DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV I FINLAND. Pirjo Kortesniemi / Olli Ruoho ETT rf ETU- samordnare

Relevanta dokument
Expertveterinär Olli Ruoho ETT rf

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Seinäjoki Erja Tuunainen Veterinary advisor

Friska grisar ger välmående gårdar

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Tvärvillkor. Livsmedelssäkerhet. Förbjudna ämnen Rester av veterinärmedicinska läkemedel Bokföring över medicinsk behandling

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Medicinering av djur i ekoproduktion

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Anett Seeman

Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

GOD PRAXIS FÖR MÄRKNING AV FODERLAGER PÅ HUSDJURSGÅRDAR

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

STÖDINFO Nylands NTM-central, Paula Gustafsson

Nötköttsgården och dikogårdens beskrivning av egenkontrollen

AKTUELL LANTBRUKSPOLITISK ÖVERSIKT. SLF:s rådgivardag Mats Nylund, SLC

Motivas upphandlingsrådgivning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Eviras anvisning om övervakning av tvärvillkor gällande övervakning av djursjukdomar år 2015

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Limousin á la carte Produktionssätt

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019

Ungdjursuppfödningsstall 0-20v

RP 48/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 33 och 34 i jaktlagen

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

HUSDJUR Övervakningens synvinkel och fallgropar. NTM-centralen i Nyland

Kontrollhandbok Provtagning

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Sveriges bönder om djur och etik.

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Epizootihandboken Del I 11 Lantbruksnäringen_130904

Nationellt program för tillsynen över djurens hälsa och välfärd samt över veterinärtjänster som kommunerna anordnar

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi växel

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Instruktion om förande av djur till lantbruksutställningar och andra motsvarande evenemang

Förordning (1971:810) med allmän veterinärinstruktion [Fakta & Historik]

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/ )

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Produktion och lagring av mjölk på gården

Svensk författningssamling

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Märkning och registrering av djur 2015

Anvisning om egenkontroll till aktörer inom sektorn för gödselfabrikat

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Aktuellt om några smittor med koppling till djur. Lena Malm Länsveterinär Victoriadagen 8 maj 2018

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 26/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om krav som ställs på tjursperma för att bekämpa djursjukdomar

#AntibiotikaSkolan. Antibiotika och djuruppfödning

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

TA KONTROLL ÖVER KONTROLLEN Din guide till djurskyddsgranskningar

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Agria Gris. Flexibla försäkringslösningar för dig som är lantbrukare

Eviras anvisning 10003/08/sv. Övervakning av tvärvillkor som gäller produktion av animaliska livsmedel 2015

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Sjukdomsskyddet enligt en enkätstudie

Reviderat:

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Tvärvillkorskontroll av foder i primärproduktionen

Utlätandena skickas senast i första hand per e-post tili adressen

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR STÖD FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2008

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan

Riskhantering av EHEC hos djur

PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel

Rötning av animaliska biprodukter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

INNEHÅLL BILAGA 1. KÖTTBESIKTNING

ViLA Mjölk Villkorad läkemedelsanvändning till mjölkbesättningar

Välkommen till Agria Djurförsäkring

RAPPORT Datum för utfärdandet

Room Service för en ko

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Studera till veterinär

FLEXIBILITET INOM LIVSMEDELSLAGSTIFNINGEN

EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR OCH ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE I FRÅGA OM NÖTKREATUR

Transkript:

DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV LSOVÅRDEN I FINLAND Pirjo Kortesniemi / Olli Ruoho ETT rf ETU- samordnare

DEN NATIONELLA DJURHÄLSOV LSOVÅRDEN I FINLAND Fastställd utifrån n nationella utgångspunkter som ett samarbete mellan livsmedelsindustrin, producenterna och myndigheten Vision: Djurhälsov lsovård som genomförts genom nationellt samarbete ökar livsmedelssäkerheten och livsmedelsekonomins lönsamhet. l Friska och välmv lmående djur är r en internationell konkurrensfördel rdel för r Finlands livsmedelshushållning llning.

Hälsovårdens målsättning är att bevara och gynna boskapens hälsa och välmående i syfte att förbättra det ekonomiska resultatet.

Djurhälsovårdens verksamhetsnivåer INDIVID BOSKAP SAMFUND -Mejeri, slakteri, län, kommun etc. FINLAND Lagstadgad nivå Nationell nivå EU 4

Med gemensamma krafter -ETT -MTK, SLC Evira -JSM - EELA EVIRA Undervisning, forskning, rådgivning -SEL,HU -ProAgria -SiLi osv

ETU- SAMORDNING ETU- STYRGRUPPEN (MTK, SLC, SELL, HU, JSMVLA, Evira, ETT, ProAgria) mejerier slakterier äggpackerier H. Nauholz Naseva P. Halkosaari L. Ehlers Sakkunniggrupper (svin, nötkött, mjölkboskap, ägg, köttfjäderfä) P. Kortesniemi O. Ruoho Sikava M. Kananen, T. Hagner också Pro Agria, SiLi medverkar Evira V. Rainio

Arbetsgruppernas verksamhet 2005-2007 2007 Uppföljning av de nationella målen m per produktionssektor: Föreslå åtgärder som kan minska behovet att använda nda läkemedell Plan för f r centraliserad användning ndning av uppgifterna från n HV-arbetet; delta i utvecklandet av systemen för f r uppföljning av hälsovh lsovården Strategier för f r sjukdomsbekämpning mpning enligt produktionssektor Planering av innehållet i producenternas och veterinärernas rernas HV- utbildning Målen för f r välbefinnande v enligt produktionssektor Bistå JSM:s och andra arbetsgrupper som sakkunniga (Åtg( tgärden för r djurens välbefinnande, v överlåtelse av läkemedel l etc.)

Hälsovården som ett led i kvalitetsstrategin Sikava / Naseva Specialnivå Samfundets eller Gårdens särskilda krav Avel Foder Ingen medicinering Förhållanden Välbefinnande etc. Nationell nivå HV-avtal ELL:s besök Inledande kartläggning Produktionskontroll Hälsovårdsplan Sjukdomsfrihet ETT:s anvisningart Lagstadgad nivå Endast myndighetstillsyn Djurskyddslagen Lagen om djursjukdomar Biproduktförordningen Lag om användning av läkemed

Gemensam kontaktyta till myndighetsåtgärderna Följer med läget på gårdsnivå: sjukdomar, medicinering, djurskydd, hygien Svarar mot EU:s nya utmaningar: kedjeinfo, stöd för djurens välbefinnande Säkrar / främjar att den lagstadgade nivån uppfylls Hjälper att styra resurserna i samband med övervakningen Genomför den nationella kvalitetsstrategin Gynnar: JSMVLA, länsveterinärerna, kommunalveterinärerna, besiktningsveterinärerna, Livsmedelssäkerhetsverket

Hög Konsumenternas krav -kvalitet -säkerhet -spårbarhet EUlagstiftning Låg Förändringar i husdjursproducentens roll inom livsmedelsproduktionen Källa: Thomas Blaha 1999 Akut individvård Extensiv produktion specialisering Flera olika djurslag Herd health -saneringar Ett led i produktionskedjan Ny teknologi, Effektivare produktion 1900 1950 1990 2000 Dokumenterad, systematisk hälsovård kvalitetsarbete, säkerhet

Samarbetet mellan producenten och veterinären ren lägger grunden för f r en fungerande hälsovh lsovård -dessutom behövs en kanalisering av de olika områdena/ rådgivningen så att gårdens produktivitet ökar; utfodring, förhållanden, byggnadsplanering etc. -> samarbete mellan rådgivningen

Nationell hälsovård Frivilligt för f r gården g och veterinären ren att delta Med utgångspunkt i gårdeng Hälsovårdsavtal: - Gården ansluter sig till Sikava eller Naseva - antalet HV-bes besök k av veterinären ren - svingårdar 4 x år - nötgårdar 1 x år - rätt att använda nda gårdsspecifika g uppgifter

Produktionsmålen utgår r från n gårdeng + daglig tillväxt, medelavkastning, kalvnings- /grisningsgång, ng, utmönstringar, fruktbarhet, dödlighet dlighet osv. Verksamhetsmål också nationellt + säkersts kerställande av lagstadgad nivå + sjukdomsskydd och hygienfrågor gor + dokumentation av lägetl Bättre resultat, mera pengar

Genomförandet i praktiken Inledande kartläggning: HV-bes besök Noggrann utredning av gårdens g arbeten och djurens hälsotillsth lsotillstånd samt överenskommelse om åtgärderna HV-plan I fortsättningen ttningen En granskning av läget l efter behov På nötgårdar HV-bes besök k och uppdatering av planen minst 1 x år. På svingårdar HV-bes besök k 4 x år, uppdatering av planen 1 x år.

Hälsovårdens betydelse? Förbättrar produktionens lönsamhetl Förebygger sjukdomar, följer f med hälsotillsth lsotillståndet, hanterar avvikande situationer Uppföljning av läkemedelsanvl kemedelsanvändningen/behärskad användning ndning av läkemedell Dokumentation/Insamling /utnyttjande av information Kvalitet och konsumentsäkerhet kerhet Medverkar till att lagstiftningen uppfylls De nationella målen m med avseende påp gården/industrin säkerställs, förebyggsf

HV-avtal HV-bes besök: när n r och vad? åtgärder i anslutning till medicinering uppfyllande av djurskydds- m.fl. lagstadgade krav djurens välbefinnandev hantering av sjukdomsrisker gårdens hälsostatush hygien HV-plan: =utvecklingsåtg tgärder (produktions- och/eller verksamhetsåtg tgärder) Information via HV

insamling och utnyttjande av HV-info på gårdsnivå, också hälsostatus!! Hälsoklassificeringsregister för svingårdar 2004 Naseva; Systemet för uppföljning av nötboskapens hälsovård 2006 - On-line; Webbaserade databaser

Hälsovården på svingårdar År r 2007 - över 95% av gårdarna g i registret: HV-avtal - över 90 % påp nationell nivå : 3-6 hälsovårdsbesök/ k/år= ca 1000/ mån. m n. ca 11 000 besök/ k/år besöksdokument över vart och ett - i villkoren påp nationell nivå ingår r en HV-plan som uppdateras årligen - kan uppdateras i samband med HV-bes besöken - en separat skriftlig plan vid problemsituationer

Förutsättningar på nationell nivå Gård med smågrisproduktion 1. Hälsovårdsavtal 2. Hälsovårdsplan 3. Regelbundna besök av veterinär 4. Produktionsuppföljning 5. Myndighetsanvisningar 6. Djurskyddslagen 7. ETT:s anvisningar 8. Fri från smittsamma sjukdomar 9. Prov av råmjölk med avseende på grishosta 10. Träckprov med avseende på salmonella 11. Vaccinationer mot svinros 12. Medicinering mot endoparasiter 13. Hälsoklassificerade grisar Slaksvingård

Hälsovården på nötgårdar Gårdar ansluter sig hela tiden till systemet för f uppföljning av nötboskapens n hälsovh lsovård Naseva: - I Naseva deltog 21.11.2007 : - 1433 mjölkproduktionsg lkproduktionsgårdarrdar - 322 diko-köttn ttnötgårdar - I villkoren påp nationell nivå ingår r en hälsovårdsplan som uppdateras årligen - Vid behov uppgörs en separat plan över de centrala problemområdena (juverhälsa etc.)

Nationell nivå på nötgården 1. Gården har ett ETU-hälsov lsovårdsavtal med en veterinär och gården g är r införd i Naseva 2. Veterinären ren utför r minst ett ETU-hälsov lsovårdsbesök på gården årligen. 3. Gården G har en skriftlig ETU-hälsov lsovårdskartläggning och -plan som har utarbetats av en veterinär r påp basis av ett hälsovh lsovårdsbesök k och som uppdateras varje år. 4. PåP gården bedrivs systematisk produktions- och hälsouppföljning ljning samt uppföljning av mjölkens kvalitet

Nationell nivå på nötgården II 5. PåP gården följs f lagstadgade krav påp medicinering och vård av djur. Efter att karenstiden efter antibiotikabehandling har löpt l ut testas mjölken med ett av Evira godkänt test sås att den inte innehåller några n resthalter och resultatet skrivs upp. Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovh lsovårdsbesöket samt går r igenom andra rutiner i anslutning till medicineringar. 6. PåP gården iakttas djurskyddsbestämmelserna. Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovårdsbesöket och ger vid behov råd r d om djurens välbefinnande. 7. Gården G följer f ETT rf:s anvisningar när n r det gäller g sjukdomsskydd påp gårdsnivå,, import av djur, sperma och embryon samt köp k p av foder.

Djurhälsov lsovårdens nationella nivå på nötgården III 8. Gården har inga djur som utsöndrar BVD-virus virus. 9. Gården G låter l undersöka de avelsdjur den köper k med avseende påp salmonella enligt ETT:s anvisningar. Inga salmonellasmittor har konstaterats påp gården. En kalvuppfödningsanl dningsanläggning ggning som säljer s sina inköpta kalvar för f r fortsatt uppfödning tar årligen salmonellaprover av besättningen enligt ETT:s anvisningar och skickar analysresultatet till Naseva 10. Ringorm kan inte konstateras påp en gård g som säljer s ekodjur. 11. Genom att ordna med utfodrings- och foderhygien, strö och gödselhantering samt de utrymmen där d r djuren vistas förhindrar f man fekala sjukdomsalstrares spridning bland boskapen och håller h djuren sås rena som möjligt. m Veterinären ren dokumenterar situationen vid hälsovh lsovårdsbesöket.

Gården Bättre riskhantering Hjälp när n r produktionen planeras Dokumenterade verksamhetssätt tt och regelbunden uppföljning Djurhandel mellan gårdarnag Försäkringar etc. Uppfyllande av de nationella målen Gårdens mål: m (verksamhets-,, produktions-)

Veterinärens rens roll Central aktör r när n r det gäller g att konkret fåf HV-arbetet att avancera påp gårdsnivå Konsulterar och utvärderar sina klientgårdar: uppföljning och utveckling Aktiv roll när n r det gäller g att producera och skriva HV-dokument (alla grupper har nytta av uppgifterna) HV-arbetet förutsf rutsätter tter engagemang, regelbunden uppföljning, påbyggnadsutbildning

Ur slakteriernas synvinkel Enhetlig hälsoklassificering h inom svinsektorn: verksamheten blivit effektivare Slippa sjukdomar som orsakar kostnader för f r alla Inte sås många avvikande situationer Aktuell och kostnadseffektiv uppföljning Förbättrad dokumentation över råvaranr Nya hjälpmedel som underlättar byråkratin för f r hela kedjan (rätt med en gång) g Bättre kvalitet påp köttet och verksamheten Inom svinsektorn uppföljning via Sikava,, inom nötsektorn via Naseva

Ur mejeriets synvinkel Uppföljning av kvalitetsavtalsgårdarna Sjukdomsläget och frågor kring hantering av resthalter styrning av resurserna Spårbarhet, genomskådlighet Dokumentation På hur många m gårdar g är r allt i skick Uppföljning via Naseva

Good News or Bad News ETU innebär fördelar för alla- också för köttbesiktningen Naseva: www.naseva.fi Sikava: www.sikava.fi