Cancerfonden Årsredovisning 2003

Cancerfonden Årsredovisning 2003

Innehåll Årsredovisning 2003 Generalsekreteraren har ordet 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkninng 7 Balansräkning 8 Kassaflödesanalys 9 Fem år i sammandrag 10 Redovisningsprinciper och noter 11 Noter 13 Revisionsberättelse 18 Verksamhetsberättelse Forskning och Utveckling 19 Information, Prevention och Insamling 21 Huvudmannaorganisationer 24 De styr Cancerfonden 26 Bilaga 1: Värdepapper 27 Bilaga 2: Forskning och Utveckling 31 Bilaga 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 35 Bilaga 4. Organisation, Tjänster, Stipendier 39 Bilaga 5. Anslag NCU 44 Bilaga 6. Testamentariska förordnanden 45

Generalsekreteraren har ordet 2003 ett fantastiskt år Det är ett privilegium att som ny generalsekreterare få komma rakt in i vårt mest framgångsrika insamlingsår någonsin. Frågan är om inte 328 miljoner kronor är svenskt insamlingsrekord. En stor del av framgången var givetvis Rosa Bandet - vår stora satsning på att synliggöra bröstcancer och frågor kring denna bland kvinnor vanligaste cancersjukdomen. Men också testamenten, minnesgåvor och våra månadsgivare har utvecklats mycket gynnsamt. Under året har vi också som första ideella organisation ISO-certifierat oss. Målet är att visa allmänheten att vi är en välskött organisation i ständig utveckling och där kvalitet alltid är i fokus. Men ett resultat som detta hade inte varit möjligt utan en lång rad av år med bra och framåtriktat arbete av duktiga medarbetare. 2004 nya utmaningar Vår vision är att cancer skall kunna botas. Därför satsar vi på högkvalitativa forskningsprojekt och 2004 kommer 421 ramanslag att finansieras med hjälp av Cancerfonden. Utöver detta finansierar Cancerfonden ett 60-tal cancerforskartjänster. I vårt informations- och preventionsarbete har vi valt att fokusera på rökavvänjning. Där är ett viktigt mål att riksdagen antar regeringens proposition om rökfria restauranger. Sola sakta-projektet utökas och kommer att leva hela året, eftersom vi numera inte bara solar på sommaren. Rosa Bandet är ett fortsatt viktigt projekt liksom Män och cancer, som nu har en egen webbplats. Även om fokus ligger på dessa områden följer vi givetvis den allmänna utvecklingen inom cancerområdet och är alltid beredda att ompröva eventuella aktiviteter beroende på nya rön. År 2004 kommer vi fortsatt att satsa på ett effektivt insamlingsarbete liksom att öka kännedomen om Cancerfonden och vår roll i kampen mot cancer. Viktiga mål är ett tydligt insamlingsfokus och att ytterligare öka kännedomen om Cancerfonden bland allmänheten. Vi driver nu också tre för oss viktiga strategiska frågor: Behovet av en nationell cancerplan Om tjugo år beräknas varannan svensk få cancer. Det betyder att antalet som lever med sin sjukdom kommer att öka dramatiskt. Cancerfonden arbetar aktivt för att politiker, landsting och andra viktiga aktörer tar till sig detta och börjar planera för ett helhetsgrepp i frågan. Universitetens administrativa påslag Cancerforskningen i Sverige är unik genom att Cancerfonden står som huvudfinansiär av forskningsprojekten runt om i landet. Vanligtvis har ideella organisationer en mer marginell roll. Detta lägger ett stort ansvar på Cancerfonden, eftersom forskningen står och faller med enskilda gåvor och bidrag. Det är mot denna bakgrund som vi värnar om att så mycket som möjligt av gåvorna skall gå direkt till forskning och inte till att finansiera universitetens infrastruktur. Den bidrar vi alla till redan via skattsedeln. Att sätta den ideella sektorn på kartan I dagens debatt ingår sällan den ideella sektorn, trots att den växer för varje år och avlönar 100 000-tals människor och engagerar ännu fler. Vi tror det är viktigt att vi blir en etablerad röst och att alla får ökad kunskap kring den ideella sektorn och hur vi arbetar. Att arbeta professionellt är ett måste och en garant för att insamlade medel verkligen når fram. En viktig fråga är också att kunna attrahera kompetent arbetskraft i framtiden. Ursula Tengelin Generalsekreterare 3

Förvaltningsberättelse Syfte Cancerfonden Riksföreningen mot cancer (organisationsnummer 802005-3370) har till uppgift att verka för cancersjukdomarnas bekämpande i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att stödja, organisera och samordna cancerforskning och att främja utvecklandet av nya undersöknings-, behandlings- och omvårdnadsmetoder vid cancer. I samma syfte bedriver och stöder Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling. Föreningen understöder även andra åtgärder i de cancersjukas intresse och för att förebygga cancer. Cancerfondens pengar används dock inte till sådana sjukvårdsuppgifter som åligger stat och kommun. Verksamhet Cancerfonden finansierar idag huvuddelen av de cancerforskningsprojekt som bedrivs i landet. Detta är möjligt tack vare ett mycket generöst stöd från allmänheten. Utöver detta gör Cancerfonden betydande insatser för prevention och utveckling av cancervården. Allmänhetens förtroende för Cancerfonden växer och föreningens varumärke är starkt. Även 2003 lyckades Cancerfonden, trots den svaga konjunkturen, överträffa sitt insamlingsmål. Totalt uppgick verksamhetsintäkterna till 339 miljoner kronor, varav 328 miljoner kronor var insamlade medel. Dessa summor är de högsta i Cancerfondens historia. Motsvarande siffror det nästbästa året, 2001, var 316 resp 303 miljoner kronor. Samtidigt uppgick verksamhetskostnaderna till 424 miljoner kronor. Den främsta utgiftsposten är forskningsstöd. Under året fördelades 318 miljoner kronor till forskningen. Cancerfondens omfattande insatser som forskningsfinansiär har under ett par åt lett till att utgifterna överstigit inkomsterna. För att säkra Cancerfondens ställning som långsiktig forskningsfinansiär har styrelsen vidtagit åtgärder i syfte att till 2005 åter ha en budget i balans. Tv-kvällen den 5 januari och tv-kvällen i samband med Rosa Bandet-insamlingen i oktober var viktiga händelser i insamlingshänseende. Cancerfonden hade även andra stora publika aktiviteter under året. I maj månad genomfördes en stor tidnings- och pelarkampanj, där allmänheten informerades om fondens andel av finansieringen av svenska cancerforskningsprojekt jämfört med staten. Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 38 huvudmannaorganisationer (se förteckning på sidan 24). Fonden har också enskilda medlemmar. Antalet registrerade medlemmar uppgick 2003 till 30 624 mot 31 200 för 2002. Medlemmarna erhåller Cancerfondens tidning Rädda Livet. Ordinarie huvudmannamöte hölls den 3 juni 2003 i Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2002 års förvaltning. På valberedningens förslag valdes ledamoten Ulrik Ringborg till vice ordförande efter Lars Bern som fullgjort maximalt tillåtna tre perioder. Till ordinarie styrelseledamöter valdes Eva Cavallin Ståhl, Leif Håkansson, Anna-Karin Jonsson och Barbro Westerholm. Till suppleanter valdes Renée Andersson, Birgitta Hellgren, Lena Lageson, Anita Ljusberg, Åke Näslund och Marianne Samuelsson. Auktoriserade revisorn Birgitta Axnér och ekonomichefen Nils Lampa omvaldes som revisorer. Erik Brusewitz och Elisabeth Falkemo valdes till revisorssuppleanter. Till valberedning omvaldes Rolf Lindh, ordförande, Elisabeth Fleetwood, Annelie Hellander, Bo Nordenskjöld och Louise Ungerth. Medlemsavgifterna fastställdes för 2004 till oförändrade 150 kronor för huvudmedlem och till 75 kronor för familjemedlem, pensionär och ungdom. Avgiften för företag och organisationer fastställdes till oförändrade 1 000 kronor. Gällande långtidsplan för Cancerfondens verksamhet 2003-2005, som antagits på extra huvudmannamöte den 22 november 2002, fastställdes. Ordföranden Ingemar Eliasson avtackade avgående ledamoten Lars Bern och avgående suppleanterna Pia Friberg och Bo Persson. Förvaltningsberättelse 4

Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem under 2003. Personal Den 1 april tillträdde Ursula Tengelin som ny generalsekreterare i Cancerfonden. Under året tillträdde även Bengt Westermark som ny ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, Anna Karlsson som ny vetenskaplig sekreterare och chef för forskningsavdelningen samt Yvonne Brandberg som biträdande vetenskaplig sekreterare. Medelantalet anställda på Cancerfondens kansli uppgick till 43 (mot 40 år 2002). Det kommande året Under januari och februari 2004 har ytterligare 1,3 miljoner kronor inkommit i Rosa Bandet-kampanjen. Vid utgången av 2003 hade inkommit 24,2 miljoner kronor i denna kampanj. I februari 2004 har namnet Cancerfonden inregistrerats som varumärke. Detta är ett viktigt skydd för såväl namnet Cancerfonden som den verksamhet som bedrivs i Cancerfondens namn. Insamlingsmålet för 2004 har satts till 300 miljoner kronor. Styrelsen har också under 2003 avsatt 283 miljoner kronor till forskningsanslag 2004. Som ett resultat av Rosa Bandet har en särskild satsning inom området bröstcancer resulterat i en utlysning av en heltids- och två deltidsforskartjänster. Ekonomi Intäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick 2003 till 339 miljoner kronor. 2002 uppgick intäkterna totalt till 277 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 22 procent. Testamentsförordnandena uppgick till 158 miljoner kronor (138 mkr), en ökning med 15 procent. Detta beror på att fler och större testamentsärenden erhållits 2003 än 2002. Gåvorna uppgick till 153 miljoner kronor (115 mkr), en ökning med 33 procent. I gåvointäkterna ingår tv-kvällen den 5 januari och tv-galan i samband med Rosa Bandet-kampanjen i oktober med 35 miljoner kronor, vilket motsvarar 92 procent av ökningen i gåvointäkterna. De totala intäkterna från lotterier uppgick till 43 miljoner kronor (40 mkr). Nettointäkterna uppgick till 17 miljoner kronor (13 mkr), en ökning med 31 procent. Insamlingsintäkterna för året uppgick till 328 miljoner kronor (266 mkr), en ökning med 23 procent. Medlemsavgifter jämte övriga intäkter uppgick till 11 miljoner kronor (11 mkr). Kostnader Verksamhetskostnaderna uppgick totalt till 424 miljoner kronor (435 mkr). Huvuddelen, eller 318 miljoner kronor (329 mkr), avsåg området forskning och utveckling. Detta motsvarar 75 procent av de totala kostnaderna. Till information och prevention åtgick 43 miljoner kronor (49 mkr). Därmed åtgick till ändamålet totalt 361 miljoner kronor (378 mkr) eller 85 procent (87) av de totala kostnaderna. Insamlingskostnaderna uppgick till 47 miljoner kronor, varav 13 miljoner kronor avser kostnaderna för tv-kvällarna. Motsvarande belopp för 2002 var 37 miljoner kronor. Detta motsvarar 14 procent (14) av insamlat belopp. Administrationskostnaderna uppgick till 16 miljoner kronor (21 mkr inklusive flyttkostnader) eller 3,8 procent (4,8) av de totala kostnaderna. Resultat från finansiella investeringar Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 124 miljoner kronor (-361 mkr). År 2002 gjordes nedskrivning av de finansiella tillgångarna med 297 miljoner kronor. Återföring av nedskrivning har under 2003 skett med 247 miljoner kronor. Kvarstående nedskrivning uppgår till 50 miljoner kronor. Räntor och utdelningar för året uppgick till 50 miljoner kronor (54 mkr). Kostnaderna för förvaltningen uppgick till 5 miljoner kronor (4 mkr). Årets resultat Årets resultat uppgick till 38 miljoner kronor mot -518 miljoner kronor 2002. Årets resultat kommer att läggas till balanserat kapital. Finansnämnden Finansnämnden ansvarar under styrelsen för förvaltningen av föreningens medel. Nämnden har under året haft fem sammanträden. Cancerfondens tillgångar har inom vissa fastställda ramar diskretionärt förvaltats av fyra förvaltare. Ramarna har bland annat föreskrivit hur mycket som får placeras i utländska värdepapper. Placeringar sker inte i värdepapper utgivna av tobaksbolag. Värdepappersportföljens bokförda värde uppgick vid 2003 års utgång till 1 519 miljoner kronor (1 524 mkr). Marknadsvärdet var 1 560 miljoner kronor (1 544 mkr). De likvida medlen uppgick till 146 miljoner kronor (104 mkr). Tillgångsfördelningen var per 2003-12-31 följande: 22 procent i svenska aktier, 17 procent i utländska aktier samt 61 procent i räntebärande värdepapper och likviditet. Likviditetsförvaltningen har skötts av fondens kansli. Förvaltningsberättelse 5

Totalavkastningen på förvaltat kapital 2003 uppgick till 9,1 procent. Totalavkastningen i procent under de nio föregående åren var: 2002-15,8 2001-5,4 2000-2,1 1999 23,4 1998 15,7 1997 16,8 1996 21,2 1995 14,8 1994-1,8 Genomsnittet för de tio senaste åren uppgår till 7,6 procent. Förvaltningsberättelse 6

Resultaträkning Tkr Not 2003 2002 Verksamhetsintäkter Insamlade medel 1 327 506 265 884 Medlemsavgifter och övriga intäkter 2 11 097 11 553 Summa verksamhetsintäkter 338 603 277 437 Verksamhetskostnader 3, 4 Forskning och utveckling 5-318 047-328 883 Information och prevention 6-42 623-48 612 Insamlingskostnader -47 044-37 242 Administrationskostnader 7-16 203-20 599 Summa verksamhetskostnader -423 917-435 336 Verksamhetsresultat -85 314-157 899 Resultaträkning Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar 8 127 680-358 860 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 090 1 927 Förvaltningskostnader -5 142-4 022 Summa resultat från finansiella investeringar 123 628-360 955 ÅRETS RESULTAT 38 314-518 854 7

Balansräkning Tkr Not 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Byggnad 9 65 885 67 306 - Inventarier 10 3 157 4 840 Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder 11 635 674 686 361 - Obligationer och andra räntebärande 11 485 550 577 868 värdepapper Summa anläggningstillgångar 1 190 266 1 336 375 Balansräkning Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar 1 332 2 867 - Övriga fordringar 12 7 717 6 457 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 12 831 15 192 21 880 24 516 Kortfristiga placeringar 14 403 361 260 745 Kassa och bank 145 808 103 951 Summa omsättningstillgångar 571 049 389 212 Summa tillgångar 1 761 315 1 725 587 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 - Långsiktig forskningsreserv 586 646 794 549 - Balanserat kapital 844 093 1 155 044 - Årets resultat 38 314-518 854 Summa eget kapital 1 469 053 1 430 739 Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder 3 488 3 828 - Beviljade icke utbetalade FoU-anslag 16 279 535 283 529 - Övriga skulder 1 218 1 169 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 8 021 6 322 Summa kortfristiga skulder 292 262 294 848 Summa eget kapital och skulder 1 761 315 1 725 587 - Ställda säkerheter Inga Inga - Ansvarsförbindelser Inga Inga 8

Kassaflödesanalys Tkr 2003 2002 Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat -85 314-157 899 Avskrivningar 3 327 3 788 Justeringar för övriga poster som inte ingår i kassaflödet -24 756-19 427 Erhållen ränta 39 810 44 743 Erhållna utdelningar 13 564 13 864 Förvaltningskostnader -5 142-4 022 Kassaflöde från den löpande verksamheten före -58 511-118 953 förändringar av rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar 820 130 Ökning(+)/Minskning(-) av skulder -2 586 6 261 Kassaflöde från den löpande verksamheten -60 277-112 562 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -241-7 560 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 720 872-1 495 648 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1 961 566 1 592 439 Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar -138 319 27 465 Kassaflöde från investeringsverksamheten 102 134 116 696 Kassaflödesanalys Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel 41 857 4 134 Likvida medel vid årets början 103 951 99 817 Likvida medel vid årets slut 145 808 103 951 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m: Aktier erhållna i gåva -20 477-18 744 Fastigheter erhållna i gåva -4 297-1 309 Utrangering av inventarier 18 626-24 756-19 427 9

Fem år i sammandrag Tkr 2003 2002 2001 2000 1999 Verksamhetsintäkter Insamlade medel 327 506 265 884 302 573 289 357 250 384 Medlemsavgifter och övriga intäkter 11 097 11 553 13 598 13 704 12 554 Summa verksamhetsintäkter 338 603 277 437 316 171 303 061 262 938 Verksamhetskostnader Forskning och utveckling -318 047-328 883-318 438-296 417-288 021 Information och prevention -42 623-48 612-75 861-48 024-54 466 Insamlingskostnader -47 044-37 242-40 509-31 532-28 938 Administrationskostnader -16 203-20 599-13 905-18 504-15 763 Summa verksamhetskostnader -423 917-435 336-448 713-394 477-387 188 Verksamhetsresultat -85 314-157 899-132 542-91 416-124 250 Resultat från finansiella investeringar 123 628-360 955 63 225 297 412 379 583 Årets resultat 38 314-518 854-69 317 205 996 255 333 Eget kapital 1 469 053 1 430 739 1 949 593 2 018 910 1 832 017 Fem år i sammandrag 10

Redovisningsprinciper och noter Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och med vägledning av FRIIs mall för årsredovisning. Från och med i år klassificeras kostnader för forskningsadministrationen i likhet med branschpraxis som Ändamålskostnad, tidigare år redovisades motsvarande kostnad som Administration. Jämförelsetalen för 2002 samt femårsöversikten i övrigt har justerats till följd av denna ändring. I övrigt är tillämpade principer oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor i form av kontanter redovisas av naturliga skäl enligt kontantprincipen. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde. Insamlade medel Som insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag samt sponsring. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor och donationer samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av Cancerfonden. Dessutom inkluderar insamlade medel intäkter från försäljning av Cancerfondens Rikslotter. Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Medlemsavgifter och övriga intäkter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Cancerfonden - Riksföreningen mot cancer. Som övriga intäkter inkluderas mottagen avkastning från fonder och stiftelser. Dessutom inkluderas mindre försäljningsaktiviteter avseende främst informationsmaterial samt driftsnettot av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet. Verksamhetskostnader Gemensamma kostnader såsom exempelvis lokalkostnader, systemstöd och allmänna kontorskostnader har fördelats mellan Ändamåls-, Insamlings- och Administrationskostnader efter medelantalet anställda. Ändamålskostnader omfattar posterna Forskning och utveckling samt Information och Prevention i resultaträkningen. Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Cancerfondens syfte och stadgar. Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader, den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar därmed bland annat löner och sociala avgifter, kostnader för informationsspridning, forskningsanslag och utrustning som behövs för ändamålet. När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man, bokförs detta som en kostnad. För forskningsanslag uppkommer därmed en förpliktelse i och med att forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta därefter meddelats mottagaren. Insamlingskostnader är de kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter samt kostnader för varumärkesbyggande. Hit räknas således kostnader såsom annonser, reklam, löner och sociala avgifter samt tackbrev. Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera Cancerfonden. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan. Donerade tillgångar Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången skall avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav av aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång bedöms varaktig görs nedskrivning. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaff- Redovisningsprinciper och noter 11

ningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknats inflyta. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnad Kontorsinventarier Datorer 50 år 5 år 3 år Kassaflödesanalys upprättas enligt den indirekta metoden, dvs den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden. Redovisningsprinciper och noter 12

Noter Noter Not 1 Insamlade medel 2003 2002 Testamentsförordnanden 157 696 138 220 Gåvor 117 768 114 806 Tv-kväll 35 144 Lotterier * 16 898 12 858 Summa insamlade medel 327 506 265 884 * Lotteriförsäljning 43 188 39 535 Vinster -10 775-10 401 Marknadsföring och distribution -15 515-16 276 Netto lotterier 16 898 12 858 Not 2 Medlemsavgifter och övriga intäkter 2003 2002 Medlemsavgifter 3 259 3 491 Avkastning från fonder och stiftelser 6 675 6 352 Försäljning och övriga intäkter 1 125 1 073 Fastighetsintäkter 38 637 Summa medlemsavgifter och övriga intäkter 11 097 11 553 Not 3 Anställda och personalkostnader 2003 2002 Löner och andra ersättningar Styrelse och generalsekreterare 1 292 1 018 Övriga anställda 14 892 14 257 16 184 15 275 Sociala kostnader 14 262 9 711 (varav pensionskostnader) (7 220) (3 893) Summa 30 446 24 986 Av pensionskostnaderna avser 451 tkr (1 196 tkr) Cancerfondens styrelse och generalsekreterare. Vidare avser 4 597 tkr avtalspension för fyra anställda som avgått med pension i förtid. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd. Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag. Medelantalet anställda 2003 2002 Kvinnor 35 33 Män 8 7 Summa 43 40 Redovisning av sjukfrånvaro 1/7 31/12 2003 Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0,82 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0 % 13

Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Kvinnor 0,78 % Åldersfördelat -29 år 0 % 30-49 år 0,37 % 50- år 1,53 % Könsfördelning inom Cancerfondens ledning I styrelsen är fördelningen ledamöter 4 kvinnor och 7 män, suppleanter är i antal 9 kvinnor och 2 män. Ledningsgruppen består av 3 kvinnor och 2 män. Noter Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2003 2002 Byggnad 1 421 1 360 Inventarier 1 906 2 428 Summa 3 327 3 788 Avskrivningarna har fördelats enligt följande: Ändamålskostnader 1 797 2 046 Insamlingskostnader 499 568 Administrationskostnader 1 031 1 174 Summa 3 327 3 788 Not 5 Forskning och utveckling 2003 2002 Forskningsanslag 297 269 305 260 Nordisk Forskningspool 3 030 3 362 Vårdutvecklingsprojekt 2 483 3 726 Stipendier till vårdpersonal 1 132 1 589 Patientstödsprojekt 700 745 Övriga forskningsprojekt 1 967 996 Nämnder, kommittéer och vetenskapliga sekretariat 5 535 7 090 Forskningsadministration 5 931 6 115 Summa 318 047 328 883 Not 6 Information och prevention 2003 2002 Informationskampanjer och material 39 580 44 654 Internationellt samarbete 3 043 3 958 Summa 42 623 48 612 Not 7 Administrationskostnader 2003 2002 Ekonomi/Personal/IT 7 544 5 966 Gemensamma kostnader 4 283 10 015 Övriga verksamhetskostnader, fastighet 4 376 4 618 Summa 16 203 20 599 Not 8 Resultat från finansiella anläggningstillgångar 2003 2002 Ränteintäkter 36 904 40 175 Utdelningar 13 564 13 864 Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper -170 102-115 705 Nedskrivning av värdepapper - -297 194 Återföring av nedskrivning värdepapper 247 314 - Summa 127 680-358 860 14

Not 9 Byggnad 2003-12-31 2002-12-31 Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 71 046 68 006 Årets förvärv - 3 040 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 71 046 71 046 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -3 740-2 380 Årets avskrivningar -1 421-1 360 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -5 161-3 740 Utgående restvärde enligt plan 65 885 67 306 Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde. Noter Not 10 Inventarier 2003-12-31 2002-12-31 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 22 768 19 582 Förvärv under året 241 4 520 Utrangeringar under året -42-1 334 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 22 967 22 768 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -17 928-16 208 Årets avskrivningar -1 906-2 428 Årets utrangeringar 24 708 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -19 810-17 928 Utgående restvärde enligt plan 3 157 4 840 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar 2003-12-31 2002-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 561 423 1 755 175 Förvärv 1 741 349 1 514 392 Försäljningar -2 131 668-1 708 144 Vid årets slut 1 171 104 1 561 423 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -297 194 Årets nedskrivningar -297 194 Återföring av nedskrivning 247 314 Vid årets slut -49 880-297 194 Redovisat värde vid årets slut 1 121 224 1 264 229 Aktier och aktiefonder Svenska marknadsnoterade aktier 345 679 357 229 Övriga svenska aktier 9 552 3 001 Utländska marknadsnoterade aktier 280 443 326 131 635 674 686 361 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Svenska räntebärande papper 485 550 577 868 485 550 577 868 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 121 224 1 264 229 Marknadsvärde 1 159 380 1 284 598 För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. 15

Not 12 Övriga fordringar 2003-12-31 2002-12-31 Fordran Alecta - 17 Övriga fordringar 7 717 6 440 Summa 7 717 6 457 Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2003-12-31 2002-12-31 Upplupna ränteintäkter 11 215 9 399 Övriga poster 1 616 5 793 Summa 12 831 15 192 Noter Not 14 Kortfristiga placeringar 2003-12-31 2002-12-31 Statsskuldväxlar och likviditetsfonder 397 755 259 436 Fastigheter under försäljning 5 606 1 309 Summa 403 361 260 745 Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder 401 056 259 472 För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1. Not 15 Eget kapital Långsiktig Balanserat Årets forskningsreserv kapital resultat Totalt Ingående balans 2003-01-01 794 549 1 155 044-518 854 1 430 739 Föregående års resultat -518 854 518 854 - Omfördelning -207 903 207 903 - Årets resultat 38 314 38 314 Utgående balans 2003-12-31 586 646 844 093 38 314 1 469 053 Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år 2004 283 000 Forskningsbeviljningsram för år 2005 268 000 Rekommenderade anslag för år 2006-2008 25 000 Forskning kring bröstcancer avsatt under fyra år 10 000 Rehabilitering 646 586 646 Not 16 Beviljade icke utbetalade FoU-anslag 2003-12-31 2002-12-31 Forskningsanslag 272 018 275 546 Nordisk Forskningspool 5 194 6 029 Vårdutvecklingsprojekt 1 649 1 811 Stipendier till vårdpersonal 674 143 Summa 279 535 283 529 Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2003-12-31 2002-12-31 Personalrelaterade kostnader 3 169 2 097 Förutbetalda medlemsavgifter 1 940 1 347 Övriga poster 2 912 2 878 Summa 8 021 6 322 16

Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet. Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen skall kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete. Noter Stockholm den 24 mars 2004 Ingemar Eliasson Ordförande Ulrik Ringborg Dag Andersson Eva Cavallin Ståhl vice ordförande Nils Gustavsson Inge Hesselius Leif Håkansson Ingrid Johansson Blank Anna-Karin Jonsson Åke Natt och Dag Barbro Westerholm För Forskningsnämnden För Finansnämnden Bengt Westermark Ursula Tengelin Thomas Halvorsen Ordförande Generalsekreterare Ordförande Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2004. Birgitta Axnér Auktoriserad revisor Nils Lampa Ekonom 17

Revisionsberättelse Till huvudmannamötet i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer Org nr 802005-3370 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Cancerfonden Riksföreningen mot Cancer för år 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god revisionssed i Sverige. Styrelsens medlemmar har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 26 mars 2004 Revisionsberättelse Birgitta Axnér Auktoriserad revisor Nils Lampa Ekonom 18

Verksamhetsberättelse Forskning och utveckling Cancerfonden fortsätter att stödja forskning inom cancerområdet på bred front trots en neddragning av forskningsnämndens budget år 2003. Ansökningsprocessen för projektanslag följer tidigare utarbetade rutiner med individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté. Det finns åtta prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler. De består av mellan sju och nio aktiva forskare från hela landet med hög kompetens. Ledamöterna utses för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Kommittéerna lämnar förslag om fördelning till forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar bland föreslagna projekt så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med den av styrelsen fastlagda budgeten. Beslut om fördelning av medel för cancerforskning fattas därefter av Cancerfondens forskningsnämnd. Forskningsnämndens målsättning är att stödja de projekt som har högst kvalitet inom cancerområdet, oavsett inriktning. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård av cancerpatienter och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. Ansökningar om anslag för vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal har bedömts i Vårdutvecklings- respektive Stipendiekommittén. Ansökningar och beviljade medel 2003 Under 2003 har ca 1 300 ansökningar inkommit om anslag för framför allt forskningsprojekt, men också stipendier, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och vårdutvecklingsprojekt. Cancerfondens styrelse hade, inom ramen för den totala FoU-verksamheten, avsatt 299 miljoner kronor för forskningsnämndens verksamhet under 2003. Nämndens budget minskade med drygt 25 miljoner kronor jämfört med 2002 års utdelning. Huvuddelen av medlen som beviljades 2003 (84 procent) har använts till projektstöd inom olika forskningsområden. Av återstoden har ca 10 procent gått till tidsbegränsade tjänster för forskare och resterande medel till planeringsgrupper, internationellt utbyte med mera. De tidigare beviljade translationella projekten fortlöper, men neddragningen i budgeten medförde att denna särskilda kategori avskaffades i ansökningsomgången 2003. Vidare medförde budgetneddragningen att möjligheten att söka nytt stöd för postdoktoral utbildning avskaffades. Redan beviljade postdoktorstipendier kunde dock beviljas för ett andra år enligt tidigare gällande regler. Dessutom kan inte längre medel sökas för gästforskarstipendium, gästföreläsaranslag eller för resor överstigande tre månader. Denna neddragning av antalet kategorier gäller tills vidare. Kategorier planeras att återinföras så snart budgeten tillåter. Det är, precis som tidigare, tillåtet att bekosta de ovan nämnda kategorierna via de projektanslag som Cancerfonden delar ut. Medel fördelades 2003, liksom tidigare år, till projekt rörande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning samt till vårdforskning och prevention. Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden har haft två sammanträden under 2003, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de åtta prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Professor Bengt Westermark, Uppsala, tillträdde 1 april som forskningsnämndens ordförande efter professor Kenneth Nilsson. 1 januari tillträdde docent Anna Karlsson, Stockholm, som ny vetenskaplig sekreterare efter professor Hans-Gustaf Ljunggren. Docent Yvonne Brandberg, Stockholm, tillträdde en nyinrättad funktion som biträdande vetenskaplig sekreterare för vårdfrågor. Forskningsnämndens ordförande och vetenskapliga sekretariat hade i mars ett uppföljningsmöte med ansvariga mottagare av Cancerfondens två anslag till klinisk behandlingsforskning. Anslagen, 5 miljoner kronor vardera, betraktas som startbidrag för uppbyggnad av två centra för klinisk behandlingsforskning. De har tilldelats västra och södra sjukvårdsregionerna (Göteborg, Lund), med professor Arne Wallgren som huvud- Verksamhetsberättelse 19

man, och östra och norra sjukvårdsregionerna (Stockholm, Uppsala, Linköping, Umeå), med professor Ulrik Ringborg som huvudman. Grunden för Cancerfondens satsning ligger i sjukvårdsområdenas syn på evidensbaserad medicin och vikten av kliniska behandlingsstudier. Priset för Årets Canceravhandling delades ut till två personer: Ingrid Hedenfalk, Lund, för hennes avhandling Gene Expression Profiling of Hereditary Breast Cancer och Karin Johansson, Lund, för hennes avhandling Lymphoedema and Breast Cancer. Physiotherapeutic Approach. Båda pristagarna mottog priset, 10 000 kronor vardera, vid en ceremoni på Cancerfonden i april. För att uppnå en budget i balans år 2005 aviserade Cancerfondens styrelse att forskningsnämndens budget skulle minskas fram till år 2005 med totalt 124 miljoner kronor och uppdrog åt nämnden att utreda konsekvenserna av besparingen inför styrelsens beslut. Forskningsnämndens förslag accepterades till största delen av styrelsen och innebär att budgeten minskas med 96 miljoner kronor fram till 2005. Som en konsekvens av besparingskravet beslutade forskningsnämnden att inte utlysa vissa kategorier: postdoktorstipendium, postdoktortjänst, gästforskarstipendium, gästföreläsaranslag samt resor överstigande tre månader. Även Ny ung (en satsning på unga lovande forskare) och pristävlingen Årets Canceravhandling slopades. Prioriteringskommittéerna uppmanades skärpa kvalitetskraven och prioriteringen ytterligare vid bedömning av årets projektansökningar. Forskningsnämnden beslutade också att en vakant sexårig biostatistiktjänst inte ska återbesättas. Cancerfondens insamlingskampanj i oktober inriktades på bröstcancerforskning och gick under den internationellt vedertagna benämningen Rosa Bandet. Cancerfondens styrelse har beslutat att de insamlade medlen ska redovisas av forskningsnämnden efter fyra år. Styrelsen biträdde nämndens förslag att de insamlade medlen, förutom projektstöd, även skulle utlysas i form av cancerforskartjänster inom bröstcancerområdet. Det rör sig om en heltidstjänst och två halvtidstjänster. De senare ska förenas med klinisk verksamhet. Till tjänsterna knyts även driftsanslag. Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året verkat för beredning av ärenden rörande ansökningar om Högre cancerforskartjänst och Högre cancerforskartjänst på halvtid för kliniskt verksamma forskare (50 procent), ansökningar om cancerforskartjänst, forskarmånader för kliniker och anslag för planeringsgrupp, ansökningar om gästforskarstipendium samt ansökningar om postdoktorstipendium. Tjänsteutredning II, som gjort en översyn av Cancerfondens alla tjänste- och stipendiekonstruktioner, överlämnades till forskningsnämnden vid dess novembersammanträde. Preventionsutredningen, som är i slutfasen av sitt arbete, överlämnas till forskningsnämnden under våren 2004. Forskningsnämnden har varit representerad i Cancerföreningen i Stockholm, i Samarbetsnämnden för de statliga forskningsråden samt i Kommittén för molekylärbiologi (KOMBI). Samarbetsnämndens roll förändrades under året till att, på försök under några år, främst vara ett organ för utbyte av information. Forskningsnämndens ordförande har deltagit i arbetet med fördelning av forskningsanslag inom Nordisk Cancerunions vetenskapliga kommitté. Forskning inom vårdområdet samt vårdutveckling Som en följd av vårdutredningen tillsattes i januari 2003 ett kombinationsförordnande, dels som biträdande vetenskaplig sekreterare för vårdområdet, dels 20 procent för utveckling av Cancerfondens patientorienterade verksamhet. Det bedömdes som väsentligt att den person som innehar den nya funktionen är förankrad både i vårdforskning och i den kliniska verksamheten inom vårdområdet för att båda delarna skulle vara representerade. Den tidigare tjänsten på 100 procent för vårdutveckling avvecklades samtidigt som den nya funktionen tillträddes. I linje med vårdutredningens rekommendationer antogs ett förslag till Cancerfondens styrelse att från och med 2004 integrera bedömning av vårdutvecklingsprojekt i forskningsnämnden. Vårdutvecklingsprojekten kommer att bedömas av prioriteringskommitté G, som förstärks med kompetens inom vårdutvecklingsområdet. Finansieringen av Cancerfondens stipendier för vårdpersonal föreslås också ligga under forsknings-nämnden. Kvaliteten på ansökningar för anslag till vårdutvecklingsprojekt har varit låg. Endast två av tolv ansökningar tillstyrktes 2003. Arbetet med en handlingsplan för att stimulera vårdpersonal i hela landet att engagera sig i och bedriva vårdutvecklingsprojekt med hög kvalitet startade under året. Att föra ut forskningsresultat och resultat från vårdutvecklingsprojekten till en vidare krets är ett mål. Ett seminarium där nya och avslutade vårdutvecklingsprojekt presenterades hölls som ett internat i mars. I samband med internatet gavs en kurs för dem som fått nya vårdutvecklingsanslag. I augusti deltog Cancerfonden med en monter och föredrag under Kirurgveckan i Karlstad. Syftet var att sprida kunskaper om möjligheten att söka anslag och stipendier från Cancerfonden samt att ge exempel på bland annat vårdforskning. Kirurger med anslag från Cancerfonden deltog i vår monter. Verksamhetsberättelse 20

Stipendier Cancerfondens stipendier har i första hand vänt sig till personal med medellång yrkesutbildning. Men numera kan även läkare söka stipendium till kongresser med psykosocial inriktning, till kurser om kommunikation/bemötande och till hospitering. Under 2003 beslutade Cancerfondens stipendiekommitté att permanenta försöket med två ansökningsförfaranden - fortlöpande stipendier som går att söka när som helst under året och fasta stipendier som söks vid tre fastställda tidpunkter. Detta är ett led i att öka tillgängligheten för de sökande. 2003 bedömdes 122 fasta ansökningar, varav 56 eller knappt hälften beviljades. Av de fortlöpande bedömdes 194, varav 111 eller drygt hälften beviljades. Stipendierapporterna visar att många har stort utbyte av möjligheterna att resa och utbilda sig. I många fall vidarebefordrar de också sina erfarenheter vid hemkomsten. Nordiska Cancerunionen - patientstöd Ett samarbete mellan de nordiska ländernas chefer för patientstödsverksamhet bedrivs inom Nordiska Cancerunionen (NCU). Under året har två möten hållits, varav Cancerfonden varit representerad vid ett. NCUs patientstödsverksamhet driver flera projekt. Ett av dessa gäller rehabilitering. Gruppen har under året arbetat med ett dokument som kommer att presenteras vid en workshop på den psykosociala världskongressen i Köpenhamn hösten 2004. Två representanter från Cancerfonden har deltagit i gruppen. Ett annat projekt där Cancerfonden har en representant gäller anordnande av konferensen Sex och cancer i Oslo hösten 2004. Patientorganisationer Cancerfonden har under 2003 beviljat ekonomiskt stöd till patientorganisationer som sökt för definierade projekt. Sammanlagt inkom fyra ansökningar. Projektanslag beviljades enligt följande: Blodcancerförbundet 140 000 kronor, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO, 250 000 kronor, Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation, Gynsam, 150 000 kronor och Riksorganisationen för Prostatacancer, ROP, 160 000 kronor. I anslagsbreven till patientorganisationerna betonades att Cancerfonden förutom ekonomiska medel också kan bidra med kompetens. Det påpekades också att mer specificerade projektansökningar önskas. Information, prevention och insamling Cancerfonden har till uppgift att bekämpa cancersjukdomar genom att stödja och samordna cancerforskningen och att främja nya metoder för behandling och omvårdnad. En annan viktig uppgift är att bedriva upplysning om cancerforskningens mål och medel och om hur cancersjukdomar kan förebyggas. Cancerfondens framträdande roll som forskningsfinansiär innebär också att insamling är en väsentlig del av verksamheten. Insamlingen tar sig flera olika uttryck allt från stora tv-galor till testamenten och minnesgåvor från enskilda. Under senare år har Cancerfonden i ökad utsträckning strävat efter en integrerad kommunikationsstrategi, där flera olika kanaler används och samverkar mot ett gemensamt mål. Insatserna kan handla om att producera egna trycksaker, att annonsera eller skicka ut direktreklam, att driva webbkampanjer, att anordna tv-galor eller andra former av aktiviteter och samarbeten. Oavsett vilken form som används ska alla aktiviteter ha det gemensamma och övergripande syftet att informera om cancer och samla in pengar till cancerforskningen. En annan bärande tanke är att använda alla kommunikationskanaler parallellt i varje enskild kampanj och att ta så mycket hjälp som möjligt av samarbetspartners. Under 2003 utvecklades denna strategi ytterligare och den blev framgångsrik. Ett kvitto på det är att 2003 blev det bästa insamlingsåret i Cancerfondens historia med 328 miljoner insamlade kronor. Merparten kom in i form av testamentsförordnanden och andra former av gåvor. Det mest uppmärksammade inslaget under året var Rosa Bandet-kampanjen i oktober, då svenska folket skänkte 35 miljoner kronor. Kampanjen kulminerade med tv-galan Bara Bröst i TV4 den 8 oktober. 2003 inleddes med en annan stor satsning i TV4 på temat Forskningens framsteg. Också den gav ett mycket gott insamlingsresultat, cirka 15 miljoner kronor. Ett spektakulärt inslag under året var annonskampanjen på temat När staten lägger sig reser sig folket. Där ligger statsminister Göran Persson raklång likt en utslagen Gulliver. Småfolket reser sig och börjar klättra på honom för att få honom att förstå att staten borde ta ansvar för att finansiera cancerforskningen. Budskapet är att forskarna beräknar att om 20 år kommer varannan person i Sverige att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. I kampanjen avslöjades också att flertalet av ledamöterna i Sveriges riksdag tror att staten Verksamhetsberättelse 21

finansierar huvuddelen av svensk cancerforskning. Sanningen är att Cancerfondens bidragsgivare står för 75 procent. Staten betalar endast 1 procent av cancerforskningen. Att arbeta med sponsorer är en viktig del av Cancerfondens strategi. Liksom 2002 var ICA och Skandia huvudsponsorer. I samband med specifika projekt har en rad andra sponsorer medverkat. Under exempelvis Rosa Bandet-kampanjen ställde en lång rad företag upp med olika former av rabatter och förmånserbjudanden som kom Cancerfonden till del. En tredje möjlighet för näringslivet att sponsra Cancerfonden är att bli partner- eller fadderföretag. Den årliga mätningen av Cancerfondens varumärke visade att allmänhetens kännedom om och attityd till Cancerfonden fortsätter att förbättras. Cancerfonden ligger före alla motsvarande organisationer i fråga om allmänhetens vilja att stödja organisationen ekonomiskt. Redaktionella insatser Cancerfondens medlemstidning Rädda Livet kom under året ut med fyra nummer. I varje utgåva togs ett speciellt tema upp. Årets teman var Forskningens framsteg, Tarmcancer, Bröstcancer och Andlighet. Det populärvetenskapliga magasinet Forskning NU utkom 2003 som en del av den tryckta årsredovisningen. Forskning NU är en slags uppslagsbok över aktuell cancerforskning. Där återfanns även intervjuer med forskningsnämndens avgående ordförande Kenneth Nilsson och den tillträdande ordföranden Bengt Westermark. En översyn av Cancerfondens patientbroschyrer har lett till att antalet tryckta broschyrer av ekonomiska skäl har minskat något i antal. Samtliga finns dock tillgängliga gratis som elektroniska broschyrer på Cancerfondens hemsida (se nedan). Webbplatser Internet erbjuder nya möjligheter både för informations- och insamlingsverksamheten. Användningsområdena blir allt fler. Insamlingen via nätet har ökat kraftigt. Det har också blivit vanligare att mejla in frågor till Cancerfondens informationsoch stödlinje i stället för att ringa. Allt oftare öppnas nya sajter för specifika ändamål. Totalt hade Cancerfondens hemsida www.cancerfonden.se och fondens övriga webbplatser drygt en miljon besök 2003. Under året lanserades en sajt på temat Forskning för livet och en tillfällig insamlingssajt under Rosa Bandetkampanjen. Den sistnämnda blev en stor succé och innebar ett genombrott för insamling via Internet. En nyårskampanj på Sluta Röka-sajten lockade 50 000 nya besökare. Totalt har sajten haft mer än 300 000 besök sedan starten. 16 000 personer har deltagit i det sex månader långa interaktiva rökavvänjningsprogrammet Pepp. Andra populära sajter som utvecklades ytterligare under året var www.manochcancer.nu och www.solasakta.nu. Kampanjer Upplysningskampanjer är ett viktigt inslag i Cancerfondens opinionsbildning. De bedrivs genom flera olika kanaler och med hjälp av samarbetspartners för att få största möjliga effekt. Som ett led i Cancerfondens integrerade kommunikationsstrategi innehåller kampanjerna alltid delmomenten insamling, redaktionell produkt och Internet. Målet är att nå maximal effekt. Det räcker inte längre att skicka ut inbetalningskort via posten. Det nya informationssamhällets alla möjligheter ska tillvaratas. Flera av 2003 års kampanjer är redan nämnda, inte minst den storslagna Rosa Bandet-kampanjen, Perssonkampanjen och den fortsatt framgångsrika Sluta röka-kampanjen. Tobaken är ett område där Cancerfonden länge har bedrivit kampanjer, vilket sannolikt bidragit till att tobaksrökningen har minskat. Även under 2004 kommer tobaken att stå i fokus för verksamheten. Satsningen Rökfria Barn, ett samarbetsprojekt mellan Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Statens folkhälsoinstitut, fortsatte med kurser i samtalsmetodik. De hölls dock för sista gången 2003. Satsningen anses ha kommit nära sitt mål genom att kurserna successivt kommer att ingå i den allmänna grundutbildningen för vårdpersonal. Nyhetsbrevet Rökfria Barn med en upplaga på 6 000 exemplar kom ut med tre nummer. Sola sakta-kampanjen vidareutvecklade strategin att främst vända sig till målgruppen små barn och småbarnsföräldrar. Nya forskningsrön visar att solvanor grundläggs mycket tidigt. För att motverka risken för hudcancer bör man därför sola sakta redan från småbarnsåren. Årets kampanj genomfördes till stor del på nätet, men också i samarbete med Arla som lät trycka Cancerfondens budskap på 14 miljoner mjölkförpackningar. I kampanjen gavs bland annat tips på skugglekar. I den årliga golftävlingen ETT SLAG för Cancerfonden deltog 103 klubbar. Finalspelet ägde rum i Båstad. Totalt inbringade tävlingen nästan 2 miljoner kronor till Cancerfonden. Journalistpriset Cancerfondens journalistpris för bästa reportage om cancer i pressen tilldelades fotografen Anna von Brömssen, reportern Eva Brandt och redigeraren Mikael Hjerpe på Göteborgs-Posten för reportaget Historien om ett bröst. Verksamhetsberättelse 22

I radioklassen belönades Ylva Mårtens för reportaget Vår mamma är död som sändes i Barnkanalen i P1. I tv-klassen gick priset till filmproducenten Nahid Persson för dokumentären I livets slutskede, ett reportage från ett hospice i Uppsala. Informations- och stödlinjen Cancerfondens informations- och stödlinje har funnits sedan 1994. Dit kan cancerpatienter och anhöriga kostnadsfritt vända sig för att få svar på frågor om cancer och få känslomässigt stöd. Informations- och stödlinjen är bemannad med medicinskt legitimerad personal som har lång erfarenhet av cancersjukvård och utbildning i telefonkommunikation. Telefonlinjen med nummer 020-222 111 är öppen på vardagar mellan 9.00 och 17.00. Under 2003 var linjen dessutom bemannad till 20.00 på måndagar. Totalt inkom 6 350 samtal, vilket var avsevärt fler än föregående år. Samtalen pågår i genomsnitt cirka tio minuter. Det går också att mejla in sina frågor på adressen infostodlinjen@cancerfonden.se. Det kom 2 142 mejl under 2003. I genomsnitt tar det mindre än ett dygn att få svar. Två tredjedelar av dem som vänder sig till informations- och stödlinjen är kvinnor. Andelen män ökade något under 2003. En utvärdering visade att patienter och anhöriga är mycket nöjda med verksamheten. Insamling Cancerfondens insamlingsverksamhet är av avgörande betydelse för svensk cancerforskning. De riktade insamlingsinsatser som görs i samband med olika kampanjer får stor uppmärksamhet, men merparten av pengarna skänks ändå i det tysta av enskilda givare. Det totala insamlingsresultatet för 2003 var 328 miljoner kronor, vilket är det högsta beloppet i Cancerfondens historia. Cancerfonden behåller därmed med god marginal positionen som Sveriges största insamlingsorganisation. 2003 innebar också ett genombrott för insamling via Internet. Den största enskilda inkomstkällan är testamentsförordnanden. Även här blev 2003 ett rekordår med nästan 158 miljoner kronor i intäkter. Andra stora inkomstkällor är minnesgåvorna och faddersystemet. Testamenten En betydande del av Cancerfondens intäkter kommer alltså från testamenten. De senaste åren har testamentsintäkterna ökat år från år. 2003 överträffades tidigare års resultat med nästan 20 miljoner, vilket gav testamentsintäkter på rekordartade 157,7 miljoner kronor. Ett 20-tal av årets ärenden innehöll tillgångar på mer än en miljon. De två största enskilda arven gav 5,6 respektive 4,5 miljoner kronor. Tillgångarna i årets ärenden omfattade även ett 20-tal fastigheter samt värdepapper i storleksordningen 30 miljoner kronor. Antalet inkomna ärenden visade en vikande tendens. Det väntas dock öka igen. Årets annonseringar visar på ett mycket stort intresse för att testamentera till förmån för Cancerfonden. Boutredningsseminarier har under året hållits i Linköping och Karlstad. Vid dessa årliga evenemang ges information om cancerforskningen och svar på juridiska frågor om arv och testamenten. God kontakt med advokater och företrädare för banker och begravningsbyråer är värdefullt för Cancerfonden med tanke på de betydande testamentsintäkterna. Andra gåvor Minnesgåvor i samband med en persons bortgång är den näst testamenten mest givande inkomstkällan. Under året inkom 33,2 miljoner kronor mot 34 miljoner 2002. 2,9 miljoner kom in via Internet mot 1,2 miljoner 2002. Det betyder mer än en fördubbling av minnesgåvor via nätet. Faddersystemet gav intäkter på cirka 32,5 miljoner kronor. Merparten, 29 miljoner, kom från Cancerfondens cirka 40 000 forskningsfaddrar. Att vara forskningsfadder innebär att skänka pengar kontinuerligt varje månad, vanligen via autogiro. Resterande 3,5 miljoner skänktes av de 5 100 företag som är Cancerfondens företagsfaddrar. Som företagsfadder bidrar man till insamlingen genom att köpa stödpaket från Cancerfonden. Övriga inkomster Cancerfondens Rikslotteri inbringade 17 miljoner kronor till cancerforskningen. Cancerfondens medlemstal uppgår till 30 624. Intäkten från medlemsavgifterna var 3,3 miljoner kronor. Aktiefonder Att köpa andelar i aktiefonderna Skandia Cancerfonden eller SEB Cancerfonden är också ett sätt att skänka pengar. De båda fonderna genererade 4,3 miljoner kronor till Cancerfonden 2003. Verksamhetsberättelse 23