagent Miljöfarligt, långtidseffekter H334: kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning. H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion H372: Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering H341: Misstänks kunna orsaka genetiska defekter H410: Mycket giftig för vattenlevande organismer med långtidseffekter H413: Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer R42: Kan ge allergi vid inandning R43: Kan ge allergi vid hudkontakt R48/23: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/24: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom förtäring R68: Möjlig risk för bestående hälsoskador R50/53: Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R53: Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Potentiella PBT / vpvb Potentiellt Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska/mycket persistenta, mycket Bioackumulerande 8