2017-08-10 Kärnkraftens betydelse för arbetsmarknaderna i Oskarshamn och Varberg Slutsatser Kärnkraftsindustrin är en viktig arbetsgivare och står för ca 6 7 % av sysselsättningen i Oskarshamns och Varbergs kommuner. Kärnkraftsindustrin utgör en stor del av arbetsmarknaden för bl.a. administrations- och servicechefer, fysiker och kemister, civilingenjörer, ingenjörer och tekniker samt drifttekniker och processövervakare. Totalt står kärnkraftsindustrin i Oskarshamn för ca 850 arbetstillfällen inom dessa yrken, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av den totala sysselsättningen i Kalmar län inom dessa yrken. Av dessa 850 sysselsatta pendlar ca 260 personer, eller ca 34 % in från andra kommuner i Kalmar län. Ca 20 personer pendlar in från andra län. Pendling är betydligt vanligare bland personer med högre utbildning. Pendlingsmöjligheterna från Oskarshamn är begränsade. Kalmars FAregion med ca 129 100 invånare är den närmaste större arbetsmarknadsregionen. Näringslivsstrukturen i de kommuner som ingår är dock mer betonad på tjänstenäring. Förutom kärnkraften har Oskarshamns kommun en mycket stor tillverkande industri, som står för ca 25 % av sysselsättningen i kommunen. Detta medför att kommunen har höga inkomster och en hög BRP/capita. Kommunen har också en stor inpendling från övriga Kalmar län och är betydelsefull för inkomster och sysselsättning i ett vidare omland. Det stora beroendet av tillverkningsindustrin medför dock också en sårbarhet. Varbergs kommun har ett betydligt mer diversifierat näringsliv och därför en lägre sårbarhet. Sysselsättningen i kommunen inom kärnkraftindustrin är ungefär lika stor som i Oskarshamn. Kommunen ingår dock i Göteborgs FA-region med ca 1,1 miljoner invånare. Även Halmstads FA-region med ca 178 000 invånare finns inom pendlingsavstånd. De yrkesgrupper som berörs av en nedläggning utgör därför en betydligt mindre del av den totala arbetsmarknaden för dessa yrkesgrupper. Omställningsmöjligheterna för anställda inom kärnkraftsindustrin i Varberg är därför betydligt bättre än i Oskarshamn.
Kärnkraftens betydelse för kommunernas sysselsättning Tabell 1 visar antalet sysselsatta per bransch i Oskarshamn och Varbergs kommuner år 2015. Energi- och miljösektorn har totalt sett ca 1 300 anställda vid arbetsställen i Oskarshamns kommun, varav de anställda inom försörjning av el, gas, värme och kyla, den undergrupp där kärnkraftverket finns, utgör 1 000 personer. Detta motsvarar ca 7 % av den totala sysselsättningen i kommunen. OKG som driver kärnkraftverket i Oskarshamn har ca 850 anställda. SKB har över 100 anställda i kommunen. I Varbergs kommun är ca 2 100 personer inom egenförsörjning och miljöverksamhet, varav ca 1 900 inom undersektorn försörjning av el, gas, värme och kyla. Sektorn står för ca 6 % av sysselsättningen i kommunen. Kärnkraftssektorn utgör därmed ungefär lika stora delar av arbetsmarknaderna i Oskarshamns och Varbergs kommuner. Tabell 1. Sysselsatt dagbefolkning 16+ år, per bransch, 2015 Oskarshamn Varberg Bransch Antal Andel Antal Andel A jordbruk, skogsbruk & fiske 292 2% 898 3% B+C tillverkning & utvinning 3 605 25% 3 271 11% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 1 273 9% 2 054 7% varav försörjning av el, gas, värme & kyla 1 000 7% 1 937 6% F byggverksamhet 1 060 7% 3 015 10% G handel 951 7% 3 979 13% H transport och magasinering 570 4% 1 054 4% I hotell- & restaurangverksamhet 388 3% 1 253 4% J information & kommunikation 65 0% 312 1% K finans- & försäkringsverksamhet 67 0% 406 1% L fastighetsverksamhet 165 1% 401 1% M+N företagstjänster 1 863 13% 2 683 9% O offentlig förvaltning & försvar 366 3% 1 078 4% P utbildning 1 176 8% 2 912 10% Q vård och omsorg; sociala tjänster 2 179 15% 5 163 17% R+S+T+U kulturella & personliga tjänster 400 3% 1 021 3% 00 okänd verksamhet 94 1% 336 1% Totalt 14 514 29 836 Källa: SCB, RAMS, Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen efter år, näringsgren SNI 2007 och region. Figur 1 visar fördelningen av sysselsättningen fördelad på branscher i de två kommunerna. Förutom den relativt stora andelen sysselsatta inom kärnkraften skiljer sig näringsstrukturen åt mellan kommunerna. Oskarshamn har en stor del av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin (25 %). Även företagstjänster utgörs i
viss utsträckning av industriarbeten genom att bemanningsbranschen ingår här. Varberg har betydligt mer diversifierad arbetsmarknad än Oskarshamn, med en större del av sysselsättningen inom flertalet tjänstenäringar, främst inom handel, byggverksamhet och utbildning. Oskarshamns kommun är därför betydligt mer sårbar för förändringar på arbetsmarknaden än Varbergs kommun. Figur 1. Sysselsatt dagbefolkning 16+ år, per bransch, 2015 Källa: SCB, RAMS, Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen efter år, näringsgren SNI 2007 och region. Kärnkraftens betydelse för olika yrkesgruppers arbetsmarknad I tabell 2 görs en uppskattning av vilka yrkesgrupper som är mest beroende av av kärnkraften. Yrken där det finns många som arbetar inom kärnkraftindustrin och där dessa arbetstillfällen dessutom utgör en stor del av det totala antalet arbetstillfällen inom yrket i länet kan förväntas bli hårt drabbade av en nedläggning av kärnkraften. Detta eftersom många personer med liknande kompetens påverkas samtidigt.
Tabellen visar alla yrkesgrupper med minst 10 sysselsatta inom enegri- och miljöbranschen i Oskarshamns kommun (kolumn 2). 1 Kolumn 1 visar det totala antalet sysselsatta i Kalmar län i samtliga branscher inom dessa yrken. Slutligen i kolumn 3 hur stor del av det totala antalet sysselsatta inom yrket i länet som finns inom just energi- och miljöbranschen i Oskarshamns kommun. Tabell 2. Antal sysselsatta i Kalmar län inom yrken med minst 10 sysselsatta inom energi- och miljöverksamhet i Oskarshamns kommun Kalmar län totalt Oskarshamn, energi & miljö Oskarshamn, energi & miljö/total 129 Övriga administrations- och servicechefer 377 99 26% 211 Fysiker och kemister m.fl. 79 26 33% 214 Civilingenjörsyrken 1034 268 26% 241 Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl. 560 28 5% 242 Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. 1253 21 2% 311 Ingenjörer och tekniker 1855 196 11% 312 Arbetsledare inom bygg och tillverkning m.m. 485 14 3% 332 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 1984 25 1% 335 Skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl. 1185 22 2% 411 Kontorsassistenter och sekreterare 3245 66 2% 722 Smeder och verktygsmakare m.fl. 3239 12 0% 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 1571 17 1% 819 Drifttekniker och processövervakare 765 266 35% 961 Återvinningsarbetare 179 23 13% Källa: SCB, Anställda 16-64 år med arbetsplats i regionen (dagbef) efter år, yrke (SSYK 2012) och region, 2015 Yrken där många arbetar inom kärnkraftsindustrin, och där kärnkraften står för en stor del av den totala sysselsättningen i länet, är administrations- och servicechefer, fysiker och kemister, civilingenjörer, ingenjörer och tekniker samt drifttekni- 1 Beräkningen görs efter antalet sysselsatta inom hela energi- och miljösektorn eftersom det inte går att korstabulera yrken med SNI-koder på mer finfördelad SNI-nivå.
ker och processövervakare. Dessa är yrken är gråmarkerade i tabellen. Totalt handlar det om ca 850 högt kvalificerade arbetstillfällen. För övriga yrken i tabell 2 utgör de anställda inom energi- och miöljösektorn en mindre del av den totala sysselsättningen i yrket inom länet. Samtliga dessa yrken är också efterfrågade inom många andra branscher i länet. För t.ex. revisorer, HRspecialister eller kontorsassistenter är det troligtvis inga problem att hitta liknande arbeten inom andra företag eller branscher i länet. Sysselsättningen inom energi- och miljöverksamhet i Varbergs kommun följer ungefär samma yrkesstruktur som i Oskarshamn. Också i Varberg utgör energioch miljöbranschen en stor del av arbetsmarknaden för fysiker och kemister, civilingenjörer och för ingenjörer och tekniker. Energi och miljösektorn i Varberg svarar också en betydande del av sysselsättningen inom dessa yrken i Hallands län. Varberg tillhör dock Göteborgs FA-region, och sett till denna arbetsmarknadsregion med ca 1,1 miljoner sysselsatta berör nedläggningen av kärnkraftverket endast en mindre del av arbetsmarknaden för dessa yrkesgrupper. Pendling bland sysselsatta inom kärnkraften Tabell 3 visar dag- och nattbefolkning i Kalmar län och Oskarshamns kommun inom de utsatta yrkesgrupper som identifierats i tabell 2, och som är sysselsatta inom försörjning av el, gas, värme och kyla (den undergrupp inom energiförsörjning och miljöverksamhet där kärnkraften ingår). Pendlingsnettot är positivt för samtliga yrkesgrupper, dvs. kärnkraften är beroende av inpendling. Ca 260 personer, eller ca 34 % av de sysselsatta inom dessa yrken i Oskarshamn pendlar in från andra kommuner. Ca 20 personer pendlar in från andra län.
Tabell 3. Pendlare bland sysselsatta inom Försörjning av el, gas, värme och kyla, Kalmar län och Oskarshamn efter yrke, 2015 Nattbefolkning Dagbefolkning Pendlingsnetto Kalmar län Oskarshamn Övriga administrations- och servicechefer 98 61 Fysiker och kemister m.fl. 22 17 Civilingenjörsyrken 248 153 Ingenjörer och tekniker 190 94 Drifttekniker och processövervakare 288 166 Övriga administrations- och servicechefer 101 95 Fysiker och kemister m.fl. 23 23 Civilingenjörsyrken 254 236 Ingenjörer och tekniker 199 137 Drifttekniker och processövervakare 290 258 Övriga administrations- och servicechefer 3 34 Fysiker och kemister m.fl. 1 6 Civilingenjörsyrken 6 83 Ingenjörer och tekniker 9 43 Drifttekniker och processövervakare 2 92 Totalt pendlingsnetto inom dessa yrken 21 258 Källa: SCB, Regional mikrodatabas för Kalmar län, Sysselsättning 2015 Tabell 4 visar dag- och nattbefolkning i Kalmar län och Oskarshamns kommun efter utbildningsnivå bland de sysselsatta inom försörjning av el, gas, värme och kyla (den undergrupp inom energiförsörjning och miljöverksamhet där kärnkraften ingår). Totalt pendlar det in ca 320 personer mer än det pendlar ut ur Oskarshamns kommun bland de sysselsatta inom denna bransch. Ca 20 av dessa pendlar in från andra län. Totalt pendlar ungefär en tredjedel av den sysselsatta dagbefolkningen inom kärnkraftindustrin i Oskarshamns kommun in från andra kommuner. Pendling är vanligare bland personer med högre utbildning.
Tabell 4. Pendlare bland sysselsatta inom Försörjning av el, gas, värme och kyla, Kalmar län och Oskarshamn efter utbildningsnivå, 2015 Kalmar län Oskarshamn Oskarshamn, netto Dagbefolkning Nattbefolkning Pendlingsnetto Folkskola 8 3 Grundskola 53 29 Gymnasial -2 år 290 188 Gymnasial >2 år 227 131 Eftergymnasial <3 år 443 338 Eftergymnasial 3- år 387 294 Forskarutbildning 18 17 Folkskola 10 3 Grundskola 54 27 Gymnasial -2 år 297 139 Gymnasial >2 år 233 99 Eftergymnasial <3 år 428 232 Eftergymnasial 3- år 376 176 Forskarutbildning 10 6 Folkskola -2 0 0 % Grundskola -1 2 7 % Gymnasial -2 år -7 49 26 % Gymnasial >2 år -6 32 24 % Eftergymnasial <3 år 15 106 31 % Eftergymnasial 3- år 11 118 40 % Forskarutbildning 8 11 65 % Totalt pendlingsnetto 18 318 32 % Källa: SCB, Regional mikrodatabas för Kalmar län, Sysselsättning 2015 Alternativa arbetsmarknader från Oskarshamn och Varberg Figur 2 visare befolkningen den 1 november 2016 per kommun i Sydsverige. Befolkningsmässigt större kommuner har i regel starkare arbetsmarknader genom en större efterfrågan och en större möjlighet till specialisering för företag och arbetskraft. Varbergs kommun är med sina ca 61 600 invånare mer än dubbelt så stor som Oskarshamns kommun med ca 26 700 invånare. Varberg ingår dessutom i
Göteborgs FA-region med 1 144 000 invånare. Förutom Göteborgsregionen ligger även Halmstads FA-region med 178 000 invånare inom pendlingsavstånd. Som jämförelse har Oskarshamns FA-region 46 400 invånare. Kalmars FA-region är den mest sannolika utpendlingsregionen från Oskarshamn och har 129 100 invånare. 2 Arbetsmarknaden för yrkesgrupper som civilingenjörer, tekniker och andra specialiserade yrken är därmed betydligt bättre i Varberg än i Oskarshamn. Figur 2. Befolkning per kommun 2016 Källa: SCB, befolkningsstatistik Figur 3 visar medianinkomsten per invånare i Sydsvenska kommuner år 2015. Oskarshamn har den högsta medianinkomsten per invånare i Kalmar län, och inkomster väl i nivå med storstäderna. Inkomstnivån i Oskarshamn förklaras av 2 Mellan Oskarshamn och Kalmar är restiden ca en timme med bil eller buss, medan restiden mellan Oskarshamn och Mönsterås är ca 30 minuter. Alternativa större arbetsmarknader sett från Oskarshamn är Linköping (2 timmar, 30 min med bil), Växjö (1 timme, 40 min) eller Jönköping (2 timmar, 40 min). Dessa avstånd är dock för stora för att dessa kommuner ska vara sannolika pendlingsdestinationer från Oskarshamn. Kalmar och Mönsterås är därför de mest sannolika pendlingsdestinationerna från Oskarshamn.
den stora sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i kommunen. Inkomstnivån har ett samband med utbildningsnivån och med näringsstrukturen i en kommun. Industriarbeten är i regel bättre betalda än arbeten inom tjänstenäringen, och detta medför att industritäta kommuner som Oskarshamn och Mönsterås har relativt höga medianinkomster. Kalmar och Mörbylånga har istället en högre andel högutbildad befolkning sysselsatta inom bl.a. offentlig förvaltning och vård och omsorg. Varberg har något lägre inkomster än Oskarshamn, vilket förklaras av en näringsstruktur med större betoning på bl.a. handel. Varberg ingår dock i ett bälte av kommuner kring Göteborg med högre inkomster. Möjligheterna att hitta ett alternativt arbete med hög lön är därmed bättre i Varberg än i Oskarshamn. Figur 3. Medianinkomst per invånare, tkr, 2016 Källa: SCB,
Sårbara kommuner I Tillväxtverkets rapport Sårbara kommuner 2016 (rapport 0208 REV A) undersöks samtliga svenska kommunernas sårbarhet. Faktorer som påverkar sårbarheten är beroendet av enskilda stora företag, arbetsmarknadssituationen inklusive möjligheterna till pendling samt företagandets omfattning och förutsättningar. Dessa faktorer kombineras på kommunnivå för att få en sammanvägd bild över kommunens sårbarhet. Oskarshamn tillhör enligt Tillväxtverkets klassificering kategorin med mest sårbara kommuner i Sverige 2016 och klassas som en genuint sårbar kommun. Varberg klassificeras inte som sårbar. Figur 3. Sveriges sårbara kommuner 2016 Sårbara kommuner indelade i tre klasser: genuint sårbara (lila), medelhög sårbarhet (blå) samt måttlig sårbarhet (grön) Källa: Tillväxtverket, Sårbara kommuner 2016, RAPPORT 0208 REV A; Bearbetning av data från SCB/Rams samt LFK. Oskarshamn Oskarshamns sårbarhet beror på en kombination av ett beroende av ett fåtal större företag, låg utpendling och ett lågt nyföretagande. Kommunen har dock en hög andel av befolkningen i arbete. Den låga utpendlingen förklaras av att arbetsplatserna i kommunen sysselsätter en stor del av de boende i kommunen, och dessut-
om drar till sig inpendling från omkringliggande kommuner. Lågt nyföretagande kan också förklaras av goda möjligheter till arbete vid de större företagen i kommunen. Så som klassificeringen är genomförd skulle Oskarshamns sårbarhet minska om färre var anställda vid de stora företagen i kommunen, till exempel vid en nedläggning av kärnkraftverket. Vid en nedläggning är det också troligt att utpendlingen skulle öka, vilket också minskar sårbarheten enligt Tillväxtverkets sätt att mäta. Om en sådan omställning fungerar bra eller inte beror dock på om det finns alternativa arbetsmarknader att pendla till, och om det finns en förnyelse i kommunen där nya företag kommer till efter en nedläggning. Varberg Varbergs kommun klassificeras inte som sårbar av Tillväxtverket. Av kommunerna i närheten av Varberg är det endast en som räknas som sårbar över huvud taget, Svenljunga i Västra Götalands län, som räknas som måttlig sårbar (lägst grad av sårbarhet). I stället finns starka arbetsmarknadsregioner i form av Göteborgs och Halmstads FA-regioner inom pendlingsavstånd. Varberg ligger vid E6, som är den stora motorväg som går genom Halland och binder samman Skåne och Göteborg. Från Varberg tätort nås Göteborg på ca 45 minuter eller Halmstad på ca 30 minuter med tåg. Pendlingsmöjligheterna från Varberg är därmed goda. Omställningsmöjligheter för Oskarshamn Ökad pendling Bland de kommunerna i närheten av Oskarshamn finns två kommuner som bedöms ha en medelhög sårbarhet (Högsby och Nybro) och en kommun med måttlig sårbarhet (Hultsfred). Grannkommunerna Västervik och Vimmerby räknas inte som sårbara, men båda dessa har en låg utpendling. De begränsade pendlingsmöjligheterna till och från dessa kommuner beror på långa avstånd till andra arbetsmarknader, samtidigt som den relativa glesheten medför att underlaget för kollektivtrafik är begränsat. Dessa kommuner är därför inte aktuella som stora pendlingsdestinationer från Oskarshamn. Mönsterås och Kalmar kommuner är Oskarshamns närmaste arbetsmarknader. Av dessa är Mönsterås likt Oskarshamn beroende av ett fåtal stora arbetsgivare, men har en större utpendling och ett större nyföretagande och räknas därför inte som sårbar. Inte heller Kalmar räknas som sårbar. Mellan Oskarshamn och Kalmar är restiden ca en timme med bil eller buss, medan restiden mellan Oskarshamn och Mönsterås är ca 30 minuter. Kalmar och Mönsterås är därför de sannolika pendlingsdestinationerna från Oskarshamn.
Nyföretagande En annan möjlighet till omställning i Oskarshamn är genom ett ökat nyföretagande. Företagandet kan förväntas öka i kommunen då möjligheterna att få ett arbete vid kommunens större arbetsplatser försämras, dvs. företagande av nödvändighet kan tänkas öka. Då pendlingsmöjligheterna är begränsade från Oskarshamn kommer nyföretagandet att vara avgörande för kommunens utveckling efter en nedläggning av kärnkraftverket. Nyföretagande underlättas av närhet till en stor lokal marknad och antalet nystartade företag är därför högre i regioner med större befolkning. Många nya idéer baseras på vidareutveckling och kombinationer av gamla idéer. Idéer sprids snabbare där många människor finns, och särskilt lärande sker mycket lokalt. Entreprenörer, kapital och arbetskraft dras till täta och dynamiska miljöer där många andra liknande eller kompletterande företag finns och där det finns många kunder. Därigenom förstärks den ekonomiska aktiviteten på platser där det redan finns en hög ekonomisk aktivitet. 3 Mot dessa tendenser står det faktum att många entreprenörer är också vill bygga upp och utveckla sina företag på den ort där de vuxit upp, utbildat sig, för tillfället arbetar eller har en annan anknytning till. Detsamma kan gälla de kompetenta arbetstagare som en entreprenör behöver för att utveckla sitt företag. Forskning visar t.ex. att många högutbildade har en ovilja att flytta och att gärna vill bo på kort avstånd till nära och kära. 4 Arbetstagare inom innovationsrelaterad sysselsättning tenderar också att välja lokala arbetsgivare. Vidare är framgångsrika avknoppningar ofta belägna geografiskt nära sina moderbolag. 5 I Oskarshamn finns en koncentration av personer med koppling till kärnkraftsindustrin. Dessa har också i många fall en koppling till orten, och kontakter och kunskap inom industrin. Detta skapar förutsättningar för att framgångsrika avknoppningsföretag ska kunna startas av personer som arbetar vid kärnkraftverket i Oskarshamn. 3 Stenkula, M., och Y. Zenou (2011), Städer och entreprenörskap, Ekonomisk debatt 1, s. 5 19. 4 Dahl, M och O Sorensson (2010), The Migration of Technical Workers, Journal of Urban Economics, 67, s 33-45. 5 Klepper, S (2010), The Origin and Growth of Industry Clusters: The Making of Silicon Valley and Detroit, Journal of Urban Economics, 67, s 15-32.