Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 4 Daga härad, Villåttingen

Det medeltida Sverige Band 2 SÖDERMANLAND: 4 Daga härad, Villåttingen

Det medeltida Sverige 2 SÖDERMANLAND 4 Daga härad Villåttingen Hanna Källström Stockholm 2014 Riksarkivet

Riksarkivet Box 12541, 102 29 Stockholm Tel: 010-476 70 00 www.riksarkivet.se/det-medeltida-sverige Rådgivande nämnd: Björn Jordell (riksarkivarie, ordförande), Kjell-Håkan Arnell (f d länsantikvarie), Stefan Brink (KVHAA), Olle Ferm (Stockholms universitet), Karin Hassan Jansson (Riksbankens Jubileumsfond), Anders Kaliff (RAÄ) Omslaget: Del av Frustuna socken med Gnesta by, karta från 1691 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA C20-22:1). Riksarkivet ISBN 978-91-87491-04-7 Tryck: AJ E-print AB

Förord Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien tillsatte 1960 en kommitté för utarbetande av verket Det medeltida Sverige. Arbetet förlades först till Historiska institutionen vid Stockholms universitet och leddes av kommitténs sekreterare, professor Gunnar T Westin. Denne presenterade 1962 (se HT 1962 s 121 140) de allmänna övervägandena bakom verket. I detta avseende kan också hänvisas till förordet till det första häftet som utkom 1972. Med Kungl Vitterhetsakademien som huvudman publicerades tre häften för Uppland: DMS 1:1, 1:3 och 1:4. Genom ett riksdagsbeslut överfördes år 1982 projektet till Riksantikvarieämbetet, och här publicerades fem häften för Uppland (DMS 1:2, 1:5, 1:6, 1:7 och 1:8), tre för Småland (4:1, 4:2 och 4:4), två för Södermanland (2:1 och 2:2), ett för Öland (4:3) och ett för Gästrikland (11). Härutöver har ett häfte för Uppland (1:9) publicerats av Upplandsmuseet och ett för Småland (4:5) av Länsstyrelsen i Kalmar län. Från och med 2012 har Riksarkivet övertagit huvudmannaskapet för serien och 2013 publicerat ett Södermanlandshäfte (2:3). Med medel från forskningsfinansiärerna Kungl Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond samt med bidrag av Riksantikvarieämbetet bedrivs arbetet på Riksarkivet av tre redaktörer, fil kand Kaj Janzon, fil dr Annika Björklund och teol dr Hanna Källström. Redaktörerna ingår organisatoriskt i enheten Svenskt Diplomatarium och huvudredaktör Claes Gejrot är projektledare. Redaktörerna arbetar självständigt med sina respektive undersökningsområden och var och en står som ensamma författare till de resulterande böckerna. Det ska dock tydligt framhållas att ett aktivt samarbete inom redaktionen har varit ett genomgående och viktigt inslag. Det nu föreliggande häftet av Det medeltida Sverige (DMS 2:4) är således det fjärde för Södermanland och det nittonde häftet i serien. Boken behandlar Daga härad och Villåttingen. Författare är Hanna Källström, som i kapitlet Inledning själv redogör för de principer som varit vägledande i arbetet. Inledningen är central för den som vill tillgodogöra sig all den information som ges i boken. Här finns nödvändiga förklaringar till de ofta ovanliga förkortningar som används i framställningen. Tilläggas kan att vissa detaljer i principerna skiftar något mellan de olika häftena i DMS-serien.

Såväl kyrkobeskrivningar som kartor har utarbetats inom redaktionen, de förra har Hanna Källström själv skrivit medan kartorna tagits fram av Annika Björklund. Arbetet har underlättats genom fruktbart samarbete med Diplomatariets personal, redaktörerna Peter Ståhl, Ingela Hedström och Sara Risberg (som ansvarat för layout och tryckoriginal). Författaren har också haft förmånen att diskutera arbetet i manus med referensgruppen för DMS. I denna ingår för närvarande Björn Asker, Roger Axelsson, Ann Catherine Bonnier, Elisabeth Gräslund Berg, Jan Brunius, Ådel Franzén, Henrik Klackenberg, Staffan Nyström, Sigurd Rahmqvist och Clas Tollin. Stockholm i april 2014 Claes Gejrot

Innehåll 5 Förord 7 Innehållsförteckning 9 Inledning 21 Södermanlands centrala del Daga härad och Villåttingen 21 Topografiska huvuddrag 21 Administrativ indelning 23 Judiciella förhållanden 24 Kyrkliga förhållanden 25 Skattesystemet 25 Källmaterial 28 Daga härad 30 Statistiska uppgifter 31 Björnlunda socken 48 Dillnäs socken 56 Frustuna socken 74 Gryts socken 91 Gåsinge socken 108 Kattnäs socken 118 Villåttingen 119 Dunkers socken 132 Gryts socken (del) 134 Helgesta socken 147 Hyltinge socken 162 Malma socken 169 Mellösa socken 178 Källor, litteratur och förkortningar 178 Använt SöH-material 178 Förkortningar: källor och citerad litteratur 186 Förkortningar, allmänna 188 Kartor 190 Register 190 Ortregister 199 Personregister 213 Register över kyrkliga institutioners godsinnehav 215 Register över sätesgårdar Kartor 29 Daga härad och Villåttingen, administrativ och judiciell indelning 34 Björnlunda socken 50 Dillnäs socken 59 Frustuna socken 77 Gryts socken 94 Gåsinge socken 110 Kattnäs socken 122 Dunkers socken 136 Helgesta socken 149 Hyltinge socken 164 Malma socken 171 Mellösa socken

Inledning De regionala bearbetningarna i Det medeltida Sverige presenteras landskapsvis, i härader och skeppslag och under dem socknar och städer. Därvid följs indelningen i 1500-talets kamerala material. I de fall förändringar skett under senare perioder finns hänvisningar på den plats där en socken eller ort borde återfinnas enligt senare ändringar av indelningen. Sådana ändringar redovisas vanligen i ett inledande avsnitt under berörda härad. Socknen redovisas på det sätt den framträder i 1500-talsmaterialet, som en kameral enhet: jordebokssocknen, vilken ofta men inte alltid överensstämmer med den kyrkliga socknen. Skillnader mellan dessa noteras. Termen socken står i boken för begreppet jordebokssocken, om inte annat särskilt anges; endast i avsnittet om den kyrkliga organisationen är socken synonymt med kyrksocken. I anmärkningar av typen nu i socken och nuv socken avser nu och nuv den regionala organisationen 1950, före den första av de stora kommunsammanslagningar som upplöste det historiska sambandet mellan socken och kommun. Socken var ännu 1950 närmast synonymt med den borgerliga kommunen som fram till kommunreformen 1952 i allmänhet på landsbygden sammanföll med den kyrkliga församlingen. Redovisningen inom socknen av varje by/gård, brukningsenhet består av tre delar: I II III Namnformer, kartangivelse. Inventering av landskapshandlingarna. Inventering av det medeltida materialet. I Namnformer För varje enhet redovisas först det nuvarande namnet, med halvfet stil, därefter den äldsta kända namnformen, kursiverad, och årtalet för denna. Äldsta belägg. När det äldsta belägget hämtats ur tryckta källor av god kvalitet, återges stavningen enligt trycket utan att den har kontrollerats mot originaldokumentet. Namnbelägg ur tryckta regestsamlingar används inte i denna volym. När det äldsta belägget är en avskrift, återges även den äldsta originalformen. Om den äldsta originalformen hämtats från en källa som är skriven på latin eller annat främmande språk, återges vanligen den äldsta originalformen från en svenskspråkig källa. Det har inte varit möjligt att pröva rent språkliga ortnamnsproblem. Därför anges varianter av namnet endast undantagsvis, t ex vid kraftig avvikelse eller förändring under medeltid och 1500-tal.

10 Inledning För övriga medeltida namnformer hänvisas till OAU:s omfattande excerptmaterial, förvaltat av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och numera till stor del tillgängligt även i digital form. Ortnamnen återges genomgående med stora begynnelsebokstäver, även i de fall originalen eller de tryckta källorna har små. Prepositioner ( in, de osv) anges, men i och j återges båda med i. Undantag: äldsta belägg hämtade ur 1500-talets kamerala material återges som regel utan preposition. Upplösta förkortningar markeras inte. Nutida namn. De nutida namnen återges enligt bestämmelserna om god ortnamnssed i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950, ändrad 2000:265), 1 kap 4. Om byn/gården/brukningsenheten inte har kunnat återfinnas på officiellt tryckt kartmaterial (i första hand ekonomiska kartan 1:10 000, topografiska kartan 1:50 000, generalstabskartan 1:100 000 eller 1800-talets ekonomiska kartor) eller med Lantmäteriets webbtjänst Kartsök och ortnamn, redovisas den under den äldsta kända namnformen, alternativt en konstruerad namnform, vilken markerats med *. Konstruerade namnformer används vanligen då den äldsta namnformens stavning inte är förenlig med nutida språkregler och namnets betydelse är klarlagd av namnforskningen. Ett namn som varken är utrett i språkvetenskaplig litteratur eller i språklig mening genomskinligt återges däremot alltid med källans stavning. Kartangivelse. Den teckengrupp med siffror och bokstäver, exv 9 H, 8 f, som avslutar den första avdelningen hänvisar till det aktuella bladet av ekonomiska kartan, skala 1:10 000. Den flygfotobaserade ekonomiska kartan framställdes 1935 78 och är i skrivande stund enklast åtkomlig genom sökning i Lantmäteriets digitala gratistjänst Historiska kartor, där man med alternativet avancerad sökning kan hitta denna kartserie i Rikets allmänna kartverks arkiv. Med begreppet moderna kartor avses i denna bok kartor från tiden efter 1850, vanligen Lantmäteriets topografiska webbkarta, ekonomiska kartan och den något äldre häradsekonomiska kartan (framställd 1859 1934, för detta undersökningsområde tryckt 1897 1901) samt Terrängkartan, skala 1:50 000 (för detta undersökningsområde tryckt 2010 12). Hänvisningar till RAÄ:s forminnesregister FMIS (Fornsök) sker med RAÄ-nummer för den aktuella socknen, exv RAÄ 49:1. Om Fornsök har objektet i en annan socken anges det genom att sockennamnet infogas, exv RAÄ Gåsinge-Dillnäs 167:1. Översiktskartor. För häradet och för socknarna finns en översiktskarta i anslutning till den inledande beskrivningen av varje område. För socknarna redovisar kartorna bebyggelsen, alltså de kamerala hemmanen och deras jordnaturer, under 1550-talet. Om jordnaturen för ett hemman ändras i jordeboken under 1550-talet, redovisas den vanligen, när källäget så medger, på kartorna med den jordnatur som enheten hade vid medeltidens slut. Exempelvis finns det inom det här aktuella undersökningsområdet ett antal klosterhemman som under 1550-talet antingen växlar mellan Vadstena kloster och arv och eget eller övergår till arv och eget fr o m 1550. Dessa enheter redovisas i regel som klosterjord på kartorna.

Inledning 11 II Inventeringen av 1500-talets kamerala material bygger på de i Kammararkivet (numera såväl fysiskt som organisatoriskt en del av Riksarkivet) förvarade landskapshandlingarna, från de äldsta, omkring 1540, fram till omkring 1570. Årtalen varierar något beroende på materialtillgången. Exakt uppgift om vilka handlingar som ligger till grund för bearbetningen framgår av förteckningen över Använt SöH-material (SöH = Södermanlands handlingar). Landskapshandlingarna har kompletterats med Frälse- och rusttjänstlängderna (FoR) från 1562. Längder för extraordinarie skatter, t ex Gärder och hjälper 1535 (KA) har inte använts då de uppgifter som de lämnar om lokala förhållanden ofta förefaller osäkra. Uppgifterna redovisas enligt ett fast schema med ett antal starka förkortningar (se förkortningslistan): 1) Jordnatur och antal kamerala enheter återges med halvfet stil, exv 1 sk = ett skattehemman. Ibland förekommer att gårdar i jordeböckerna redovisas som halvgårdar, exv ½ sk, innebärande att gården av något skäl taxerats till halv fodringsskatt (de s k årliga hästarna ). Detta är en rent skatteteknisk åtgärd och har vanligen ingenting med s k hemmansklyvning att göra. När det redovisas endast en halvgård i någon by betyder det alltså inte att det finns ytterligare en halvgård i byn som saknas i jordeböckerna. 2) Jordetal (om sådant finns), dvs en värdering av enheterna, uttryckt i markland: öresland: örtugland: penningland. 1 1 markland 8 öresland 24 örtugland 192 penningland 1 öresland 3 örtugland 24 penningland 1 örtugland 8 penningland En gård med jordetalet tre öresland och fyra penningland redovisas 0:3:0:4. I de fall penningland eller örtugland och penningland saknas, markeras de inte: exv tre öresland = 0:3; däremot ett markland = 1:0. I vissa områden av de delar av Sverige där jordetal finns uttrycks gårdarnas jordetal i skiftande kombinationer i de olika årgångarna av kronans jordeböcker. Av redovisningstekniska skäl har det därför i sådana områden blivit nödvändigt att använda ett och samma uttryckssätt över hela undersökningsperioden. I detta häfte har jordetalet räknats om till så stora enheter som möjligt. Exempelvis redovisas en gård, som i somliga längder anges till 0:0:11½ och i andra till 0:3:0:20, i denna bok alltid med jordetalet 0:3:2:4. Om det i samma by finns flera enheter av samma jordnatur som 1 Observera att marklandet och dess underavdelningar inte är arealmått, till skillnad från vad som är fallet i 1600-talets geometriska vidareutveckling av systemet, utan snarare en värdering av enheternas totala resurser och produktion.

12 Inledning sammanslagits i redovisningen, anges jordetalet för varje gård i fallande ordning med ett plustecken mellan jordetalen, t ex 2 sk 0:6 + 0:5.. Observera att redovisningen för varje enhet eller flera sammanslagna enheter av samma jordnatur alltid avslutas med en punkt, medan alla andra skiljetecken innebär att det som därefter följer fortfarande gäller samma enhet(er). Exempelvis betyder ett kommatecken i regel att en förändring, oftast med årtal, eller någon annan upplysning i jordeböckerna kommer att redovisas, och semikolon signalerar att en särskild anmärkning av betydelse följer. 3) Om inga årtal nämns innebär det i allmänhet att uppgifterna om den kamerala enheten (gård, torp, utjord m m) är oförändrade under hela den period som täcks av de använda landskapshandlingarna. Ett enstaka årtal som föregår jordnaturen, exv 1548 1 aoe, anger att gården uppträder första gången detta år och sedan finns perioden ut. Förekommer en gård enbart en del av perioden i jordeböckerna, anges de år den redovisas, t ex 1555 65 1 sk. Uttrycket 1554 (endast) innebär att enheten endast kan återfinnas i jordeboken för detta år. SöH-längder som redovisar jordnaturerna skatte, krono och frälse saknas för hela 1540-talet i Villåttingen och en stor del av de bevarade längderna i hela undersökningsområdet är mer eller mindre brand- och fuktskadade, ibland med betydande textförluster som följd. Vanligt förekommande är att ortnamn högst upp eller längst ner på en jordebokssida är bortbrända och de berörda enheterna måste då identifieras genom jämförelse med deras placering i jordeböckerna åren närmast före och efter samt genom de eventuellt läsbara uppgifterna om årliga räntan m m. 4) Vid förändringar i jordetalet anges det år då förändringen med säkerhet senast kan fastslås ha ägt rum, följt av det nya jordetalet, t ex 1 sk 0:4, 1566 0:5, vilket visar, att gården anges till fyra öresland från periodens början och till fem öresland från 1566 till dess slut. En tillfällig förändring markeras med ( ), exv 1 sk 0:4 (1558 0:3), vilket betyder fyra öresland hela perioden med undantag för år 1558. Samma system används vid förändringar i jordnaturen, t ex 1 ky, 1566 1 aoe, vilket innebär att enheten från att ha varit kyrkohemman från periodens början, 1566 överförs till arv och eget. En del enheter, i synnerhet kyrkojord, kan vissa år sakna uppgift om jordetal i jordeboken. Detta markeras inte särskilt i redovisningen av varje gård. Exempelvis 1 ky 0:4 betyder att ett kyrkohemman redovisas under hela perioden och att jordetalet, när det förekommer, alltid är fyra öresland. 5) Utjord redovisas, med eventuellt jordetal, under sitt eget ortnamn, i förekommande fall med angivande av den gård eller annan överordnad enhet till vilken utjorden hör i kameralt hänseende, dvs vem som var skattskyldig för utjorden.

Inledning 13 6) Kyrkojord ingår i det här aktuella undersökningsområdet vanligen i rättardömen och detta anges inom parentes, t ex 1 ky (Malma rd) 0:2. Under huvudenheten Malma meddelas vilka år rättardömet existerade och vad det omfattade. 7) Frälsejord saknar i undersökningsområdet vanligen jordetal i landskapshandlingarna med undantag för kungens privata gods (arv och eget). Uppgift om vilken frälseperson som uppbär räntan (inte alltid densamma som ägaren), redovisas inom parentes efter jordnatur med angivande av det första år uppgiften uppträder. Ränteinnehavaren anges i det här aktuella området med den tidigast angivna uppgiften i Kammararkivets Frälse- och rusttjänstlängder (FoR), i regel från 1562. Tillkommer under perioden en ny innehavare av räntan, anges det år förändringen sker. Uppgifter ur FoR, som bl a innehåller frälsets självdeklarationer, är i vissa fall inarbetade i SöH-notiserna utan att detta särskilt anges. 8) Statistiska tabeller. Antal jordeboksenheter och fördelningen på olika jordnaturer redovisas här i tabeller så att felaktiga uppgifter i kronans jordeböcker (t ex att enheter vissa år redovisas i fel socken eller dubbelredovisas med olika jordnaturer) har korrigerats i tabellerna utan att felen i jordeböckerna särskilt påpekas. Hel-, halvhemman och torp redovisas statistiskt som likvärdiga enheter (en statistisk jordeboksenhet). Av dessa skäl kan vissa beräkningar avvika från dem som fogdarna redovisar i jordeböckerna. Under det parallellt pågående arbetet med två Södermanlandsvolymer (DMS 2:3 och denna) har det successivt blivit tydligt att en redovisning av jordetalssummeringar för statistiska syften enligt tidigare DMS-praxis (utifrån UH-material) i dessa delar av Södermanland inte går att genomföra på samma sätt som för Uppland och Södertörn. På grund av regionala skillnader i jordetalstaxeringens kronologi och kameral redovisningspraxis, skadade eller saknade SöH-längder och den totala avsaknaden av längder för årliga räntan före 1550-talet, är det i det närmaste ogörligt att för tiden före 1559 framställa jordetalstabeller som skulle vara av tillräckligt hög kvalitet för att medge statistiska jämförelser med andra undersökningsområden. Om SöH-längderna för undersökningsområdet se avsnittet Källmaterial - landskapshandlingarna nedan; om skattesystemet se under den rubriken nedan. III Inventeringen av medeltidsmaterialet bygger på OAU:s ortnamnsexcerpter, numera även tillgängliga digitalt. De av OAU angivna källorna har granskats, och redovisningen har i många fall kompletterats med annat källmaterial. Till medeltidsmaterialet räknas här även källor från perioden ca 1520 60, som inte redovisas under SöH-notiserna. Av medeltidsmaterialet redovisas i form av kortfattade regester de uppgifter om

14 Inledning en ort som direkt eller indirekt berör jorden, såsom läge, avkastning, ränta, organisation, förvaltning och ägande. Härvid har indirekt berör tilldelats en relativt vid tolkningsram för att säkerställa att relevanta uppgifter inte utesluts från redovisningen. Enkelt uttryckt har i gränsfall principen att hellre ta med än utesluta tillämpats. Den marklandsvärderade jordens storlek anges på samma sätt som jordetalen i det kamerala materialet. Omräkningen till större enheter har dock inte skett, utan jordetalet återges vanligen på det sätt det finns i källan, exv 0:11 fastän det omräknat ger 1:3. Däremot redovisas uttryck av typen 2 penningland mindre än 11 örtugland förenklat som 0:0:10:6 i stället för 0:0:0:2 mindre än 0:0:11. Vid försäljning och köp anges vanligen inte köpeskillingen, även om uppgift om den finns i dokumentet i fråga; undantag utgör bl a ojämna jordbyten (olika jordetal) där mellanskillnad i pengar erlagts och i vissa fall pantsättningar. Däremot anges alltid i notiserna av källan eventuellt angiven ränta (avrad) för jorden. Myntenheten är mark med underavdelningarna öre, örtug och penning, mellan vilka samma relationer gäller som mellan de olika jordetalen (se ovan). Penningräntan anges därför på samma sätt som jordetalen, dock med tillägget pengar (pn) 1:3 pn betyder således 1 mark och 3 öre penningar. Äldre agrar- och rättshistoriska begrepp och kamerala termer återges enligt källorna men i regel med normaliserad stavning utan citattecken, t ex avrad och mata i stället för affradh och matw. Begrepp och termer som behandlas i SAOB, exv avrad, faste, fjäll och mata, förklaras inte här. Personnamn (förnamn) återges som regel i normaliserad svensk form, t ex Anders för Andreas, Nils för Nisse och Niklis, Lars för Lasse och Laurens. Undantag från regeln har i tidigare DMS-volymer etablerats för vissa namn, exv Elseby (Elisabet) och Kristiern (Krister), främst sådana som har vunnit hävd i personhistorisk och genealogisk standardlitteratur. För en och samma person används genomgående samma namnform, oavsett om personens namn växlar i källorna. Släktnamn återges inom ( ), om det inte burits av personen själv. Namn som senare blivit släktnamn, exv (Oxenstierna), ges stor begynnelsebokstav. Stor bokstav ges även sådana av äldre tiders genealoger konstruerade namn som vunnit hävd inom forskningen, t ex (Pukehorn), och sådana som utretts i ÄSF, eller annan modern personhistorisk/genealogisk litteratur, exv (Gumsehuvud). Frälsepersoner och -släkter vilkas sätesgård har redovisats i DMS kan här benämnas efter den, även när släkten inte är utredd i genealogisk litteratur, t ex Ragvald Johansson (Beneätten) i stället för Ragvald Johansson i Bene. Liten bokstav ges rent sigillbeskrivande namn, exv (skyskura), (kvadrerad sköld). I heraldiska verk, t ex SMV, förekommande släktbeteckningar som inte etablerats genom utredningar i personhistorisk litteratur eller DMS används däremot inte. Titlar återges om de behövs för att identifiera en person eller för att underlätta förståelsen av en

Inledning 15 viss uppgift eller ett sammanhang. Släktskap mellan omnämnda personer anges, när det har betydelse för sammanhanget. Den uppgiften finns ofta inte i den aktuella handlingen utan har normalt hämtats ur gängse genealogisk litteratur, som regel utan att källan särskilt redovisas. Släkttavlor förekommer där det väsentligt underlättar förståelsen av ägoförhållanden. I tavlorna kan pga medeltida arvsregler förekomma personer som inte själva har ägt den aktuella enheten men utgör förmedlande led. Som personhistorisk och genealogisk standardlitteratur räknas i första hand SBL och ÄSF, men även AH, ALD, EÄ, GiOV, GiSi, PHT, SGT och SoH. Sigillbeskrivningar baseras huvudsakligen på terminologin i NordHer och avsnittet Vapnens klassificering i SMV I (s 37 69). Beskrivningarna i denna DMS-volym är utarbetade efter samråd med statsheraldikern. De sigilltyper som förekommer är heraldiskt sigill (sköld med vapenbild), andligt sigill, initialsigill och bomärkessigill. Då sigill med sköld beskrivs används ibland de heraldiska begreppen dexter (höger) och sinister (vänster), vilka beskriver riktningarna utifrån en sköldbärares synvinkel dvs tvärtemot läsarens. Fastar omnämns oftast i de medeltida källorna (fastebreven) endast med sitt namn och sin hemby, exv Anders i Harbro, utan att det anges i vilken socken hemorten finns. För mycket vanliga ortnamn, t ex Ekeby och Mälby, kan det därför vara svårt att identifiera vilken av ibland flera byar med samma namn inom ett härad som avses. I sådana fall måste en avvägning göras där många olika faktorer spelar in, t ex om fastar från vissa socknar brukar förekomma frekvent, avstånden till tingsplatsen, vilka orter transaktionen gäller, kända släktförhållanden, att vissa byar ofta frambringar flera generationer av fastar, att fastar oftare förefaller ha varit skatte- och kronobönder än frälse- och kyrkolandbor m m. Generellt är det svårt att med säkerhet placera fastar från orter med vanliga ortnamn om inte samma personer omnämns i andra sammanhang i samtida brev. I detta häfte har fastars hemvist i mycket osäkra fall markerats med? samtidigt som de placerats under den ort som förefaller vara mest sannolik, med hänvisning till andra orter belägget bedömts kunna avse. Under dessa orter finns hänvisning med årtal till den ort där fasten placerats. Hänvisning till andra orter görs a) till orter inom samma socken med enbart ortnamn, b) till övriga orter inom undersökningsområdet med ort- och sockennamn, c) till orter utanför undersökningsområdet med ort- och sockennamn när orterna med lätthet kunnat identifieras och det även i övrigt bedömts praktiskt genomförbart inom givna tidsramar; när vagare hänvisningar till från undersökningsområdet avlägset belägna orter, exv jord i Snevringe härad eller jord i Närke, förekommer kan alltså källan ange en mer precis lokalisering än referatet. Käll- och litteraturhänvisningar sker genom användande av förkortningar (se s 178), följda av 1) för källpublikationer med numrerade handlingar: handlingens ordningsnummer eller (om handlingarna inte är genomgående numrerade)

16 Inledning delnummer: ordningsnummer, 2) i samtliga övriga fall: sidnummer. Hänvisning till källa anges i regel enligt principen att den entydigt skall peka på ett enda dokument, dvs att hänvisningen alltid är direkt till den använda källan, eftersom det är mycket vanligt att samma källtext förekommer i mer än en version (se avsnittet om SDHK nedan). När en medeltidsnotis i denna bok har åstadkommits genom att kombinera uppgifter från flera dokument hänvisas till dem i kronologisk ordning från äldsta till yngsta med källförkortningarna separerade av kommatecken. Citering: används när ett citat återges ordagrant med bibehållen stavning, när det återges med normaliserad stavning och form men ändå ansluter sig till den direkta ordalydelsen. Upplösta förkortningar markeras inte. Frågetecken används för att ange att den lämnade uppgiften i något avseende är osäker. Det används: 1) efter årtal = årtalet är osäkert, exv 1314 (?) omnämns prebenda Mälby, 2) före källhänvisning = osäkert om källans namnform avser den ort den identifierats med, t ex Gässtorp 1423 Gaslingxtorp (?B 16 f 419, avskr), 3) före ortnamn i modern form = osäkert om orten avses, exv i?borgnäs, Amnehärads sn (LSBp 28/11 1382), 4) efter direktcitat = osäker läsning, exv 1474 Medhelbo quernn(?) (B 15 f 257, avskr), 5) framför begrepp eller hel sats = osäkert påstående, exv (?bomärke i sköld), Kristina Nilsdotter (?båt),?frälsemannen Ulf Karlsson. Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK) är en databas där alla kända medeltidsbrev i princip skall finnas registrerade med uppgifter om brevmaterial, utfärdare, innehåll, sigill etc. Varje post har ett unikt SDHKnummer. Det går även utmärkt att söka i SDHK med den använda källans datum och andra kända uppgifter, exv utfärdare och dateringsort. För att underlätta sökningen av rätt källa anges här SDHK-numret när exakt datum för den använda källan är osäkert eller okänt, när det finns flera brev från samma samling och med samma datum, eller andra omständigheter som bedömts kunna försvåra identifieringen av den här använda källan. Exempel och kommentarer Redovisningen av socknarna bygger på Södermanlands handlingar (SöH) från 1542 till 1573 och Frälse- och rusttjänstlängderna (FoR) fr o m 1562. Startåret för varje socken framgår av tabellen i respektive socken. För Dunkers socken anges exv 1542/53. Det betyder att varje enhet som redovisas utan föregående årtal för första gången kan återfinnas i jordeböckerna tidigast 1542, senast 1553, beroende på jordnatur. Det tidigaste möjliga året för varje jordnatur framgår av tabellerna över använt SöH-material i slutet av denna volym. Ordinarie jordeböcker där skatte-, krono- och frälsejord redovisas finns inte för tidigare år än 1551 i Villåttingen. Vid senare första förekomst än det

Inledning 17 tidigaste möjliga för varje jordnatur anges årtal före enhetsbeteckningen. Det sista året som granskats är 1573. Endast för Ella, Dillnäs sn, tolkas hela artikeln. För resterande tre exempel förklaras enbart de uttryck som inte förekommit tidigare. I det första exemplet har de tre delarna i redovisningen förtydligats med avstånd mellan dem och tillagda romerska siffror inom [ ] enligt vad som anges ovan på s 9. Ibland saknas del II (SöH-redovisningen) helt vilket beror på att uppgifter om den aktuella enheten inte har kunnat återfinnas i det genomgångna kamerala materialet från 1500-talet. Exempel: Ella [I] 1362 innan Eldo (DS 6691, avskr), 1366 i Eeldo (7346), 1460 i Ellæ (DN 16:207) 10 H, 1 g. [II] SöH 1 sk 1:2:2, 1551 1:0:2:4, med skuj i Heby. 1 kruj 0:1:1. 1542 1 ky (Sigtuna rd) 0:4:1, 1560 0:3. 1549 1 ky (Sigtuna rd) 0:3. 1549 1 kyuj. [III] 1362 ger Magnus Finvidsson sammanlagt 1:0 i E och Heby samt Heby, Gåsinge sn, i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter (se Klövsta, Kattnäs sn) (DS 6691). 1366 byter Lars Bondesson bort 11 alnar i E till Jakob Andersson (se Ullevi, Gåsinge sn); Sixten i E är faste (DS 7346). 1381 är Jordan i E vittne vid en jordtransaktion och 1383 faste vid häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). 1385 uppfyller Knut Halstensson (Halsten Peterssons ätt) sin mor Märta Knutsdotters (Tre rosor) testamente genom att, med sin bror Håkan Halstenssons samtycke, skänka ½:0 i E och jord i Heby samt ytterligare jord i Heby, Gåsinge sn, till S:t Andreas prebenda i Strängnäs domkyrka (RAp 13/1). 1419 byter Johan Karlsson bort 0:3 till biskop Anders i Strängnäs (se *Vad, Frustuna sn) (SD 2648, SD 2654). 1435 upptas i Strängnäs domkyrkas godsförteckning en gård om 0:3 som räntar 3 tön korn, 0:3 pn och 1 pund mata (A 15 f 51v). 1444 ger Olof Nilsson Spranting (bomärkessigill) i Ekeby (se Bondekeby), Gåsinge sn, 0:0:1 till Strängnäs domkyrka

18 Inledning som betalning av en skuld, vilken uppkommit genom ett testamente utfärdat av Torsten i Ökna, Åkers sn (RAp 12/11). 1460 är Nils i E faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). Kommentar: Nuvarande namn är Ella. Orten omnämns första gången 1362 i ett svenskspråkigt diplom som har tryckts i Diplomatarium Suecanum som nr 6691. Dokumentet finns dock endast bevarat i avskrift. Det första originalbelägget är från 1366 och även det tryckt i Diplomatarium Suecanum. Därutöver har ett namnbelägg från 1460 tagits med, då stavningen här ändrats väsentligt från originalformen. Även i detta fall rör det sig om ett svenskspråkigt diplom, vilket finns tryckt i Diplomatarium Norvegicum vol 16, nr 207. Orten återfinns på den ekonomiska kartan (från 1958) 1:10 000, blad 10 H, 1 g. Södermanlands handlingar redovisar 1543/51 till 1573: 1. ett skattehemman som finns med redan när redovisning av skattejordar i denna socken för första gången förekommer i jordeböckerna (1543). Hemmanet har jordetalet ett markland, två öresland och två örtugland fram till 1551, då det ändras till ett markland, två örtugland och fyra penningland. Vidare hör en skatteutjord i Heby till hemmanet. 2. en kronoutjord som finns med från början då redovisningen av kronojordar för denna socken kan beläggas i jordeböckerna (1551). Jordetalet är ett öresland och ett örtugland. 3. ett kyrkohemman som första gången uppträder redan 1542. Startåret för denna socken har dock satts till 1543, då hemmanet är den enda enhet som redovisas 1542. Hemmanet ingår i Sigtuna rättardöme och har jordetalet fyra öresland och ett örtugland; 1560 ändras jordetalet till tre öresland. 4. ett kyrkohemman som första gången uppträder 1549 och ingår i Sigtuna rättardöme. Jordetalet är tre öresland. 5. en kyrkoutjord utan angivet jordetal som första gången uppträder 1549. I det övriga källmaterialet omtalas Ella elva gånger under medeltiden. I vissa fall har dock två omnämnanden slagits ihop till en enda notis. Fyra notiser behandlar direkt eller indirekt transaktioner/donationer av jord i byn till kyrkliga institutioner, vilket var mycket vanligt under medeltiden. Notisen 1362 talar om att Magnus Finvidsson detta år skänkte ett markland jord i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter. En mer utförlig redogörelse för denna morgongåva, där också makarnas resp släktnamn anges, finns att läsa under Klövsta i Kattnäs socken. Följande notis, från 1366, handlar om ett jordbyte mellan Lars Bondesson och Jakob Andersson. Även för denna

Inledning 19 transaktion finns en huvudnotis, under Ullevi, Gåsinge sn. I notisen för 1381 har två korta notiser slagits ihop till en, där det anges att en i Ella fast bosatt person (bonde) har varit vittne vid en jordtransaktion och 1383 ingått i en (faste)nämnd vid häradstinget. *Norrgården 1536 i Norre gården (BhSp 24/2) gården var belägen nordost om Valsund (LSA C32 47:1, 1749). SöH 1 fr (1562 Johan Pedersson /Bååt/). 1536 är Olof Larsson i N faste vid häradstinget (BhSp 24/2). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 0:0:1 pn (UUB X 265 h f 223). Kommentar: *Norrgården omnämns i bevarade dokument första gången 1536. Orten återfinns inte på den ekonomiska kartan, vilket framgår av att någon kartkod inte anges. Dess lokalisering framgår däremot av en karta från 1749 i Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Eftersom ortnamnet *Norrgården inte kan återfinnas på moderna kartor och förväxlingsrisk föreligger (det finns ett annat Norrgården i samma socken utsatt på den ekonomiska kartan) återges namnet enligt äldsta kända original med normaliserad stavning och asterisk. I SöH upptas åren 1551 73 ett frälsehemman vars ränta fr o m 1562 uppbärs av Johan Pedersson (Bååt). Två omnämnanden från 1500-talet har bevarats till vår tid. *Litlawy 1447 Litlawy (VaKlJb s 39). 1447 har Vadstena kloster torpet L som ligger öde under Axala (se Axala) (VaKlJb s 39). Kommentar: Orten förekommer en enda gång i det medeltida källmaterialet och redovisas inte i SöH. Den kan inte återfinnas i känt kartmaterial och inte heller i FMIS. Andra källor som skulle möjliggöra en mer precis lägesbestämning än att torpet låg i samma socken som huvudgården Axala har inte hittats. Ortnamnet har inte behandlats i litteraturen och återges i DMS med asterisk och bibehållen stavning. Yxta 1305 in Vxta (DS 1488), 1329 in Yxsta (DS 2699), 1430 i (nu Yxtaholm) Øgxtom (RAp 24/9), 1438 i Yxtom (UUBp 12/3) 10 G, 0 j (Yxtaholm) ursprungligt bebyggelseläge sannolikt ca 400 m nordost om nuv bebyggelse (LmA 04-mel-12, 1684). SöH 1 fr (1562 Hans Persson /Forstenaätten/, 1573 Erik Jönsson /Lillie av Lövstad/), 1572 2 fr (Y o Lilla Y). Yxta är sätesgård för Olof Håkansson (okänt sigill) 1438 40 (UUBp 12/3, RAp 30/6, jfr PHT 1934 s 138). Olofs svärson

20 Inledning Magnus Nilsson (sparre) skriver sig redan 1430 till Yxta (RAp 24/9), och därefter är Yxta sätesgård för dennes son Nils Magnusson 1480 1505 (RAp 21/5, UUBp 13/1). Hans Persson skriver sig till Yxta 1553 61 (DjA E 5669, Stiernman I s 248). 1329 anger Lars Knutsson (okänt sigill) i sitt testamente att avkastningen från gården Y och ytterligare jord i Vegersberg, Floda sn, och Järshammar, Öja sn, skall betala de uppräknade legaten till diverse kyrkor, kloster och privatpersoner (DS 2699). Kommentar: Det avsnitt som inleds Yxta är sätesgård är en sätesgårdsnotis, dvs en notis som redovisar de frälsemän eller frälsekvinnor som daterar brev på en viss ort, eller omnämns i samband med orten på ett sådant sätt att de kan förmodas ha haft sin sätesgård där. Inte sällan skrivs de explicit till orten. I detta fall förhåller det sig just så, källorna har uttryckligen för flera av de berörda personerna efter deras namn tillägget i Yxta eller av Yxta. Den första av dem är Olof Håkansson, omnämnd som boende i Yxta första gången 1438 (UUBp 12/3) och sista gången 1440 (RAp 30/6) men han kan givetvis ha bott där även något tidigare eller senare. Sigillet har inte bevarats till vår tid och någon avritning av det har inte återfunnits. Av sigilleringsfraserna i ett av breven framgår emellertid att Olof ägde ett sigill. Därför anges (okänt sigill), vilket, i denna bok, innebär att personen har ägt ett sigill men att sigillbilden är okänd. Uppgiften i litteraturen (PHT 1934 s 138) om att Olof Håkansson skall ha skrivit sig till Yxta tidigare än 1438 har inte kunnat beläggas, vilket här anges med jfr följt av referens. Yxtas nuvarande namn är Yxtaholm och bebyggelsen har även flyttats. Det mest sannolika läget för den medeltida sätesgården framgår av en karta från 1684 i Lantmäterimyndigheternas arkiv (LmA).

Södermanlands centrala del Daga härad och Villåttingen Topografiska huvuddrag Undersökningsområdet, Daga härad och Villåttingen, utgör tillsammans Södermanlands centrala del. Daga härad gränsar i väster mot Villåttingen, och sjöarna Dunkern och Båven bildar här en naturlig gräns. Området består till stor del av skogs- och bergstrakter, men också ett stort antal sjöar och vattendrag samt brukad mark. Det största sammanhängande området med betesmarker och odlad jord återfinns i öster kring sjöarna Storsjön, Nyckelsjön, Klämmingen och Frösjön. Förutom Nyckelsjön ingår dessa sjöar i Trosaåns flodområde. Denna trakt utgjorde under medeltiden Daga härads centralbygd och här låg även tingsplatsen. Även i väster återfinns de uppodlade delarna främst vid sjöstränderna. Genom framför allt Båven når i väster en del av Nyköpingsåns flodområde in, vilket är Södermanlands största enskilda vattensystem. Klämmingen, Frösjön och Sillen utgör i huvudsak undersökningsområdets naturliga gräns i öster. Den långsträckta förkastningssjön Klämmingen avskiljer det uppodlade s k Storlandet mellan denna och Storsjön från det s k Hedlandet i öster, vilket kännetecknas av kala hällmarker med skogsbärande morän. Klämmingens öststrand uppvisar på sina håll en nivåskillnad på uppemot 100 meter. En annan framträdande förkastning går genom Gryts socken längs den västra stranden av sjöarna Misteln, Kyrksjön och Naten. Karakteristiskt för undersökningsområdets topografiska struktur är således variationen av olika landskapstyper. Administrativ indelning Daga härad hörde vid 1300-talets början till Nyköpings slottsfögderi som sannolikt bildades i samband med att borgen uppfördes under 1200-talets andra hälft. Det är osäkert huruvida Österrekarne med Villåttingen hörde dit, då det inte finns några helt pålitliga upplysningar om detta fögderi före 1318. Villåttingen var under medeltiden inget eget härad, men tycks i vissa avseenden ha åtnjutit viss självständighet gentemot Österrekarne; år 1409 hölls t ex räfsteting med allmogen i Villåttingen (SD 1149, SD 1161). Villåttinge

22 Södermanlands centrala del härad bildades först i slutet av 1500-talet, och då utökades området med socknarna Flen, Forssa och Årdala som tidigare hört till Oppunda härad. Mellan åren för borgens förstörande 1318 och dess återuppförande på 1360- talet låg Nyköpingsfögderiet under Stockholms slott. Senast 1352 insattes en särskild ställföreträdande sörmlandsfogde som förvaltade hela Södermanland bortsett från Yttre och Övre Tör, dvs nuvarande Södertörn (se DMS 2:1). Dessa två härader låg direkt under Stockholmsfogdens egen förvaltning. Sörmlandsfögderiet inskränktes dock 1361 genom en pantsättning av Daga, Selebo och Åkers härader med Strängnäs stad och Gorsinge kungsgård till den danske väpnaren Peder Due. Raven van Barnekows räkenskaper från 1365 67 visar att Nyköpingshus då var under återuppbyggnad och att följande sex härader kom att ligga därunder: Daga, Jönåker, Oppunda, Rönö, Västerrekarne och Österrekarne med Villåttingen. Av dessa kan de fyra förstnämnda räknas som länets kärnområde under medeltiden. Rekarnebygden tycks emellertid ha varit mer löst knutet till det nybildade slottslänet, och de två häraderna upptas inte heller längre fram under senmedeltiden i sammanhanget. (Fritz 2 s 21 ff, RBR s 29 ff, NoB 1942 s 127 ff, AL 1 s 289) Efter Barnekows länsinnehav pantsattes Nyköpings slottslän till Bo Jonsson (Grip) och kontrollerades även efter överenskommelsen med drottning Margareta 1388 av hans testamentsexekutorer. Nils Jönsson (Svarte Skåning) höll Nyköpings slottslän senast i april 1405 för drottningens räkning, och sedan kontrollerades detta av kronan fram till belägringen av Nyköpingshus 1434, då kungsfogden Albrekt Styke slöt stilleståndsavtal med Engelbrekt. Genom detta avtal möjliggjordes slottslänets forsatta existens under senmedeltidens politiska omvälvningar. (DMS 2:2 s 22, Retsö s 130 ff) I länsregistret från 1497 upptas Nyköpings slottslän bland de län som ibland varit förlänade och ibland legat under direkt kronoförvaltning. Samma källa omnämner elva skattebönder i Villåttingen som förlänade till Strängnäsbiskopen Kort Rogge, men i övrigt saknas uppgifter om Villåttingens roll i länsförvaltningen under 1400-talet och 1500-talets första årtionden. År 1501 förlänades Nyköpings slottslän till Sten Kristiernsson (Oxenstierna) som var dess innehavare fram till 1516, då slottet erövrades och delvis revs av Sten Stures (d y) trupper (Westin 1971 s 21, 44, Retsö s 125 ff). Daga härad hade 1527 gemensam fogde med Åker och räknades 1529 till Gripsholms slottslän. I april 1529 förlänades häradet till Johan Turesson (Tre rosor) under Nyköpings slott, men indrogs till kronan 1543 (Kbr 27/3) och hamnade då åter under Gripsholm. Kort därefter delades Daga härad mellan flera fögderier och låg dels (1544) under fogden i Öknebo och dels under befallningsmannen i Åkers fögderi (1546). Från och med 1547 var häradet under en längre sammanhängande period förenat med Öknebo. Hans Kyle hade dock Frustuna socken som förläning 1561 68. Villåttingen förlänades i december 1522 till Olof Arvidsson och i oktober året därefter till grevinnan av Hoya (Margareta Eriksdotter) som var syster till Gustav I. Tillsammans med Österrekarne ingick

Daga härad och Villåttingen 23 Villåttingen sedan i Johan Olssons (Gyllenhorn) förläning 1530. Under perioden 1541 46 var Villåttingen förlänat till Knut Andersson (Lillie) och införlivades sedan med Nyköpings slottslän, vilket var förlänat till den tidigare nämnde Johan Turesson. Efter dennes död 1556 lades området under kronan med undantag av Mellösa socken som 1552 58 förlänades åt väpnaren Engelbrekt Larsson (Bölja från Uppland). Vid 1560-talets slut förenades Villåttingen med Gripsholms slottslän efter att under en tioårsperiod mestadels ha tillhört Rekarne fögderi. Malma socken förlänades dock 1568 till Kristoffer Persson (se Fållökna, Malma sn). (AL 1 s 273 f, 288 ff) 1500-talets kamerala material redovisar följande indelning åtminstone t o m 1573: Daga härad: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge och Kattnäs socknar. Villåttingen: Dunker, Helgesta, Hyltinge, Malma och Mellösa socknar samt en del av Gryts socken. Judiciella förhållanden Tingslagets omfattning under medeltiden framgår genom uppräkning av nämndemän, fastar och vedervaromän i brev utfärdade på häradsting och lagmansting. Tingslaget motsvarar det administrativa häradet. Omnämnda tingsplatser vid häradsting och lagmansting samt häradshövdingar redovisas nedan. Daga härad: Häradets rätta tingsplats där ordinarie häradsting hölls, var Vadsbro i Kattnäs sn (EkAp 26/10 1381, SD 111, SD 2654, EkAp 6/11 1451). Häradsting hölls även vid Björnlunda kyrka 1358 (DS 6033). Lagmansting hölls 1485 vid Gåsinge kyrka (UUBp 3/12). Räfsteting gällande jord i häradet hölls i Strängnäs 1399 (RApp 30/5) och 1443 (RAp 11/3). Häradshövdingar: Jöns Larsson (björn) 1358 (DS 6033) Peter (Torstensson) Djäkn (Schack av Skylvalla) 1381 83 (EkAp 26/10, RAp 11/10) Karl Eriksson (Färla) 1401 08 (SD 111, SD 1010) Martin Karlsson (Färla, Karl Erikssons ätt) 1410 19 (SD 1352, SD 2654) Johan Karlsson (Färla, Karl Erikssons ätt) 1451 53 (EkAp 6/11, Gen 79 f 36v); som hans vikarie uppträder Peder Åkerbo (?böjd arm) 1451 53 (EkAp 6/11, Gen 79 f 36v) Peder Åkerbo 1459 60 (RAp 5/5, UUBp 11/10) Gregers Nilsson (bjälke) 1460 75 (DN 16:207, LSBp 12/2) Sture Brand (tre sjöblad) kallar sig häradsdomhavande 1486 (WattA vol 1) Klas Brand 1502 (Gen 71 f 86); som hans vikarie uppträder underhäradshövdingen Botvid Olsson 1502 (Gen 71 f 86). Villåttingen: Österrekarnes rätta tingsplats där ordinarie häradsting hölls var Fagrahed på Kjulaåsen, första gången omnämnd vid namn i källorna 1399 (RAp 26/6), som låg på gränsen mot Stenkvista sn. Lagmansting hölls 1449 vid Kjula kyrka (B 20 a). Räfsteting gällande jord i Villåttingen hölls i Strängnäs

24 Södermanlands centrala del 1409 (SD 1149, 1161, 1164). Häradshövdingar: Lars Sunesson (?Örnsparre) 1357 58 (DS 5772, DS 5977) som även sigillerar för sin vikarie, Jon i Ökna, då denne saknar sigill (DS 5772, DS 5977) Magnus Finvidsson (Magnus Marinasons ätt) 1371 (DS X 22) Johan Holmgersson 1374 (DS 8663, saknas i ALD) Ulf Jonsson (Aspenäsätten) 1381 85 (RAp 17/1, RAp 26/10); som hans permanente ersättare uppträder Kettil Nilsson (flankbåge) 1381 85 (RAp 17/1, RAp 26/10) vilken även uppträder som underhäradshövding 1380, dock utan att ange vem han vikarierar för, och som häradshövding 1386 (RAp 12/7, RAp 6/6) Sten Haraldsson (Gren) 1399 1415 (RAp 30/1, HabSp 24/1); som hans ersättare uppträder Kettil Nilsson 1399 1404 (RAp 30/1, SD 415), Nils Björnsson (tre vippor) 1405 13 (SD 644, SD 1728) och Abraham Olofsson skräddare (bomärkessigill) 1408 och 1415 (SD 929, HabSp 24/1) Nils Gustavsson (Rossviksätten) 1418 37 (SD 2477, SMR 633); som hans ersättare uppträder Johan Bengtsson (bomärkessigill) 1418 25 (SD 2477, RAp 28/6) och Nils Röd (ekeblad) 1437 (SMR 633) Germund Larsson (lilja) 1440 57 (UUBp 14/1, UUBp efter 29/9); som hans vikarie uppträder Ulf i Flenmo (bomärkessigill) 1440 54 (UUBp 14/1, RAp 7/2) Magnus Frille 1462 71 (B 19, nr 216, RAp 17/1), som hans vikarie uppträder Jöns Hemmingsson (bomärkessigill) 1464 70 (UUBp 31/1, RAp 25/1) Anders Eriksson (Ekeblad från Rekarne) 1478 93 (HH 31:117, RApp 27/7); som hans vikarie uppträder Skäring Birgersson (okänt sigill) 1482 (RAp 7/11) Lars Fadersson (djur) 1498 1501 (RAp före 24/6, UUBp 14/1) som 1501 även sigillerar för sin vikarie, Jöns Johansson, då denne saknar sigill (UUBp 14/1) Erik Kuse 1504 16 (RAp 1/2, RAp 9/10). Kyrkliga förhållanden Den kyrkliga indelningen under medeltiden framgår av följande dokument: 1314 (?) års förteckning över sexårsgärden indelar Strängnäs stift i fyra storprosterier. Under rubriken Nyköpings prosteri (de prepositura Nicopensi) redovisar längden följande härader: Daga, Jönåker, Oppunda och Rönö. För Daga redovisas följande pastorat och avgifter: Frustuna med annex (Kattnäs) (0:10), Björnlunda (0:14), Gryt (1:0), Gåsinge (0:10) och Dillnäs (0:3). Under rubriken Strängnäs prosteri (de prepositura Strenginensi) redovisas följande härader: Villåttingen tillsammans med Västerrekarne och Österrekarne samt Selebo och Åker. För Villåttingen redovisas följande pastorat och avgifter: Dunker (0:10), Hyltinge (0:3), Helgesta (0:6), Malma (½:0) och Mellösa med annex (Flen, Oppunda hd) (0:12) (DS 1947, odat, avskr). Samma dokument redovisar även en uppräkning av prebendor knutna till Strängnäs domkyrka. I två fall är huvudenheterna belägna i undersökningsområdet: prebenda Mälby (Björnlunda sn) och prebenda Söra (Frustuna sn), där den sistnämnda

Daga härad och Villåttingen 25 räknades till en av de främsta bland domkyrkans prebendor (Collmar s 17 f). I 1544 års länsregister ingick samma sex socknar som utgjorde Daga härad i Daga härads prosteri. Som prost omnämns herr Joen i Björnlunda. I Villåttinge prosteri ingick samma fem socknar som under medeltiden utgjorde Villåttingen. Som prost omnämns herr Jöns i Mellösa. (AL 3 s 187) Skattesystemet 1500-talets huvudskatt i undersökningsområdet utgick före 1559 som en kollektiv s k gärdesskatt, med indelning i settingar, som bl a tillämpades i de fyra härader som ingick i Nyköpings slottslän: Daga, Jönåker, Oppunda och Rönö. Indelningen gav upphov till benämningen settingsskatt, vilken inom Nyköpings slottslän kan beläggas senast 1462 (VrApp 10/2, DMS 2:2 s 48). En gärd omfattade i dessa härader sex settingar. URR anger den årliga räntan från Daga härad till 40½:0:1 pn (vinterskatten) och 60½:0:2 pn (sommarskatten). Settingen motsvarade ungefär ett markland, men någon direkt koppling mellan marklandsvärdering och skatt kan inte styrkas före 1559. Detta år genomförs en skattläggning i de nämnda häraderna, samt i Villåttingen och Öknebo härad, med syftet att lägga över skatten i dessa på de enskilda jordeboksenheterna och knyta den direkt till marklandstalen. Detta framgår bl a genom att åtgärden inte resulterade i någon generell förändring av skattesatserna medan ett antal ny- och omtaxeringar av marklandstal kan iakttas på enhetsnivå (gårdar, torp). Det nya systemet förblev därefter i stort sett oförändrat till mitten av 1580-talet, då hertig Karl påbörjade sina beskattningsreformer. (DoSk s 73 f, 113 f, 123, 274 80, HH 11 s 66) Källmaterial landskapshandlingarna Södermanlands handlingar (SöH) omfattar Södermanland utom Södertörn (DMS 2:1) som redovisas i Upplands handlingar (UH). Villåttingen var förlänat under hela 1540-talet, vilket sannolikt är huvudskälet till att det inte finns ordinarie ( årliga räntan ) jordeböcker bevarade för tiden före 1551. Även årtiondet därefter är källäget mindre bra för jordnaturerna skatte, krono och frälse. Längder för dessa finns endast för åren 1551, 1554 och 1560. I den äldsta bevarade ordinarie jordeboken (SöH 1551:11) redovisas skatte och krono tillsammans och enheternas jordnatur kan endast bestämmas genom en i det avseendet mer detaljerad fodringslängd i samma volym. Betydligt bättre är källäget för kyrkojord och arv och eget, där ett antal längder från 1540-talet har bevarats. En stor del av SöH-längderna är brand- och fuktskadade, inte sällan med omfattande textförluster, vilket skapar problem vid redovisningen av jordnatur och jordetal. Som tidigare nämnts (se avsnittet Skattesystemet ovan) genomfördes år 1559 en skattläggning i delar av Södermanland med syftet att

26 Södermanlands centrala del försöka införa marklandsbeskattning. För t ex Jönåkers härad visar sig detta genom att många bebyggelseenheter för första gången redovisas med jordetal i 1559 års skattelängd, men någon genomgående förändring av samma slag kan inte urskiljas för undersökningsområdet. Källmaterial viktigare enskilda källor Birger Nilssons jordebok (BNJb) är en detaljerad förteckning, omfattande 54 sidor, över Birger Nilssons (Grip, d 1565) arve- och avlingegods samt hans stadsfastigheter. För landboenheterna redovisas årlig ränta. En sen påskrift daterar förteckningen till 1562, något som senare forskning visat med all sannolikhet vara korrekt. Förteckningen förvaras i Frälse- och Rusttjänstlängder vol 32, KA. (Ferm s 58 ff) Birger Nilssons och Brita Joakimsdotters jordebok (BNBJJb) innehåller en förteckning över Birger Nilssons och hans hustrus gods. Den senast daterade notisen är från 1561. Volymen har signum E 2741 och ingår i Viksamlingen, RA. (Ferm s 64) Gustav I:s jordebok från 1531 (K 1) redovisar kungens gods varhelst de är belägna i riket. Det rör sig om arvegods, köpegods, pantgods och återbördade kyrkogods. Förteckningen börjar i Uppland, går sedan motsols runt Mälaren och fortsätter med Östergötland, Småland och Västergötland. Den ingår i Kungligt arkiv (K) vol 1, RA. Register över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4) är en förteckning över Karl Knutssons efterlämnade jorde- och pantbrev som till större delen sannolikt är upprättad på 1450-talet, men föreligger i en avskrift med 1470-talet som trolig datering. Avskriften utgörs av två nu saknade brevförteckningar. Den ena ( f 1 12) är förd i Karl Knutssons namn, medan den andra (f 13 49) omtalar honom i tredje person. Brevnotiserna är med något undantag regionalt disponerade och motsvarar i stor utsträckning de förtecknade brevens ryggpåskrifter. Förteckningen ingår i C-serien, RA. (Schück 1976 s 319) Vadstena klosters jordeböcker (VaKlJb, HH 16) är bevarade för åren 1447, 1457, 1465/66 (uppbörds- och utgiftsbok), 1473 och 1502. Sedan de utgavs har handskrifterna daterats och omdaterats flera gånger (om detta se SFSS 245 s XXXVII XLII). Klostrets jordegendomar redovisas i följande ordning: Östergötland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Närke, Västergötland, Värmland, Småland och Öland. 1447 och 1457 års jordeböcker är utgivna i textkritisk utgåva i SFSS 245. 1502 års jordebok är utgiven i HH 16, vartill utdrag av de äldre jordeböckerna och bevarade åtkomsthandlingar är fogade. Jordeböckerna 1447/57 och 1502 förvaras i Riksarkivet, där de har beteckningarna D 11 och D 12, liksom jordeboken 1473 som utgör vol 10 i

Daga härad och Villåttingen 27 KA:s serie Kyrkors, skolors och hospitals akter (KySkHoa). Uppbörds- och utgiftsboken 1465/66, signum C 32, förvaras i UUB. Åke Jönssons (Svarte Skåning) uppbördslängder och räkenskaper (C 27) består av sammanlagt 24 blad och berör gods i Södermanland m m. Handlingarna dateras till 1490-talet, men deras inbördes samband är inte helt utrett. De kan dock knytas till Svarte Åke genom omnämnandet av gårdar som denne antingen ägt eller haft i förläning. Volymen ingår i C-serien, RA.

Daga härad 1314 in Dandæræ (DS 1952, avskr). 1320 in Danundahæradh (DS 2228). 1358 i Dauahundare (DS 6033). 1418 i Dawa herradhe (SD 2532). 1445 i Daghaherade (RAp 15/5). 1445 i Daffwa hundhare (RAp 5/8). 1493 i Daga herytt, i Dagha herit (StJb s 219). Omfattning: Daga härad omfattade under medeltiden och 1500-talet följande socknar: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gåsinge, Kattnäs och Gryt. Huvuddelen av Gryts socken inklusive kyrkan tillhörde Daga härad medan en sockendel tillhörde Villåttingen. Socknen redovisades med denna indelning i jordeböckerna till slutet av den här aktuella undersökningsperioden (1573). Administrativ indelning, judiciella och kyrkliga förhållanden, se inledningen ovan. Jfr AF 2 s 54 57, 352 63, AL 1 s 273 f, DoSk s 274 80, SU s 285. Kartan på motstående sida visar Daga härad och Villåttingen under medeltiden och 1500- talets första hälft. Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74.

Daga härad 29

30 Daga härad Statistiska uppgifter Jordeboksenheter Den statistiska tabellen nedan innehåller genomgående summor som framkommit vid bearbetningen. Dessa överensstämmer inte alltid exakt med de summor som fogdarna redovisar i jordeböckerna, men eventuella skillnader redovisas inte här. Hel-, halvhemman och torp redovisas statistiskt som likvärdiga enheter (se vidare Inledning avsnitt II:8 ovan). Obebyggda enheter (utjordar m m) redovisas inte statistiskt på häradsnivå, däremot i anslutning till sockentabellerna. Antalet bebodda enheter (gårdar och torp) på 1550-talet redovisas även på karta för respektive socken. Det har inte varit möjligt att konstruera några jordetalstabeller för Daga härad och Villåttingen pga det bristfälliga källmaterialet. Antal jordeboksenheter i Daga härad, SöH 1543/51 (1573) sk kr ky Dky kl aoe fr Summa Björnlunda 21 (20) 1 (5) 11 (11) 1 (0) 2 (0) 6 (6) 17 (19) 59 (61) Dillnäs 2 (2) 4 (9) 1 (0) 3 (3) 10 (10) 20 (24) Frustuna 4 (7) 4 (5) 11 (20) 6 (3) 13 (10) 38 (45) Gryt 4 (5) 0 (1) 1 (10) 6 (0) 1 (0) 13 (14) 25 (30) Gåsinge 2 (4) 2 (4) 3 (4) 1 (0) 10 (16) 30 (28) 48 (56) Kattnäs 1 (1) 2 (4) 1 (0) 3 (10) 15 (10) 22 (25) Summa 34 (39) 7 (15) 32 (58) 3 (0) 9 (0) 29 (38) 98 (91) 212 (241) Källor: se förteckning över SöH-längder på s 178

Björnlunda socken 1314 (?) de Biornlundum (DS 1947, avskr). 1341 parrochie Biorlundæ (DS 3569). 1345 parrochia Byorlundum (DS 3929). 1357 in Byornlund (DS 5780). 1358 i Byrlundum (DS 6033). 1366 i Biorlunda sokn (DS 7346). 1378 i Biørnlunda sogn (DS 9706). Omfattning: Björnlunda socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Björnlunda kyrka är belägen på en höjd som sluttar ned mot den gamla landsvägen och ligger tillsammans med fyra andra (Dillnäs, Frustuna, Gåsinge och Kattnäs) av häradets sammanlagt sex kyrkor inom ett största inbördes avstånd av 10 km. Exteriörens medeltida utseende framgår i allt väsentligt av en teckning från 1684 (Peringskiöld). I den nuvarande kyrkan härrör långhuset och det smalare, långsträckta koret från sent 1100-tal eller tiden omkring år 1200. Inga murskarvar kan konstateras i koret, vilket tyder på att detta är kyrkans äldsta byggnadsdel. Sakristian tillkom sannolikt under 1300- talet, och under samma århundrade bör förlängningen av långhuset med ca 7 m åt väster ha ägt rum. Tornet och det numera rivna vapenhuset tros vara uppförda under 1400-talet. Trätunnvalven som i dag täcker kyrkorummet härrör troligtvis från 1700-talet, men innertaket var även under äldre tid av trä. Delar av medeltida valv återfinns i sakristian. Av medeltida inventarier återstår ett triumfkrucifix av trä som daterats till mitten eller slutet av 1200-talet och delar av ett processionskrucifix från samma århundrade. Det sistnämnda är ett importarbete från Limoges i västra Frankrike. Endast Kristusfiguren har bevarats; denna var ursprungligen emaljerad i olika färger och uppsatt på ett träkors som var smyckat med emaljerade metallplåtar. Rester av emaljen är ännu synliga på Kristi ländkläde. Båda Kristusfigurerna visar den triumferande Kristus, vilket var det gängse framställningssättet under äldre medeltid. (SöKy 10, SHM mbild, ACBkomm) Kyrkby: Björnlunda. Socknens medeltida prästgård finns belagd 1499, se nedan. *Kyrkebolet, som på 1540-talet är en mindre gård bebodd av sockenprästens landbo, ansluter gällande namn och jordetal väl till Södermannalagens bestämmelser om prästgård (SdmL s 14). På kartor från början av 1700-talet finns en prästgård utsatt söder om *Kyrkebolet, men tidpunkten för dess etablering framgår inte av befintliga källor (LSA C6 1:1, 1718, C6 74:1, 1720).

32 Daga härad Björnlunda kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Monumenter i Södermanland från 1684. Foto: KB. Runstenar: Sö 1 kyrkan (försvunnen), 2 Axala, 3 Vänga, 4 5 Vänga (försvunna), 6 Vänga (fragment), 7 Öja. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543 (1573) Askartorp Axala Berga Bjursnäs Björnhaga Björnlunda *Byrdhedhe sk 1 (1) 1 (1) kr 0 (1) 0 (1) ky 1 (1) 1 (0) 1 (1) aoe fr 1 (1) 1 (1)

Björnlunda 33 Ekeby 2 (2) Harbro 2 (3) Kalvsboda 1 (1) Karlsta 1 (1) Kleva 1 (1) *Kvarntorp 1 (1) *Kyrkebolet 1 (1) Långholmstorp 1 (1) *Löta 1 (1) Mälby 1 (1) 1 (1) Mälbykvarn 1 (1) Norrby 0 (1) 1 (1) Näs 2 (2) Skenda 2 (2) 1 (1) 1 (1) Skeppet 1 (1) Smedsta 1 (1) Svinnäs 1 (1) Sörby 1 (1) Tibble 1 (0) 0 (1) 0 (1) Tomta 1 (1) Töle 1 (1) Viby 2 (1) 0 (1) Videby 1 (1) 2 (2) Vrettuna 1 (1) Väla 1 (1) Vänga 0 (1) 1 (1) Åkra 1 (1) *Ånhammar 2 (1) 1 (1) 0 (1) Älghammar 4 (4) Öja 1 (1) 1 (1) Ökna 1 (1) Önnersta 2 (2) SUMMA 21 (20) 1 (5) 11 (11) 6 (6) 17 (19) Dessutom redovisar längderna: skuj: Norrby 1 (1), Vänga 1 (0), kruj: Öja 0 (1), kyuj: Björnlunda 0 (1), pb: Tibble 1 (0), vakl: Axala 1 (0), vaklt: Askartorp 1 (0), aoeuj: Öja 1 (0). Anm: Norrby dubbelredovisas som st/aoe i SöH 1543:2, :5A.

34 Daga härad Björnlunda socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74.

Björnlunda 35 Askartorp 1447 Askaratorpp (VaKlJb s 39) 9 H, 8 f. SöH 1 vaklt, 1568 1 krt (saknas 1544 66). 1447 57 har Vadstena kloster torpet A som ligger under Axala, brukas av en landbo och räntar 0:6 pn (se Axala) (VaKlJb, s 39, 91). 1466 brukas torpet av två landbor som räntar 0:6 pn resp ½:0 pn (HH 16 s 245). Axala 1345 in Axalum (DS 3929), 1378 i Axalom (DS 9752) 9 H, 8 f. SöH 1 vakl, 1550 1 aoe 0:4:1, 1556 1:5, 1568 1 kr. 1550 62 1 aoet (Axalatorp). 1 fr (1562 Nils Ryning). 1345 ger Håkan Elofsson 0:0:2 i morgongåva till Iliana Petersdotter (se *Löta) (DS 3929). 1370 (omkr) testamenterar Kristina Ivarsdotter 0:2 i A och jord i Vreta, Strängnäs sn, till den prebenda och det kor hennes man Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt) stiftat vid Strängnäs domkyrka och där hon väljer sin gravplats; vidare testamenteras jord i Norrby, Strängnäs sn, och Sundby, Toresunds sn, till prebendor vid domkyrkan (RAp 18/11 1382). 1378 byter Torkel Haraldsson (Gren) till sig 0:0:2 i A och jord i Husby sn av Bo Jonsson (Grip) mot jord i Jönåkers och Rönö hdr (se Torslunda, Husby sn, Oppunda hd) (DS 9752, DMS 2:3 s 147). 1398 skänker Torkel Haraldsson hela sin del av A, som är hans mödernearv, till Vadstena kloster som själagåva och för gravplatser åt sig, sin hustru Bengta Bosdotter (Natt och Dag) och deras son Knut (RAp 9 14/9). 1438 ingår Karl i A i en landssynenämnd (RAp 20/10). 1447 och 1457 har Vadstena kloster gården A om 0:0:14, som brukas av en landbo, räntar 4 tön korn, 0:0:14 pn, 2 pund mata och 0:1 pn ättargäld. Följande torp ligger 1447 under A: Askartorp, *Vestratorp, *Midheltorp och Lilltorp samt ödetorpen *Ovanstorp och *Litlawy. 1457 ligger torpen Askartorp, *Vestratorp, *Midheltorp och *Ovanstorp under A (VaKlJb s 38 f, 91). 1466 brukas A av två landbor som räntar 4 tön korn, 0:0:14 pn, 2 pund mata och 0:½ pn ättargäld resp 3 tön korn och 1:0 pn. Under A ligger ödetorpen *Vestratorp, *Midheltorp och *Ovanstorp (HH 16 s 245). 1473 och 1502 omfattar A 0:0:13, brukas av en landbo och räntar 4 tön korn och 1:0 pn. Under A ligger ödetorpen Långholmstorp, *Vestratorp, *Midheltorp, *Ovanstorp,

36 Daga härad *Fflamawast torp, *Ruggirnæstorp, *Kvarntorp, *Bögilstorp och *Broatorp (HH 16 s 244 f). 1486 är Nils i A vedervaroman vid häradstinget (WattA vol 1). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:13 och ett torp som återbördats från Vadstena kloster efter Torkel Haraldsson (d 1402); gården sår 3 pund, har äng till 50 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 1:0 avradspn; torpet sår 14 spann, har äng till 18 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften (AoE 29 A). Berga 1358 in Berghum (DS 6033) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 1:3, med skuj i Grinda, Frustuna sn, och Åkra. 1358 är Lars i B faste vid häradstinget (DS 6033). Bjursnäs 1358 in Byrsnes (DS 6033), 1451 i Biwsnæsi(?) (EkAp 6/11) 9 H, 9 e. SöH 1 fr (1562 Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/). 1358 är Ragvast i B faste vid häradstinget (DS 6033). 1451 är Jöns i B faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1474 säljer Sten Pik sin gård B, som räntar 2 tön korn, 1 pund smör och ½:0 pn, och Mälbykvarn samt jord i Älghammar till kaniken Johan Larsson (Thyttell) (B 15 f 257). 1484 ger Sten Pik sin kusin Arvid Trolle rätt att lösa in sitt arvegods, en gård i B och Mälbykvarn, från kaniken Johan Larsson (HH 31:151). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok gården B, vilken räntar 2 tön korn, 1 pund smör och ½:0 avradspn (HebS E 3584). 1543 daterar Gustav I brev i B (GR 15 s 108 ff). Björnhaga 1543 Byörnhaga (SöH 1543:2) 10 H, 0 e. SöH 1 kyt (Brinks rd) (1544 1 pbt) 0:2. Björnlunda 1381 i Biørlundom (EkAp 26/10), 1451 i Biornalundum (EkAp 6/11) kyrkby 10 H, 0 f. SöH 1 sk 1544 1:1:2, 1551 1:1:0:4 (inkl skuj), 1554 1:0:1:4, med skuj i Skenda. 1 skuj 0:0:0:4 till Skenda. 1 kyt ( Klockarens ), 1549 1 kyuj 0:0:2 ( Klockaretäppan vid Björnlunda kyrka ). 1381 är Jakob i B vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10). 1451 är Karl i B faste vid häradstinget (EkAp 6/11). *Broatorp 1473 Broatorp (VaKlJb 1473 f 10).

Björnlunda 37 1473 och 1502 har Vadstena kloster torpet B som ligger öde under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). *Byrdhedhe 1331 in Byrdhedhe (DS 2889), 1543 Böledhe (SöH 1543:2) (nu Ullaberg) 9 H, 9 e (Ullaberg). SöH 1 ky (Brinks rd) (1544 1 pbt) 0:4, 1561 0:1:2:4. 1331 hör 0:2 till prebenda Mälby vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). *Bögilstorp 1473 Bögilstorp (HH 16 s 245). 1473 och1502 har Vadstena kloster torpet B som ligger öde under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). Böle Se *Byrdhedhe. Ekeby 1358 in Ekeby (DS 6033) 9 H, 9 f. SöH 2 sk 0:5:2 + jt saknas, 1551 0:6:2 + 0:4, 1554 0:5:1 + 0:5:1. 1 skuj 0:1:1 till Karlsta. 1358 är Sune i E faste vid häradstinget (DS 6033). 1381 är Nils i E vittne och 1383 faste vid häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). 1401 är Anders i E faste vid häradstinget; kan avse Bondekeby, Gåsinge sn (?SD 111). 1428 är Nils i E faste vid ett jordbyte; kan avse Bondekeby, Gåsinge sn (?RAp 4/5, avskr 1619). 1451 är Mickel i E vittne vid häradstinget; kan avse Bondekeby, Gåsinge sn (?EkAp 6/11). 1485 säljer Elin Nilsdotter i Akalby, Husby sn, Oppunda hd, 0:½ i E liggande i östra ändelagen till Anders Jönsson i E; fastebrev utfärdas året därefter (WattA vol 1). Ekhov Se *Ånhammar. *Fflamawast 1473 Fflamawast torp (VaKlJb 1473 f 10). torp 1473 och 1502 har Vadstena kloster torpet F som ligger öde under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). Gässtorp 1423 Gaslingxtorp (?B 16 f 419, avskr) 9 H, 9 e. 1423 ligger torpet G under Älghammar (se Älghammar) (?B 16 f 419). Harbro 1358 in Hafræbro (DS 6033), 1544 Harabro (SöH 1544:1) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 1:1:1, 1550 2 sk 0:4:1:4 + 0:3:1:4, med skuj i Grinda, Frustuna sn, och Tängslinge, Frustuna sn.

38 Daga härad 1 sk 0:4. 1358 är Anders i H faste vid häradstinget (DS 6033). 1367 övernattar kung Albrekt och hans far hertig Albrekt i H den 1/3 (RBR s 170 f). 1366 byter Lars Bondesson bort 0:½:¼:1 till Jakob Andersson (se Ullevi, Gåsinge sn) (DS 7346). 1367 (?) är Anders i H involverad i en jordtransaktion i Barva sn (DS 7600). 1381 är Erik i H vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10). 1399 är Erik i H vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1408 är Ulf och Lars i H fastar vid häradstinget (SD 1010). 1410 är Peter i H faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1428 är Ulf i H faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1439 framträder Ulf i H vid rådstugurätten i Stockholm i samband med ett arvskifte (StJb s 96). Jakobsberg Se *Löta. Kalvsboda 1423 Kalfsbodä (B 16 f 419, avskr) 9 H, 9 e. SöH 1 frt (1562 Mats Kagg). 1423 ligger torpet K under Älghammar (se Älghammar) (B 16 f 419). Karlsta 1438 i Calasthom (RAp 20/10), 1544 Kalesta (SöH 1544:1) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 0:4:1, 1549 0:5, med skuj i Ekeby. 1 skuj 0:0:0:4 till Skenda. 1438 ingår Ragvald i K i en landssynenämnd (RAp 20/10). Kleva 1544 Kleffua (SöH 1544:1) 9 H, 8 e. SöH 1 sk 0:4, 1550 0:6, med skuj i Näs, Gåsinge sn. *Kvarntorp *Kyrkebolet 1473 Quærna torp (VaKlJb 1473 f 10) låg möjligen sydost om Skottsjön (LSA C6 3:1, 1731). SöH 1 kyt (Brinks rd) 0:0:0:2, 1562 0:2. 1473 och 1502 har Vadstena kloster torpet K som ligger öde under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). 1543 Kyrkeboled (SöH 1543:2) jfr *Prästgården. SöH 1 ky (Brinks rd) (1543 prästens landbo ) 0:1:2. Lilltorp 1447 Litlatorpp (VaKlJb s 39) 9 H, 8 f. 1447 har Vadstena kloster torpet L som ligger under Axala (se Axala) (VaKlJb s 39).

Björnlunda 39 *Litlawy 1447 Litlawy (VaKlJb s 39). 1447 har Vadstena kloster torpet L som ligger öde under Axala (se Axala) (VaKlJb s 39). Långholms- 1399 Langhalms bool (RAp 31/3), 1445 Langhalmps torpp torp (RAp 5/8), 1549 Långehalstorp (SöH 1549:6) 9 H, 8 f. SöH 1 frt. 1399 skänker Ramborg Staffansdotter (Ulv) L till Vadstena kloster som själagåva för sig och sina förfäder (RAp 31/3). 1445 ger klostret bröderna Mats och Simon Körning L som kompensation för ett tidigare jordbyte, då godset Noheden, Råby sn, Rönö hd, som de då erhöll, gav sämre avkastning än vad som uppgivits (RAp 5/8 två brev, DMS 2:2 s 234). 1473 är L åter i klostrets ägo och upptas som ödetorp under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). 1488 framkommer att Peder Stare vid okänd tidpunkt erhållit L vid arvskiftet efter svärfadern Mats Körning (RAp 6/5 el 16/9). 1502 är L ödetorp under Axala (se Axala) (HH 16 s 244). 1553 ärver Margareta Kristiernsdotter olagd jord i L, som räntar 3:0 pn och 2 lispund smör, efter sin far Kristiern Larsson (Siöblad) (se Flättna, S:t Nikolai sn) (SjSp 1/11, DMS 2:3 s 143). *Löta 1345 in Løtum (DS 3929), 1418 i Løtom (SD 2531) 9 H, 9 (nu Jakobsberg) f (Jakobsberg). SöH 1 fr (1562 Hans Klasson /Bielkenstierna/), 1568 69 öde. 1345 ger Håkan Elofsson (tre vippor balkvis) i morgongåva till Iliana Petersdotter 0:12:1 i L och jord i Axala och ytterligare jord i *Båresta tillsammans med en kvarntomt kallad Thoorswath, Lerbo sn, samt Edeby och Älgesta, Ripsa sn (DS 3929, DMS 2:2 s 199). 1418 byter Anders Videkesson (?böjd arm) bort 0:6 i östra ändelagen till biskop Anders i Strängnäs mot jord i Bråtorp, Åkers sn, som Magnus Pedersson tidigare sålt till biskopsbordet. Vidare byts ytterligare 0:6 bort i västra ändelagen mot likvärdig jord, och tills biskopen funnit lämplig sådan skall i stället varje år utgå 2 pund råg och 4 pund korn från biskopstiondet i Gåsinge sn (SD 2531, SD 2532). *Midheltorp 1447 Midhelthorpp (VaKlJb s 39), 1457 Midaltorp (VaKlJb s 91). 1447 och 1457 har Vadstena kloster torpet M om 0:1, som ligger

40 Daga härad under Axala och räntar 0:6 pn i avrad (se Axala) (VaKlJb s 39, 91). 1466, 1473 och 1502 är M ödetorp under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). Mälby Mälbykvarn 1314 (?) de prebenda Medhalby (DS 1947, avskr), 1341 curia Mædhælby (DS 3569), 1549 Mälby (SöH 1549:6) 10 H, 0 e. SöH 1 ky (Brinks rd) (1544 1 pb) 0:4, 1560 1:4. 1 fr (1562 Erik Pedersson /Soop/), 1569 öde. 1314 (?) omnämns prebenda Mälby, där M är huvudenhet (se s 24) (DS 1947). 1331 hör 0:14 till prebenda Mälby vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1341 omnämns den prebenda som ligger under M i ett testamente utfärdat av Karl, kanik och kyrkoherde i S:t Nikolai sn (DS 3569). 1474 Medhelbo quernn(?) (B 15 f 257, avskr), 1484 Mädhelby qwarn (HH 31: 151, avskr), 1530 Melby qwern (HebS E 3584) 9 H, 9 f. SöH 1 frt (1562 Klas Andersson /Ekeblad/). 1474 säljer Sten Pik M, som räntar ½ läst mjöl, och gården Bjursnäs samt jord i Älghammar till kaniken Johan Larsson (Thyttell) (B 15 f 257). 1484 ger Sten Pik sin kusin Arvid Trolle rätt att lösa in sitt arvegods, M och gården Bjursnäs, från kaniken Johan Larsson (HH 31:151). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok M som räntar ½ läst rågmjöl (HebS E 3584). 1562 har Klas Andersson (Ekeblad) till Stola M som räntar 6 pund mjöl (FoR vol 10). Norrby 1341 in villa Norby (DS 3569) 10 H, 0 e. SöH 1 skuj 0:2:0:4, 1550 till Långbro, Vårdinge sn, 1562 till Vänga. 1 aoe 0:5:1, 1550 0:6 (1543 även 1 st 0:6:2). 1550 1 aoe 0:6, 1562 1 kr. 1341 testamenterar Karl, kanik och kyrkoherde i S:t Nikolai sn, betydligt mindre än 0:0:1 till den prebenda som ligger under Mälby, vilken han innehar vid Strängnäs domkyrka (DS 3569). 1428 är Johan i N faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1559/60 uppges i den ena arv och eget-längden att två gårdar

Björnlunda 41 om 0:6 vardera återbördats efter Johan Karlsson (Färla d 1457); enligt den andra längden har gårdarna återbördats från Strängnäs domkyrka efter Johan Karlsson och sår 2 pund, har äng till 46 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 0:6 avradspn vardera (AoE 22:6, 29 A). Näs 1366 in Næsi (?DS 7346), 1410 i Næssy (SD 1352), 1531 i Näss (K 1 f 72v) 9 H, 9 f. SöH 2 aoe (1562 2 kr) 0:5 + 0:5 (vissa år 0:5:1 + 0:5:1), 1556, 1562 1:2 + 0:5, 1573 0:5 + 0:5. 1366 är Martin i N faste vid ett jordbyte; kan avse Näs, Gåsinge sn (?DS 7346). 1410 byter Johan Svensson i Vängsö, Gåsinge sn, bort 0:0:1 till Kalmar nunnekloster (se Lifsinge, Dillnäs sn) (SD 1352). 1460 är Anders i N faste vid häradstinget; kan avse Näs, Gåsinge sn (?UUBp 11/10, DN 16:207). 1531 har Gustav I en gård om 0:5, som räntar 0:5 pn, 3½ pund och 2 spann korn samt 1 pund fläsk (K 1 f 72v). 1559/60 uppges i den ena arv och eget-längden att en gård återbördats efter Johan Karlsson (Färla d 1457); i den andra längden upptas två gårdar om 0:10 resp 0:5, där den första gården uppges vara återbördad från Strängnäs domkyrka efter Johan Karlsson och sår 3½ pund, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 0:5 avradspn; den andra gården uppges vara köpt av Skänninge kloster och erlägger samma ränta som den första gården (AoE 22:6, 29 A). *Ovanstorp 1447 Owanstorpp (VaKlJb s 39). 1447 och 1457 har Vadstena kloster torpet O som ligger under Axala; 1447 omfattar torpet 0:1 och är öde (se Axala) (VaKlJb s 39, 91). 1466, 1473 och 1502 är O ödetorp under Axala och omfattar 1473 0:1 (se Axala) (HH 16 s 245). *Prästgården 1499 Biørlundha presstægordh (RAp 3/4) se inledningen. 1499 utfärdas ett brev i P (RAp 3/4). *Ruggirnæs- 1473 Ruggirnæstorp (HH 16 s 245), 1502 Rwgirnestorp (HH torp 16 s 245). 1473 och 1502 har Vadstena kloster torpet R som ligger öde under Axala (se Axala) (HH 16 s 245). Skenda 1291 in Skynændæakyr (?DS 1041), 1358 i Skinendum (DS 6033)

42 Daga härad 10 H, 0 f. SöH 1 sk 0:6:1:4, (1551 länsmannen fritt ), 1554 0:6:0:4, med skuj i Ek, Frustuna sn, Heby, Gåsinge sn, Björnlunda och Karlsta. 1 sk 0:4, 1550 0:3:2, med skuj i Tängslinge, Frustuna sn. 1 skuj 0:0:2 till Björnlunda. 1 kr 0:3 (vissa år 0:1). 1 ky (Brinks rd) ( prästens landbo ) 0:3 (vissa år 0:2:1). 1291 testamenterar Anund Haraldsson (vingad lilja) 0:3 i S och jord in Aspo (?Aspö, Selebo hd), till Sigge Östensson (?DS 1041). 1358 ger Anders Ingevastsson 0:½ till Strängnäs domkyrka för sina brott mot kyrkan samt ytterligare 0:½ till biskopen och biskopsbordet i Strängnäs (DS 6033). 1366 är Kettilvast i S faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1367 (?) är Anders i S involverad i en jordtransaktion i Barva sn (DS 7600). 1401 är Nils i S faste vid häradstinget och 1410 vid ett jordbyte (SD 111, SD 1352). Skeppet 1543 Skepede (SöH 1543:2) 9 H, 9 e. SöH 1 kyt (Brinks rd) (1544 1 pbt) 0:0:0:2. Smedsta 1378 i Smidistom (DS 9706, avskr), 1402 i Smidhastom (SD 214) 9 H, 9 f. SöH 1 sk, 1549 1:2:0:4, 1554 1:0. 1375/78 byter Tuke Petersson till sig 0:0:5 av Nils och Ture Anderssöner (se Lundby, Frustuna sn) (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson till sig 0:0:5 av Tuke Petersson (se Lundby, Frustuna sn) (DS 9706). 1381 se Smedsta, Frustuna sn. 1401 är Ingvar i S faste vid häradstinget; kan avse Smedsta, Frustuna sn (?SD 111). 1402 säljer Ture Andersson 0:0:5 till Bengt Nilsson (se Lundby, Frustuna sn) (SD 214). 1450-talet upptas 0:0:5 (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29). 1460 är Johan och Olof i S fastar vid häradstinget; kan avse Smedsta, Frustuna sn (?UUBp 11/10, DN 16:207). 1486 är Johan i S faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1510 (omkr) har Nils Bosson (Grip) jord i S som räntar 0:2 pn (SkS E 8928). 1529 är Olof i S en av bondeståndets representanter vid

Björnlunda 43 riksdagen i Strängnäs; kan avse Smedsta, Frustuna sn (?GR 6 s 178). 1561 (omkr) upptas en utjord i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en utjord som räntar 0:2 pn (BNJb). Svinnäs 1543 Suinenes (SöH 1543:2) 9 H, 8 f. SöH 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 1 pund korn, 0:0:1 pn och 1 pund smör (UUB X 265 h f 222v). Sörby 1331 in Sudherby (DS 2889) 10 H, 0 f. SöH 1 ky (Brinks rd) (1544 1 pb) 0:4, 1560 0:6. 1331 hör 0:6 till prebenda Mälby vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). *Thiærutorp 1358 in Thiærutorp (DS 6033). 1358 är Ulf i T faste vid häradstinget (DS 6033). Tibble 1404 i Tybbille (B 31 s 23, avskr), 1419 i Thybbele (SD 2654) 10 H, 0 f. SöH 1 sk 1:0, med skuj i Valla, Gåsinge sn, 1568 1 fr. 1542 1 pb, 1549 1 ky (Sigtuna rd) 0:4. 1404 skänker Klaus van der Lipen ½:0 till Helga lekamens kor i Strängnäs domkyrka (B 31 s 23). 1419 är Anders i T faste vid häradstinget (SD 2654). 1428 skänker Klaus van der Lipen och hans hustru Ingrid Karlsdotter (Färla) ½:0 till instiftande av S:t Martins prebenda i Strängnäs domkyrka (se Fullbro, Sorunda sn) (RAp 11/10, DMS 2:1 s 212). 1493 framträder Olof Mickelsson i T vid rådstugurätten i Stockholm angående försäljning av en del i ett hus i Stockholms stad som han ärvt (StJb s 219, StTb s 60). Tomta 1544 Tompta (SöH 1544:1) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 0:7:1, 1551 0:6:1, 1568 0:6, med skuj i *Vallemora och Åkra. Töle 1486 i Tyrxlöö (WattA vol 1, avskr), 1549 Telydha (SöH 1549:6), 1554 Töllede (SöH 1554:4) 9 H, 9 g. SöH 1 skuj 0:2 till Videby. 1 frt (1562 Mats Körning). 1486 är Anders i T faste vid häradstinget (WattA vol 1).

44 Daga härad Ullaberg Se *Byrdhedhe. Vagnö 1423 Ufagn öön (B 16 f 419, avskr) 9 H, 9 e. 1423 ligger torpet V under Älghammar (se Älghammar) (B 16 f 419). *Vallemora 1550 Wallemora (SöH 1550:6). SöH 2 skuj 0:1:2 till Tomta + 0:1:0:4 till Väla. *Vestratorp 1447 Westratorpp (VaKlJb s 39). 1447 och 1457 har Vadstena kloster torpet V om ½:0, som ligger under Axala (se Axala) (VaKlJb s 39, 91). 1466 ligger V som ödetorp under Axala och omfattar ½:0 (se Axala) (HH 16 s 245). 1473 och 1502 är V ödetorp under Axala; avraden är 0:6 pn (se Axala) (HH 16 s 244 f). Viby 1358 i Vyby (DS 6033), 1419 i Wybi (SD 2654), 1549 Wiby (SöH 1549:6) 10 H, 0 e. SöH 1 sk 1:0:0:4, 1551 0:6, med skuj i Vänga. 1 sk 0:6, 1560 1 aoe 0:6:0:2, 1568 1 kr. 1358 är Styrbjörn i V faste vid häradstinget (DS 6033). 1419 är Johan i V faste vid häradstinget (SD 2654). 1475 omnämns Peter i V som svarande inför rådstugurätten i Stockholm (StTb s 11). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård i V om 0:6:0:2; kungen uppges ha bytt till sig gården av herr Peder Johansson, syssloman i Strängnäs domkyrka, mot gården Bergshammar vid Strängnäs, Fogdö sn (AoE 29 A o B). Videby 1399 i Wigby (RApp 30/5), 1408 i Vidhby (SD 1010), 1549 (nu Videbynäs) Widby (SöH 1549:6) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 0:7, 1551 0:4:2, 1570 0:6, med skuj i Ramäng, Dillnäs sn, och Töle. 2 fr (1562 Lars Knutsson /Forsaätten/, Hans Klasson /Bielkenstierna/), 1568 70 och 1573 en öde. 1399 är Mats i V vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1408 är Johan Björnsson och Sven i V fastar vid häradstinget (SD 1010). 1486 är Peder i V vedervaroman vid häradstinget (WattA vol 1). Vrettuna 1543 Wreta (SöH 1543:2), 1550 Wretone (SöH 1550:6) HoTu s 213 f 9 H, 8 f. SöH 1 frt (Hans Klasson /Bielkenstierna/).

Björnlunda 45 Väla 1381 i Wædlom (EkAp 26/10) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 1:4, med skuj i Grinda, Frustuna sn, och *Vallemora. 1381 tilldöms Anders Båt i V och hans hustru Valborg rätten att fritt avyttra 0:1 arvejord och 0:2 köpejord, efter att hembudet stått i två års tid, då ingen av deras släktingar har velat köpa jorden (EkAp 26/10). 1438 ingår Karl i V i en landssynenämnd (RAp 20/10). 1451 får Mats i V fasta på 0:0:0:15 som han köpt av Nils Krämare i Gåsinge (EkAp 6/11). Vänga 1399 i Wænghiom (RApp 30/5) 10 H, 0 f. SöH 1543 49 1 skuj 0:2:1:4. 1550 (?) 1 sk 1554 0:3:2:2,?med skuj i Norrby fr o m 1562. 1 skuj 0:1:0:4 till Viby. 1 aoe 0:7, 1556 0:4. 1399 är Jöns i V vittne vid räfsteting i Strängnäs och 1401 faste vid häradstinget (RApp 30/5, SD 111). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:4, som sår 3 pund, har äng till 60 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 0:7 avradspn; gården uppges vara återbördad från Vadstena kloster efter Torkel Haraldsson (Gren d 1402) (AoE 29 A). Åkra 1543 Åkra (SöH 1543:2) 9 H, 9 g. SöH 2 skuj 0:1 till Berga + 0:1 till Tomta. 1 kyt (Brinks rd) 0:1:2, 1561 0:2. *Ånhammar 1331 in Vnambre (DS 2889), 1358 i Vnamar (DS 6033), 1402 (nu Ekhov) innan Wnhamar (SD 214), 1451 i Onambro (?EkAp 6/11), 1543 Ånhammar (SöH 1543:2) ursprungligt bebyggelseläge ca 300 m nordost om gravfält (RAÄ 49:1, LSA C6 74:1, 1720). SöH 1 sk 1:0:1:4, 1568 1 fr (Sigvard Kruse), (1568 öde). 1 sk 1:4, med skuj i Lilla Ånhammar. 1 skuj ( Lilla Ånhammar) 0:0:1:4 till Stora Ånhammar. 1 ky (Brinks rd) (1560 Lilla Ånhammar) 0:3. 1331 hör 0:0:7:2½ till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1358 är Otte i Å faste vid häradstinget (DS 6033). 1366 är Johan i Å faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1375/78 byter Tuke Petersson till sig 0:0:0:6 av Nils och Ture Anderssöner (se Lundby, Frustuna sn) (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson till sig 0:0:0:6 i Övre Å av Tuke

46 Daga härad Petersson (se Lundby, Frustuna sn) (DS 9706). 1402 säljer Ture Andersson 0:0:0:6 till Bengt Nilsson (se Lundby, Frustuna sn) (SD 214). 1410 är Björn i Å faste vid ett jordbyte; kan avse Ånhammar, Gryts sn (?SD 1352). 1451 är Erik och Påvel i Å faste resp vittne vid häradstinget; kan avse Ånhammar, Gryts sn (?EkAp 6/11). 1450-talet upptas 0:0:0:6 (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29). Älghammar Öja 1381 i Ælghamar (RAp 14/10) 9 H, 9 e ursprungligt bebyggelseläge ca 300 m öster om gravfält (RAÄ 84:1, LSA C6 75:1, 1795). SöH 4 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/ 1, Lars Matsson /Kafle/ 2, Mats Kagg 1), 1568 70 en öde. 1381 byter Bo Jonsson till sig 0:0:7½ av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta, Gryts sn) (RAp 14/10). 1423 ger Knut Karlsson (Örnfot) som morgongåva till Johanna Torgilsdotter (Brahe) gården Ä med de underliggande torpen Kalvsboda,?Gässtorp, *Östuntorp och Vagnö (B 16 f 419, DMS 2:2 s 66 f). 1444 byter Magnus Larsson (två nedvända vingar) till sig 0:3 i Ä och jord i Vrena och Husby snr, Oppunda hd, av biskop Erik i Strängnäs mot jord i Taxinge och Kärnbo snr; 1445 får Magnus fasta på denna jordtransaktion (se Åby, Taxinge sn, Öknebo hd) (EspAp 14/10, RAp 15/5). 1474 säljer Sten Pik 0:0:0:6 i Ä, som räntar 2 spann korn, och gården Bjursnäs samt Mälbykvarn till kaniken Johan Larsson (Thyttell) (B 15 f 257). 1486 är Ragvald i Ä faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1567 upptas i en förteckning över Mats Larssons (Kafle) gods två gårdar i Ä som vardera räntar 18½ spann korn, 2½ lispund smör, 6 hästar och 1:0 avradspn (SS FF f 11425 f). 1320-talet Öya (B 31 s 119, avskr), 1460 i Øyo (UUBp 11/10) övergiven bytomt ca 1 km sydväst om Närlunda, Gåsinge sn (RAÄ 233:1). SöH 1 aoe 0:4. 1 aoeuj 0:1, 1550 0:2:1, 1568 1 kruj. 1 fr (1562 Ivar Ivarsson /Liljeörn/), 1568 70 öde. 1320-talet köper biskop Styrbjörn i Strängnäs 0:0:2 i Ö och jord i *Vad, Frustuna sn, av Hans Nilsson och Tomas Larsson

Björnlunda 47 (se Nöttesta, Överenhörna sn, Öknebo hd) (B 31 s 129). 1460 är Karl i Ö faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). 1531 har Gustav I en gård om ½:0, som räntar 3 pund korn, ½:0 pn och 1 pund fläsk (K 1 f 72v). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:4, som uppges vara köpt av Skänninge kloster och sår 3 pund, har äng till 80 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar ½:0 avradspn; vidare redovisas en utjord (marginalanteckning: kyrkoutjord ) (AoE 29 A). Ökna 1331 in Øknum (?DS 2889), 1543 Ökna (SöH 1543:5A) 9 H, 9 f. SöH 1 aoe (1562 1 kr) 0:4. 1331 hör 0:1 till prebenda Mälby vid Strängnäs domkyrka (?DS 2889). 1362 utfärdar Magnus Finvidsson (Magnus Marinasons ätt) ett morgongåvebrev i Ö; kan avse Ökna, Gryts sn (se Klövsta, Kattnäs sn) (?DS 6691). 1428 se Ökna, Gryts sn. 1559/60 uppges i den ena arv och eget-längden att en gård om 0:4 återbördats efter Johan Karlsson (Färla d 1457); enligt den andra längden har gården återbördats från Strängnäs domkyrka efter Johan Karlsson och sår 20 spann, har äng till 36 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 0:4 avradspn (AoE 22:6, 29 A). Önnersta 1358 i Øndistum (DS 6033) 9 H, 9 f. SöH 1 sk 1:0, (1561 länsmannen fritt ). 1 sk 1:0. 1358 är Styrbjörn, Botmund och Sigge i Ö fastar vid häradstinget (DS 6033). 1428 är Nils i Ö faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). *Östuntorp 1423 Östuntorp (B 16 f 419, avskr). 1423 ligger torpet Ö under Älghammar (se Älghammar) (B 16 f 419).

Dillnäs socken 1314 (?) de Dyllenæs (DS 1947, avskr). 1365 Dyllenes sokn (DS 7264). 1366 i Dylbosokn (DS 7346). 1385 i Dyllanæs sokn (Rap 13/1). 1444 i Dilleness sokn (RAp 12/11). 1473 Dylbo sogn (C 8 f 21). Omfattning: Dillnäs socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet, men slogs samman med Gåsinge socken till Gåsinge-Dillnäs genom Kbr 26/1 1940 (Lagerstedt s 22). Kyrka: Dillnäs kyrka uppfördes under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Dess ursprungliga planform utgjordes av ett rektangulärt långhus med de invändiga måtten ca 7 x 5,5 m och ett rakslutet kor med de ungefärliga innermåtten 3 x 3 m, vilket innebär att kyrkan hörde till de minsta i Södermanland. Senare under medeltiden förlängdes långhuset åt väster. Rester av den ursprungliga västväggen är ännu synliga i form av invändiga pilastrar. Någon gång under medeltiden tillkom också det numera rivna vapenhuset, vilket är synligt på Peringskiölds teckning från 1684. Kyrkans medeltida altarskåp är tillverkat i Antwerpen under 1500-talets första fjärdedel, men införskaffades först 1780 från Vårdinge kyrka. Av den gotländska medeltida dopfunten återstår endast det vulstförsedda skaftet (SöKy 113, SHM mbild, ACBkomm). Kyrkby: Dillnäsby. Uppgift om den medeltida prästgården saknas.

Dillnäs 49 Dillnäs kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Monumenter i Södermanland från 1684. Foto: KB. Runstenar: Sö 8 Nibble, 9 Lifsinge, 354 kyrkan (nu i SHM).

50 Daga härad Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543/51 (1573) sk ky kyuj aoe fr Berga 1 (1) Dillnäsby 0 (1) 3 (3) Ekeby 1 (1) Ella 1 (1) 1 (2) 1 (1) Ellaboda 0 (1) Hallsta 1 (1) 2 (3) Hammarbosätter 0 (1) Hammersta 1 (1) 3 (3) Lifsinge 0 (1) 3 (2) Nibble 1 (1) Täby 0 (1) 1 (0) Åshammarsboda 0 (1) SUMMA 2 (2) 4 (9) 1 (2) 3 (3) 10 (10) Dessutom redovisar längderna: kruj: Ella 1 (1), bi: Hallsta 1 (0), aoekvarn: Dillbokvarn 0 (1). Dillnäs socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74.

Dillnäs 51 Berga 1381 i Bærghom (EkAp 26/10) 10 H, 1 g. SöH 1 sk 0:6. 1381 är Anders i B vittne och 1383 faste vid häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). Dillbokvarn 1544 Dilness Quarn (SöH 1544:2), 1571 Dilbo quarnn (SöH 1571:8) 10 H, 1 g. SöH 1544 1 aoekvarn, (1561 öde). 1545 anges i jordeboken att Gustav I bytt till sig kvarnen av Ivar Fleming (SöH 1545:1). 1559/60 räntar kvarnen, vilken Gustav I bytt till sig av Ivar Fleming mot en gård i Ottersta, Sorunda sn, 3 spann vetemjöl, 3 pund rågmjöl och 6 lispund fläsk; bytet skall enligt den ena arv och eget-längden ha ägt rum 1540 (AoE 22:4, 29 A). Dillnäsby 1410 i Dyllanæz (SD 1352) kyrkby 10 H, 1 g. SöH 1554 1 kyuj ( Klockaretäppan vid Dillnäs kyrka ). 3 fr (1562 Hans Klasson /Bielkenstierna/, Klas Jöransson /Stiernsköld/,?Erik Karlsson /Gyllenstierna/). 1410 är Anund i D faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1451 är Ragvald i D faste vid häradstinget (EkAp 6/11). Ekeby 1543 Ekeby (SöH 1543:2) 10 H, 1 g. SöH 1 ky (Brinks rd) 0:4. 1549 51 1 kyuj. Ella 1362 innan Eldo (DS 6691, avskr), 1366 i Eeldo (DS 7346), 1460 i Ellæ (DN 16:207) 10 H, 1 g. SöH 1 sk 1:2:2, 1551 1:0:2:4, med skuj i Heby. 1 kruj 0:1:1. 1542 1 ky (Sigtuna rd) 0:4:1, 1560 0:3. 1549 1 ky (Sigtuna rd) 0:3. 1549 1 kyuj. 1362 ger Magnus Finvidsson sammanlagt 1:0 i E och Heby samt Heby, Gåsinge sn, i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter (se Klövsta, Kattnäs sn) (DS 6691). 1366 byter Lars Bondesson bort 11 alnar i E till Jakob Andersson (se Ullevi, Gåsinge sn); Sixten i E är faste (DS 7346). 1381 är Jordan i E vittne vid en jordtransaktion och 1383 faste vid häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). 1385 uppfyller Knut Halstensson (Halsten Peterssons ätt) sin mor Märta Knutsdotters (Tre rosor) testamente genom att, med sin bror Håkan Halstenssons samtycke, skänka

52 Daga härad ½:0 i E och jord i Heby samt ytterligare jord i Heby, Gåsinge sn, till S:t Andreas prebenda i Strängnäs domkyrka (RAp 13/1). 1419 byter Johan Karlsson bort 0:3 till biskop Anders i Strängnäs (se *Vad, Frustuna sn) (SD 2648, SD 2654). 1435 upptas i Strängnäs domkyrkas godsförteckning en gård om 0:3 som räntar 3 tön korn, 0:3 pn och 1 pund mata (A 15 f 51v). 1444 ger Olof Nilsson Spranting (bomärkessigill) i Ekeby (se Bondekeby), Gåsinge sn, 0:0:1 till Strängnäs domkyrka som betalning av en skuld, vilken uppkommit genom ett testamente utfärdat av Torsten i Ökna, Åkers sn (RAp 12/11). 1460 är Nils i E faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). Ellaboda 1550 Bodatorp (SöH 1550:5), 1554 Boda (SöH 1554:1), 1568 Ellebodernne (SöH 1568:8) 10 H, 1 g. SöH 1550 1 aoet, 1568 1 kyt, (1568 öde). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok ett torp som sår 2 spann, har äng till 10 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:6 avradspn (AoE 29 A). Hallsta 1365 i Hallastum (DS 7264), 1419 i Hallerstom (SD 2648), 1451 i Hallastadha (UUBp u d) 10 H, 1 g. SöH 1543 (endast) 1 bi 0:6. 1 ky (Brinks rd) 0:5. 2 fr, 1550 3 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/, Palne Persson, Lars Fleming), 1568 en öde, 1569 två öde, 1570 2 fr + ½ fr (1 ½ öde), 1573 2 fr + 1 frt. 1365 byter Jöns Eriksson (?kalk) bort 0:0:8 i H och jord i Heby till Birger Nilsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) (se Hejsta, Hölö sn) (DS 7264, DMS 2:2 s 35). 1419 byter Johan Karlsson bort 0:0:16 till biskop Anders i Strängnäs (se *Vad, Frustuna sn) (SD 2648, SD 2654). 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter en gård i H om 0:0:12:6, som räntar 2 spann och 3 pund korn, 0:0:12:6 pn och 2 pund smör, till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka (se Avla, Gåsinge sn) (UUBp u d). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (UUBp 11/10).

Dillnäs 53 1486 är Olof Svensson i H faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1496 ger Karl Larsson (Björnlår) i morgongåva till sin hustru Märta Karlsdotter en gård i H, som räntar 3 pund korn, ½:0 pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk, samt ytterligare jord i Vansö sn och Norrbo hd, Västmanland (RAp 8/6). 1516 byter biskop Mats i Strängnäs, på biskopsbordets vägnar, bort en gård i H, som räntar 5 tön korn, 0:5:2 pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk, samt en gård i Finninge, Strängnäs sn, till kaniken Nils Bang, vilken företräder S:t Botvids prebenda (HH 39:205). Hammarbo- 1550 Hamarbysetter (SöH 1550:5) 10 H, 2 f. sätter SöH 1550 1 aoet, 1562 1 kyt. Hammersta 1401 i Hamarstom (SD 111) 10 H, 1 f. SöH 1 ky (Brinks rd) 0:3:2, 1560 0:2:2. 3 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/, Birger Nilsson /Grip/, Jöran Holgersson /Gera/), 1566 2 fr (1568 en öde) + 1 aoe, 1569 3 fr (en öde), 1570 2 fr + ½ fr, 1573 2 fr + 1 frt. 1401 är Ulf i H faste vid häradstinget (SD 111). 1413 skänker Nils Bosson (Natt och Dag) jord i Södermanland och Närke, däribland 0:0:8 i H och jord i Röl, Dunkers sn, till ärkedjäknedömet i Strängnäs domkyrka såsom själagåva för sig och sin avlidna hustru Ingeborg Ragvaldsdotter (Håkan Tunessons ätt) samt deras släktingar (se Aspesta, Kjula sn, Österrekarne hd) (SD 1745). 1428 är Peter i H faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1450-talet upptas 0:0:11 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4 f 5v). 1473 upptas i en förteckning över Magdalena Karlsdotters (Bonde) arv efter fadern Karl Knutsson köpegodset H som räntar 1½ pund korn, 0:0:8 pn och 2 pund mata (C 8 f 21). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 2 tön korn, 0:0:8 pn och 1 pund mata, efter sin moster Magdalena Karlsdotter (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort en gård till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1510 (omkr) har Nils Bosson (Grip) 0:2 i H som räntar 0:6 pn

54 Daga härad (NBJb). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort en gård som räntar 2 tön korn, 0:2½ pn och 1 lispund fläsk (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). 1561 (omkr) upptas i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok en liten gård som räntar 1:0 landgäldspn (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en liten gård som räntar 1:0 landgäldspn och 0:2 fogdepn (BNJb). Heby 1362 innan bådum Hedabyum (DS 6691, avskr), 1365 i Heþe- (nu Ytterby) by (DS 7264), 1385 i ytra Hedheby (RAp 13/1) 10 H, 1 g. SöH 1 skuj 0:0:0:4 till Ella. 1362 ger Magnus Finvidsson sammanlagt 1:0 i båda H (dvs H i Dillnäs sn och Heby i Gåsinge sn) och i Ella i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter (se Klövsta, Kattnäs sn) (DS 6691). 1365 byter Jöns Eriksson bort 0:0:0:10 till Birger Nilsson (se Hallsta) (DS 7264). 1385 uppfyller Knut Halstensson (Halsten Peterssons ätt) sin mor Märta Knutsdotters (Tre rosor) testamente genom att, med sin bror Håkan Halstenssons samtycke, skänka ½:0 i Yttre H och jord i Ella samt ytterligare jord i Heby, Gåsinge sn, till S:t Andreas prebenda i Strängnäs domkyrka (RAp 13/1). 1435 upptas i Strängnäs domkyrkas godsförteckning en gård i Yttre H om 0:0:4 (A 15 f 51v). 1436 säljer Olof Nilsson Spranting (bomärkessigill) 0:0:½ i Yttre H och ytterligare jord i Heby, Gåsinge sn, till Sigge Ulfsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), ärkedjäkne i Strängnäs domkyrka, för att läggas under S:t Andreas altare (RAp 1/11, se även RAp 19/1 1440). Lifsinge 1366 i Lipsinge (DS 7346), 1410 i Lyffsinge (SD 1352) 10 H, 0 g. SöH 2 aoe (1562 2 ky) 0:4 + 0:4, 1555 0:5:1 + 0:5:1, 1566 0:6:1 + 0:6:1, 1571 0:6 + 0:6. 1 aoe 0:4, 1555 0:5:1, 1562 1 ky. 1366 är Botvid i L faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1410 byter Johan Svensson i Vängsö, Gåsinge sn, bort 0:0:5 i L och jord i Näs, Björnlunda sn, till Kalmar nunnekloster mot jord i Vängsö och *Ödishälla, Gåsinge sn (SD 1352). 1531 har Gustav I två gårdar om 1:0, som räntar 1:0 pn, 5½ pund och 2 spann korn samt 2 pund fläsk (K 1 f 72v).

Dillnäs 55 1559/60 räntar enligt den ena arv och eget-längden de båda gårdarna, vilka Gustav I uppges ha bytt till sig av kronan, 3 pund korn vardera, medan det i den andra längden redovisas tre gårdar som vardera sår 2 pund, har äng till 55 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar ½:0 avradspn; två av gårdarna uppges här vara köpta av Skänninge kloster 1531 och den tredje gården uppges ha indragits från Dillnäs kyrka 1541 (AoE 22:3, 29 A). Nibble 1510 (omkr) Nybole (NBJb), 1543 Nybele (SöH 1543:2) 10 H, 1 g. SöH 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/). 1510 (omkr) upptas i Nils Bossons (Grip) jordebok en gård, vilken räntar 6 tön korn, 1:0 pn och 1 pund smör (NBJb). 1561 (omkr) upptas en gård i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en gård som räntar 3 pund och 6 spann korn, 1:0 avradspn, 1 lispund fläsk och 0:3 fogdepn (BNJb). Ramäng 1550 Ramminge (SöH 1550:6), 1551 Raminynge (SöH 1551:8) 10 H, 1 g. SöH 1 skuj 0:1:1 till Videby, Björnlunda sn. Täby 1470-talet i Tæby (C 4 f 5v), 1500 i Tæby (DN 16:333) 10 H, 1 g. SöH 1 fr, 1561 1 aoe. 1450-talet upptas 1:0 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4 f 5v). 1500 ärver Sigrid Eskilsdotters (Banér) barn med avlidne maken Nils Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 5 tön korn, 0:5 pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk, efter Karl Knutssons (Bonde) döttrar Kristina och Magdalena (DN 16:333). Ytterby Se Heby. Åshammars- 1569 Åshammersboder (SöH 1569:9) 10 H, 1 g. boda SöH 1568 1 kyt.

Frustuna socken 1314 (?) de Frøstunum (DS 1947, avskr). 1319 parochie Frøsthunum (DS 2212). 1331 parochie Frøstuna (DS 2889). 1361 i Fröstune sockn (DS 6399, avskr). 1377 i Frøstuna sokn (DS 9398). Omfattning: Frustuna socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Av den sannolikt under 1100-talets senare del uppförda stenkyrkan återstår i dag långhusets norra och västra väggar samt tornet upp till klockvåningen. Under 1300-talet revs koret och sydväggen och ett rektangulärt kyrkorum uppfördes, vilket var dubbelt så långt och en halv gång bredare än det ursprungliga långhuset. Den nämnda utvidgningen mot söder har givit tornet en sned placering vid västgaveln. Kyrkorummet täcktes troligen av ett trätunnvalv. Konturerna av en medeltida trefönstergrupp kan svagt urskiljas i östgavelns puts. Vid tiden omkring år 1500 tillkom ett vapenhus, interiören försågs med stjärnvalv av tegel och tornet höjdes 2½ m. En igensatt utgång från en spiraltrappa i den sydvästra valvpelaren kan ha lett till en medeltida läktare. Den äldsta avbildningen av kyrkans exteriör är en teckning från 1685 av Peringskiöld, och ett träsnitt efter densamme återger en försvunnen sakristiedörr med strängnäsbiskopen Mats Gregerssons (Lillie) vapen. Detta tyder på att byggnadsverksamhet ägt rum under dennes episkopat 1501 1520. I interiören är ännu sex konsekrationskors synliga, vilka bör ha tillkommit vid kyrkans återinvigning efter valvslagningen. Till kyrkans bevarade medeltida inventarier hör ett flandriskt altarskåp, tillverkat i Antwerpen omkring år 1510, som återger scener ur Kristi liv och passionshistoria, samt ett kors i silkebroderi som ursprungligen bör ha ingått i en mässhake från 1400-talets slut. Ett triumfkrucifix och en träskulptur föreställande Smärtomannen, båda från ca 1500, förvaras i Sörmlands museum. Därutöver kan nämnas en romansk dopfunt från 1100-talet som år 1868 skänktes till Statens historiska museum. (SöKy 35, ACBkomm) Kyrkby: Frustuna. På en karta från 1700-talets början finns en prästgård utsatt intill kyrkan, men tidpunkten för dess etablering framgår inte av befintliga källor (LSA C20 17:1, 1721).

Frustuna Frustuna kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Runstenar: Sö 10 kyrkan, 366 Yttervala (fragment). 57

58 Daga härad Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543/44 (1573) sk skuj kr ky aoe fr Al 1 (1) Borg 0 (1) 1 (0) Brandsbol 0 (1) Brink 1 (1) 1 (1) Bråkedal 1 (1) Bölje 0 (1) Ek 0 (1) Ekeby 1 (1) 1 (1) Ettersta 1 (1) Frustuna 0 (1) 1 (0) Givesta 1 (1) 1 (1) Gnesta 0 (2) 2 (0) Hallebro 0 (1) 1 (0) Hållsta 0 (1) 2 (3) Hårby 1 (1) Hällesta 1 (0) 1 (1) Kolke 1 (1) 1 (1) Kärv 0 (1) Lundby 1 (0) Långlid 0 (1) 0 (1) 1 (0) Mälby 0 (1) Oppeby 1 (1) 1 (0) Sigtuna 0 (2) 2 (0) Smedsta 1 (1) Säby 0 (1) Söra 3 (3) Vackerby 1 (1) 0 (2) 3 (1) *Vad 0 (2) 2 (0) Vala (Y o Ö) 0 (2) 1 (3) 2 (0) SUMMA 4 (7) 2 (3) 4 (5) 11 (20) 6 (3) 13 (10) Dessutom redovisar längderna: skkvarn: Kärv 1 (0), kruj: Långlid 0 (1), kyuj: Bölje 0 (1), Frustuna 0 (1), pbuj: Tängslinge 1 (0), aoeuj: Långlid 1 (0), Vackerby 0 (1).

Frustuna 59 Frustuna socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Al 1361 i Aall (DS 6399, avskr), 1543 Åll (SöH 1543:2)

60 Daga härad försvunnen bebyggelse belägen ca 1 km norr om Mälby (GK 1873 J243-67-1). SöH 1 skuj 0:1:2 till Mälby. 1 ky (Brinks rd) 0:4:1, 1570 71 öde. 1559 62 1 aoe 0:4. 1361 byter Olof Djäkn bort 0:0:7½ till Jöns Andersson (se Lund, Kattnäs sn) (DS 6399). 1486 är Johan i A faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård i A om ½:0, som sår 18 spann, har äng till 20 lass hö och räntar 0:6 avradspn; gården uppges vara återbördad från Strängnäs domkyrka efter Olof Djäkn (AoE 29 A). *Bieffsaboda 1486 i Bieffsaboda (WattA vol 1, avskr) oidentifierad enhet, kan även ha varit belägen i Gåsinge sn. 1486 är Jöns i B faste vid häradstinget (WattA vol 1). Borg 1543 Borg (SöH 1543:2) 9 H, 9 h. SöH 1 frt, 1544 1 krt, 1549 1 kyt (Sigtuna rd). Brandsbol 1554 Bransbole (SöH 1554:4) 9 H, 7 g. SöH 1554 1 frt (1562 Bengt Gylta). Brink 1276 in Brinc (DS 615), 1543 Brinck (SöH 1543:2) 9 H, 9 g. SöH 3 skuj 0:0:1:6 till Vackerby + 0:0:0:4 till Kolke + 0:0:0:4 till Lundby. 1 ky (Brinks rd) 0:3, 1561 0:4. 1549 50 1 kyuj. 1 frt (1562 Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/). Brink är huvudenhet för Brinks rättardöme, vilket 1549 omfattade landbohemman och -torpare i Al, Bråkedal, Frustuna, Givesta, Hållsta, Kolke, Oppeby, Söra och Vala, denna socken, Björnhaga, *Byrdhedhe, *Kvarntorp,*Kyrkebolet, Mälby, Skenda, Skeppet, Sörby, Åkra och *Ånhammar, Björnlunda sn, Ekeby, Hallsta och Hammersta, Dillnäs sn, Berga, Gryts sn, Gåsinge och Näs, Gåsinge sn, samt Kattnäs, Lebro och Nälje, Kattnäs sn. (SöH 1549:6, jfr AL 1 s 318) 1276 testamenterar Viglog Nilsson (hjorthorn) gården Söra med en egendom i B till alla kloster i Sverige på den här sidan havet, vilka skall få dela på summan efter att biskopen i Strängnäs sålt godsen (DS 615). 1331 hör 0:0:½ till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889).

Frustuna 61 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård, vilken räntar 1:0 pn (HebS E 3584). Bråkedal 1486 i Brakadall (RAp 29/3), 1549 Brockedall (SöH 1549:6) 9 H, 9 g. SöH 1 kyt (Brinks rd) 0:2. 1486 säljer Gjurd Petersson (Schack av Skylvalla) 0:2 i B och jord i Vackerby till Strängnäs domkyrka (RAp 29/3, två brev). Bölje 1360 (omkr) i Bolem (B 31 s 263, avskr), 1410 i Bollem (SD 1352), 1529 i Bölia (GR 6 s 178) 9 H, 8 h. SöH 1544 1 sk 1:2. 1 kyuj 0:1:2. 1360 (omkr) säljer Ulf i?vrå, Vagnhärads sn, 0:0:0:10 i B och jord i Nöckna, Mörkö sn, till Birger Nilsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) (B 31 s 263). 1410 är Johan i B faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1438 ingår Johan i B i en landssynenämnd (RAp 20/10). 1451 är Jöns i B faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1529 är Kristiern i B en av bondeståndets representanter vid riksdagen i Strängnäs (GR 6 s 178). Ek 1381 i Eek (EkAp 26/10), 1460 i Egh (DN 16:207) 9 H, 9 g. SöH 2 skuj 0:1 till Kolke + 0:1 till Skenda, Björnlunda sn. 1549 (?) 1 fr (1562 Mats Körning). 1381 är Gregers i E vittne vid en jordtransaktion och 1383 faste på häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). 1401 är Nils i E faste vid häradstinget (SD 111). 1460 är Nils i E faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). Ekeby 1377 Ekeby (DS 9398) 9 H, 9 g. SöH 1 kr 0:6. 1 fr (1562 Lars Fleming). 1377 ingår Cecilia Ulfsdotter en förlikning med Staffan Ulfsson m fl och byter bort ½:0 (se Gryt, Gryts sn) (DS 9398). Ettersta 1496 i Etherstaa (StTb s 311), 1543 Ettersta (SöH 1543:2) 9 H, 8 h. SöH 1 kr 0:4. 1496 framträder Sven Larsson i E vid rådstugurätten i Stockholm (StTb s 311). *Flacksta 1331 in Flacstæ (DS 2889), 1550 Flacksta (SöH 1550:6) inlagd i

62 Daga härad Västerkärv (9 H, 9 h). SöH 1 skuj 0:0:1:4 till Kärv. 1331 hör 0:0:2 till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). Frustuna Givesta 1543 Fröstuna (SöH 1543:2) kyrkby 9 H, 9 h; se HoTu s 211 f. SöH 1544 1 skuj ( prästens ), 1549 1 kyuj ( prästens ) 0:0:1. 1 ky (Brinks rd) 0:4, 1554 1 fr, 1556 1 aoe, 1562 1 kr. 1551 byter Gustav I bort en gård (utan ortnamn) i Frustuna sn, en gård i Kattnäs sn och en kvarn i Dillnäs sn till Sten Eriksson (Leijonhufvud) mot ett ospecificerat antal gårdar (GR 22 s 98 f); kan avse Vackerby. 1551 byter Gustav I bort en gård i F som räntar 1:0 pn, 2 pund och 2 spann korn, 1 lispund smör, 1 lispund fläsk, 1 höna och 12 ägg till Sten Eriksson (se Vackerby) (GR 22 s 272 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård i F som sår 14 spann, har äng till 14 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar ½:0 avradspn; gården uppges vara kyrkogods (AoE 29 A). 1408 i Gifwstom (SD 1010), 1419 i Gywastum (SD 2654), 1489 i Gywista (RAp 18/6) 9 H, 9 g. SöH 1 skuj 0:0:1:4 till Kärv. 1 ky (Brinks rd) 0:3. 1 fr (1562 Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/), 1569 70, 1573 öde. 1408 och 1419 är Anders i G faste vid häradstinget (SD 1010, SD 2654). 1489 lämnar Lars Finkenow, Karl Finkenow och Nils Finkenows dotter Katarina, arvingar till Erik van Lipen, 0:3 i G och jord i Sundby, Vårdinge sn, till Strängnäs domkyrka; detta ingår i en uppgörelse som arvingarna gjort med ärkebiskop Jakob Ulfsson efter att de underkänt Erik van Lipens testamente (RAp 18/6, DMS 1:9 s 243, 2:1 s 83). Gnesta 1383 i Gnytlistum (RAp 11/10), 1408 i Gnitlastom (SD 1010), 1549 Gnislesta (SöH 1549:6) 9 H, 9 h nuvarande Gnesta tätort, ca 300 m öster om gravfält (RAÄ 37:1). SöH 1 skuj 0:3 till Kärv. 2 fr, 1544 2 kr 0:4:1:4 + 0:4:1:4, 1549 2 ky (Sigtuna rd). 1383 byter Peter Djäkn (Schack av Skylvalla) bort 0:½ till biskop Tord i Strängnäs, som äger jord intill i samma by, mot

Frustuna 63 husen på en gård belägen öster om ån i Trosa stad (RAp 11/10, DMS 2:2 s 85). 1408 är Peter Påvelsson i G faste vid häradstinget (SD 1010). Grinda 1331 in Grindum (DS 2889), 1392 i Grindom (RAp 25/1) 9 H, 9 g. SöH 4 skuj 0:0:1:4 till Berga, Björnlunda sn + 0:0:1 till Kolke + 0:0:0:4 till Harbro, Björnlunda sn + 0:0:0:4 till Väla, Björnlunda sn. 1331 hör 0:1 till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1392 skänker Nils Birgersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), hans syster Märta Birgersdotter och systerns make Bengt Magnusson (Stenstaätten) 0:0:1 i G och jord i Kolke samt ytterligare jord i Toresunds sn till Helga kors prebenda vid Strängnäs domkyrka (RAp 25/1). 1421 skänker Nils Birgersson 0:0:1 till Helga kors och S:ta Birgittas prebenda vid Strängnäs domkyrka (RAp 15/2). Hallebro 1366 in Hallabro (DS 7346), 1381 i Hallabro (EkAp 26/10) 9 H, 9 g. SöH 1544 1 sk 1:5:2, (1549 1:4:1:4), med skuj i Söra. 1543 1549 1 skuj, 0:0:2:4. 1366 är Lars i H faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1381 är Lars i H vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10). 1419 är Påvel i H faste vid häradstinget (SD 2654). 1480 är Johan i H vittne vid en jordförsäljning gällande jord i Vårdinge och Västerljungs snr (RAp 2/2). Hållsta 1366 in Holastum (DS 7346), 1378 aff Holastum (DS 9744) 9 H, 9 g. SöH 1544 69 1 sk 0:6:2, 1550 0:6:2:4. 1544 1 ky (Brinks rd) 0:4. 2 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/, Ivar Ivarsson /Liljeörn/), 1569 3 fr, 1569, 1573 två öde, (1570 en öde). Hållsta är sätesgård för Peter (Torstensson) Djäkn (Schack av Skylvalla) 1378 1386 (DS 9744, RAp 25/4), häradshövding i Daga härad se även Skylvalla, Gåsinge sn. 1366 är Ingevald i H förskälaman vid ett jordbyte i häradet (DS 7346). 1470 säljer Gjurd Petersson (Schack av Skylvalla) ½:0 till Strängnäs domkyrka (RAp 25/9).

64 Daga härad 1477 säljer Anders Olofsson och hans hustru Elin Eriksdotter 0:2 till Filip Olofsson (hjärta) (KrappSp 11/1). 1486 stadfäster Gjurd Petersson sin jordförsäljning i H till Strängnäs domkyrka samt säljer jord i Bråkedal och Vackerby till samma domkyrka (RAp 29/3, två brev). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 14 spann korn, 0:3 pn och 1 pund fläsk (UUB X 265 h f 222). Hårby 1451 i Haarby (EkAp 6/11), 1543 Horby (SöH 1543:2) 9 H, 8 h. SöH 1 fr (1562 Svante Sture). 1451 är Nils i H faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1486 omnämns en faste i H vid häradstinget (WattA vol 1). 1528 ärver Svante Sture efter sin far en gård som räntar 6 tön korn, 0:12 avradspn, 1½:0 gästningspn, 2 pund smör och 1 pund fläsk (se Vängsö, Gåsinge sn) (VikS E 2739 f 9v, 55). 1561 har Svante Sture en gård om 1:0, som räntar 0:12 avradspn, 1:0 gengärdspn, 4½ pund korn, 2 lispund smör, 1 får, 2 höns, 10 ägg, ½ gås, 6 lass ved, 6 dagsverken och 1 lispund fläsk (ShS I vol 158 A). Hällesta 1377 Hærlæsto (DS 9398), 1543 Hellesta (SöH 1543:2) 9 H, 9 g. SöH 1543, 1549 50 1 skuj 0:1:2. 1 kr 0:4, 1560 0:6. 1377 ingår Cecilia Ulfsdotter en förlikning med Staffan Ulfsson m fl och byter bort ½:0 (se Gryt, Gryts sn) (DS 9398). Kolke 1331 in Koleke (DS 2889), 1362 in Kuleghæ (DS 6635), 1381 i Kuleck(?) (EkAp 26/10), 1392 i Koleek (RAp 17/1) 9 H, 9 g. SöH 1 sk, 1549 1:2:2, 1550 1:2:1, 1551 1:0:1, 1570 0:5:1, med skuj i Brink, Ek, Grinda, Smedsta, Tängslinge och Vala samt 1556 59 i Malme (?nuv Malmtorp). 1 ky (Brinks rd) 0:6, 1561 0:5:2, (1569 öde). 1331 hör 0:0:5 till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1362 säljer kyrkoherden i Tystberga och Bälinge, Isak Jönsson, med samtycke från sockenborna i Bälinge, 0:0:½ till Birger Nilsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) (DS 6635). 1381 är Björn i K vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10).

Frustuna 65 1383 är Staffan i K faste vid häradstinget (RAp 17/1). 1392 skänker Nils Birgersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), hans syster Märta Birgersdotter och hennes make Bengt Magnusson (Stenstaätten) 0:5:2 i K och jord i Grinda samt ytterligare jord i Toresunds sn till Helga kors prebenda vid Strängnäs domkyrka (RAp 25/1). 1401 utfärdar Nils Birgersson och Bengt Magnusson fullmakt till häradshövdingen att fullfölja donationen av jord i K till Helga kors prebenda och senare samma år utfärdas fastebrevet (SD 36, SD 111). 1408 byter Jöns Staffansson i Gärdesta, Lästringe sn, till sig 0:2 i K och jord i Drömsta, Lästringe sn, av herr Jakob, kanik i Strängnäs, som byter på sin prebendas (Söra) vägnar; i utbyte får herr Jakob jord i Söra och Övervala (SD 1010, DMS 2:2 s 194). 1410 är Johan i K faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1413 överför Nils Birgersson i sitt testamente 0:5:2, som tidigare tillhört Helga kors prebenda vid Strängnäs domkyrka, till Helga kors och S:ta Birgittas altare i samma domkyrka, vid vilket en ny prebenda skall stiftas; vidare uppräknas jord i Vårdinge, Ärla, Håtuna, Toresunds, Vansö och Helgarö snr samt fem tomter i Strängnäs stad, som Märta Birgersdotter och Bengt Magnusson skänkt till stiftandet av den nya prebendan (SD 1796). 1428 är Johan i K faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1460 är Anders i K faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). Kärv 1318 in Kærue (DS 2133), 1482 Kerffh (RAp 24/10) 9 H, (nu Österkärv) 9 h. SöH 1544 (?) 1 sk, 1549 1:0, med skuj i *Flacksta, Givesta och Gnesta. 1543, 1568 71 1 skkvarn. 1318 testamenterar Tomas Sigvidsson (fjällbelagd bjälke) 0:0:2 i K samt jord i Björksta (Byrkistum) (okänd sn) och Skäggesta (?Barva sn) till S:t Nikolai kyrka i Nyköping (DS 2133). 1428 är Mats Jonsson i K vittne vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1482 får Åke Jönsson (Svarte Skåning) en skattegård i förläning av rikets råd (se Ludgo, Ludgo sn) (RAp 24/10, DMS 2:2 s 187). 1558 omnämns i ett länsregister att kvarnen har ett par stenar och byggdes av Anders Månsson (AL 3 s 203).

66 Daga härad Lundby 1378 i Lwndby (DS 9706, avskr), 1402 i Lundby (SD 214) 9 H, 9 g. SöH 1543 62 1 sk 1:4, 1551 1:2:1:4, med skuj i Brink och Tängslinge. Lundby är 1570 sätesgård för Sigvard Kruse, som året dessförinnan köpt gården under frälse (Läkb, Livgedinget vol 3 s 73). 1375/78 byter Tuke Petersson (lejon) till sig 0:3(?) i L och jord i Smedsta och *Ånhammar, Björnlunda sn, samt Jälund och *Nässelsta, Gryts sn, och därutöver jord i Överby, Hyltinge sn, av Nils och Ture Anderssöner (båt) mot jord i Hult, Ormesberga sn, och Lerike, Tjureda sn, Småland (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson (Grip) till sig 0:3 i L och jord i Smedsta och Övre *Ånhammar, Björnlunda sn, samt Jälund och *Nässelsta, Gryts sn, och därutöver jord i Överby, Hyltinge sn, av Tuke Petersson mot jord i Hällby, Torshälla sn, och Kolsta, Fors sn (DS 9706). 1402 säljer Ture Andersson 0:3 i L och jord i Smedsta och *Ånhammar, Björnlunda sn, samt Jälund och *Nässelsta, Gryts sn, och därutöver jord i Överby, Hyltinge sn, till Bengt Nilsson (Lejonansikte); jorden ärvde Ture Andersson och brodern Nils av sin faster Kristina Nilsdotter (?båt) och hade dessförinnan olagligt sålts av Mats Bogher (båt), men tilldömts bröderna vid räfsteting (SD 214). 1450-talet upptas 0:3 i L samt jord i Björnlunda, Gryts och Hyltinge snr (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29, 32). 1459 ingår Sven i L i en landssynenämnd (RAp 5/5). Långlid 1459 Laangaløøt (?RAp 5/5), 1543 Longalidh (SöH 1543:5A) 9 H, 9 g. SöH 1568 73 1 skuj. 1 aoe 0:4, 1562 1 ky. 1 aoeuj 0:1, 1568 1 kruj. 1459 ingår Sune i L i en landssynenämnd (?RAp 5/5). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord (marginalanteckning: kyrkoutjord ) (AoE 29 A). Malmtorp Se Kolke.

Frustuna 67 Mälby 1451 i Mædelby (EkAp 6/11), 1549 Mälby (SöH 1549:6) 9 H, 8 h. SöH 1544 1 sk 0:5, med skuj i Al och Oppeby. 1451 och 1460 är Johan i M faste vid häradstinget (EkAp 6/11, DN 16:207). 1489 undantar Åke Jönsson sin jord i M från en gåva till hustrun Birgitta Gregersdotter (se Jälund, Gryts sn) (RAp 2/2). Oppeby 1425 i Oppaby (RAp 26/3) 9 H, 8 h. SöH 2 skuj 0:0:1 till Mälby + 0:0:1 till Säby. 1 kr 0:1:1:4, 1569 71 öde. 1543 71 1 ky (Brinks rd) 0:2:2. 1425 skänker Olof Haraldsson (Hjulstaätten) 0:2 till Helga lekamens kor i Strängnäs domkyrka (RAp 26/3). 1428 skänker Klaus van der Lipen 0:2 till instiftande av S:t Martins prebenda i Strängnäs domkyrka (se Fullbro, Sorunda sn) (RAp 11/10, DMS 2:1 s 212). 1445 byter Erik i Sund (?bomärke i sköld), Vårdinge sn, bort 0:0:2½ till Ingevald Eskilsson, prebendat vid Helga lekamens prebenda i Strängnäs domkyrka, mot lika mycket jord i Björsta, Vårdinge sn (RAp 13/1). 1451 intygar biskop Sigge och domkapitlet i Strängnäs att Lars Ragvaldsson, sakristan i Strängnäs domkyrka och prebendat vid Helga kors och S:ta Birgittas prebenda, bytt till sig 0:0:8½ av Ingevald Eskilsson mot 0:0:10 i Björsta, Vårdinge sn (RAp 14/4). 1451 tillkännager Ingevald Eskilsson (Helga lekamens prebenda) att han bytt bort 0:0:2½ till Lars Ragvaldsson (Helga kors och S:ta Birgittas prebenda) mot lika mycket jord i Björsta, Vårdinge sn (RAp 15/4, B 31 s 69). Sigtuna 1358 in Siktunum (DS 6010, avskr), 1386 i Siktune (RAp 2/7) 9 H, 9 h; se HoTu s 212 f. SöH 2 fr, 1544 2 kr 0:4 + 0:4, 1549 2 ky (Sigtuna rd). Sigtuna är huvudenhet för Sigtuna rättardöme, vilket 1549 omfattade landbohemman och -torp i Borg och Gnesta, denna socken, Tibble, Björnlunda sn, Ella, Dillnäs sn, samt Heby och Ullevi, Gåsinge sn. (SöH 1549:6, AL 1 s 318) 1358 är Ingevald i S faste vid utfärdandet av ett morgongåvebrev (DS 6010). 1386 avsäger sig Johan Hake (?sparre) rätten till fisket i ån mellan Visbohammar, Vårdinge sn, och biskopsgården i S

68 Daga härad till biskop Tord i Strängnäs; tvist om detta fiske hade tidigare uppstått mellan Johan Hakes förfäder och tidigare biskopar (RAp 2/7). 1399 är Rodger i S vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). Vid södra infarten till Gnesta finns ruinen av den medeltida biskopsgården (RAÄ 182:1). Husgrunden mäter 12 x 9 m och grävdes ut 1975 76. Om utgrävningen se Anund & Qviström s 75 ff. Smedsta 1319 i Smithastom (DS 2212), 1455 i Smydhista (DN 16:189) 9 H, 9 g. SöH 1 sk 1:0. 1 skuj 0:3 till Kolke. 1319 byter biskop Styrbjörn i Strängnäs till sig 0:0:4 av biskopsbordet mot 0:2 i Skillra, Stigtomta sn (DS 2212, DMS 2:3 s 184). 1381 är Sven i S domare vid en jordtransaktion på häradstinget; kan avse Smedsta, Björnlunda sn (?EkAp 26/10). 1401 se Smedsta, Björnlunda sn. 1455 säljer Nils Finkenow, under ett besvärligt år, ½:0 till Åke Jönsson (Svarte Skåning) för sin liffs fødhæ skuld (DN 16:189). 1460 stadsfästs Nils Finkenows försäljning av en gård till Åke Jönsson (se ovan) vid häradstinget (DN 16:207). 1460 se Smedsta, Björnlunda sn. 1489 undantar Åke Jönsson sin jord i S från en gåva till hustrun Birgitta Gregersdotter (se Jälund, Gryts sn) (RAp 2/2). 1529 se Smedsta, Björnlunda sn. Säby 1549 Säby (SöH 1549:6) 9 H, 8 h. SöH 1544 (?) 1 sk 1:0, (1569 öde), med skuj i Oppeby, 1573 1 fr. Södertuna Söra Se *Vad. 1276 mansionem Sører (DS 615, avskr), 1381 i Sørom (EkAp 26/10), 1459 i Sudhrom (RAp 1459) 9 H, 9 g. SöH 1 skuj 0:0:2:4 till Hallebro. 1 ky (Brinks rd) 0:4, (1570 öde). 1 ky (Brinks rd) 0:4, med skuj i Vala 1550 59/60. 1 ky (Brinks rd) 0:4, (1573 öde). 1276 testamenterar Viglog Nilsson (hjorthorn) gården S med

Frustuna 69 en egendom i Brink till alla kloster i Sverige på den här sidan havet, vilka skall få dela på summan efter att biskopen i Strängnäs sålt godsen (DS 615). 1279 förnyar Viglog Nilsson sitt testamente och skänker, på biskop Anunds inrådan, gården S med alla rörliga och fasta tillhörigheter samt jord i Vannesta, Toresunds sn, till Strängnäs domkyrka, där ett kanonikat och ett altare knutet till detta skall stiftas (DS 659, DS 660). 1284 skänker kung Magnus en bit jord, på folkspråket benämnd fiæll, vid S som kallas Fridhæster till Strängnäs domkyrka (DS 795) 1314 (?) omnämns prebenda Söra, där S är huvudenhet (se s 24) (DS 1947). 1331 hör 1:0 till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1381 är Klemens i S vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10). 1408 byter herr Jakob, kanik i Strängnäs, till sig 0:0:7½ av Jöns Staffansson (se Kolke) (SD 1010). 1419 är Lars och Johan i S fastar vid häradstinget (SD 2654). 1459 ingår Olof, Gregers och Johan i S i en landssynenämnd (RAp 5/5). *Torp 1331 in Thorp (DS 2889), 1459 i Torpe (RAp 5/5). 1331 hör 0:0:1 till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1450-talet upptas 0:7 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad) (C 4 f 5v). 1459 ingår Lars och Esbjörn i T i en landssynenämnd (RAp 5/5). Tängslinge 1348 in villa Thiænxlinge (DS 4339), 1482 i Tængslingh (GMräk s 83) 9 H, 8 g. SöH 4 skuj 0:1:1 till Lundby + 0:1:0:4 till Harbro, Björnlunda sn + 0:0:1:4 till Skenda, Björnlunda sn + 0:0:0:4 till Kolke. 1561 62 1 skuj. 1549 71 1 kr 0:4, (1561 0:3), 1569 70 öde. 1 pbuj, 1549 1 kyuj 0:1. 1549 71 1 fr (1562 Bengt Gylta), 1569 70 öde. 1348 testamenterar Ingevald Magnusson (Magnus Marinasons ätt) till Strängnäs domkyrka 0:0:5 i T och jord i *Vad samt ytterligare jord i Rönö hd och Närke (se Glottra, Runtuna sn) (DS 4339, DMS 2:2 s 216).

70 Daga härad 1482 har Gregers Matssons (Lillie) fogde uppburit 3 tön korn, 1 pund smör och 1 pund fläsk, sånär som på 1 tön, i avrad av Ragvald i T (GMräk s 83 f). 1504 föreslås Bengt Gregerssons barn ärva en gård som räntar 4 tön korn, 1:0 pn och 2 lispund mata (se Hyltinge, Hyltinge sn) (E 4340). 1514 skiftar Bengt Gylta jord med Erik Ryning och får för sin hustru Birgitta Bengtsdotters räkning en gård som räntar 4 tön korn, 1:0 pn och 2 pund mata (se Hyltinge, Hyltinge sn) (B 20 b). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:4, som sår 12 spann, har äng till 20 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar ½:0 avradspn; gården uppges vara återbördad från Prästebolet i Frustuna 1541 efter fru Sigrid Eskilsdotter (Banér d 1526/27) (AoE 29 A). Vackerby 1366 in Wakraby (DS 7346), 1399 i Wakerby (RApp 30/5) 9 H, 9 g. SöH 1 sk, 1549 1:1:0:4, 1551 0:6:2, med skuj i Brink och Jälund, Gryts sn. 3 aoe 0:6:2 + 0:5 + 0:4, 1554 3 fr, 1555 3 aoe, 1562 2 ky, 1569 70, 1573 en öde, + 1 aoe 1:0, (med kruj i Näs, Gåsinge sn 1569). 1544 1 aoeuj 0:1. 1366 är Ingevast i V faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1399 är Nils i V vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1486 säljer Gjurd Petersson (Schack av Skylvalla) 0:0:2 i V och jord i Bråkedal till Strängnäs domkyrka (RAp 29/3, två brev). 1510 skänker Elin Nilsdotter i Stockholm, änka efter köpmannen Hartvik Veydeman, 0:7 till Mariefreds kartusiankloster (RAp 19/6). 1531 har Gustav I ½ gård som räntar 14 spann korn, 18 mark smör och 20 mark fläsk; vidare redovisas en vret som årligen räntar 2 spann korn (K 1 f 54). 1531 har Gustav I en gård som skänkts till Gripsholm (Mariefreds kloster) av en hustru Elin (se 1510 ovan) och räntar 13 spann korn och 0:14 pn (K 1 f 76v). 1551 se Frustuna. 1551 byter Gustav I bort två gårdar i V som räntar 1:0:0:16 pn, 3 pund och 3 spann korn, 18 mark smör, 1 lispund fläsk, 2 höns och 20 ägg resp 1:1 pn, 3 pund korn, 1 lispund smör, 2 höns och 20 ägg och därutöver en gård i Frustuna samt ytterligare gårdar i Kattnäs och Klövsta, Kattnäs sn,

Frustuna 71 och Hardemo hd, Närke, till Sten Eriksson (Leijonhufvud) mot tre gårdar i Åkerbo hd, Västmanland, två gårdar och en utjord på Selaön, en kvarn i Snevringe hd, Västmanland, samt två gårdar i Simtuna hd, Uppland (GR 22 s 272 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord i V som kungen uppges ha köpt av Anders Nilsson i V 1552 (AoE 29 A). 1559/60 räntar enligt den ena arv och eget-längden en gård i V 3 pund och 3 spann korn, vilken Gustav I uppges ha bytt till sig från kronan mot gården Ed, Värmdö sn, som var Sten Stures själagåvegods under S:t Eriks altare i Uppsala domkyrka 1477; enligt den andra längden sår gården 3 pund, har äng till 36 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 1:0 avradspn; därtill upptas ytterligare två gårdar som sår 19 resp 16 spann, har äng till 36 resp 40 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 1:1 resp 0:7:2 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). *Vad 1320-talet Wadh (B 31 s 129, avskr), 1348 in villa Vadhy (DS (nu Södertuna) 4339), 1408 i Wadhi (SD 1010) övergiven bytomt belägen ca 500 m väster om Södertuna (LSA C20 60:1, 1714). SöH 2 fr (1559 1 fr), 1561 1 fr + 1 aoe, 1566 2 aoe 0:6 + 0:6. Vad är sätesgård för Johan Karlsson (Färla, Karl Erikssons ätt) 1420 38 (SD 2763, RAp 27/10). 1320-talet köper biskop Styrbjörn i Strängnäs 0:0:1 i V och jord i Öja, Björnlunda sn, av Hans Nilsson och Tomas Larsson (se Nöttesta, Överenhörna sn, Öknebo hd) (B 31 s 129). 1348 testamenterar Ingevald Magnusson (Magnus Marinasons ätt) till Strängnäs domkyrka 0:½ i V och jord i Tängslinge samt ytterligare jord i Rönö hd och Närke ( se Glottra, Runtuna sn) (DS 4339, DMS 2:2 s 216). 1349 ger kung Magnus Sigge Magnusson (Håkan Tunessons ätt) och Gustav Birgersson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) i uppdrag att, för biskop Sigmund i Strängnäs räkning, undersöka förhållandet med de gods i V som den avlidne biskop Styrbjörn bytt bort för domkyrkans räkning (DS 4475). 1361 byter Olof Djäkn bort 0:0:½ till Jöns Andersson (se Lund, Kattnäs sn) (DS 6399). 1366 är Lars i V faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1408 är Sigvid i V faste vid häradstinget (SD 1010).

72 Daga härad 1410 är Anders i V faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1419 byter Johan Karlsson (Färla) till sig 0:7 av biskop Anders i Strängnäs mot jord i Ella och Hallsta, Dillnäs sn; fastebrev på detta jordbyte utfärdas samma år (SD 2648, SD 2654). 1450-talet upptas 3:0 i V och jord i *Torp samt ytterligare jord i Hammersta och Täby, Dillnäs sn, Näs, Gåsinge sn, samt Lebro och Lund, Kattnäs sn, i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev; jorden såldes av Johan Karlsson (C 4 f 5v). 1500 ärver Sigrid Eskilsdotters (Banér) barn med avlidne maken Nils Eriksson (Gyllenstierna) två gårdar, som vardera räntar 6 tön korn, 0:6 pn, 1 pund smör och 2 pund fläsk, efter kung Karl Knutssons (Bonde) döttrar Kristina och Magdalena (DN 16:333). Vala 1331 in Vala (DS 2889), 1408 i Yfwra Valum, i Ytra Wala (SD (Över-, Ytter-) 1010) 9 h, 9 g. SöH 1 skuj 0:2 till Kolke. 1550 1 skuj 0:1:2 (delas av Söra och Vala), 1555 0:1 till Vala och 0:0:2 till Söra, 1560 2 skuj 0:1 till Vala + 0:0:2 till Söra/Kolke (bortbränt), 1561 0:1 till Vala + 0:0:2 till Kolke. 1 ky (Brinks rd) 0:4. 2 aoe 0:6 + 0:6 ( Yttervala ), 1562 2 ky, (1569 1 ky), 1570, 1573 en öde. 1331 hör 0:0:13 minus 0:0:0:2½ till prebenda Söra vid Strängnäs domkyrka (DS 2889). 1408 byter herr Jakob, kanik i Strängnäs, till sig 0:0:1 i Övre V av Jöns Staffansson (se Kolke); Peter i Yttre V är faste (SD 1010). 1450 byter Erik i Sund (?bomärke i sköld), Vårdinge sn, till sig 0:0:2 i V och jord i Sund av Holmger i Stene, Trosa sn, mot jord i Långbro, Trosa sn (UUBp 6/5, jfr DMS 2:2 s 81). 1450 byter Erik i Sund, Vårdinge sn, bort 0:0:5 till biskop Sigge i Strängnäs mot jord i Hjortsberga, Vårdinge sn (RAp 28/12). 1531 har Gustav I två gårdar i V om tillsammans 0:12, som räntar 2:0 avradspn, 7 tön och 2 spann korn, 2 pund smör, 2 pund fläsk och 1:0 gengärdspn (senare tillägg) (K 1 f 54). 1559/60 räntar enligt den ena arv och eget-längden två gårdar i V 5 pund och 6 spann korn; Gustav I uppges ha bytt till sig dessa gårdar av kronan mot gårdarna Nackdala och

Frustuna 73 Hallunda, Botkyrka sn, vilka skänkts av Peder Larsson 1527; enligt den andra längden uppges kungen ha bytt till sig gårdarna mot Kungsholmen ( Munkeleden ) i Stockholm och sår 22 spann vardera, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 1:0 vardera (AoE 22:3, 22:6, 29 A). Västerkärv Yttervala Österkärv Övervala Se *Flacksta. Se Vala. Se Kärv. Se Vala.

Gryts socken 1314 (?) de Grytum (DS 1947, avskr). 1330 de Grytum (DS 2801). 1332 ecclesie Gryto (DS 2910). 1381 i Gryto sokn (RAp 14/10). 1447 parochia Grytha (VaKlJb s 38). 1475 i Gryta sokn (LSBp12/2). Omfattning: Gryts kyrksocken hade 1950 samma omfattning som under 1500- talet och medeltiden med undantag av den sydvästligaste delen (gårdarna Boxtorp, Jordanstorp, Jättna, Solberga och Ökna) som hörde till Villåttingen, men Boxtorp, Jordanstorp och Solberga flyttades till Daga härad genom Kbr 15/3 1889 (Lagerstedt s 19). Av äldre kartor att döma tycks Jättna och Ökna ha flyttats över till Daga härad tidigare än så (LSA C23 28:1, 1704, LSA C23 64:1, 1822). Kyrka: Gryts kyrka är belägen i en sluttning ned mot Kyrksjön, och i likhet med de övriga kyrkorna i häradet uppfördes den sannolikt under sent 1100- eller tidigt 1200-tal. Dess ursprungliga planform utgjordes av ett ca 8 m långt långhus, ett västtorn samt ett troligtvis kvadratiskt kor i öster. Omkring år 1300 skedde en kraftig ombyggnad av kyrkan, då det gamla koret revs och kyrkan byggdes ut till mer än sin dubbla längd. Den östra delen av kyrkan fick då troligen ett tunnvalv av trä och en korportal. Vid denna tid tillkom även en sakristia i norr. Under 1400-talets senare del slogs två stjärnvalv i koret och två kryssvalv i långhuset. Sannolikt byggdes då även det numera rivna vapenhuset. Den senmedeltida exteriören är synlig på Peringskiölds teckning från 1684. Av medeltida inventarier återstår fyra ljusstavar av snidat trä samt en kyrkklocka från 1400-talet. Fram till 1900-talets början fanns även fyra helgonskulpturer av trä i kyrkans ägo (bl a en madonna av romansk typ), vilka brändes upp av misstag. I ett förråd under trappan till den s k nykyrkans läktare hittades på 1990-talet två böcker från 1600-talet som var inbundna i medeltida bokfragment. Dessa fragment har identifierats som dels två notblad ur det år 1495 tryckta Missale Strengnense, dels mindre remsor tillhörande ett psalterium från 1300-talet. (SöKy 82, ACBkomm) Vidare omnämns år 1460 ett altare helgat åt jungfru Maria i Gryts kyrka (se Rösund). Kyrkby: Gryt. Socknens prästgård finns belagd 1451, se nedan. På en karta från sent 1700-tal finns en prästgård utsatt intill kyrkan, men tidpunkten för dess etablering framgår inte av befintliga källor (LSA C23 15:2, 1779).

Gryt 75 Gryts kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Monumenter i Södermanland från 1684. Foto: KB. Runstenar: Sö 11 kyrkan, 12 kyrkan (försvunnen), 13 Järna (Gatstugan).

76 Daga härad Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543/44 (1573) sk skuj ky vakl aoe fr Berga 1 (1) 1 (1) Börsnäs 1 (1) Gryt 0 (2) 2 (0) *Hundsgrana 1 (1) 0 (1) 1 (0) Hässelby 1 (0) 2 (1) Jälund 1 (2) *Kvarntorp 0 (1) 1 (0) Käxle 0 (2) 2 (0) Misätter 0 (1) 1 (0) *Nässelsta 1 (1) 1 (2) Pungsund 1 (1) Pungsätter 0 (1) 1 (0) Rösund 0 (2) Solberga 0 (1) 1 (0) Ullsta 1 (1) 1 (1) Ånhammar 1 (1) Årby 1 (2) 1 (0) Öllösa 1 (2) SUMMA 4 (5) 2 (0) 1 (10) 5 (0) 1 (0) 13 (14) Dessutom redovisar längderna: krt: Hässelby 0 (1), klt: Hässelby 1 (0), kykvarn: Nässelsta kvarn 0 (1).

Gryt 77 Gryts socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74.

78 Daga härad Berga 1358 Berga (SöH 1543:2) 10 H, 1 d. SöH 1 ky (Brinks rd) (1543 prästens landbo) 0:2:1, 1554 0:3:1:4, 1562 0:4. 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/), (1561 2 fr). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 14 spann korn, 0:2½:0:5 pn, 15 mark fläsk och 1 pund smör (UUB X 265 h f 221). *Brændatorp 1410 Brændathorp (SD 1295). 1410 byter Gudmund Johansson (okänt sigill) till sig sammanlagt 0:0:0:11 i B och *Nässelsta mot jord i Kåveta, Hyltinge sn, av Ramborg Staffansdotter (Ulv) (SD 1295). Bresshammar 1381 Brethzhammar (RAp 14/10) 9 H, 9 e. 1381 byter Bo Jonsson till sig det under *Nässelsta liggande torpet B av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). Börsnäs 1543 Byrgesnes (SöH 1543:2) 10 H, 1 d. SöH 1 frt (1562 Karl Holgersson /Gera/). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 0:0:1 pn (UUB X 265 h f 221v). Graneberg Se *Hundsgrana. Gryt 1368 i Grytom (DS 7641), 1377 Gryta (DS 9398) kyrkby (nu Grytsberg) 10 H, 0 d. SöH 2 vakl, 1550 2 aoe, 1568 2 ky (½ öde), 1573 en öde. 1368 tilldöms prosten Peter i Vårdinge sn 0:0:½ som han tidigare bytt bort, då bytet gått tillbaka (se Sund, Vårdinge sn, Öknebo hd) (DS 7641). 1377 upplåter Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) 0:7 i G med underlydande stubbekarlar samt jord i Ekeby och Hällesta, Frustuna sn, till Staffan Ulfsson (Ulv), Harald Karlsson (Stubbe), Torkel Haraldsson (Gren) och Sten Haraldsson (Gren) som ett led i en förlikning; jorden hade tillfallit hennes framlidne make Lars Sunesson (?Örnsparre), men avhänts änkan och hennes barn med rätt och landets lag. I gengäld får Cecilia Ulfsdotter jord i Kåveta med tillhörande kvarnar, Hyltinge sn, och jord i Vävelsta och Ösby, Husby sn, Oppunda hd (DS 9398). 1383 får Sten Stensson (Bielke) fasta på två jordar om 0:0:0:6 och 0:0:0:1 som han köpt av Rodsten resp Lars i G (RAp 17/1). 1395 skänker Sten Stensson vid sitt inträde i Vadstena kloster

Gryt 79 en gård i G med underliggande torp och allt som tillhör honom i Gryts sn samt ytterligare jord i Södermanland, Småland och Östergötland och därutöver fiskerättigheter i norra Botten(viken), Pite sn, brevet vidimeras 1406 (se Blackstaby, Blacksta sn, Oppunda hd) (RAp 27/1, SD 707). 1399 fråndöms Sten Stensson 0:0:0:18 vid räfsteting i Strängnäs, då jorden enligt nämndens vittnesmål var gammalt skattegods; köpesumman skall betalas tillbaka till herr Sten av Rodsten Erikssons arvingar (RApp 30/5). 1420 byter Johan Larsson i Jättna bort 0:0:4:2 till Vadstena kloster mot jord i Pungsund, Solberga och *Ödishälla, Gåsinge sn (SD 2811). 1447 äger Vadstena kloster 0:6:0:6 i G som brukas av två landbor och räntar 7 tön korn, 0:7 pn, 3 pund mata och 0:1 pn ättargäld. Under G ligger avgärdatorpen Misätter, Pungsätter och *Hundsgrana samt en utjord (VaKlJb s 38). 1451 byter Jöns Nilsson, kyrkoherde i Gryt, på sockenkyrkans vägnar och med sockenbornas medgivande, bort jord till Vadstena kloster; klostret får det norra åkergärdet i G med allt som tillhör detta förutom tre mjärdalägen i ån som av ålder tillhört kyrkan och prästgården, ett hörn liggande i det södra åkergärdet öster om byn och ett hörn i väster mittemot sjön som tillsammans omfattar 0:2. Vidare får klostret 4 lass äng vid avgärdatorpet Misätter och det som är utstakat nordantill i ängaskiftena vare sig det är öppet eller igenväxt. I utbyte får sockenkyrkan det södra åkergärdet med tillägor, en liten hästhage som ligger söder om åkergärdena mellan landsvägen och sjön samt en säter som kallas Litzlasætir (RAp 3/8, RAp 25/3). 1457 brukas G av två landbor och omfattar 0:6:0:6 samt räntar 7 tön korn, 0:7 pn, 3 pund mata och 0:1 pn ättargäld. Under G ligger avgärdatorpen Misätter, Pungsätter, *Rosendal och *Hundsgrana samt en utjord (VaKlJb s 91). 1460 är Jöns i G faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). 1466 brukas G av två landbor som räntar 3 tön korn och 0:6½ pn vardera. Under G ligger avgärdatorpen Misätter, Pungsätter och *Hundsgrana samt ett hemul vid Gryts kyrka benämnt *Rosendal (HH 16 s 248). 1473 och 1502 brukas de två gårdarna om tillsammans 0:7 av två landbor samt räntar 6 tön korn och 0:11 pn. Under G ligger avgärdatorpen *Stenby, Misätter, Pungsätter och

80 Daga härad *Hundsgrana samt ett hemul vid Gryts kyrka benämnt *Rosendal (HH 16 s 248). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok två gårdar som vardera sår 18 spann, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 0:6½ avradspn; gårdarna har återbördats från Vadstena kloster, dit de skänkts 1406 (se 1395 ovan) av Sten Stensson (Bielke) (AoE 29 A). Hovgården Se *Nässelsta. *Hultatorp 1381 Hultathorp (RAp 14/10). 1381 byter Bo Jonsson till sig det under *Nässelsta liggande torpet H av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). *Hundsgrana 1381 i Hundzgranom (RAp 14/10) 10 H, 0 e (Graneberg). (nu Grane- SöH 1 sk 0:6, 1550 0:7:2, med skuj i *Nässelsta. berg) 1 vakl, 1550 1 aoe, 1568 1 ky. 1381 byter Bo Jonsson till sig 0:0:2 av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1447 och 1457 har Vadstena kloster avgärdatorpet H om 0:2, som ligger under Gryt och brukas av en landbo samt räntar 2 tön korn, 0:2 pn, 1½ pund mata och 0:½ pn ättargäld (1457 0:1 pn ättargäld); därtill ligger en utjord som räntar 0:2 pn (se Gryt) (VaKlJb s 38, 91). 1451 är Peder domare i H vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1466 brukas H av en landbo som räntar 2 tön korn och 0:6 pn; utjorden räntar 0:2 pn (se Gryt) (HH 16 s 249). 1473 och 1500 ligger H för 0:2 och räntar 2 tön korn och 1:0 pn; utjorden räntar 0:2 pn (se Gryt) (HH 16 s 249). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård som sår 2 spann, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 1:0 avradspn; gården har återbördats från Vadstena kloster, dit den skänkts 1406 av Sten Stensson (Bielke) (se Gryt) (AoE 29 A). Hässelby 1451 i Hæslaby (EkAp 6/11) 10 H, 1 c. SöH 1 skuj 0:0:2:4, sammanslås 1559 med kyuj nedan. 1 klt, 1549 1 kyuj 0:1, sammanslås 1559 med skuj ovan till 1 krt (1561 1 kr) 0:1:2:4, 1570 öde. 2 fr (1562 Per Birgersson /Björnram av Skälby/), (1559 1 fr), 1560 68 en öde, 1569 70 två öde, 1573 1 fr. 1451 är Ingevald i H faste vid häradstinget (EkAp 6/11).

Gryt 81 Jälund 1329 de Jælund (DS 2744), 1378 i Ytrabya lwnde (DS 9706, avskr), 1383 i Jælund (RAp 17/1), 1402 i Ytra Jælundom (SD 214) 9 H, 9 d. SöH 1 skuj 0:1:1 till Vackerby, Frustuna sn. 1 fr, 1550 2 fr (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, Karl Holgersson /Gera/). Jälund omnämns 1375 som sätesgård för Tomas i Jälund (okänt sigill) som var gift med Kristina Nilsdotter (?båt) (DS 8868, se även SoH 1976 s 1 46). 1329 nämns Peter Jonsson de Jälund i Magnus Nilssons (Ivar Nilssons ätt) testamente (DS 2744). 1375/78 byter Tuke Petersson till sig 0:0:5:2 i Yttre J av Nils och Ture Anderssöner (se Lundby, Frustuna sn) (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson till sig 0:0:5:2 i Yttre J av Tuke Petersson (se Lundby, Frustuna sn) (DS 9706). 1383 är Sven i J faste vid häradstinget (RAp 17/1). 1402 säljer Ture Andersson 0:0:5:2 i Yttre J till Bengt Nilsson (se Lundby, Frustuna sn) (SD 214). 1450-talet upptas 0:0:5:2 i Yttre J (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29). 1489 ger Åke Jönsson (Svarte Skåning) sin hustru Birgitta Gregersdotter (Lillie) en gård i J om 0:20 och 0:0:4 uppe i byn samt ytterligare gårdar i Skånings hd, Västergötland, vilka han förvärvat före äktenskapet, samt alla gods och gårdar som de förvärvat under sitt äktenskap, undantaget Mälby och Smedsta, Frustuna sn, och Sund, Halla sn (RAp 2/2). 1492/94 uppbär Åke Jönssons fogde 20 spann korn, 7 mark och 1 pund smör och fläsk (1494: 7 mark och 1 pund mata) av gården J (C 27 I f 1v, II f 2). 1504 föreslås Bengt Gregerssons barn ärva en gård som räntar 20 spann korn, 0:7:1 pn och 6 mark och 1 pund mata (se Hyltinge, Hyltinge sn) (E 4340). 1514 skiftar Bengt Gylta jord med Erik Ryning och får för sin hustru Birgitta Bengtsdotters räkning en gård som räntar 20 spann korn, 0:7:1 pn och 6 mark och 1 pund mata (se Hyltinge, Hyltinge sn) (B 20 b). 1530 skiftar Bengt Nilsson (Färla) och Karin Nilsdotter arv efter sina föräldrar; Bengt får bl a gården J i Hyltinge sn, som räntar 1 pund korn, 15 mark smör och 0:2 pn, och

82 Daga härad gårdarna Vadsbro, Dunkers sn, och Överby, Hyltinge sn (se Bergshammar, Fogdö sn, Åkers hd) (BhSp 1/11, UUBp 1/11). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 1 pund korn, 0:1 pn och 13 mark smör; vidare upptas *Sunds äng under J, vilken räntar 2 pund smör och 1 pund fläsk (UUB X 265 h f 221v). Järna 1383 i Yærnom (RAp 17/1), 1418 i Iærna (SD 2544) 10 H, 1 c. SöH 1559 (endast) 1 fr (1562 Nils Larsson). Järna är 1532 50 sätesgård för Nils Olofsson (bagghuvud), 1553 för?hans son Nils Nilsson, 1560 för hans svärson Kristoffer Nilsson (halv häst) och 1562 för Nils Larsson, en annan svärson (RAp 3/10 1532, DjA E 5669, jfr AH s 48, 99 f). 1383 får Sten Stensson (Bielke) fasta på 0:0:6½ (ortnamnet anges ej) som han köpt av Jöns i J (RAp 17/1). 1418 utfärdas ett urfejdebrev i J för ett dråp (SD 2544). 1451 är Peder och Karl i J vittnen vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1493/1501 säljer Peder (Magnusson) Brahe till biskop Kort i Strängnäs, med sin hustru Öllegård Turesdotters (Svarte Skåning) samtycke, två gårdar i J, som årligen räntar 1 spann och 6 tön korn och 0:12 pn, samt ytterligare gårdar i Hyvena, Vansö sn, och Kumla, Härads sn, med förbehållet att han eller hans arvingar skall kunna återköpa gårdarna (RAp u d, se SDHK nr 32862). 1501 är Ragvald i J vittne vid en jordtransaktion på Österrekarne häradsting (UUBp 14/1). 1508 återlöser Joakim Brahe gårdarna i J och de övriga i Vansö och Härads snr, som hans far tidigare sålt till biskop Kort, från Strängnäs domkyrka (se ovan 1493/1501) (B 16 f 358). 1534 får Nils Olofsson (bagghuvud) förläningsbrev på Gryts sn med all kronans ränta som där plägar årligen avgå (GR 9 s 37, jfr AL 2 s 273 f). *Klådoboda 1463 Klådobodha (JNJb, avskr). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson K i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). *Kvarntorp 1381 Qwernathorp (RAp 14/10).

Gryt 83 SöH 1 frt, 1568 1 kyt. 1381 byter Bo Jonsson till sig det under *Nässelsta liggande torpet K av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). Käxle 1381 Ytra Thæxledhe, Yfura Thæxledhe (RAp 14/10) 10 H, 0 d. SöH 2 frt, 1560 2 aoe 0:1 + 0:1, 1568 2 kyt. 1381 byter Bo Jonsson till sig de under *Nässelsta liggande torpen Yttre K och Övre K av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson de båda torpen K i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). 1475 ger Esbjörn Kristiernsson två torp som båda heter K i morgongåva till Katarina Larsdotter (se *Nässelsta) (LSBp 12/2). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok två torp som vardera räntar 1 tön korn, 0:3 pn och 1½ pund mata (HebS E 3584). 1547 erhåller Måns Knutsson (Roos av Hjelmsäter) till Blomberg torpen K och Rösund samt Nässelsta kvarn vid ett byte med Anders Hansson (Ekeblad) till Stola (JNJb, GiSi s 23). 1559 upptas i en arv och eget-längd två gårdar i K och Nässelsta kvarn, vilka Gustav I uppges ha bytt till sig av Måns Knutsson mot Blomberg, två gårdar i Halla och en gård i Sandtorp, Husaby sn, samt en tomt i Västerplana, Västerplana sn; samtliga enheter är belägna i Kinne hd, Västergötland (AoE 29 B). 1560 (omkr) uppges i en längd över indragna kyrkogods att Anders Hansson erhållit de båda torpen K, vilka räntar 1½ pund korn, 3 pund fläsk och 0:6 pn, från Västerås domkyrka (se *Nässelsta) (SKHRA vol 2 s 71). Misätter 1419 i Mystilsætrum (SD 2654), 1447 Mystilsætter (VaKlJb s 38) 10 H, 1 d. SöH 1 vaklt, 1550 1 aoe, 1568 1 kyt. 1419 är Nils i M faste vid häradstinget (SD 2654). 1447 och 1457 har Vadstena kloster avgärdatorpet M om 1:0, som ligger under Gryt (se Gryt) (VaKlJb s 38, 91). 1451 byter sockenkyrkan i Gryt jord med Vadstena kloster, då klostret bl a får 4 lass äng vid avgärdatorpet M, vilket tidigare ägts av sockenkyrkan (se Gryt) (RAp 3/8, RAp 25/3). 1466, 1473 och 1502 brukas avgärdatorpet M av en landbo och

84 Daga härad räntar 1:0 pn (se Gryt) (HH 16 s 248 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård som sår 7 spann, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 1:0 avradspn; gården har återbördats från Vadstena kloster, dit den skänkts 1406 av Sten Stensson (Bielke) (se Gryt) (AoE 29 A). Natängen *Nætutorp Se *Nætutorp. 1381 Nætuthorp (RAp 14/10), 1463 Nåthvängh (JNJb, avskr) torpet låg söder om sjön Naten, nära Natåns utlopp i Båven (LSA C6 1:1, 1718, GK 1872 J243-66-1). 1381 byter Bo Jonsson till sig det under *Nässelsta liggande torpet N av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson Natängen (Nåthvängh) i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). *Nässelsta 1368 i Netlastom (DS 7641), 1378 i Bondanætlistom (DS (nu Stjärnhov) 9706, avskr), 1381 i Bonda Nætlastom, i Brytianetlastom (RAp 14/10), 1475 hoffgarden Netzslista (LSBp 12/2) överbyggd (järnväg) bytomt ca 200 m öster om Nässelstaåns mynning (LmA 04 gry 2, 1689), jfr RAÄ 366:1. SöH 1 sk 1:0. 1 skuj 0:0:1 till *Hundsgrana. 1561 62 1 aoefiske. 1 fr (1562 Peder Kristiernsson /Siöblad/), (1549 2 fr), 1568 69 öde. 1550 1 fr (1562 Bengt Nilsson /Schack/) (Hovgården), 1568 öde. *Nässelsta är sätesgård för Esbjörn Kristiernsson (Hjorthorn, Esbjörn djäkns ätt) 1464 80 (RAp 1/1, RAp 8/6) och för hans änka Katarina Larsdotter 1480 93 (RAp 26/6, RAp 3/7). 1368 tilldöms prosten Peter i Vårdinge sn 0:0:½ som han tidigare bytt bort, då bytet gått tillbaka (se Sund, Vårdinge sn, Öknebo hd) (DS 7641). 1375/78 byter Tuke Petersson till sig 0:0:0:11 av Nils och Ture Anderssöner (se Lundby, Frustuna sn) (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson till sig 0:0:0:11 med ett underliggande torp av Tuke Petersson (se Lundby, Frustuna sn) (DS 9706). 1381 byter Bo Jonsson (Grip) till sig ½:0:1 i Bonda Nætlastom ( Bonde-Nässelsta ) och 0:3 i Brytianetlastom ( Bryte-

Gryt 85 Nässelsta ) med tillhörande kvarn och torpen *Hultatorp, Bresshammar, *Nætutorp, Rösund ( yttre och övre ), Käxle ( yttre och övre ) och *Kvarntorp samt jord i *Hundsgrana och Solberga och därutöver i Älghammar, Björnlunda sn, av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se Älvesta, Botkyrka sn) (RAp 14/10, DMS 2:1 s 67 f). 1381 är Johan Andersson i N vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (EkAp 26/10). 1402 säljer Ture Andersson 0:0:0:11 till Bengt Nilsson (se Lundby, Frustuna sn) (SD 214). 1408 är Peter, Johan Rodgersson och Sven i N fastar vid häradstinget (SD 1010). 1410 byter Gudmund Johansson (okänt sigill) till sig sammanlagt 0:0:0:11 i N och *Brændatorp mot jord i Kåveta, Hyltinge sn, av Ramborg Staffansdotter (Ulv) (SD 1295). 1419 är Lars i N faste vid häradstinget och 1428 vid ett jordbyte (SD 2654, RAp 4/5, avskr 1619). 1451 är Nils i N vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1450-talet upptas 0:0:0:11 med ett underliggande torp (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29). 1463 skiftar Esbjörn Kristiernsson och Johan Gyntersson (Bukhorn) arv efter Elin Matsdotter (Hålbonäsätten), varvid Esbjörn erhåller huvudgården N, Nässelsta kvarn och jord i Käxle, Norra Rösund, Natängen, *Klådoboda och Solberga samt jord i Bogsta, Överjärna, S:t Nikolai och Forssa snr och därutöver i Småland och Östergötland (JNJb, GiSi s 18). 1463 erhåller Johan Gyntersson Bonde-Nässelsta med tillhörande fiskevatten och jord i?björkvik (Valla), Forssa och Kattnäs snr samt ytterligare jord i Östergötland vid det ovannämnda arvskiftet efter Elin Matsdotter (SjA E 5352, GiSi s 18). 1475 ger Esbjörn Kristiernsson i morgongåva till Katarina Larsdotter sin huvudgård N och Nässelsta kvarn samt jord i Käxle och Solberga (LSBp 12/2). 1508 se Sörby, Helgesta sn. 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård som räntar 3 tön korn, 0:3 pn och 3 pund smör (HebS E 3584). 1546 upplåter Kristiern Larsson (Siöblad) och Olof Ivarsson

86 Daga härad (Måbyätten) Bonde-Nässelsta, vilken räntar 2½ spann korn, och jord i Västmanland till Kettil Nilsson (Bölja), Per Eriksson (Schack av Skylvalla) och Måns Persson (Silfversparre) mot jord i Östergötland vid arvskiftet efter Halsten Bagges änka Märta Nilsdotter (kluven, bjälke i sinister fält) (SjSp 24/9). 1553 skiftas arv efter Kristiern Larsson, varvid hans änka Anna Pedersdotter (Gladhemsätten) behåller den ena gården i N som räntar 2 tön korn; dottern Margareta ärver den andra gården i N som omfattar 0:6 och räntar 0:6 pn, 6 spann korn, 1 lispund smör och 1 lispund fläsk (se Flättna, S:t Nikolai sn) (SjSp 1/11, DMS 2:3 s 143). 1560 (omkr) uppges i en längd över indragna kyrkogods att Anders Hansson (Ekeblad) erhållit huvudgården i N, vilken räntar 18 spann korn, 3 pund fläsk och 0:6 pn, och Nässelsta kvarn samt de båda torpen Käxle från Västerås domkyrka och därutöver en gård i Rösund från Gryts kyrka (SKHRA vol 2 s 71, GiSi s 21 ff). Källa: GiSi s 31. Nässelsta 1475 Netzslista qwarn (LSBp 12/2) 10 H, 0 d. kvarn SöH 1560 1 aoekvarn, 1568 1 kykvarn. 1381 byter Bo Jonsson till sig en kvarn i *Nässelsta (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson en kvarn i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). 1475 ger Esbjörn Kristiernsson en kvarn i morgongåva till Katarina Larsdotter (se *Nässelsta) (LSBp 12/2). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok

Gryt 87 en kvarn som räntar 6 tön mjöl och 3 pund ål (HebS E 3584). 1547 erhåller Måns Knutsson (Roos av Hjelmsäter) till Blomberg en kvarn samt torpen Käxle och Rösund vid ett byte med Anders Hansson (Ekeblad) (JNJb, GiSi s 23). 1559 upptas kvarnen i en arv och eget-längd; Gustav I uppges ha bytt till sig denna av Måns Knutsson (se Käxle) (AoE 29 B). 1560 (omkr) uppges i en längd över indragna kyrkogods att Anders Hansson erhållit en kvarn, vilken räntar 4½ pund mjöl och 3 pund ål, från Västerås domkyrka (se *Nässelsta) (SKHRA vol 2 s 71). *Prästgården 1451 Gryta prestagaarde (RAp 25/3). 1451 utfärdas ett brev i P (se Gryt) (RAp 25/3, se även RAp 3/8). Pungsund 1383 i Pungga sunde (RAp 17/1), 1420 i Pungasunde (SD 2811) 10 H, 1 e. Pungsund är 1561 sätesgård för Kristoffer Nilsson (halv häst) som flyttat dit från Järna (se ovan) (AH s 101, HH 13:1 s 13). SöH 1 fr (1562 Kristoffer Nilsson /halv häst/). 1383 se Skinnvalla, Gåsinge sn. 1420 byter Johan Larsson i Jättna till sig 0:0:1 av Vadstena kloster (se Gryt) (SD 2811). 1451 är Olof i P faste vid häradstinget (EkAp 6/11). Pungsätter 1447 Pwngasæther (VaKlJb s 38) 10 H, 1 d. SöH 1 vaklt, 1550 1 aoe, 1568 1 kyt. 1447 har Vadstena kloster avgärdatorpet P, vilket ligger under Gryt, brukas av en landbo och räntar 0:6 pn (se Gryt) (VaKlJb s 38). 1457, 1466, 1473 och 1502 brukas avgärdatorpet P av en landbo och räntar 1:0 pn (se Gryt) (VaKlJb s 91, HH 16 s 249). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård som sår 8 spann, har äng till 12 lass hö samt mulbete och fiskevatten till nödtorften; gården har återbördats från Vadstena kloster, dit den skänkts 1406 av Sten Stensson (Bielke) (se Gryt) (AoE 29 A). *Rosendal 1457 Rosendaal (VaKlJb s 91) vid kyrkan. SöH 1550 1 aoestuga (utan ortnamn vid Gryts kyrka ), 1568 1 kystuga. 1457 har Vadstena kloster avgärdatorpet R, som ligger under

88 Daga härad Gryt, brukas av en landbo och räntar ½:0 pn (se Gryt) (VaKlJb s 91). 1466, 1473 och 1502 har Vadstena kloster ett hemul vid Gryts kyrka benämnt R, vilket räntar 0:2 pn (se Gryt) (HH 16 s 248). Rösund 1381 Ytra Røsund, Yfura Røsund (RAp 14/10), 1460 i Røswndh (UUBp 11/10), i Røssundhæ (DN 16:207), 1460 Sudhra Røsundh (SjSp 22/7) 9 H, 9 d. SöH 1549 1 frt, 1551 2 frt (1562 Bengt Nilsson /Schack/, Peder Kristiernsson /Siöblad/). 1381 byter Bo Jonsson till sig de under *Nässelsta ligggande torpen Yttre och Övre R av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1460 är Olof i R faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). 1460 skänker Elin Matsdotter (Hålbonäsätten) sitt gods Södra R till jungfru Marie altare i Gryts kyrka och upplåter avkastningen till kyrkoherden mot att han varje söndag sjunger Mariaantifonen Salve Regina (SjSp 22/7). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson Norra R i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok två torp, som räntar 0:13 pn, och Norra R (?öde) som räntar 1 pund smör och 1:0 pn (HebS E 3584). 1547 erhåller Måns Knutsson (Roos) till Blomberg torpen R och Käxle samt Nässelsta kvarn vid ett byte med Anders Hansson (Ekeblad) (JNJb, GiSi s 23). 1553 ärver Peder Kristiernsson (Siöblad) olagd jord i R, som räntar 0:17 pn, efter sin far Kristiern Larsson (se Flättna, S:t Nikolai sn) (SjSp 1/11, DMS 2:3 s 143). 1560 (omkr) uppges i en längd över indragna kyrkogods att Anders Hansson erhållit en gård, vilken räntar 1:0 pn och 1 pund smör, från Gryts kyrka (se *Nässelsta) (SKHRA vol 2 s 71). Solberga 1381 i Solberghom (RAp 14/10) 10 H, 0 d. SöH 1 aoe 0:2:1:4, 1568 1 ky, 1568 70 öde. 1381 byter Bo Jonsson till sig 0:0:0:4 av Ingrid Olofsdotter och hennes son Sigge Brun (se *Nässelsta) (RAp 14/10). 1383 är Ulf i S faste vid häradstinget (RAp 17/1). 1420 byter Johan Larsson i Jättna till sig 0:0:0:18 av Vadstena kloster (se Gryt) (SD 2811). 1451 är Sven Olofsson i S vittne vid ett jordbyte mellan

Gryt 89 sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1463 erhåller Esbjörn Kristiernsson 0:0:2 i arv efter sin mor Elin Matsdotter (se *Nässelsta) (JNJb). 1475 ger Esbjörn Kristiernsson 0:0:2 i morgongåva till Katarina Larsdotter (se *Nässelsta) (LSBp 12/2). 1487 säljer Ingrid Johansdotter (Dyning), med maken Jöns Bolts (två ekorrpilar) samtycke, till Sten Sture och dennes hustru Ingeborg Åkesdotter (Tott) en gård om 0:0:8, som räntar 15 spann korn, 1 pund smör och 0:0:8 pn (RAp 26/9). 1495 (?) redovisas i Sten Stures jordebok en gård om 0:0:7½, som räntar 15 spann korn, 1 pund smör och 0:0:8 avradspn (SSJb 1515 f 17v). 1502 redovisas i Sten Stures jordebok en gård om 0:0:7½, som räntar 15 spann korn, 0:0:7½ avradspn, ½ pund smör och ½ pund fläsk; därtill ligger en tredjedel av fiskerättigheterna i Ricksjön och någon del i Kyrksjön under gården, vilken köpts från hustru Ingrid Johansdotter i Strängnäs (SSJb 1502 f 14). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård om 0:0:2, som räntar 3 spann korn, 0:0:2 pn och 2½ mark mata (HebS E 3584). 1531 har Gustav I en gård om 0:0:7½, som räntar 0:0:7½ avradspn, 15 spann korn, ½ pund smör och ½ pund fläsk; därtill ligger en tredjedel av fiskerättigheterna i Ricksjön och en del i Kyrksjön under gården, vilken köpts från Jöns Bolts hustru Ingrid (se 1487 ovan) (K 1 f 69v). 1559/60 har Gustav I en gård om 0:0:7½, som räntar 0:0:7½ avradspn, 15 spann korn, ½ pund smör och ½ pund fläsk; därtill ligger en tredjedel av fiskerättigheterna i Ricksjön och någon del i Kyrksjön; gården sår 1 pund, har äng till 30 lass hö samt mulbete och fiskevatten till nödtorften (AoE 22:1, 29 A). *Stenby 1473 Stenby (HH 16 s 248). 1473 och 1502 har Vadstena kloster avgärdatorpet S, som ligger under Gryt och räntar 0:½ pn (se Gryt) (HH 16 s 248). Stjärnhov Se *Nässelsta. Ullsta 1419 i Wlfsta (?SD 2654), 1451 i Vlsta (EkAp 6/11) 10 H, 1 d. SöH 1 sk 0:5, med skuj i Skinnvalla, Gåsinge sn. 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/), 1569 öde.

90 Daga härad 1419 är Lars i U faste vid häradstinget; kan avse Ullsta, Gåsinge sn (?SD 2654). 1451 är Tomas i U faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1451 är Johan i U vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 6 spann korn, 0:1 pn och ½ pund smör (UUB X 265 h f 221 r v). Ånhammar 1402 Ønhammer, Vnhammar (SD 161, SD 176a), 1543 Ånhammar (SöH 1543:2) 10 H, 1 c. SöH 1 fr (1562 Hans Klasson /Bielkenstierna/). 1402 säljer Henning Brotstorp (ginbalk belagd med?rosor) en gård i Å samt ytterligare gårdar i Klosters och Jäders snr till drottning Margareta; fastebrev utfärdas samma år (SD 161, SD 176a + b). 1402 (omkr) säljer Ingeborg Nilsdotter (?kluven sköld) och hennes son Nils 0:5 till drottning Margareta (AEDA 1 s 78). 1410 och 1451 se *Ånhammar, Björnlunda sn. 1451 är Jöns i Å vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). Årby 1381 i Arby (EkAp 26/10) 10 H, 1 d. SöH 1 sk 0:4:1, 1554 2 sk 0:3:0:4 + 0:3:0:4. 1543 54 1 skuj 0:2, 1549 0:2:0:4. 1381 är Kettilvast i Å vittne och 1383 faste vid häradstinget (EkAp 26/10, RAp 17/1). 1399 är Kettilvast i Å vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1410 är Sune i Å faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1428 är Peter i Å faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). Öllösa 1399 i Idholøso (RApp 30/5), 1451 i Idheløsom (RAp 25/3) 10 H, 1 d. SöH 1 fr, 1549 2 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/), 1568 69 två öde. 1399 är Johan i Ö vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1451 är Johan i Ö vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn två gårdar som vardera räntar 3 pund korn, 0:3 avradspn och 2 pund smör (UUB X 265 h f 221).

Gåsinge socken 1314 (?) de Gasunge (DS 1947, avskr). 1345 apud ecclesiam Gasunge (DS 3889). 1366 i Gasunge sokn (DS 7346). 1412 i Gasungis sokn (SD 1537). 1424 aff Ghozungha (RAp 19/3). 1460 i Gasinge sokn (RApp 25/7). Omfattning: Gåsinge socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet, men slogs samman med Dillnäs socken till Gåsinge- Dillnäs genom Kbr 26/1 1940 (Lagerstedt s 22). Kyrka: Gåsinge kyrka är monumentalt placerad på en höjd med utsikt över Storsjön i söder. Av den medeltida kyrkan återstår i dag endast tornet och långhusets västra del, vilka har daterats till tiden omkring år 1200. Peringskiölds teckning från 1684 visar exteriörens medeltida utseende med vapenhuset och det osedvanligt långsträckta koret (se även Björnlunda och Kattnäs). Det är osäkert huruvida koret ursprungligen varit kortare och förlängts eller om det varit kyrkans äldsta byggnadsdel i form av ett fristående kapell. Den nu rivna sakristians placering på en äldre planritning talar dock för att koret förlängts. Egendomliga murpelare intill tornets östra sida är möjligen rester efter en planerad våning över långhuset. Under 1400-talet försågs kyrkorummet med tegelvalv och vid denna tid tillkom sannolikt även vapenhuset. Spår på kyrkvinden tyder på att kyrkan brandhärjats någon gång i slutet av medeltiden. Ett antal medeltida träskulpturer finns bevarade i kyrkan; till de äldsta hör ett triumfkrucifix från 1200-talets första hälft och en framställning av S:t Olof från omkring år 1300. Här kan också nämnas två senmedeltida helgonskåp med framställningar av Johannes döparen resp en s k apokalyptisk madonna samt korset till ett processionskrucifix. Vidare förvaras den mycket skadade Kristusbilden från ett ännu äldre triumfkrucifix samt en Mariabild av romansk typ i Statens historiska museum. Dopfunten av sten med repstavsvulst har daterats till tiden omkring år 1200. (SöKy 7, SHM mbild, ACBkomm) Kyrkby: Gåsinge. Den efterreformatoriska prästgården är belägen ca 1 km sydost om kyrkan och heter i dag Prästhälla. På en karta från 1700-talets början finns en prästgård utsatt, men tidpunkten för dess etablering framgår inte av befintliga källor (LSA C24 1:1, 1718).

92 Daga härad Gåsinge kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Monumenter i Södermanland från 1684. Notera felritningen av tornet som korrigerats av tecknaren med två streck. Foto: KB. Runstenar: Sö 14 kyrkan, 15 kyrkogården (fragment).

Gåsinge 93 Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543 (1573) sk skuj kr kruj ky aoe aoeuj fr Avla 0 (1) 6 (5) Bagarshammar 1 (1) Barsätter 1 (1) 1 (1) Björnäng 0 (1) Blacksta 1 (2) 0 (4) 6 (2) Bondekeby 1 (1) Bondhälla 1 (1) Båsnäs 1 (1) Davidsstad 0 (1) 1 (1) 1 (0) Gåsinge 1 (1) 2 (2) Heby 3 (1) 0 (1) 0 (1) 0 (1) 1 (0) 1 (1) Hjälminge 1 (1) Hyttan 1 (1) Ilandet 0 (4) 3 (0) Ljunga 1 (1) Närlunda 2 (2) Näs 1 (0) 1 (0) 1 (1) 1 (1) 1 (0) 1 (1) Skeppsta 2 (3) Skeppsta kvarn 1 (1) Skinnvalla, Norra 0 (2) Skottvång 0 (1) Skylvalla 1 (2) Sätra 1 (1) Taffsnäs 1 (1) Ullevi 1 (1) 0 (1) 2 (1) Ullsta 0 (2) 2 (0) Valla 1 (1) Vängsö 0 (2) 1 (0) 2 (2) SUMMA 2 (4) 6 (2) 2 (4) 0 (6) 3 (4) 10 (16) 5 (0) 30 (28) Dessutom redovisar längderna: kräng: Bondhälla 0 (1), kyuj: Valla 0 (1), kl: Blacksta 1 (0), aoeäng: Bondhälla 1 (0).

94 Daga härad Gåsinge socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Avla 1366 i Afla (DS 7346), 1412 i Afflom (SD 111) 10 H, 1 f. SöH 1549 51 2 skuj 0:2 + 0:0:1. 1 skuj 0:1 till Sätra. 1554 1 kr 0:7:2:4, (1569 öde). 5 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/ 1, Ivar Ivarsson /Liljeörn/ 2, Åke Bengtsson /Färla/ 2), (1549 6 fr), 1568 70 en öde. 1543 (endast) 1 frt. 1366 byter Lars Bondesson bort 0:1 till Jakob Andersson (se Ullevi) (DS 7346). 1384 byter Bo Jonsson (Grip) till sig 0:0:8 i A och jord i Blacksta

Gåsinge 95 samt ytterligare jord i Taxinge och Vårdinge snr av Vårfruberga kloster mot jord i bl a Åkers hd (se Kumla, Härads sn, Åkers hd) (RAp 3/3). 1401 är Erik i A faste vid häradstinget (SD 111). 1412 skänker Magnus Petersson, kanik i Strängnäs, 0:1 till Strängnäs domkyrka (SD 1537). 1429 tvistar Ingemund Arvidsson (Valsjöätten) och Klaus Plata om 3:0 (utan ortnamn) i Daga härad, vilket sannolikt avser jorden i A och övrig jord i häradet som Ingemund senare innehar (se nedan) (RApp 12/4). 1435 upptas i Strängnäs domkyrkas godsförteckning en gård om 0:0:8½, som räntar 17 spann korn och 0:0:8½ pn, samt en åker som omfattar 0:1 (A 15 f 51v). 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter en gård i A om 0:6 som räntar 6 tön korn och 3 pund mata, men bör veterligen avgå 6 pund, och en halv kvarn i Bagarshammar, jord i Båsnäs, Skylvalla och Solvik samt ytterligare jord i Hallsta, Dillnäs sn, till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka; detta har syskonen ärvt av sin halvsyster Ingrid Jakobsdotter, vilken i sin tur ärvt det av sin far Jakob Andersson (sjöblad). En av sigillanterna är utfärdarnas sytzskona barn (kusin) och närmaste arvinge Ingevald Ingemundsson (vinkelsnitt), prebendat i Strängnäs (UUBp u d, se SDHK nr 25803). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (se notisen ovan) (UUBp 11/10). 1460 byter Ulf Torstensson (Skiringeätten) till sig 0:0:3 av Lars Jönsson i Berga och ger i utbyte, med sin hustru Kristina Sonesdotters (Pampe) tillåtelse, jord i Skylvalla och Båsnäs (JNJb, jfr SoH 2002:2 s 93). 1483 (?) byter Ulf Torstensson till sig 0:3 i A av Lars Jönsson i Berga mot jord i Skylvalla och Båsnäs (JNJb, jfr SoH 2002:2 s 93). 1485 döms vid lagmansting att 0:5 i A, vilken Ulf Torstensson bytt bort till Yttersta Vårfruprebendan i Strängnäs domkyrka mot jord i Båsnäs, Skylvalla och Solvik, skall ligga under nämnda prebenda; Lars i Bogsten, Bettna sn, hade ifrågasatt bytet, men prebendaten Peder Beronis intygar på Strängnäs domkyrkas vägnar att det skett i laga ordning, då jorden i Båsnäs, Skylvalla och Solvik var Ulf Torstenssons arvejord efter Ingemund Arvidsson (se

96 Daga härad ovanstående notiser) (UUBp 3/12). 1486 är Peder Olsson i A faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1496 testamenterar Lars Birgersson (lilja balkvis), kyrkoherde i S:t Nikolai i Nyköping, en gård i A om ½:0, som räntar 3½ pund korn, ½:0 pn och 1 pund smör, samt jord i Kälby, Fors sn, till Strängnäs domkyrka för instiftande av ett anniversarium i högkoret för sin egen och sina förfäders själar och i synnerhet för sin framlidne systerson Jakob (Jeppe) Störlas (d y) själ (RAp 3/2). Bagarshammar1451 Bawalhamars qwarn (UUBp u d) 10 H, 1 f. SöH 1 frt (1562 Karl Holgersson /Gera/), (1570 öde). 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter en halv kvarn som räntar 12 spann mjöl till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp u d). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (se notisen ovan) (UUBp 11/10). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn B kvarn som räntar 12 spann mjöl (marginalanteckning: ligger öde ) (UUB X 265 h f 223). Barsätter 1495 (?) Bresætter (SSJb 1515 f 10), 1531 Bredesätra (K I f 52v), 1543 Barsater (SöH 1543:5A) 10 H, 2 e. SöH 1 skuj 1543 0:1:2, 1549 0:1:0:4, (1554 0:0:2). 1 skuj 0:1:1 till Bondekeby. 1 aoe 0:4, 1573 1 aoet 0:4. 1495 (?) redovisas i Sten Stures jordebok en gård om ½:0 som räntar 3:0 avradspn (SSJb 1515 f 10). 1531 har Gustav I en gård om ½:0 som räntar 3:0 avradspn (K I f 52v). 1559/60 omfattar gården, vilken upptas som arvegods efter Sten Sture, ½:0, sår 12 spann, har äng till 40 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften samt räntar 3:0 avradspn (AoE 22:1, 29 A). *Bieffsaboda Se Frustuna sn. Björnäng 1550 Biörnn Enng (SöH 1550:6) 10 H, 0 f. SöH 1550 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/). Blacksta 1384 i Blaxsta (RAp 3/3), 1410 i Blaksta (SD 1352) 10 H, 1 f. SöH 1554 56 1 skuj 0:0:1:4, 1559 1 aoeuj.

Gåsinge 97 1 skuj 0:3 till Bondekeby. 1 kr 0:6:2, (1549 0:4), ( länsmannen fritt 1551, 1559 61). 1549 71 1 kyuj 0:0:2. 1 kl, 1552 1 aoe 0:3:1, (1553 med aoeuj i Ilandet), 1556 1:2. 2 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/, Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/). 4 fr, 1561 4 aoe, 1562 3 aoe (1568 två öde) + 1 kr. 1384 byter Bo Jonsson (Grip) till sig 0:0:10 i B och jord i Avla samt ytterligare jord i Taxinge och Vårdinge snr av Vårfruberga kloster mot jord i bl a Åkers hd (se Kumla, Härads sn, Åkers hd) (RAp 3/3). 1410 är Birger i B faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1428 är Nils i B faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1451 är Björn i B faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1485 byter Gjurd Petersson bort 0:2(?) mitt i byn, som räntar 4 spann korn och 0:2 pn, till Sture Brand (se Skylvalla) (Gen 41 f 122). 1486 är Nils i B faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård om 0:13 som räntar 4 tön korn, 0:0:13 pn och 2 pund smör (HebS E 3584). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:10 som sår 10 spann, har äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:7:1 avradspn (marginalanteckning: från Tynnelsö ); vidare redovisas en utjord (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). Bondekeby 1366 i Ekeby (DS 7346) 10 H, 1 f. SöH 1 sk 0:6:2, med skuj i Barsätter och Blacksta, 1559 1 aoe 1:3, 1573 1 sk. 1559 71 1 aoekvarn. 1366 byter Lars Bondesson bort 0:0:11 till Jakob Andersson (se Ullevi) (DS 7346). 1401 se Ekeby, Björnlunda sn. 1428 är Olof Nilsson?Spranting i Ekeby faste vid utfärdandet av ett morgongåvebrev i Skylvalla (RAp 14/9). 1428 och 1451 se Ekeby, Björnlunda sn. 1559/60 upptas i Gustav I:s jordebok en kvarn, som räntar 2 spann råg, och en gård om 0:11 som sår 3 pund, har äng till 60 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar ½:0 avradspn; gården och kvarnen uppges ha skänkts 1546 av Nils Birgersson som var fogde på Gripsholm (AoE 22:6, 29 A).

98 Daga härad Bondhälla 1499 i Bondehelle (ST 3 s 484) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:6, (1562 1 kr). 1 aoeäng (*Långängen), 1562 1 kräng till Taffsnäs. 1499 representerar Nils i B Södermanlands bönder vid kungavalet (ST 3 s 484). 1527 är Per i B en av bondeståndets representanter vid riksdagen i Västerås (GR 4 s 240) 1531 har Gustav I en gård om 0:6 som räntar 6 tön korn, 1:0 pn, 1 pund smör och 2 pund fläsk; vidare upptas *Långängen vid B, som ligger under Taffsnäs och räntar ½:0 pn (K 1 f 53). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok *Långängen (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1559/60 omfattar gården, vilken Gustav I bytt till sig av kronan mot några av Sten Stures köpegods, 0:6, sår 3 pund och 6 spann, har äng till 80 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:8 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). Bondskeppsta Se Skeppsta. Båsnäs 1451 Baatznæss (UUBp u d) 10 H, 1 e. SöH 1 frt (1562 Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/). 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter en gård om 0:1 som räntar 1 pund korn, 1 pund smör och 0:1 pn till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp u d). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (se notisen ovan) (UUBp 11/10). 1460 byter Ulf Torstensson bort 0:0:1 till Lars Jönsson i Berga (se Avla) (JNJb). 1483 (?) byter Ulf Torstensson bort 0:0:2 till Lars Jönsson i Berga (se Avla) (JNJb). 1485 framgår vid lagmansting att Ulf Torstensson bytt till sig 0:1 från Yttersta Vårfruprebendan i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp 3/12). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård som räntar 2 tön korn, ½:0 pn och 1 pund smör (HebS E 3584). Davidsstad 1531 Dagesta (K 1 f 53v) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:6, (1562 1 kr).

Gåsinge 99 1 aoeuj ( Bondefjällen ), 1568 1 kruj. 1531 har Gustav I en gård om 0:6 som räntar 6 tön och 2 spann korn, 1:0 pn, 2 pund smör och 2 pund fläsk; vidare upptas en äng som räntar ½:0 pn (K 1 f 53v). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord (*Bondeängen) (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1559/60 omfattar gården, vilken Gustav I bytt till sig av kronan mot några av Sten Stures köpegods, 0:6, sår 5 pund, har äng till 100 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 1:0 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). Gåsinge Heby 1365 in Gasunghum (RBR s 154), 1531 i Gåsinge (K 1 f 53) kyrkby 10 H, 0 g (Söderby, Österby). SöH 1549 1 kr 0:0:2, 1550 1 kruj 0:0:2. 1 ky (Brinks rd), 1549 0:3:2, 1550 1:0. 2 aoe 0:6 + 0:6, (1562 2 kr), med aoeuj i Ilandet, 1562 med kruj i Ilandet. 1561 62 1 aoestuga ( vid Gåsinge kyrka ), 1568 1 krstuga. 1365 övernattar kung Albrekt i G vid ett tillfälle (RBR s 154 f). 1366 uppbär Raven van Barnekow 1 läst, 3 tön och 2 spann korn, 0:14 pn, 2 pund smör och 4 pund fläsk i avrad och 1 tön korn i skeppsvist samt ytterligare 4 tön korn, 2 nöt och 4 får i avrad av landbor i G; samma år övernattar herr Raven vid ett tillfälle vid Gåsinge (RBR s 90 ff, 178 f). 1451 se Väla, Björnlunda sn. 1531 har Gustav I två gårdar om tillsammans 0:12 som räntar 12 tön korn, 0:12 avradspn, 2 pund smör och 2 pund fläsk; vidare upptas en utjord som räntar 1:0 pn, ½ pund korn och 2 pund fläsk (K 1 f 53). 1559/60 omfattar de båda gårdarna, vilka Gustav I bytt till sig av kronan mot några av Sten Stures köpegods, 0:6 vardera, sår 4½ pund, har äng till 90 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:6 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). 1362 innan bådum Hedabyum (DS 6691, avskr), 1366 i Hedheby yfra (DS 7346), 1385 innan Yfurahedheby (RAp 13/1) 10 H, 1 g. SöH 3 skuj 0:1:2 + 0:1 + 0:0:1, 1549 1 skuj 0:1, 1554 1 skuj 0:3. 1 skuj 0:0:0:4 till Skenda, Björnlunda sn. 1549 1 ky (Sigtuna rd) 0:4:1, 1550 0:4:2. 1 aoe 0:4, 1568 1 kr.

100 Daga härad 1 aoeuj 0:1:2, 1568 1 kruj. 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/). 1362 ger Magnus Finvidsson sammanlagt 1:0 i båda H (dvs H i denna sn och Heby i Dillnäs sn) och i Ella, Dillnäs sn, i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter (se Klövsta, Kattnäs sn) (DS 6691). 1366 byter Lars Bondesson bort 0:0:3½ i Övre H till Jakob Andersson (se Ullevi) (DS 7346). 1385 uppfyller Knut Halstensson (Halsten Peterssons ätt) sin mor Märta Knutsdotters (Tre rosor) testamente genom att, med sin bror Håkan Halstenssons samtycke, skänka ½:0 i Övre H och ytterligare jord i Heby och Ella, Dillnäs sn, till S:t Andreas prebenda i Strängnäs domkyrka (RAp 13/1). 1436 säljer Olof Nilsson Spranting (bomärkessigill) 0:0:2 i Övre H och ytterligare jord i Heby, Dillnäs sn, till Sigge Ulfsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), ärkedjäkne i Strängnäs domkyrka, för att läggas under S:t Andreas altare (RAp 1/11, se även RAp 19/1 1440). 1428 är Johan i H faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1483 dömer en av ärkebiskop Jakob Ulfsson tillförordnad domstol Erik van Lipen, kanik i Strängnäs, att återlämna godset H med all uppburen avrad till prebenda patronorum vid domkyrkan samt att böta 40 mark; godset hade Erik van Lipen återtagit från prebendan, då han ansåg att det tillhörde arvet efter morbrodern Johan Karlsson (Färla) (RAp 28/6). 1531 har Gustav I en gård om ½:0 som räntar 3 pund korn, ½:0 pn samt 1 pund fläsk (K 1 f 72v). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1559/60 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:4 som sår 2 spann, har äng till 40 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar ½:0 avradspn; enligt den ena arv och eget-längden har kungen bytt till sig gården av kronan, medan det i den andra längden uppges att gården köpts av Skänninge kloster 1531 (AoE 22:3, 29 A). 1561 (omkr) upptas i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok en gård som räntar 3 tön korn, 0:0:10 avradspn, 1:0 gengärdspn och 1 lispund smör (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en gård som räntar 2 pund och 2 spann korn, 0:3:0:8 avradspn, 1 lispund smör och 0:3 fogdepn (BNJb).

Gåsinge 101 Hjälminge 1460 i Hielminghe (UUBp 11/10) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:6, 1568 1:0. 1460 är Anders i H faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). 1531 har Gustav I en gård om 0:6 som räntar 4 pund korn, 0:6 avradspn och 2 pund fläsk (K 1 f 52). 1559/60 omfattar gården 0:6, sår 4 pund, har äng till 50 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 4 pund korn, 0:6 avradspn och 2 pund fläsk (AoE 22:1, 29 A). Hyttan 1495 (?) Bredehøtta (SSJb 1515 f 10), 1531 Hytton (K 1 f 52), 1543 Hyttan (SöH 1543:5A) 10 H, 2 e (Opphyttan). SöH 1 aoe 0:4, 1573 1 aoet. 1495 (?) redovisas i Sten Stures jordebok en gård som räntar 2:0 avradspn (SSJb 1515 f 10). 1531 har Gustav I en gård som räntar 2:0 avradspn (K 1 f 52). 1559/60 omfattar gården 0:4, sår 10 spann, har äng till 15 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 2:0 avradspn; gården upptas som arvegods efter Sten Sture (AoE 22:1, 29 A). Hyttlämningar vid Nerhyttan (RAÄ Gåsinge-Dillnäs 16:1). Ilandet 1447 i Inlandom (VaKlJb s 39), 1543 Ilende (SöH 1543:5A) 10 H, 0 f. SöH 2 skuj 0:0:1:4 till Vängsö + 0:0:1:4, 1554 0:1:2:4. 3 aoeuj, 1552 4 aoeuj till Blacksta (endast 1553), Gåsinge och Näs, 1554 0:5 + 0:4 + 0:4 + 0:0:1, 1562 3 kruj, 1569 4 kruj. 1447 ligger 0:0:1 öde under Vadstena kloster (VaKlJb s 39). 1473 har Vadstena kloster 0:0:1 som räntar 0:0:1 pn och brukas av Jöns i Vängsö (HH 16 s 245). 1502 har Vadstena kloster 0:0:1 som räntar 0:0:1 pn (HH 16 s 245). 1531 ligger en utjord under Näs och räntar 1 pund smör (K 1 f 53v). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok fyra utjordar (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1560 stadfäster Gustav Johansson arvskiftet mellan Kristina Nilsdotter och Svante Sture; utöver de gårdar som upptas 1528 får Svante Sture här bl a en ödeby som kallas I (se Vängsö) (VikS E 2739 f 9v). Klövet 1447 i Kluffall (VaKlJb s 39).

102 Daga härad 1447 ligger 0:0:1 öde under Vadstena kloster (VaKlJb s 39). 1473 och 1502 upptas i Vadstena klosters jordebok 0:0:1 med anteckning till minnes om (HH 16 s 245). Ljunga 1543 Liungnum (SöH 1543:2) 10 H, 0 f. SöH 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/). Nerhyttan Närlunda Se Hyttan. 1366 in Nerdalund (DS 7346), 1414 Datum Nærdhelunda (SD 1867), 1424 i Nærdhelivngh (RAp 19/3) 10 H, 0 f ursprungligt bebyggelseläge ca 300 m söder om gravfält (RAÄ Gåsinge-Dillnäs 167:1, LSA C24 1:1, 1718). SöH 2 fr (1562 Ivar Ivarsson /Liljeörn/). Närlunda är sannolikt sätesgård för Jakob (Jeppe) Störla (smal balk, jfr SMV s 37) 1411 14 (SD 1391, SD 1867). 1366 är Ulf i N faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1486 är Påvel i N faste vid häradstinget (WattA vol 1). Näs 1470-talet i Næss (C 4 f 5v), 1460 i Næss (RApp 25/7) 10 (nu Rynäs) H, 1 f. SöH 1543 62 1 skuj 0:0:0:4. 1 skuj 0:0:1 till Kleva, Björnlunda sn. 1 kr 0:1:2, 1568 1 kruj, (1569 till Vackerby, Frustuna sn). 1 ky (Brinks rd) 0:2:2, 1560 0:4:1. 1 aoe 0:5, (1562 1 kr), med aoeuj/kruj i Ilandet. 1 aoeuj 0:0:2, 1562 1 kruj. 1 fr (1562 Lars Fleming), redovisas ej 1549 66, 1568 ½ fr, 1573 1 frt. 1366 se Näs, Björnlunda sn. 1450-talet upptas 0:2 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4 f 5v). 1460 testamenterar Erik van Lipen 0:2 till sin egen kanikprebenda, Helga lekamens prebenda, i Strängnäs domkyrka och därav skall årligen gå två tunnor gott öl till djäknarna för sjungandet av en mässa (Discubuit) till Kristi lekamens ära på torsdagarna (RApp 25/7). 1460 se Näs, Björnlunda sn. 1473 upptas i en förteckning över Magdalena Karlsdotters (Bonde) arv efter fadern Karl Knutsson köpegodset N som räntar 6 spann korn och 0:2 pn (C 8 f 21). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som

Gåsinge 103 räntar 1 tön korn och 0:2 pn, efter sin moster Magdalena Karlsdotter (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort en gård till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1531 har Gustav I en gård om 0:5 som räntar 5 tön korn och 0:5 pn; vidare upptas en utjord (se Ilandet) (K 1 f 53v). 1547 ger Brita Larsdotter en gård till Anna och Karin Nilsdöttrar som gottgörelse efter ett arvskifte (se Valsund, Hyltinge sn) (ÅS E 6118). 1547 byter Ivar Fleming till sig en gård som räntar 1 tön korn och 0:2 pn samt jord i Hyltinge, Ludgo, Mörkö och Vårdinge snr och ytterligare jord i Lagunda hd, Uppland, av Anna Nilsdotter (Bese) (se Sjöholm, Vingåkers sn, Oppunda hd) (UUBp 7/8). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1559/60 omfattar gården, vilken Gustav I bytt till sig av kronan mot några av Sten Stures köpegods, 0:5, sår 3 pund och 6 spann, har äng till 12 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:5 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). Opphyttan Rynäs Skeppsta (nu Bondskeppsta) Skeppsta kvarn Skinnvalla, Norra (nu Lilla Skinnvalla) Se Hyttan. Se Näs. 1543 Skewesta (SöH 1543:2) 10 H, 1 f (Bondskeppsta). SöH 2 fr, (1550 1 fr), 1551 3 fr (1562 Hans Klasson /Bielkenstierna/), 1569 70 och 1573 en öde. 1543 wed quarnn (SöH 1543:2), 1551 wed Skiwesta quarn (SöH 1551:8) kvarnens troliga läge (RAÄ Gåsinge- Dillnäs 435:1) framgår av karta från 1721 (LSA C24 73:1). SöH 1 frt (1562 Hans Klasson /Bielkenstierna/), (1568 öde). 1383 i norra Skinvalom (RAp 17/1) 10 H, 1 e (Lilla Skinnvalla). SöH 1 skuj 0:1 till Ullsta, Gryts sn. 1549 2 fr (1562 Kristoffer Nilsson /halv häst/), 1568 70 en öde, 1573 båda öde. 1383 får Sten Stensson (Bielke) fasta på två jordar om 0:0:0:2 vardera som han köpt av Helga i Pungsund, Gryts sn,

104 Daga härad resp Rodsten ( RAp 17/1). 1447 ligger 0:0:1 öde under Vadstena kloster (VaKlJb s 39). Skottvång 1556 Skåttwangn (SöH 1556:12) 10 H, 2 f. SöH 1556 1 frt, 1559, 1568 70 och 1573 öde. Skylvalla 1386 i Skiolwalom (RAp 20/6), 1430 aff Skølnalom (FMU 1988), 1460 i Skølwala (UUBp 11/10) 10 H, 1 e. SöH 1 fr, 1549 2 fr (1562 Ingeborg Nilsdotter /Schack av Hornby/), 1568 70 samt 1573 en öde. Skylvalla är sätesgård för Peter (Torstensson) Djäkn (Schack av Skylvalla) 1386 (RAp 20/6), häradshövding i Daga härad, se även Hållsta, Frustuna sn. S kan även beläggas som sätesgård för Johan Petersson 1404 15 (SD 422, SD 2133), för Peter Johansson 1430 (FMU 1988) och?för Klas Brand 1502 (Gen 71 f 86). 1428 utfärdar Klaus Slaweka ett morgongåvebrev i S till sin hustru Bengta Johansdotter (Schack) (RAp 14/9). 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter en gård om 0:0:7, som räntar 14 spann korn, 0:0:7 pn och 1½ pund mata, till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp u d). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (se notisen ovan) (UUBp 11/10). 1460 byter Ulf Torstensson bort 0:0:3 till Lars Jönsson i Berga (se Avla) (JNJb). 1477 säljer Kristina Sonesdotter (Pampe) 0:0:1 av sitt rätta arvegods till Sture Brand (tre sjöblad) (Gen 41 f 122). 1483 (?) byter Ulf Torstensson bort 0:0:7 till Lars Jönsson i Berga (se Avla) (JNJb). 1485 framgår vid lagmansting att Ulf Torstensson bytt till sig 0:0:7 från Yttersta Vårfruprebendan i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp 3/12). 1485 byter Gjurd Petersson (Schack av Skylvalla) bort 0:0:13 i S, som räntar 3 pund och 2 spann korn, 0:13 pn och 2 pund mata, och jord i Blacksta till Sture Brand mot jord i Nöckna, Mörkö sn (Gen 41 f 122). 1530 (omkr) upptas i Agneta Nilsdotters (Stolaätten) jordebok en gård, vilken räntar 8 tön korn, 2:0 pn och 4 pund mata varav 2 pund fläsk och 2 pund smör (HebS E 3584).

Gåsinge 105 Solvik 1451 Soolwiik (UUBp u d) 10 H, 1 e. 1451 skänker Ingemund Arvidsson och hans syster Katarina Arvidsdotter ett torp, som ligger under Skylvalla, till Yttersta Vårfrukoret i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp u d). 1460 utfärdar Peder Åkerbo, häradshövding i Daga härad, ett fastebrev på Ingemund Arvidssons och Katarina Arvidsdotters donation till Strängnäs domkyrka 1451 (se notisen ovan) (UUBp 11/10). 1485 framgår vid lagmansting att Ulf Torstensson bytt till sig torpet från Yttersta Vårfruprebendan i Strängnäs domkyrka (se Avla) (UUBp 3/12). Sätra 1543 Setra (SöH 1543:2) 10 H, 1 e. SöH 1 sk 1:0, 1551 0:6, 1562 0:7, med skuj i Avla. Taffsnäs 1399 i Tasnæsi (RApp 30/5) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:7, (1562 1 kr), med aoeäng/kräng i Bondhälla. 1399 är Nils i T vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1531 har Gustav I en gård om 0:7 som räntar 7 tön och 1 spann korn, 0:9 avradspn, 1½ pund smör samt 2 pund fläsk; vidare upptas en äng (*Långängen, se Bondhälla) (K 1 f 53). 1559/60 omfattar gården, vilken Gustav I bytt till sig av kronan mot några av Sten Stures köpegods, 0:7, sår 4½ pund, har äng till 50 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:9 avradspn (AoE 22:3, 22:6, 29 A). Ullevi 1366 i Vllawij (DS 7346), 10 H, 1 f. SöH 1542 1 ky (Sigtuna rd) 0:6:2, (1562 0:4). 2 fr, 1561 1 fr (1562 Erik Larsson till Ekeberg ) + 1 aoe. 1366 byter Lars Bondesson till sig 0:0:19 ½ minskat med 1 aln av Jakob Andersson (sjöblad) mot jord i Avla, Bondekeby och Heby samt ytterligare jord i Harbro, Björnlunda sn, och Ella, Dillnäs sn; Bonde i U är faste (DS 7346). 1410 är Anders i U faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1428 är Jöns i U faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1443 fastställer räfstetinget i Strängnäs lagmanstingets dom att ett jordbyte som ägt rum mellan Sigge Ulfsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) och Olof Nilssons far skall återgå, då det inte skett i laga ordning; Olof Nilsson, som överklagat, får tillbaka jord i U som hans far bytt bort mot jord i Täby, Åkers sn, och Sigge Ulfsson får tillbaka jorden i Täby (RAp 11/3).

106 Daga härad 1464 erhåller Johan Gyntersson (Bukhorn) och hans hustru Märta Kristiernsdotter (Hjorthorn) broderskap i Eskilstuna johannitkloster och donerar till klostret 0:6:2 i U och jord i Älvestads sn, Bobergs hd, och Kullerstads sn, Memmings hd, båda Östergötland, vidare jord i Lundby sn, Tuhundra hd, Västmanland, samt en gård i Västerås (E 74 s 138 ff). 2 1528 ärver Svante Sture en gård, som räntar 2 tön korn och 0:2 pn, efter sin far (se Vängsö) (VikS E 2739 f 9v, 55). Ullsta 1486 i Wlffsta (WattA vol 1, avskr), 1543 Wlsta (SöH 1543:2) 10 H, 1 f. SöH 2 fr, 1561 2 aoe. 1419 se Ullsta, Gryts sn. 1486 är Peder Olsson i U faste vid häradstinget (WattA vol 1). Valla 1401 i Wala (SD 111) 10 H, 0 f. SöH 1 skuj 0:0:2:4 till Tibble, Björnlunda sn. 1549 1 kyuj 0:0:2:2. 1 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/). 1401 är Anund i V faste vid häradstinget (SD 111). Vängsö 1401 i Wængxøia (SD 111), 1408 i Vængsøgha (SD 1010), 1414 innan Wængxø (SD 1867) 10 H, 0 g. SöH 1543 50 1 skuj 0:0:1, (1549 0:2:1:4). 1550 2 sk 0:3:1 + 0:3:1, 1560 1:0 + 1:0, med skuj i Ilandet och *Ödishälla. 2 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/ 1, okänd 1). 1401 är Sven i V faste vid häradstinget (SD 111). 1408 är Johan i V faste vid häradstinget (SD 1010). 1410 byter Johan Svensson till sig 0:0:4 av Kalmar nunnekloster (se Lifsinge, Dillnäs sn) (SD 1352). 1414 säljer Jöns Finkenow och hans hustru Elin Karlsdotter (Färla) 0:2 till Jakob (Jeppe) Störla (smal balk) (SD 1867). 1428 är Jöns i V faste vid ett jordbyte (RAp 4/5, avskr 1619). 1428 är Anders Svensson i V faste vid utfärdandet av ett morgongåvebrev i Skylvalla (RAp 14/9). 1486 är Olof Nilsson i V faste vid häradstinget (WattA vol 1). 1506 framträder Nils Sunesson i V vid rådstugurätten i Stockholm angående fördelningen av ett arv (StTb s 104). 1527 är Anders Jonsson i V en av bondeståndets representanter vid riksdagen i Västerås (GR 4 s 240). 2 Originalbrevet finns bevarat (RAp 1/1 1464), men är svårt skadat och till stora delar oläsligt. Jfr även Rasmus Ludvigssons regest (EsKlRL).

Gåsinge 107 1528 får Svante Sture vid arvskifte med sin mor Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) efter sin far Sten Sture d y och sina avlidna syskon bl a ett antal gårdar i Vängsö rättardöme: en gård i V, som räntar 6 tön korn och 1:0 pn, och en gård i Ullevi samt gårdar i Åshammar, Kattnäs sn, och Hårby, Frustuna sn (VikS E 2739 f 55, DMS 2:1 s 64). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 22 spann korn, 0:0:½ pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk (UUB X 265 h f 222). 1548 byter Sten Bengtsson (Ulv) jord med Svante Sture; den förstnämnde får gården V, som räntar 6 tön korn, 1:0 avradspn och ½:0 gengärdspn, samt ytterligare jord i Kattnäs, Spelviks och Torsåkers snr (ShSp 8/11, DMS 2:1 s 207). 1560 stadfäster Gustav Johansson (Tre rosor) 1528 års arvskifte mellan modern Kristina Nilsdotter och halvbrodern Svante Sture; Svante får här ett antal gårdar i Vängsö rättardöme: en gård i V, ödebyn Ilandet och en gård i Ullevi samt gårdar i Åshammar och *Klufhella, Kattnäs sn, och Hårby, Frustuna sn, vilka tillsammans räntar 7½ pund korn, 5 lispund mata och 3:0:2 pn (jfr 1528) (VikS E 2739 f 9v). *Ödishälla 1410 i Ødishællom (SD 1352), 1420 i Ødhershællom (SD 2811), 1550 Odenshelle (SöH 1550:6), 1551 Ödenshelle (SöH 1551:8). SöH 2 skuj 0:3:1:4 + 0:3:1:4, båda till Vängsö. 1410 byter Johan Svensson i Vängsö till sig 0:0:2 av Kalmar nunnekloster (se Lifsinge, Dillnäs sn) (SD 1352). 1420 byter Johan Larsson i Jättna, Gryts sn, till sig 0:0:1 av Vadstena kloster (se Gryt, Gryts sn) (SD 2811)

Kattnäs socken 1314 juxta Kattænes (DS 1994, avskr). 1361 i Kattenäs sockn (DS 6399, avskr). 1382 i Kattanæs sokn (LSBp 7/3). 1383 in parochia Kattanes (RAp 26/9). 1428 i Katbo sochnn (RAp 4/5, avskr 1619). 1500 Katby sokn (DN 16:333). Omfattning: Kattnäs socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Kattnäs kyrka är belägen på en höjd nära det sund som förbinder sjöarna Klämmingen och Frösjön. Det smala, långsträckta koret, vilket bör vara kyrkans äldsta del, uppfördes möjligen i slutet av 1100-talet och kan då ha utgjort ett mindre kapell. Under 1200-talet uppfördes långhuset och troligtvis även tornets nedre delar, kanske även sakristian. Under medeltidens senare del tillkom det numera rivna vapenhuset, tornet byggdes på och kyrkorummet valvslogs. Exteriörens medeltida utseende framgår i allt väsentligt av en teckning från 1685 (Peringskiöld), medan interiören i stort sett är välbevarad. På korets nordsida finns ovanligt nog ett litet romanskt fönster med delvis bevarad träinfattning. Målningsfragment på triumfbågens norra sida och ovanför sydöstra långhusfönstret visar att kyrkan under medeltiden smyckats med kalkmålningar; det är dock oklart när detta skedde. Vidare finns ett målat konsekrationskors på korets södra vägg. Dopfunten av sten, med den i Mälardalen vanliga repstavsvulsten, härrör från sent 1100-tal och är därmed kyrkans äldsta föremål. Av övriga medeltida inventarier återstår endast det lilla triumfkrucifixet från 1400-talets senare del samt tornklockan som daterats till 1200-talet, vilket innebär att den är en av de äldsta i Södermanland (SöKy 68, Forssblad 2011, ACBkomm). Kyrkby: Kattnäs. Prästgård saknades sannolikt, då Kattnäs var annex till Frustuna ( DS 1947, Collmar s 336).

Kattnäs Kattnäs kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Runstenar: Sö 16 kyrkogården, 17 Norrtuna (fragment). 109

110 Daga härad Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543 (1573) sk kräng ky pb aoe aoeäng fr Ekeskulla 0 (1) 1 (0) Hedetorp 0 (1) 1 (0) Hollandet 1 (1) *Högsten 0 (1) Kattnäs 0 (1) 3 (3) Klövsta 1 (4) 2 (0) Lebro 2 (2) 0 (1) 1 (0) Lund 1 (1) Nälje 0 (1) 1 (0) 0 (1) Rundbotorp 0 (1) 1 (2) 1 (0) 1 (0) Tuna 2 (2) Ålsta 0 (1) 1 (0) 1 (1) Åshammar 1 (1) 2 (2) SUMMA 1 (1) 0 (3) 2 (4) 1 (0) 3 (10) 2 (0) 15 (10) Dessutom redovisar längderna: skuj: Ålsta 1 (1), kruj: Ålsta 0 (1), aoeuj: Ålsta 1 (0).0 Kattnäs socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Ekeskulla 1459 i Ekekulla (RAp 5/5) 10 H, 0 g.

SöH 1 frt, 1561 1 aoet. 1459 ingår Anders i E i en landssynenämnd (RAp 5/5). *Gärdinge 1544 Gärdinge (SöH 1544:2). SöH 1544 (endast) 1 pb. Kattnäs 111 Hedetorp Hollandet *Högsten Kattnäs 1543 påå Hedhum (SöH 1543:2), 1561 Hedetorp (SöH 1561:9) 10 H, 0 h. SöH 1 frt, 1561 1 aoet. 1334 in villa Hudlendæ (DS 3092), 1531 Hollende (K 1 f 52v) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:7. 1334 säljer Johan Bro (stjärna) 0:½ till Ingevald Magnusson (Magnus Marinasons ätt) och ställer som säkerhet lika mycket jord i Landshammar, Spelviks sn, ifall försäljningen skulle klandras och återgå (DS 3092, DMS 2:2 s 244). 1531 har Gustav I en gård om 0:6, som räntar 4 pund korn, 0:6 avradspn och 2 pund fläsk, samt ytterligare 0:0:4 som räntar ½ pund korn, 0:0:4 avradspn och ½ pund fläsk (K 1 f 52v, 53v). 1559/60 omfattar gården, enligt den ena arv och eget-längden, 0:6 och räntar 4 pund korn, 0:6 avradspn och 2 pund fläsk; enligt den andra längden omfattar gården 0:7, sår 4½ pund, har äng till 80 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:7:1 avradspn (AoE 22:1, 29 A). 1550 Högstenn (SöH 1550:6) troligen identisk med nuv Hagstensängen 10 H, 0 g. SöH 1 skuj 0:2 till Åshammar, 1551 0:1. 1550 1 aoeäng, 1568 1 kräng. 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en äng kallad Högstens äng (marginalanteckning: från kronan ) (AoE 29 A). 1401 i Kattanæsi (SD 111), 1543 Katthenes (SöH 1543:2) kyrkby 10 H, 0 h. SöH 1549 1 ky (Brinks rd) 0:3, 1554 1 fr, 1555 1 aoe 0:5, 1562 1 ky. 3 fr (1562 Hans Klasson/Bielkenstierna/). 1401 är Johan och Ulf i K fastar vid häradstinget (SD 111). 1467 köper Erik Axelsson (Tott) 0:12 i Kattnäs sn (utan ortnamn) av Tyska orden (se Årsta, Österhaninge sn) (UUBp 31/3, DMS 2:1 s 341). 1476 upptas i Lars Axelssons (Tott) jordebok tre gårdar i

112 Daga härad kyrkbyn, om tillsammans 0:12, som räntar vardera 3½ tön korn, ½:0 pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk; vidare har dessa tre gårdar en del i Vadsbro ålfiske och en del i *Mjösundets fiskeri, där vardera gård skall bidra med 1 pund ål (jfr notisen ovan) (C 14 f 3v). 1551 byter Gustav I bort en gård (utan ortnamn) i Kattnäs sn, en gård i Frustuna sn och en kvarn i Dillnäs sn till Sten Eriksson (Leijonhufvud) mot ett ospecificerat antal gårdar (GR 22 s 98 f); kan avse Klövsta. 1551 byter Gustav I bort en gård i K som räntar 0:7 pn, 1 pund och 7 spann korn, 15 mark smör, 16 mark fläsk, 1 höna och 12 ägg till Sten Eriksson (se Vackerby, Frustuna sn) (GR 22 s 272 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård i K som sår 12 spann, har äng till 20 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:7 avradspn; gården uppges vara kyrkogods (AoE 29 A). *Klufhella Klövsta 1428 i Klufhella (RAp 4/5, avskr 1619) jfr Klövet, Gåsinge sn. 1428 byter Johan Karlsson till sig 0:0:10½ av Sven Mickelsson (se Åshammar) (RAp 4/5, avskr 1619). 1560 stadfäster Gustav Johansson arvskiftet mellan Kristina Nilsdotter och Svante Sture; utöver de gårdar som upptas 1528 får Svante här 0:0:11 i K (se Vängsö, Gåsinge sn) (VikS E 2739 f 9v). 1310 curiam suam Kløuaste (DS 1672, avskr), 1362 innan Klöwastum (DS 6691, avskr), 1419 i Kløuistum (SD 2654) 10 H, 0 g. SöH 1 aoe 0:4, (1554 1 fr). 1571 1 aoet. 2 fr, 1562 2 aoe. 1310 intygar biskop Styrbjörn i Strängnäs att hans släkting Ingevald Magnusson (Magnus Marinasons ätt) bytt bort sin huvudgård K till sin bror Finvid mot jord i Lagnö, Vansö sn, Valsta, Vårdinge sn, och Åvinge, Grödinge sn (DS 1672). 1362 ger Magnus Finvidsson (Magnus Marinasons ätt) 2:0 i K och ytterligare jord i Ella och Heby, Dillnäs sn, samt Heby, Gåsinge sn, i morgongåva till sin hustru Märta Knutsdotter (Tre rosor, jfr ÄSF 2:1 s 88) (DS 6691). 1419 är Peter och Lars i K fastar vid häradstinget (SD 2654). 1451 är Anders i K faste vid häradstinget (EkAp 6/11). 1459 ingår Erik och Nils i K i en landssynenämnd (RAp 5/5).

Kattnäs 113 1502 upptas i Vadstena klosters jordebok 0:0:1 med anteckning till minnes om (HH 16 s 246). 1531 har Gustav I en gård om ½:0 som räntar 3 pund korn, ½:0 avradspn och 1 pund fläsk (K 1 f 72v). 1551 se Kattnäs. 1551 byter Gustav I bort en gård i K som räntar 1:0 pn, 3 pund korn, 1 lispund fläsk, 2 höns och 20 ägg till Sten Eriksson (se Vackerby, Frustuna sn) (GR 22 s 272 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård i K som sår 2 pund, har äng till 40 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 1:0 avradspn; gården uppges ha köpts av Skänninge kloster 1531 (AoE 29 A). Lebro Lund 1470-talet i Ledebro (C 4 f 5v), 1460 i Ledhabro (UUBp 11/10), i Lædæbro (DN 16:207) 10 H, 0 g. SöH 1 skuj 0:2:2, 1551 0:1:1 till Åshammar. 2 ky (Brinks rd) 0:4, 1562 0:4:0:6 + 0:2:2, 1560 0:4:0:6. 1549 51 1 kyuj. 1 fr, 1561 1 aoe. 1450-talet upptas 0:5 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4 f 5v). 1460 är Peder i L faste vid häradstinget (UUBp 11/10, DN 16:207). 1500 ärver Sigrid Eskilsdotters (Banér) barn med avlidne maken Nils Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 4 tön korn, 1:0 pn, 1 pund smör och 1 pund fläsk, efter Kristina och Magdalena Karlsdöttrar (Bonde) (DN 16:333). 1361 i Lunde, Lunda (DS 6399, avskr), 1394 aff Lwndhe (RAp 28/10), 10 H, 0 g. SöH 1 fr (1562 Jöran Holgersson /Gera/). Lund är 1394 sätesgård för Karl Eriksson (Färla) (RAp 28/10). 1361 byter Olof Djäkn (Pilstjärna) bort 0:0:8 i L och jord i *Odensvi samt ytterligare jord i Al och *Vad, Frustuna sn, till Jöns Andersson (se Gällsta, Ekerö sn) (DS 6399, DMS 2:1 s 103). 1450-talet upptas 0:13:1 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4 f 5v). 1473 upptas i en förteckning över Magdalena Karlsdotters (Bonde) arv efter fadern Karl Knutsson köpegodset L som

114 Daga härad räntar 3½ pund och 2 spann korn, 0:6 pn och 3 pund mata (C 8 f 21). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 6 tön korn, 0:6 pn och 3½ pund mata, efter sin moster Magdalena Karlsdotter (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort en gård som räntar 6 tön korn, 0:6 pn, 1½ lispund smör och 2 lispund fläsk (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). *Mjösundet 1320 iuxta Mioæsund (DS 2243), 1455 vpå Miöasund (GiBr s 132, avskr), 1459 til Myøa sund (RAp 5/5, WeAk s 19 f), 1476 i Myoghaswnd (C 14 f 3v) ån som förbinder Frösjön och Klämmingen (Höjer s 214). 1455 utfärdar underlagmannen i Södermanland, Ragvald Johansson (Beneätten), ett dombrev angående den igenbyggda båtleden i M (GiBr s 132). 1459 utfärdar häradshövdingen i Daga härad, Peder Åkerbo, ett dombrev rörande läget på en 6 alnars båtled i M; biskop Sigge i Strängnäs, Åke Jönsson (Svarte Skåning), Erik Nipertz och en tolvmannanämnd har undersökt saken på plats och kommit fram till att leden ligger mitt i sundet på det största djupet (RAp 5/5, WeAk s 19 f). 1476 anges i Lars Axelssons (Tott) jordebok att tre gårdar i Kattnäs kyrkby har en del i M:s fiskeri (se Kattnäs) (C 14 f 3v). Norrtuna Se Tuna. Nälje 1543 Nälje (SöH 1543:2) 10 H, 0 g. SöH 1 skuj 0:0:0:4 till Åshammar. 1 pb, 1549 (?) 1 ky (Brinks rd) 0:4:1, 1560 0:3:2:4. 1549 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 12 spann korn, 0:3 pn och 1 pund smör (UUB X 265 h f 222). *Odensvi 1361 i Odenswij, Odensui (DS 6399, avskr). 1361 byter Olof Djäkn bort 0:0:4 till Jöns Andersson (se Lund) (DS 6399). Rundbotorp 1382 i Rumby (LSBp 7/3) 1531 Rumbootorp (K 1 f 72v) 10 H, 0 g. SöH 1 skuj 0:0:1:4 till Åshammar.

Kattnäs 115 1 aoe 0:1. 1 aoeäng, 1568 1 kräng. 1 fr, 1561 1 aoe. 1382 byter Ragvald Magnusson (Håkan Tunessons ätt) bort 0:½ till Bo Jonsson (Grip) (se Kläckskulla, Vårdinge sn, Öknebo hd) (LSBp 7/3, RApp 25/3 1383). 1531 har Gustav I en gård som räntar 1 pund korn, 0:1 avradspn och ½ pund fläsk; vidare upptas en äng som räntar 0:1 pn (K 1 f 72v). 1559/60 uppges i den ena arv och eget-längden att Gustav I bytt till sig en gård, som räntar 1 pund korn, av kronan, medan det i den andra längden uppges att kungen köpt gården av Skänninge kloster 1531; gården omfattar 0:1, sår 1 pund, har äng till 20 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften och räntar 0:2 avradspn; vidare redovisas en ängefjäll vid R (marginalanteckning: kyrkoutjord ) (AoE 22:3, 29 A). Tuna 1314 curiam nostram Tunæ (DS 1952, avskr), 1366 in Tunum (DS (nu Norrtuna) 7346), 1399 i Tunom (RApp 30/5) 10 H, 0 g (Norrtuna); se HoTu s 210 f. SöH 2 fr (1562 Hans Klasson/Bielkenstierna/), (1569 1 fr). 1314 testamenterar greve Henrik av Gleichen i sitt och sin hustru Lucias namn en gård till Vreta kloster och dess abbedissa Katarina, dotter till hans släkting Svantepolk Knutsson; kung Birger stadfäster detta samma år (DS 1952, DS 1994). 1320 byter Bo Nilsson (Natt och Dag) till sig gården T och en gård i Aska hd, Östergötland, av Vreta kloster mot tre kvarnar i Mjölby sn, Östergötland (DS 2228). 1366 är Sune i T faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1399 är Ragvald i T vittne vid räfsteting i Strängnäs (RApp 30/5). 1459 ingår Olof i T i en landssynenämnd (RAp 5/5). Ålsta 1366 in Alestum (DS 7346), 1459 i Aalstom (RAp 5/5) 10 H, 0 g. SöH 1 skuj 0:1:0:4, 1554 till Davidsstad, Gåsinge sn. 1 aoeuj 0:1, 1569 1 kruj. 1 aoeäng, 1562 1 kräng. 1 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/), 1566 1 aoe, 1569 1 fr. 1366 är Olof i Å faste vid ett jordbyte (DS 7346). 1450-talet upptas 0:10 i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (se *Vad, Frustuna sn) (C 4

116 Daga härad f 5v). 1459 ingår Lars i Å i en landssynenämnd (RAp 5/5). 1473 upptas i en förteckning över Magdalena Karlsdotters (Bonde) arv efter fadern Karl Knutsson köpegodset Å som räntar 3½ pund och 2 spann korn, 0:6 pn och 3 pund mata (C 8 f 21). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 5 tön korn, 0:5 pn och 2 pund mata, efter sin moster Magdalena Karlsdotter (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort en gård till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort en gård som räntar 5 tön korn, 0:5 pn, 1 lispund smör och 1 lispund fläsk (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en utjord och en äng (marginalanteckning: kyrkoutjord ) (AoE 29 A). Åshammar 1383 i Aashambrom (RAp 17/1), 1410 i Ashambre (SD 1352), 1548 Åshammar (SöH 1543:2) 10 H, 0 g. SöH 1 sk 0:4, 1551 0:3, med skuj i *Högsten, Lebro, Nälje och Rundbotorp. 2 fr (1562 Ivar Ivarsson /Liljeörn/, Arvid Turesson /Trolle/). 1383 är Olof i Å faste vid häradstinget (RAp 17/1). 1410 är Sune i Å faste vid ett jordbyte (SD 1352). 1428 byter Johan Karlsson (Färla), med sin hustru Ingrid Matsdotters (Hålbonäsätten) samtycke, till sig 0:0:13 i Å och jord i *Klufhella av Sven Mickelsson mot jord i Vårdinge sn (RAp 4/5, avskrift 1619). 1463 skiftar Esbjörn Kristiernsson och Johan Gyntersson arv efter Elin Matsdotter, varvid Johan erhåller en gård i Å (se *Nässelsta, Gryts sn) (SjA E 5352). 1528 ärver Svante Sture en gård, som räntar 4 tön och 1½ spann korn, 2 pund mata, ½:0 avradspn och ½:0 gästningspn, efter sin far (se Vängsö, Gåsinge sn) (VikS E 2739 f 9v, 55). 1548 byter Sten Bengtsson (Ulv) jord med Svante Sture, varvid Sten får en gård som årligen räntar 3 pund korn och vartannat år ytterligare 3 spann korn, 1 pund smör, 1 pund fläsk och ½:0 pn, samt ytterligare jord i Gåsinge, Spelviks och Torsåkers snr (ShSp 8/11, DMS 2:1 s 207). 1560 (omkr) ärver Karin Stensdotter (Ulv) en gård, som räntar

Kattnäs 117 0:12 pn, 1 lispund smör, 1 lispund fläsk och 9½ tön korn, efter sina föräldrar Sten Bengtsson och Kerstin Anundsdotter (Ulfsax) (SveDon F I f 2, nr 30).

Villåttingen 1275 Wilattunge (DS 588). 1382 i Willatungen (RAp 29/9). 1383 i Villa attung (RAp 29/1). 1385 i Villattung (RAp 31/1). 1409 i Wilattunge (SD 1149). 1410 i Willeattungenum (SD 1295). 1417 i Willatthunghen (SD 2327). 1481 i Wilattingin (RAp u d, se SDHK nr 30839). Omfattning: Villåttingen omfattade under medeltiden socknarna Dunker, Helgesta, Hyltinge, Malma och Mellösa samt den sydvästligaste delen av Gryts socken. Angående mindre förändringar gällande fastigheter som tillkommit efter undersökningsperiodens slut se Lagerstedt s 18 f. Administrativ indelning, judiciella och kyrkliga förhållanden, se inledningen ovan. Jfr AF 2 s 30 36, 259 68, AL 1 s 283 ff, DoSk s 274 80, SU s 296. Antal jordeboksenheter i Villåttingen, SöH 1542/53 (1573) sk kr ky dky kl aoe fr Summa Dunker 15 (15) 4 (3) 2 (2) 3 (3) 1 (0) 13 (14) 38 (37) Gryt (del) 3 (3) 4 (4) 7 (7) Helgesta 9 (9) 8 (8) 2 (5) 2 (2) 0 (2) 5 (0) 11 (11) 37 (37) Hyltinge 1 (1) 1 (1) 1 (1) 4 (0) 23 (30) 30 (33) Malma 4 (5) 6 (5) 3 (3) 0 (1) 5 (3) 18 (17) Mellösa 10 (12) 1 (0) 1 (0) 7 (8) 19 (20) Summa 42 (45) 20 (17) 8 (11) 6 (5) 0 (3) 10 (0) 63 (70) 149 (151) Källor: se förteckning över SöH-längder på s 178.

Dunkers socken 1304 parrochia Dunker (DS 1428). 1358 parochie Dunkir, i Dunker sokn (DS 5865, DS 5977). 1360 ecclesie Dunkeer (DS 6389 h). 1368 parochie Dunkker (DS 7660). 1413 i Dwnkker sokn (SD 1745). 1417 i Duncker soken (SD 2327). Omfattning: Dunkers socken hade 1950 huvudsakligen samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Några mindre enheter (nybyggen) hörde på 1600-talet till Malma sn, men flyttades till Dunkers sn genom Kbr 8/11 1889 (Lagerstedt s 18 f). Kyrka: Efter genomgripande ombyggnader under framför allt 1700- och 1800- talen återstår av den medeltida kyrkan i dag endast delar av långhusets murverk, tornets nedre del och sakristian. Troligen uppfördes kyrkan under 1200-talet och fick då en korsformig planlösning. Denna typ av planlösning är ovanlig, men återfinns i ett par andra sörmländska kyrkor (se t ex Björkviks gamla kyrka, Jönåkers hd, och ev Mellösa kyrka). Under senmedeltiden tillkom sakristian och man påbörjade då även bygget av ett västtorn. Tornet blev dock aldrig färdigt och nyttjades i stället som vapenhus. Den senmedeltida exteriören är synlig på Peringskiölds teckning från 1684. Invändigt försågs kyrkorummet med tegelvalv under senmedeltiden eller möjligen något senare. Av medeltida inventarier återstår endast fotpartiet till en nattvardskalk, vilket daterats till andra hälften av 1400-talet. (SöKy 15, Forssblad 2009) Kyrkby: Dunker. På en karta från sent 1600-tal finns en prästgård utsatt intill kyrkan, men tidpunkten för dess etablering framgår inte av befintliga källor (LSA C13 43, 1677).

120 Villåttingen Dunkers kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Monumenter i Södermanland från 1684. Foto:KB. Runstenar: Sö 315 Sundby (fragment), 316 Vadsbro (fragment).

Dunker 121 Antal jordeboksenheter enligt SöH 1542/53 (1573) sk skuj skkvarn kr ky kyuj bi fr Alm 1 (1) Altnäs 1 (1) Berga 2 (2) Björketorp 1 (1) Bråhovda 1 (1) 1 (1) Dunker 2 (2) Ekeby 2 (2) 1 (0) Häckelsta 1 (1) Händö 1 (1) Hässelby 1 (1) 1 (0) 1 (1) Kulla 0 (1) 1 (0) 1 (1) Kvattala Lundby 1 (1) 1 (1) Mora 1 (1) Mälby 1 (0) 1 (1) Navesta 1 (1) Näs 2 (2) 1 (0) 0 (1) 1 (1) Röl 1 (1) 3 (3) Smedsta 1 (1) 1 (1) Sundby 1 (1) 1 (0) 0 (1) 1 (1) 0 (1) 1 (1) Vadsbro 1 (1) 1 (1) Ökna 1 (1) 1 (1) Överhändö 0 (1) SUMMA 15 (15) 4 (0) 1 (3) 4 (3) 2 (2) 2 (3) 2 (2) 13 (14) Dessutom redovisar längderna: kruj: Kvattala 0 (1), Mälby 0 (1), krkvarn: Stålbågatorp 0 (1), pb: Lundby 1 (1), kluj: Häckelsta 0 (1), bikvarn: Mora 0 (1), aoe: Häckelsta: 1 (0).

122 Villåttingen Dunkers socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Alm 1381 i Almø (?RAp 10/10), 1424 i Alme (RAp 8/6), 1478 i Alm (HH 31:117, avskr) 10 H, 1 b. SöH 1 kr 0:3:1, 1572 öde. 1381 är Jakob i A faste vid häradstinget (?RAp 10/10). 1424 är Peter i A faste vid häradstinget (RAp 8/6). 1478 är Lars i A faste vid häradstinget (HH 31:117). Altnäs 1381 i Almnæs (?RAp 10/10), 1451 i Alsnæs (RAp 7/8) 10 H, 2 b. SöH 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/). 1381 är Erik i A faste vid häradstinget (?RAp 10/10). 1451 skänker Katarina Gunnarsdotter (två vingar) 0:0:8 i A och jord i Dunker till Strängnäs domkyrka (se Söderby, Barva sn, Österrekarne hd) (RAp 7/8). 1457 är Håkan i A faste vid häradstinget (UUBp efter 29/9). Berga 1382 i Berghom (RAp 23/2), 1410 i Bierghum (SD 1295) 10 H,

Dunker 123 2 b. SöH 2 sk 0:6 + 0:6. 1382 säljer Hans Guldsmed, kyrkoherde i Husby sn, Oppunda hd, en avlingejord om 0:0:3½ till biskop Tord i Strängnäs (RAp 23/2). 1385 se Berga, Helgesta sn. 1410 är Peder i B faste vid häradstinget (SD 1295). 1501 är Gregers i B vittne vid en jordtransaktion på häradstinget (UUBp 14/1). Björketorp 1551 Birketorph (SöH 1551:11) 10 G, 2 j. SöH 1 fr (1562 Anund Stensson /Ulv/, 1573 Johan Siggesson /Svartingstorpsätten/). 1560 (omkr) ärver Anund Stensson en gård, som räntar 2:0 pn och 1 lispund smör, efter sina föräldrar Sten Bengtsson och Kerstin Anundsdotter (Ulfsax) (SveDon F I f 2, nr 30). Bråhovda 1304 in Brohofdhi (DS 1428), 1380 i Brohofdhe (RAp 12/7), 1402 i Brohwdh (SD 252) 10 G, 2 j. SöH 1 sk 0:3:1. 1 fr (1562 Anund Stensson /Ulv/). Bråhovda är sätesgård för Kettil Nilsson (flankbåge) 1380 1404 (RAp 12/7, SD 415). 1304 upprättar Ingeborg Nilsdotter, änka efter Magnus Johansson (Ängel), sitt testamente och skänker bl a 0:0:8 till sin tjänare Kettil (DS 1428). 1417 pantsätter Ulf Kettilsson 0:0:8½ till Knut Bengtsson (Aspenäsätten) för 50:0 pn; om inte panten löses innan året är slut tillfaller jorden Knut Bengtsson (SD 2327). 1448 är Halsten i B faste vid häradstinget (RAp efter 13/1). 1463 är Mickel i B faste vid häradstinget (UUBp efter 13/1). 1560 (omkr) ärver Karin Stensdotter (Ulv) en gård, som räntar 3:0 pn, 1 lispund smör och 9½ tön korn, efter sina föräldrar Sten Bengtsson och Kerstin Anundsdotter (Ulfsax) (SveDon F I f 2, nr 30). Dunker 1297 in Duncker (DS 1196), 1377 innan Dunker (DS 9538, (nu Dunkershall) avskr), 1402 i Dunker (SD 203) kyrkby 10 H, 2 b (Dunkershall). SöH 2 fr, 1562 1 fr, 1572 2 fr (1562 Adam guldsmed i Västerås, 1572 Bengt Stigsson /Forstenaätten/, Nils Jönsson /Jakobsköld/, 1573 Nils Nilsson /hillebard/ 2).

124 Villåttingen 1297 tilldelar Johannes från Skedvi apud valles (Dalarna) biskop Isar i Strängnäs 0:0:1 i D under Peter och Björn och jord i Vadsbro på samma sätt som han tilldelat biskopen sin jord i Röl (DS 1196). 1362 får Gilikin van Pytten 0:½ vid arvskiftet efter sin svärfar Notholm Eggardsson (Bralsthorp) (se Älunda, Husby sn, Österrekarne hd) (DS 6716). 1365 och 1366 övernattar Raven van Barnekow med följe vid Dunkers kyrka och i D (RBR s 136 f, 144 f). 1377 överlåter Johan Andersson (okänt sigill) och hans hustru Ingrid Karlsdotter vid förlikning bl a 0:½ till strängnäskaniken Torsten Notholmsson (Bralsthorp) som krävt en arvedel på sitt brorsbarns (Notholm Eggardsson) vägnar (se Älunda, Husby sn, Österrekarne hd) (DS 9538). 1402 säljer Kettil Nilsson (flankbåge) 0:2 vid den östra gården i D till Strängnäs domkyrka (SD 203). 1409 13 är Ulf i D nämndeman vid räfsteting i Strängnäs, faste vid häradstinget och vedervaroman vid en jordtransaktion (SD 1149, 1161, 1164, 1295, 1728). 1449 är Filip i D vedervaroman vid häradstinget (RAp 2/10). 1451 skänker Katarina Gunnarsdotter (två vingar) 0:½ i själva byn D och jord i Altnäs till Strängnäs domkyrka (se Söderby, Barva sn, Österrekarne hd) (RAp 7/8). 1501 är Jöns i D faste vid häradstinget (UUBp 14/1). 1505 byter Margareta Heinesdotter till sig en gård, som räntar 3 tön korn, 1 pund smör och ½:0 pn, av Sten Kristiernsson (Oxenstierna) mot jord i Gältsund och Nälberga, Svärta sn (RAp 20/10, jfr DMS 2:2 s 254). 1555 ärver Kristina Nilsdotter en gård som räntar 0:10 pn (se Torp, Hyltinge sn) (GR 25 s 307 f). Ekeby 1382 i Ekeby (RAp 29/9) 10 H, 2 a. SöH 2 sk 0:3 + 0:3. 1551 (endast) 1 skuj 0:0:2:4. 1560 64 1 skkvarn. 1382 säljer Jakob Jonsson, kyrkoherde i Forssa, till biskop Tord i Strängnäs 0:0:5 i E och jord i Grinda, Malma sn, samt Töversta, Rockelsta och Oppeby, Helgesta sn, och ytterligare jord i Husby, Forssa, Vadsbro, Årdala, Lerbo och Vingåkers snr (se Simora, Årdala sn, Oppunda hd) (RAp 29/9) 1418 och 1425 är Nils i E faste vid häradstinget (SD 2477, RAp 28/6).

Dunker 125 Häckelsta 1395 i Hæklasta (RAp 25/3) 10 H, 2 a. SöH 1 sk 0:7, (1554 2 sk). 1 aoe 0:2, (1554 0:2:1), 1562 1 kluj 0:2. 1395 skänker Sten Stensson (Bielke) 0:2 i H och jord i Uppland, Västmanland och Dalarna till ett nytt altare i S:t Pers kyrka ( Bondkyrkan ) i Vadstena för sin mors och fars, hustrus, samt sina barns och övrig släkts själar; en del av gåvan tillhör Sten Stenssons svärmor Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) (se Holm, Vittinge sn, Torstuna hd) (RAp 25/3, DMS 1:8 s 189). 1423 och 1425 är Magnus Bengtsson i H faste vid häradstinget (RAp 30/9, 28/6). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård om 0:2 som sår 8 spann, har äng till 10 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften (marginalanteckning: från Vadstena kloster ) (AoE 29 A). Händö 1544 Hende (LibCa 94, I:14, avskr), 1554 Hende (SöH 1554:11) 10 H, 2 a. SöH 1 fr (1562 Måns Persson /Lilliehöök/, 1573 Jöran Larsson /Sparre av Rossvik/). 1544 får Kristina Larsdotter (Sparre av Rossvik) i morgongåva en stubbejord som räntar 1:0 pn (se Lagmansö, Vadsbro sn, Oppunda hd (LibCa 94, I:14). Hässelby 1418 i Hæslaby (SD 2477) 10 H, 1 c. SöH 1 sk 0:6. 1551 (endast) 1 skuj. 1 skkvarn. 1418 är Sigge i H faste vid häradstinget och ingår 1419 i en häradsnämnd (SD 2477, SD 2636). 1448 är Anders i H faste vid häradstinget (RAp 17/10). 1501 är Bengt i H vedervaroman vid en jordtransaktion på häradstinget (UUBp 14/1). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 204). Kulla 1446 i Kullom (RAp 27/1) 10 H, 1 b. SöH 1 kr 0:1:2, 1560 1 sk, 1572 0:1:2:6, 1573 öde. 1 ky (Malma rd) 0:1:1, 1572 öde. 1446 är Jöns i K faste vid häradstinget (RAp 27/1). 1464 och 1478 är Olof i K faste vid häradstinget (UUBp 31/1, HH 31:117). Kvattala 1501 i Quatthalum (UUBp 14/1) 10 H, 1 c.

126 Villåttingen SöH 1554 2 kruj, 1560 1 skuj 1:1, (1561 62 länsmannen fritt ), 1572 1 kruj 1:0:2:2, 1573 öde. 1501 säljer Anders Bengtsson och Ingrid Bengtsdotter sina arvedelar av jord i K och i Ökna, Gryts sn, till brodern Ragvald (UUBp 14/1). Lundby 1382 i Lundby (LSBp 7/3) 10 H, 1 b. SöH 1 sk 0:7:0:4, 1573 öde. 1 kyuj 0:0:1:4, 1572 öde. 1 pb 0:4, (vissa år 1 ky i Malma rd), 1572 öde. 1382 byter Ragvald Magnusson (Håkan Tunessons ätt) bort 0:0:2 (0:2 enl RApp 25/3 1383) till Bo Jonsson (Grip) (se Kläckskulla, Vårdinge sn, Öknebo hd) (LSBp 7/3, jfr RApp 25/3 1383). 1409 är Torsten i L nämndeman vid räfsteting i Strängnäs; kan avse Lundby, Malma sn (?SD 1149, 1161, 1164). 1445 är Peder i L faste och 1447 vittne vid häradstinget; kan avse Lundby, Malma sn (?RAp 21/1, BibySp 15/6). 1448 se Lundby, Malma sn. 1463 är Peder i L vedervaroman och 1465 faste vid häradstinget (UUBp efter 13/1, EbA ämnesh 13/5).). 1470 (omkr) ingår Peder i L i en häradsnämnd (UUBp efter 13/1). 1478 är Erik i L faste vid häradstinget; kan avse Lundby, Malma sn (?HH 31:117). 1507 byter Erik Kuse, häradshövding i Österrekarne hd, bort 0:0:13, som är hans fädernearv, till biskop Mats Gregersson (Lillie) i Strängnäs och S:t Johannes prebenda mot jord i Stora Almby, Jäders sn; jorden i L räntar 18 spann korn, 1:0 pn, 1 pund smör och 2 pund bast (RAp 30/6). 1508 ingår Jöns i L i en häradsnämnd (BibySp 4/5). Mora 1275 nomine Morar (DS 588), 1293 curiam meam Morær (DS 1091), 1470 i More (?RApp 8/2) 10 H, 2 c. SöH 1 bi 0:3, 1572 0:3:0:6. 1572 1 bikvarn. 1275 tillkännager kung Valdemar att han skänkt gården M till sin tjänare Karl Elefsson (okänt sigill) som, med kungens samtycke, givit den i morgongåva till sin hustru Ragnborg; gården skall tillfalla Ragnborg om Karl dör barnlös, men om hon dör före sin make skall gården odelad återgå till honom (DS 588). 1293 skänker Karl Elefsson gården M till Strängnäs domkyrka

Dunker 127 på villkor att han får behålla nyttjanderätten under sin livstid och blir löst från sin skuld om 30:0 pn till domkyrkan (DS 1091). 1470 ingår Magnus i M i en häradsnämnd; kan avse Mora, Jäders sn, Österrekarne hd (?RApp 8/2). Mälby 1447 i Mædhelby (BibySp 15/6), 1492 i Medelby (C 27 I f Iv) 10 H, 2 a. SöH 1 sk jt saknas, 1560 1 skuj 0:0:2:4, 1572 1 kruj. 1 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/, 1573 Margareta Axelsdotter /Bielke/). 1447 är Ingevald i M vittne vid häradstinget (BibySp 15/6). 1492 uppbär Åke Jönssons (Svarte Skåning) fogde 11 spann korn och ½ pund smör av gården M (C 27 I f Iv). Navesta 1445 i Nawastom (RAp 21/1) 10 G, 2 j. SöH 1 sk 0:6. 1560 64 1 skkvarn. 1445 är Ragvald i N faste vid häradstinget (RAp 21/1). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 205). Näs 1358 in Næsi, i Næsi (DS 5865, DS 5977), 1385 i Næs (RAp 31/1) övergiven bytomt (RAÄ 43:1, LSA GeomJb C4:112, 1638). SöH 1 sk 0:5, (vissa år länsmannen fritt ). 1 sk 0:5. 1551 (endast) 1 skuj 0:3:0:4. 1560 1 skkvarn (1561 62 länsmannen fritt ). 1 bi 0:2. 1358 överlåter Bengt Filipsson 0:2 till johannitklostret i Eskilstuna (se Sundby, Malma sn) (DS 5865, DS 5977). 1368 byter Klemens i *Båresta, Lerbo sn, bort 0:0:0:6½ till Eskilstuna kloster mot jord i Hacksta, Björkviks sn (DS 7660). 1384 är Ulf Torstensson i N faste vid häradstinget (UUB E 172). 1385 se Sundby, Malma sn. 1385 byter biskop Tord i Strängnäs till sig 0:3 av Jöns Hinzesson, prior i Eskilstuna kloster (se *Fårkätte, Fors sn, Västerrekarne hd) (RAp 31/1). 1444 förlänar kung Kristoffer ett kronohemman i N, som brukas av landbon Magnus i N, och en halv kronohytta i Norberg, Norbergs bergslag, till biskop Erik i Strängnäs (DDal 870).

128 Villåttingen 1447 är Nils i N vittne vid häradstinget (BibySp 15/6). 1463 är Magnus i N vedervaroman och 1467 faste vid häradstinget (UUBp efter 13/1, B 20 a). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 204). Röl 1297 in Rørdhe (DS 1196), 1409 i Rørdhe (SD 1149), 1470 (omkr) i Røørd (UUBp efter 13/1) 10 H, 2 a. SöH 1 kyuj 0:0:1. 3 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, Birger Nilsson /Grip/, Måns Persson /Lilliehöök/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/, Nils Birgersson /Grip/, Jöran Larsson /Sparre av Rossvik/), 1572 samtliga öde. 1297 se Dunker. 1316 byter Anders Hemmingsson bort 0:0:4 i R och jord i *Ramala, Hyltinge sn, till Sigvid och hans arvingar mot jord i Valsund, Hyltinge sn (GiBr s 36 f). 1360 (omkr) testamenterar Sigge Magnusson (Håkan Tunessons ätt) 0:0:5 till sin sockenkyrka Vadsbro, där han väljer att begravas (se Bergshammar, Bergshammars sn) (DS 6389 h, DMS 2:3 s 36). 1369 anslår Johan Petersson, kyrkoherde i Vadsbro, 0:0:10 till den prebenda som han stiftar vid Strängnäs domkyrka (se Aspesta, Kjula sn, Österrekarne hd) (DS 7841). 1381 skänker Bo Jonsson (Grip) 0:5:2 till det ärkedjäknedöme han grundar vid Strängnäs domkyrka och till vilket han även skänker jord i följande socknar i Södermanland: Bettna, Blacksta, Hammarby, Helgarö, Husby (Oppunda hd), Jäder, Kjula, Kloster, Lid, Vadsbro, Vallby, Vansö, Vingåker, Vårdinge, Torpa och Tumbo samt Viby sn i Närke (se Aspesta, Kjula sn, Österrekarne hd) (RApp 16/5, SRPp 50). 1384 är Ragvald i R faste vid häradstinget (UUB E 172). 1384 (?) upplåter Ragvald Magnusson (Håkan Tunessons ätt) 0:0:10 till Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt) (U 269a s 25). 1409 10 är Jöns i R nämndeman vid räfsteting i Strängnäs och faste vid häradstinget (SD 1149, 1161, 1164, 1295). 1413 skänker Nils Bosson (Natt och Dag) jord i Södermanland och Närke, däribland 0:5:2 i R och jord i Hammersta, Dillnäs sn, till ärkedjäknedömet i Strängnäs domkyrka såsom själagåva för sig och sin avlidna hustru Ingeborg Ragvaldsdotter (Håkan Tunessons ätt) samt deras släktingar (se Aspesta, Kjula sn, Österrekarne hd) (SD 1745).

Dunker 129 1425 är Olof i R faste vid häradstinget (RAp 28/6). 1440 är Ragvald Pedersson i R faste vid häradstinget (UUBp 14/1). 1449 är Ragvald i R faste vid häradstinget och vittne vid lagmansting vid Kjula kyrka (UUBp 23/1, B 20 a). 1470 (omkr) ingår Ragvald Lir(?) i R i en häradsnämnd (UUBp efter 13/1). 1481 skänker Ulf Torstensson i Skiringe (Skiringeätten) 0:0:1 till S:t Andreas prebenda i Strängnäs domkyrka som själagåva för sig och sina släktingar och önskar därmed att de skall bli ihågkomna i ärkedjäknarnas gudliga böner och mässor (RAp u d, se SDHK nr 30839). 1544 får Kristina Larsdotter (Sparre av Rossvik) i morgongåva en gård om 0:5 som räntar 3 pund korn och 0:5 pn (se Lagmansö, Vadsbro sn, Oppunda hd) (LibCa 94, I:14). 1561 (omkr) upptas i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok en gård som räntar 2 tön korn och 0:0:0:8 avradspn (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en gård som räntar 0:2:2 avradspn, 10 spann korn och 0:3 fogdepn (BNJb). Smedsta 1358 i Smeþastum (DS 5977), 1361 in Smædhæstom (DS 6499), 1381 i Smydhastom (RAp 10/10), 1469 i Smidhiastom (RAp 14/10), 1498 i Smædistha (RAp före 24/6) 10 H, 2 a. SöH 1 sk 0:4:1. 1 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/, 1573 Margareta Axelsdotter /Bielke/). Till Smedsta skriver sig?frälsemannen Ulf Karlsson (bomärkessigill) 1358 89 (DS 5977, RAp 28/1), och även hans svärson Gudmund Johansson (okänt sigill) 1382 86 (RAp 16/10, RAp 8/9). 1358 är Ulf Karlsson i S faste vid häradstinget (DS 5977). 1382 är Gudmund Johansson och Olof i S fastar vid häradstinget (RAp 16/10 två brev, RAp 23/10 två brev). 1386 erhåller Gudmund Johansson i S och hans hustru Ingeborg broderskap i Eskilstuna johannitkloster (RAp 8/9). 1399 går Gudmund Johansson, på sin svärfar Ulf Karlssons vägnar, tolvmannaed att de 0:0:4 i S som Johan i Sundby gjort anspråk på är Ulf Karlssons rätta fädernearv; jorden tilldöms därför dennes arvingar (RAp 30/1). 1404 är Gudmund Johansson faste vid häradstinget (SD 415). 1450 är Anders i S faste vid häradstinget (RAp 28/5).

130 Villåttingen 1469 är Johan i S faste vid häradstinget (RAp 14/10). 1492 uppbär Åke Jönssons (Svarte Skåning) fogde 4 tön och 2 spann korn samt ½ pund smör av gården S (C 27 I f Iv). 1498 ingår Nils Larsson i S i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). 1504 är Peder i S faste vid häradstinget (RAp 1/2). Stålbågatorp 1454 Stalboda (B 31 s 112, avskr), 1475 Stalabodha (RAp 23/3) 10 H, 3 b torpet låg vid platsen för nuvarande mangårdsbyggnad (RAÄ 242:1). SöH 1572 1 krkvarn (Stålbågakvarn). 1454 döms torpet till att ligga under Dunkers prästbord (B 31 s 112). 1475 byter biskop Hans i Strängnäs, på biskopsbordets vägnar, till sig torpet, som tillhört Dunkers prästgård, av prästbordet i Dunker mot att gengärden för kyrkorna i Dunker och Malma fastställs till två nätter vart tredje år och simplex taxa skall utgå med 1:0 pn för Dunker och ½:0 pn för Malma (RAp 23/3, två brev). Sundby 1399 i Sundby (RAp 30/1) 10 H, 2 a. SöH 1 sk 0:5:1, (1572 73 länsmannen fritt ). 1551 (endast) 1 skuj. 1560 1 skkvarn. 1 kr 0:2:2, (1554 2 kr). 1544 1 bi, 1548 1 kyuj 0:0:1. 1 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/, 1573 Margareta Axelsdotter /Bielke/). 1419 ingår Anund i S i en häradsnämnd (SD 2636). 1449 är Anders i S faste vid häradstinget (UUBp 23/1). 1470 ingår Björn i S i en häradsnämnd; kan avse Sundby, Jäders sn, Österrekarne hd (?RApp 8/2). 1492 uppbär Åke Jönssons (Svarte Skåning) fogde 13 spann korn och ½ pund smör av gården S (C 27 I f Iv). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 205). Vadsbro 1297 in Vazbro (DS 1196), 1384 i Vatzbo (RAp 14/7), 1451 i Wadzbroby (RAp 8/8) 10 H, 2 b. SöH 1 kr 0:6. 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/). 1297 tilldelar Johannes från Skedvi apud valles (Dalarna) biskop Isar i Strängnäs 0:0:1 i V under Peter Halstensson och jord i Dunker på samma sätt som han tilldelat biskopen sin jord i Röl (DS 1196).

Dunker 131 1384 är Lars i V faste vid häradstinget (RAp 14/7). 1451 skänker Katarina Gunnarsdotter (två vingar) 0:0:4 till Strängnäs domkyrka som själagåva för sin avlidna syster Ragnhild (RAp 8/8). 1530 skiftar Bengt Nilsson (Färla) och Karin Nilsdotter arv efter sina föräldrar; Bengt får bl a gården V, som räntar 1 pund korn, 1 pund smör och 1:0 pn, och gårdarna Jälund, Gryts sn, och Överby, Hyltinge sn (se Bergshammar, Fogdö sn, Åkers hd) (BhSp 1/11, UUBp 1/11). 1561 (omkr) upptas i Birger Nilssons (Grip) och Brita Joakimsdotters (Brahe) jordebok en tridings gård som räntar 1 pund korn, 0:2 avradspn och 1 lispund fläsk (BNBJJb). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en triding som räntar 0:2 avradspn, ½ pund korn, ½ lispund smör och 0:1 fogdepn (BNJb). Ökna 1368 i Øknom (?DS 7641), 1382 i Økne (?LSBp 3/7), 1410 i Øknom (SD 1295) 10 H, 2 c ursprungligt bebyggelseläge vid platsen för nuv Vitökna (LSA C12 90:1, 1688). SöH 1 sk 0:5. 1 ky (Malma rd) 0:4, 1572 öde. 1368 tilldöms prosten Peter i Vårdinge sn 0:0:2:7 som han tidigare bytt bort, då bytet gått tillbaka; kan avse Ökna, Gryts sn (se Sund, Vårdinge sn, Öknebo hd) (?DS 7641). 1382 är Esbjörn i Ö faste vid häradstinget; kan avse Ökna, Gryts sn (?LSBp 3/7). 1410 är Mårten i Ö faste vid häradstinget (SD 1295). 1425 är Joar i Ö faste vid häradstinget (RAp 28/6). 1449 är Bengt i Ö vittne vid lagmansting vid Kjula kyrka (B 20 a). 1471 är Peder Magnusson i Ö faste vid häradstinget (RAp 17/1, B 20 a). 1501 är Peder i Ö vedervaroman vid en jordtransaktion på häradstinget (UUBp 14/1). Överhändö 1558 Öffverhende (GR 28 s 34) 10 H, 2 a. SöH 1572 1 frt (1573 Gustav Björnsson /Bååt/). 1558 får Mats Eriksson tillstånd av Gustav I att bygga, bruka och besitta torpstället Ö (GR 28 s 34).

Gryts socken Omfattning: Sockendelen omfattar följande byar/gårdar: Boxtorp, Jordanstorp, Jättna, Solberga och Ökna. För fullständig sockenbeskrivning och kyrkobeskrivning se Gryts sn, Daga hd. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1551 (1573) sk skuj fr Boxtorp 1 (1) Jordanstorp 1 (1) Jättna 1 (1) Solberga 2 (2) Ökna 2 (2) 1 (0) SUMMA 3 (3) 1 (0) 4 (4) Boxtorp 1551 Bokstorph (SöH 1551:11) 10 H, 0 d. SöH 1 fr, 1554 1 frt (1562 Per Birgersson /Björnram av Skälby/) (redovisas 1560 64 under Hyltinge sn), 1573 öde. Herrökna Se Ökna. Jordanstorp 1551 Iordhanstorph (SöH 1551:11) 10 H, 0 d. SöH 1 fr, 1554 1 frt (1562 Per Birgersson /Björnram av Skälby/). Jättna 1368 i Jetnom (DS 7641), 1409 i Jæthno (SD 1149) 10 H, 0 d. SöH 1 sk 0:3. 1368 tilldöms prosten Peter i Vårdinge sn 0:1 som han tidigare bytt bort, då bytet gått tillbaka (se Sund, Vårdinge sn, Öknebo hd) (DS 7641). 1409 är Johan i J nämndeman vid räfsteting i Strängnäs (SD 1149, SD 1161, jfr även SD 1164). 1411 är Johan och Ragvald i J fastar vid häradstinget (SD 1474, SD 1475). 1420 se Gryt, Gryts sn. 1422 och 1423 är Johan i J faste vid häradstinget (RAp 18/6, RAp 30/9). Solberga 1512 i Solbærgha (RAp 5/2), 1551 Solberga (SöH 1551:11) 10 H, 0 d.

Gryt 133 SöH 2 fr (1562 Per Birgersson /Björnram av Skälby/). 1512 ingår Olof i S i en häradsnämnd (RAp 5/2). Ökna 1428 i Øknom (?RAp 14/9), 1451 i Øknom (RAp 25/3) 10 (nu Herrökna) H, 1 d (Herrökna). SöH 2 sk 0:1:1:4 + 0:1:1:4. 1551 (endast) 1 skuj. 1362 se Ökna, Björnlunda sn. 1368 och 1382 se Ökna, Dunkers sn. 1428 är Johan och Anders Kristiernssöner i Ö fastar vid utfärdandet av ett morgongåvebrev i Skylvalla, Gåsinge sn; kan avse Ökna, Björnlunda sn (?RAp 14/9). 1451 är Anders i Ö vittne vid ett jordbyte mellan sockenkyrkan i Gryt och Vadstena kloster (se Gryt) (RAp 25/3, RAp 3/8). 1501 säljer Anders Bengtsson och Ingrid Bengtsdotter sina arvedelar av jord i Ö och ytterligare oidentifierad jord i Gryts sn (källan skrapad, textförlust) samt i Kvattala, Dunkers sn, till brodern Ragvald (UUBp 14/1).

Helgesta socken 1314 (?) de Helghestum (DS 1947, avskr). 1353 parochie Hælghastæ (DS 4929). 1354 parochie Helgastum (DS 5052). 1365 aput ecclesiam Hælghasta (RBR s 138). 1380 i Helghasta sokn (RAp 12/7). 1403 i Hælgissta soks (SD 390). Omfattning: Helgesta socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Helgesta kyrka är belägen vid sjön Båvens strand och dess äldsta delar härrör sannolikt från 1100-talets senare del eller tiden omkring år 1200. Av den ursprungliga kyrkan återstår i dag södra väggen väster om strävpelaren och en del av västgaveln. Den ovanligt smala portalen mellan vapenhuset och långhuset uppvisar tydliga romanska drag med kapitällister av urkalksten. Även det lilla fönstret invid vapenhuset bör vara ursprungligt. Det är oklart när kyrkorummet utvidgades österut, men troligtvis skedde det under 1300-talet. I och med denna ombyggnad, då även en sakristia i nordöst uppfördes, skapades den långsmala byggnad som är synlig på Peringskiölds teckning från 1685. Vapenhuset tillkom under 1400-talet, och vid samma tid bör kyrkorummet ha välvts. Vid utgrävningar 1970 påträffades tre pilasterfundament, vilket visar att långhuset haft tre tegelvalv. Samtidigt upptäcktes den medeltida sakristians västra grundmur. Kyrkans äldsta föremål utgörs av en ringflätsornerad dopfuntscuppa från 1100-talet (se även Mellösa) som dock restaurerats hårt i början av 1900-talet. Här kan också nämnas att en av de två klockorna i klockstapeln norr om kyrkan härrör från senmedeltiden. (SöKy 45, SHM mbild, ACBkomm) Kyrkby: Helgesta. Socknens prästgård finns belagd 1501, se nedan. Prästgårdens läge under 1500-talet bör vara samma som på 1637 års karta (LSA GeomJb C4:50 2, 1637). Runstenar: Sö 318 Sund. På stenen omtalas en drunkningsolycka i Båven, vilket är det äldsta namnbelägget för denna sjö (Nyström s 11 f).

Helgesta 135 Helgesta kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1542/51 (1573) sk kr ky bi vakl aoe fr Aspö 0 (1) 1 (0) Berga 1 (1) Folksund 1 (0) 0 (1) Frändesta 1 (1) 1 (1) 1 (0) Gäversnäs 0 (1) 1 (1) Hall 1 (1) 0 (1) 1 (0) Hammartorp 1 (1) Hassön 1 (1) Helgesta 2 (2) Kulsta 1 (1) 1 (1) Löta 1 (1) Mälby 1 (1) Näsby 1 (1) Oppeby 1 (1) 0 (1) Rockelsta 1 (1) 4 (3) *Strängenäs 1 (1) Sund 1 (1) Sörby 1 (1) Töversta 1 (2) 1 (0) 1 (1) Uddberga 1 (1) 0 (1) 1 (0) Ulvsund 1 (1) Väsby 2 (2) Ådö 0 (2) 2 (0) SUMMA 9 (9) 8 (8) 2 (5) 2 (2) 0 (2) 5 (0) 11 (11) Dessutom redovisar längderna: skkvarn: Töversta 1 (0), Uddberga 0 (1), bikvarn: Skebokvarn 0 (1), kyuj: Frändesta 0 (1), Helgesta 0 (1), aoeuj: Helgesta 1 (0).

136 Villåttingen Helgesta socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Aspö 1405 Aspøø (SD 541) 9 H, 9 c. SöH 1 aoe, 1562 1 ky (1564 1 kyt), (1572 ½ öde), redovisas 1551 och 1554 även som 1 vakl. 1405 utarrenderar abbedissan Gerdika och Vadstena kloster ön A med tillhörande äng till Ivar Nilsson (egen ätt) på samma villkor som förutvarande abbedissa bestämt (SD

Helgesta 137 541). 1419 utarrenderar Vadstena kloster ön till Axel Petersson (Tott) och hans hustru Ingeborg Ivarsdotter (Ivar Nilssons ätt) på villkor att de varje år skall betala 1:0 pn i landgäld, och efter deras död skall ön återgå till klostret (SD 2605, se även RAp 16/2 1430 och RAp 11/11 1440). 1447 och 1457 har Vadstena kloster ön som omfattar 0:0:0:6 och räntar 1:0 pn; denna summa skall fru Ingeborg varje år betala till klostret (se notis ovan) (VaKlJb s 38, 90). 1466 räntar A 1:0 pn och fru Ingeborgs landbo slår årligen 40 lass hö (HH 16 s 252). 1473 och 1502 omfattar den stora A 0:0:0:6, avraden är 0:20 pn, och *Aspängen på Sulandeth räntar 0:2 pn (HH 16 s 251 f). Berga 1385 i Bærghom (?RAp 9/3), 1418 i Bærghom (SD 2477) 9 H, 8 b. SöH 1 sk 0:6. 1560 64 1 skkvarn. 1385 är Bengt i B vittne vid räfsteting; kan möjligen avse Berga, Dunkers sn (?RAp 9/3). 1418 byter Magnus Mickelsson (Tasto) i Oppeby till sig 0:0:1 av Lars Gudstensson i Östra Grinda mot lika mycket jord i Östra Grinda, Malma sn (SD 2477). 1546 får Jens i B på sina syskons vägnar fasta på 0:0:5:1 som han köpt av Erik i Töversta (ShSp 18/2). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 205). Djursvik 1383 i Jwrswyk (RAp 29/1) 9 H, 9 c. 1383 byter Bo Jonsson till sig 0:0:0:18 av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge, Hyltinge sn) (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i D till Henrik Styke (se Hyltinge, Hyltinge sn) (U 269a s 12). Folksund 1469 i Folkasundhe (RAp 14/10) övergiven bytomt (RAÄ 137:1, LSA GeomJb C4:37, 1637). SöH 1 sk 0:6, (1564 1 fr), 1572 1 kr 0:6. 1469 är Johan i F faste vid häradstinget (RAp 14/10). Frändesta 1381 i Frændastum (RAp 27/6), 1419 i Frændistom (SD 2636) 9 H, 8 c. SöH 1 sk 0:4:1:4. ½ kr, 1554 1 kr 0:2:1:4. 1 ky (Malma rd) 0:2, 1560 1 kyuj 0:2. 1381 är Sigge i F faste vid häradstinget (RAp 27/6).

138 Villåttingen 1419 ingår Halsten i F i en häradsnämnd (SD 2636). Gäversnäs 1354 in Giwrsnæs (DS 5052), 1371 i Geversnes (DS X 22) 9 H, 9 a. SöH 1551 1 ky (Malma rd) 0:2:1:4. 1 bi 0:3. 1354 intygar fogdar, borgmästare och borgerskapet i Strängnäs att biskop Styrbjörn bytt till sig 0:0:1 i G och jord i Hornsund, Flens sn, av de numera avlidna borgarna Bravid och Stenar mot en vret och en gård i Strängnäs (DS 5052). 1371 byter Ingeborg, änka efter Johan i Gäversnäs, och hennes son herr Jakob i Forssa till sig 0:1:0:1½ av biskop Tyrgils i Strängnäs mot jord i *Snaggesta, Forssa sn (DS X 22). 1381 se Väsby. 1410 är Jakob i G kyrkvärd i Helgesta kyrka (SD 1240). 1473 äger Vadstena kloster 0:0:0:4 som biskopen i Strängnäs innehar (HH 16 s 251). Hall 1409 i Halle, i Hal (SD 1149, SD 1161) äldre bebyggelseläge ca 150 m sydost om det av FMIS 2013 uppgivna läget (RAÄ 135:1, LSA GeomJb C4:49, 1637). SöH 1 kr 0:1:1:4. 1 aoe, 1562 1 ky 0:1:1:4, redovisas 1551 och 1554 även som 1 vakl. 1554 (endast) 1 fr. 1409 är Nils i H nämndeman vid räfsteting i Strängnäs (SD 1149, 1161, 1164). 1409 döms 0:½ åter till frälse under Vadstena kloster vid räfsteting i Strängnäs; jorden hade skänkts till klostret av Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) som fått den i morgongåva av sin make Lars Sunesson (?Örnsparre) tillsammans med Ådö och andra gods, och Torkel Nilsson hade sedan olagligt lagt beslag på den (SD 1161). 1447 och 1457 har Vadstena kloster 0:0:4:4 som brukas av en landbo och räntar 9 spann korn, 0:0:4½ pn, 9 mark mata och 0:½ pn ättargäld; därtill ligger en liten bäckakvarn (VaKlJb s 38, 90). 1466 och 1473 brukas gården av en landbo och räntar 1½ tön korn, 0:4½ pn, 9 mark mata och 0:½ pn ättargäld; därtill ligger en liten bäckakvarn/kvarnström (HH 16 s 251). 1502 räntar gården 8½ spann korn och 0:4½ pn; därtill ligger en liten kvarnström (HH 16 s 251). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård som sår 9 spann, har

Helgesta 139 äng till 30 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften (AoE 29 A). Hammartorp 1447 Hamrabool (VaKlJb s 38) 9 H, 9 b. SöH 1 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Brita Larsdotter /Tre rosor/). 1447 har Vadstena kloster ett torp som ligger under Helgesta och räntar ½:0 pn och 0:½ pn ättargäld (se Helgesta) (VaKlJb s 38). 1473 upptas i Vadstena klosters jordebok ett torp med anteckning till minnes om (HH 16 s 250). Hassön Helgesta 1383 Hatzø (RAp 29/1), 1489 Hasøø (GMräk s 147) 9 H, 9 c övergiven gårdstomt vid Hassöns sydöstra udde (RAÄ 38:1). SöH 1 fr (1562 Anna Klemetsdotter /Hogenskild/). 1383 byter Bo Jonsson till sig en gård av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge, Hyltinge sn) (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i H till Henrik Styke (se Hyltinge, Hyltinge sn) (U 269a s 12). 1489 har Gregers Matssons (Lillie) fogde uppburit 0:12 pn i avrad av H (GMräk s 147). 1534 ärver Birgitta Hansdotter (Tott), änka efter Folke Gregersson (Lillie), en gård som räntar 12 spann korn och 0:6 pn, efter biskop Mats Gregersson (Lillie) (RAp 14/2). 1542 får Anna Hansdotter (Tott), vid arvskifte efter sin syster Birgitta Hansdotter, en gård som räntar 1 pund korn och 0:2 pn (se Åkerö, Bettna sn, Oppunda hd) (RAp 5/3). 1553 erlägger Anna Klemetsdotters landbo 8½ spann korn i avrad (BiS E 1991). 1368 i Halgstom (DS 7641), 1382 i Hælghasta (UUBp 18/4) kyrkby 9 H, 9 b. SöH 1 aoeuj, 1562 1 kyuj. 2 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Brita Larsdotter /Tre rosor/), 1573 båda öde. 1365 övernattar Raven van Barnekow med följe vid Helgesta kyrka (RBR s 138 f). 1368 tilldöms prosten Peter i Vårdinge sn 0:2 som han tidigare bytt bort, då bytet gått tillbaka (se Sund, Vårdinge sn, Öknebo hd) (DS 7641). 1382 byter Fader Svensson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) bort ½:0:2 i H och jord i Vreta, Kärrbo sn, Siende hd (Västmanland), till Bo Jonsson (Grip) mot jord i Ekevi,

140 Villåttingen Kärrbo sn (UUBp 18/4). 1438 testamenterar Ingrid Ervastsdotter, änka efter Magnus Mickelsson (Tasto) och sedan gift med Magnus Jönsson (okänt sigill), 0:2 i H kyrkby till Helgesta kyrka och prästbord med villkor att det varje år skall firas mässor med vigilia under de fyra kvatemberveckorna; vidare testamenteras jord i Uddberga, Ulvsund och ön Ängö till prästbordet i Forssa samt ytterligare jord i Harpsund, Mellösa sn, till Vrena kyrka och prästbord (UUBp 9/10). 1443 ger Gregers Bengtsson (Folkungaättens oäkta gren) i morgongåva till sin hustru Valborg Olofsdotter 1:0 i H och jord i Gillberga, Nykyrka, S:t Nikolai och Råby snr (se Övernäs, Gillberga sn, Västerrekarne hd) (SkSp 10/3). 1447, 1457 och 1466 har Vadstena kloster 0:0:0:20 i östra ändelagen i H som räntar 5 spann korn och 0:0:0:20 pn; jorden arrenderas av prästen i H. Under H ligger torpet Hammartorp (VaKlJb s 38, 91, HH 16 s 250). 1473 och1502 har klostret 0:0:0:20 som räntar ½:0 pn; därtill upptas 1473 0:1 i västra ändelagen i byn som ligger öde med anteckning till minnes om (HH 16 s 250). Kulsta 1380 i Kulustum (RAp 12/7), 1418 i Kwlisthom (SD 2477) 9 H, 8 c. SöH 1 sk 0:6. 1 kr 0:6. 1380 är Östen och Björn i K fastar vid häradstinget (RAp 12/7, två brev). 1384 är Östen i K faste vid häradstinget (RAp 14/7). 1418 är Jordan i K faste vid häradstinget (SD 2477). 1470 (omkr) ingår Peder i K i en häradsnämnd (UUBp efter 13/1). Löta 1551 Lwtta (SöH 1551:11), 1554 Lötha (SöH 1554:11) 9 H, 9 b. SöH 1 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Brita Larsdotter /Tre rosor/). Mälby 1357 i Medhalby (DS 5802) 9 H, 9 a övergiven gårdstomt (RAÄ 156:1) ca 150 m öster om gravfält (RAÄ 31:1). SöH 1 bi 0:3. 1380 se Töversta. Näsby 1380 i Næsby (RAp 15/11) 9 H, 8 c. SöH 1 kr 0:6. 1380 är Nils i N faste vid häradstinget (RAp 15/11).

Helgesta 141 Oppeby 1380 i Vppeby (RAp 15/11), 1381 i Oppaby (RAp 10/10) 9 H, 9 b. SöH 1 kr 0:6, (1554 2 kr), 1572 0:6:0:6. 1554 1 bi, 1560 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/), 1572 öde. Oppeby är sätesgård för Magnus Mickelsson (Tasto) 1418 (SD 2477). Hans släktförbindelse med Åke Bengtsson (Färla) framgår av nedanstående släkttavla. 1380 82 är Olof i O ett flertal gånger faste vid häradstinget (RAp 15/11, RAp 23/10). 1382 säljer Jakob Jonsson, kyrkoherde i Forssa, 0:0:0:10 till biskop Tord i Strängnäs (se Ekeby, Dunkers sn) (RAp 29/9). 1384 får Ragnar i Löta, Bettna sn, fasta på 0:0:0:13, som han köpt av Ulf unge i Rockelsta och dennes bror Jöns, och 0:0:0:5 som han köpt av Olof i Sund (UUB E 172). 1384 byter Olof Kettilmundsson i O till sig 0:0:0:13 av Ragnar i Löta mot lika mycket jord i Löta (ShSp 28/5). 1418 se Berga. 1463 säljer Mickel Tasto 0:5:2:1 av sitt mödernegods i O till sin hustrus morbror Ulf Bengtsson (Färla) (RAp 25/7). 1498 ingår Halvid i O i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). Källor: UUBp 9/10 1438, ÄSF I:2 s 141 ff. *Prästgården 1501 i Hælgista prestagarde (RAp 6/1) belägen norr om kyrkan

142 Villåttingen (LSA GeomJb C4:50 2, 1637). 1501 utfärdar Erik Magnusson, kyrkoherde i Helgesta, sitt testamente i P (RAp 6/1). Rockelsta 1382 i Roklistom (RAp 29/9), 1470 i Rokelstum (RApp 8/2) 9 H, 9 c. SöH 1 kr 0:4, (1572 öde). 4 fr, 1554 3 fr (1562 Per Bagge 2, Johan Pedersson /Bååt/ 1), 1573 2 fr + ½ fr. 1382 säljer Jakob Jonsson, kyrkoherde i Forssa, 0:0:4 till biskop Tord i Strängnäs (se Ekeby, Dunkers sn) (RAp 29/9). 1383 är Olof i R faste vid häradstinget (RAp 28/5). 1384 se Oppeby. 1410 är Peder i R kyrkvärd i Helgesta kyrka (SD 1240). 1419 ingår Simon och Olof i R i en häradsnämnd (SD 2636). 1470 (omkr) ingår Jöns i R i en häradsnämnd (UUBp efter 13/1). 1470 ingår Karl i R i en häradsnämnd (RApp 8/2). 1471 tilldöms Ragvald Magnusson (Fargalt) och hans arvingar 0:0:8 i R och jord i Öknebo hd samt ytterligare jord i Bråbo och Åkerbo hdr, Östergötland, som han tidigare blivit fråndömd (se Alby, Vårdinge sn, Öknebo hd) (B 19, nr 104). Skebokvarn 1543 Skedby qwarn (SöH 1543:2) 9 H, 9 a överbyggt kvarnläge inne i Skebokvarns tätort (LSA GeomJb C11:83 4, 1688). SöH 1543 1 bikvarn. 1558 befaller Gustav I att de bönder som bränt upp kvarnen skall frisläppas mot borgen (GR 28 s 454). 1558 omnämns i ett länsregister att kvarnen har två par stenar (AL 3 s 204). *Strängenäs 1551 Strengenes (SöH 1551:11) 9 H, 9 b. (nu Strängs- SöH 1 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Brita Larsdotter /Tre torp) rosor/). Sund 1381 innan Swndum (RAp 20/6) 9 H, 8 b. SöH 1 kr 0:5:1:4, 1560 0:3:1:4. 1381 får biskop Tord i Strängnäs fasta på 0:0:0:10 som han köpt av Anund i Töversta (RAp 20/6). 1384 se Oppeby. 1385 är Olof i S vittne vid räfsteting (RAp 9/3). Sörby 1353 in Sudherby (DS 4929), 1508 i Søderby (BibySp 4/5) 9 H, 8

Helgesta 143 c övergiven bytomt (RAÄ 144:1) belägen ca 100 m öster om gravfält (RAÄ 136:1). SöH 1 sk 0:3. 1353 byter Filip Toresson (okänt sigill) till sig 0:0:1 i S och jord i Uddberga samt ytterligare jord i Åby, Bergshammars sn, av Johan Petersson, kyrkoherde i Vadsbro, mot jord i Ålspånga, Bettna sn (DS 4929). 1423 se Sörby, Hyltinge sn. 1508 byter Lars i *Nässelsta, Gryts sn, till sig 0:0:1 i S av Nils Larsson och Mats Bengtsson i Tandla, Husby sn, mot lika mycket jord i Tandla och säljer även jord i Tandla (se Tandla, Husby sn, Österrekarne hd) (BibySp 4/5). Töversta 1380 i Tøuirstom, i Thøfristum (RAp 12/7), 1410 i Tøffwerstom (SD 1240) 9 H, 9 a SöH 1 sk 0:3, 1573 öde. 1551 64 1 skkvarn. 1 kr 0:1:0:4, 1560 1 sk 0:1:0:4. 1 ky (Malma rd) 0:2, 1572 0:1:2:4. 1380 får biskop Tord i Strängnäs fasta på 0:0:0:13½ som han köpt av Ingolf Olofsson i T och ytterligare 0:0:0:20 samt jord i Gnesund, Årdala sn, som han köpt av Jöns i Mälby,?denna sn (RAp 12/7, två brev). 1381 får biskop Tord i Strängnäs fasta på 0:0:0:20 som han köpt av Lars i T och 0:1:0:1 som han köpt av Olof i T (RAp 20/6, RAp 27/6). 1382 säljer Jakob Jonsson, kyrkoherde i Forssa, 0:1 till biskop Tord i Strängnäs (se Ekeby, Dunkers sn) (RAp 29/9). 1410 återlöser Magnus Mickelsson (Tasto), på sin hustru Ingrid Ervastsdotters vägnar, 0:0:1 från Helgesta kyrka; jorden hade hustru Ingeborg i T skänkt till kyrkan med villkoret att hennes arvingar skulle ha rätt att återlösa den (SD 1240). 1445 48 är Jordan i T faste vid häradstinget (RAp 21/1 1445, RAp 27/1 1446, RAp efter 13/1 1448). 1506 ingår Jöns i T i en häradsnämnd (UUBp 1/10). 1539 (?) intygar Lars Pedersson ( fordom kyrkopräst i Blacksta ) att han till kyrkoherden i Helgesta, herr Erik, lämnat ett jordebrev rörande gårdarna T och Ulvsund, vilka kommit undan Hans Klassons (Bielkenstierna) börd (UUB S 116). 1546 se Berga. 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 205).

144 Villåttingen Uddberga 1353 in Vtberghum (DS 4929), 1383 i Wtbergha (RAp 29/1) 9 H, 9 c. SöH 1 sk 0:2:2:1, 1560 0:7:2:4. 1560 1 skkvarn. 1 aoe, 1562 1 ky 0:3, redovisas 1551 och 1554 även som 1 vakl. 1353 byter Filip Toresson (okänt sigill) till sig 0:0:0:11½ i U och jord i Sörby samt ytterligare jord i Åby, Bergshammars sn, av Johan Petersson, kyrkoherde i Vadsbro, mot jord i Ålspånga, Bettna sn (DS 4929). 1383 byter Bo Jonsson till sig 0:2:0:7½ av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge, Hyltinge sn) (RAp 29/1). 1415 byter Magnus Mickelsson till sig 0:0:0:21 av Mats Ödgislesson (se Ängö) (SD 2035). 1438 testamenterar Ingrid Ervastsdotter 0:0:0:21 till prästbordet i Forssa (se Helgesta) (UUBp 9/10). 1447 och 1457 har Vadstena kloster 0:0:8 som brukas av en landbo och räntar 16 spann korn, 0:0:8 pn, 14 mark mata och 0:½ pn ättargäld (VaKlJb s 38, 90). 1466 är Jöns i U faste vid häradstinget (RAp 16/1). 1466 brukas U av två landbor; den ena räntar som 1447 och 1457 (se ovan) och den andra räntar 3 tön korn och 0:6:2 pn (HH 16 s 251). 1473 har klostret 0:3; avraden är densamma som 1466 (se ovan) (HH 16 s 251). 1502 har klostret en gård och en liten kvarn som räntar 3 tön korn och 0:0:20 pn (HH 16 s 251). 1498 ingår Torbjörn i U i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok en gård som sår 12 spann, har äng till 20 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften (marginalanteckning: kyrkogods ) (AoE 29 A). Ulvsund 1383 Vlfsundh (RAp 29/1) 9 H, 9 c. SöH 1548 55 1 ky (Malma rd). 1 fr (1562 Elof Påvelsson /Hjort av Vilsta/). 1383 byter Bo Jonsson till sig jord i U av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge, Hyltinge sn) (RAp 29/1). 1415 byter Magnus Mickelsson till sig jord i U av Mats Ödgislesson (se Ängö) (SD 2035). 1438 testamenterar Ingrid Ervastsdotter ett torp till prästbordet i Forssa (se Helgesta) (UUBp 9/10). 1539 (?) intygar Lars Pedersson ( fordom kyrkopräst i Blacksta ) att han till kyrkoherden i Helgesta, herr Erik, lämnat ett

Helgesta 145 jordebrev rörande gårdarna U och Töversta, vilka kommit undan Hans Klassons (Bielkenstierna) börd (UUB S 116). 1548 uppges i jordeboken att kyrkoherden i Floda, herr Påvel, fått U i förläning (SöH 1548:5). 1552 byter Påvel Magnusson (Hjort av Vilsta), kyrkoherde i Floda, till sig ett torp, som tidigare tillhört Forssa kyrka, med tillhörande utjord och holme benämnd *Ängsholmen (Engiesholmen) samt en där liggande fjäll kallad Klockarefjällen av Gustav I mot jord i Torsångs sn (Kopparbergslagen), Lockmora och Fennsta, Torpa sn (Västerrekarne hd), och Löta, Bettna sn (DDal 919, GR 23 s 240 f). Väsby Ådö 1380 i Wesby (RAp 22/11) 9 H, 9 a övergiven bytomt (RAÄ 146:1) belägen ca 100 m sydväst om gravfält (RAÄ 33:1). SöH 2 sk 0:3 + 0:3, 1572 en öde. 1560 64 1 skkvarn. 1380 får biskop Tord i Strängnäs fasta på 0:½ som han köpt av Peder Klockare i Mellösa och 0:0:4 som han köpt av Jöns Larsson i V (RAp 22/11, två brev). 1381 pantsätter halvbröderna Ervast Birgersson och Ulf Jonsson 0:0:10:2 i V och jord i Harpsund, Mellösa sn, till biskop Tord i Strängnäs för deras mors skuld; om inte bröderna eller deras arvingar kan lösa skulden inom ett år tillfaller jorden biskopen (RApp 3/5). 1381 får biskop Tord fasta på 0:0:0:6 i V, Mellösa sn, som han köpt av Johan i Talja, Mellösa sn (RAp 20/6). 1381 köper biskop Tord 0:0:10:2 i V, Mellösa sn och jord i Harpsund, Mellösa sn, av Inga Jonsdotter i Gäversnäs och hennes söner Ervast och Ulf för 150:0 pn; biskopen har dock dragit av 100:0 pn i böter för de brott som bröderna dömts för (RAp 10/10). 1400 se Harpsund, Mellösa sn. 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 204). 1280 in Adø (DS 705, avskr), 1345 de Athø (DS 3929), 1391 Adhøø (RAp 21/9) 9 H, 9 b. SöH 2 aoe 0:4 + 0:4, 1562 2 vakl 0:4:1:4 + 0:4:1:4, 1572 båda öde, redovisas även 1551 och 1554 som 2 vakl. Ådö är sätesgård för Bengt Holmgersson (Rörik Birgerssons ätt) 1345 (DS 3929) och för Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) 1391 (RAp 21/9).

146 Villåttingen 1280 pantsätter före detta kungen Valdemar 0:0:10 i Å och jord i Skilleby, Hölö sn, Geneta och Mörby, Tälje sn, Valla och Norrby, Åkers sn, Ösby, Strängnäs sn, Skälby, Överselö sn, samt Toresunds sn till biskop Anund i Strängnäs (DS 705). 1391 skänker Cecilia Ulfsdotter (Ulvåsaätten) sin sätesgård Å samt jord i Valinge, Stigtomta sn, och Njölhult, Horns sn, Kinda hd (Östergötland), vilka hon fått i morgongåva av sina båda avlidna makar Bengt Filipsson (Ulv) och Lars Sunesson (?Örnsparre), till Vadstena kloster som själagåva och för gravplatser åt sig och sina dottersöner Sten och Ulf Stenssöner (Bielke), med villkoret att om hon själv inträder i klostret skall de donerade godsen svara för hennes underhåll (RAp 21/9). 1409 se Hall. 1419 och 1423 är Magnus i Å faste vid häradstinget (SD 2635, RAp 10/6). 1447 och 1457 har Vadstena kloster 0:3 i Å som brukas av två landbor och räntar 8 tön korn (tidigare 9 tön korn), 0:3 pn, 15 mark mata (1457 16 mark mata) och 0:1 pn ättargäld; till Å ligger holmarna Torsholmen, Granholmen, Svanö, Grytholmen och Aspön som alla är öde; den sistnämnda är belägen i Forssa sn (VaKlJb s 37, 90). 1466 brukas Å av två landbor som vardera räntar 4 tön korn och 0:4½ avradspn (HH 16 s 250). 1473 och 1502 omfattar Å 0:3 och räntar 8 tön korn och 0:9 pn; till Å ligger holmarna Torsholmen, Granholmen, Svanö, Grytholmen och Lilla Aspön (HH 16 s 250 f). 1471 är Johan i Å faste vid häradstinget (RAp 17/1, B 20 a). 1559 upptas i Gustav I:s jordebok två gårdar som vardera sår 18 spann, har äng till 40 lass hö, mulbete och fiskevatten till nödtorften (marginalanteckning: från Vadstena kloster ) (AoE 29 A). Ängö 1415 Ængøø (SD 2035) 9 H, 9 d. SöH 1552 55 1 kyäng (Malma rd). 1415 byter Magnus Mickelsson (Tasto) till sig ön Ä och jord i Uddberga och Ulvsund av Mats Ödgislesson (Lillie) mot jord i Skälby och Björkeby, Överselö sn; enligt ett odaterat utkast på pergament skulle bytet även omfatta 0:0:2 i Uddberga (SD 2035, RAp odat nr 109 se SDHK nr 17121). 1438 testamenterar Ingrid Ervastsdotter ön Ä om 0:1 till prästbordet i Forssa (se Helgesta) (UUBp 9/10).

Hyltinge socken 1314 (?) de Hyltinge (DS 1947, avskr). 1318 ecclesie Hiltinghe (DS 2133). 1346 ecclesie Hyltinge (DS 4055). 1377 innan Hyltninga sokn (DS 9398). 1382 i Hyltinge sokn (LSBp 7/3). 1410 i Hulthungis sokn (SD 1295). 1430 i Høltings sokn (RAp 16/2). Omfattning: Hyltinge socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Hyltinge kyrka omgestaltades genomgripande 1803, men fram tills dess var medeltidskyrkan relativt välbevarad. Peringskiölds teckning från 1685 visar en rektangulär kyrkobyggnad med ett vapenhus. Troligtvis uppfördes kyrkan vid 1300-talets början, men det är omöjligt att säga om vapenhuset och den i norr belägna sakristian tillkom vid samma tid eller senare. Båda är sedan länge rivna, men sakristians förbindelseport med kyrkorummet återfanns och markerades i putsen vid 1950-talets reparationer. Invändigt har taket varit täckt av två tegelvalv. Dopfuntscuppan, som daterats till 1100-talet, är kyrkans äldsta föremål. Några övriga medeltida inventarier finns inte bevarade i kyrkorummet, men en klocka förvaras i Statens historiska museum. Denna är gjuten 1482 och invigd till S:t Mikael. (SöKy 54, ACBkomm) Kyrkby: Hyltinge. Det medeltida *Prästbolet som på 1500-talet är landbohemman heter nu Björkhult.

148 Villåttingen Hyltinge kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Runstenar: saknas. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1543/51 (1573) Bogården Fejbol Hyltinge Jättsbol Kambol Kåveta Kåvetakvarn Lilldunker Lisätter Lyftinge Långdunker Mölntorp Mörksund *Norrgården Nytorp *Näsgården *Prästbolet Ralm *Ramala Skarvnäs sk kr ky 1 (1) aoe 1 (0) 1 (0) 1 (0) fr 1 (1) 1 (1) 3 (4) 1 (1) 1 (1) 2 (2) 1 (1) 0 (1) 0 (1) 1 (1) 2 (2) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 0 (1) 0 (1) 1 (1) 1 (1)

Hyltinge 149 Solbacka 1 (1) Sörby 1 (1) Torp 1 (0) 0 (1) Tuna 1 (1) Valsund 1 (1) Överby 1 (1) 1 (2) SUMMA 1 (1) 1 (1) 1 (1) 4 (0) 23 (30) Dessutom redovisar längderna: skuj: Sörby: 1 (0), aoeäng: Solbacka 2 (0). Hyltinge socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. Björkhult Se *Prästbolet. Bogården 1386 i Boosgardhe (RAp 6/6), 1419 Boodhagaardh (SD 2636) 9 h, 9 b. SöH 1 frt, 1554 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/, 1573 Sten Banér). 1386 är Peter i B nämndeman vid räfsteting i Torshälla (RAp

150 Villåttingen 6/6, två brev). 1419 tilldöms Nils Bosson en tredjedel av torpet B (se Valsund) (SD 2636). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) B, som räntar 1:0 pn, efter sin mor Kristina Karlsdotter (Bonde) och sin moster Magdalena (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort B till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort B som räntar 1:0 pn (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). 1548 upptas i en jordebok över Birger Nilssons (Grip) och hans hustru Brita Joakimsdotters (Brahe) gods ett torp som räntar 2:0 pn (AcRiAd XVI). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok ett torp som räntar 1:0 avradspn och 0:2 fogdepn (BNJb). Fejbol 1419 Fæghaboodh (SD 2636) 10 H, 0 c. SöH 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/, 1573 Sten Banér). 1419 tilldöms Nils Bosson en tredjedel av torpet F (se Valsund) (SD 2636). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) torpet F, som räntar 0:10 pn, efter sin mor Kristina Karlsdotter (Bonde) och sin moster Magdalena (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort torpet F till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort F som räntar 0:5½ pn (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). 1548 upptas i en jordebok över Birger Nilssons (Grip) och hans hustru Brita Joakimsdotters (Brahe) gods ett torp som räntar 2:0 pn (AcRiAd XVI). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok ett torp som räntar 0:6 landgäldspn och 0:2 fogdepn (BNJb). Hyltinge 1343 uti Holtinge, i Höltinge (GiBr s 107, avskr), 1381 i (nu Sparreholm) Hyltinge (RAp 20/6) kyrkby 10 H, 0 b (Sparreholm) ursprungligt bebyggelseläge vid Björkhult strax norr om gravfält (RAÄ 42:1). SöH 3 fr, 1554 4 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/ 2, Per

Hyltinge 151 Andersson /Hjorthuvud/ 2, 1573 Margareta Axelsdotter /Bielke/ 2, Bengt Gylta 2). 1343 byter Ingeborg Törnesdotter (?Hjorthorn), hustru till Halsten Birgersson (Likvidssönernas ätt), bort sin gård i H till dottern Märta Halstensdotter mot en gård i Granhult, Högsby sn, Handbörds hd (Småland) (GiBr s 107). 1381 är Olof i H faste vid häradstinget (RAp 20/6, fyra brev). 1382 byter Ragvald Magnusson (Håkan Tunessons ätt) bort 0:5 i H kyrkby till Bo Jonsson (Grip) (se Kläckskulla, Vårdinge sn, Öknebo hd) (LSBp 7/3, jfr RApp 25/3 1383). 1383 byter Bo Jonsson till sig 0:5 i H och jord i Smedsbol, Jättsbol, Skarvnäs, Kåveta med tillhörande kvarnar och Ralm samt jord i Hassön, Djursvik, Ulvsund och Uddberga, Helgesta sn, och i Giresta, Rytterne sn, Snevringe hd (Västmanland) av Märta Halstensdotter, hennes son Ödgisle Sunesson (Lillie) och dennes hustru Ramborg Staffansdotter (Ulv) mot jord i Västmanland (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson (Lillie) och hans hustru Ingeborg Gregersdotter (Aspenäsätten) jord i H, Kåveta med tillhörande kvarnar, Smedsbol, Jättsbol och Skarvnäs samt jord i Hassön och Djursvik, Helgesta sn, till Henrik Styke (U 269a s 12). 1437 ingår Torger i H i en häradsnämnd (SMR 633). 1447 är Lars i H ett av Mats Håkanssons vittnen vid häradstinget (se Överby) (BibySp 15/6). 1469 ger Gregers Matsson (Lillie) till sin dotter Birgitta, som är gift med Åke Jönsson (Svarte Skåning), den del av arvet som hon ännu inte fått ut efter sin mor, vilket innefattar två gårdar i Hyltinge kyrkby, som tillsammans räntar 4 tön korn, 0:14 pn och 1½ pund mata, samt Skarvnäs och Smedsbol (se Tärby, Vallby sn, Österrekarne hd) (NRKb). 1478 är Ragvald i H faste vid häradstinget (HH 31:117). 1492 upptas tre gårdar i Åke Jönssons uppbördsbok; den första gården räntar 2 tön korn sånär som på ½ spann och de två andra 2 tön korn vardera (C 27 I f 1v). 1494 upptas fyra gårdar i Åke Jönssons uppbördsbok; den första och andra räntar 2 tön korn och 13 mark smör vardera, den tredje 2 tön korn och den fjärde 13 mark fläsk och 3 mark hampa (C 27 II f 1v). 1498 ingår Påvel i H i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). 1504 upprättas ett förslag till arvskifte efter Bengt Gregersson (Lillie) varvid hans och änkan Metta Arentsdotters (Ulv)

152 Villåttingen gemensamma barn erhåller två gårdar i H, som räntar 4 tön korn, 0:10 pn samt 6 mark och 1 pund mata, och jord i Jättsbol och Skarvnäs samt Jälund, Gryts sn, och Tängslinge, Frustuna sn, samt ytterligare jord i olika landskap (E 4340). 1514 skiftar Bengt Gylta jord med sin svåger Erik Ryning och får för sin hustru Birgitta Bengtsdotters (Lillie) räkning två gårdar i H, som räntar 4 tön korn, 0:10 pn samt 6 mark och 1 pund mata, och jord i Jättsbol och Skarvnäs samt Jälund, Gryts sn, Tängslinge, Frustuna sn, och ytterligare jord i Södermanland och Västergötland (B 20 b, jfr DMS 2:1 s 333). Källor: SBL bd 23 s 62, bd 26 s 408, ÄSF I:3 s 265, II:1 s 37 f, 52 f, 92 f. Jälund Se Överby, denna sn, och Jälund, Gryts sn. Jättsbol 1383 Iætwnsbol (RAp 29/1), 1457 i Iætinsbool (UUBp efter 29/9)

Hyltinge 153 10 H, 1 b. SöH 1 fr (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573 Bengt Gylta). 1383 byter Bo Jonsson till sig jord i J av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge) (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i J till Henrik Styke (se Hyltinge) (U 269a s 12). 1457 är Anders i J faste vid häradstinget (UUBp efter 29/9). 1492/94 uppbär Åke Jönssons (Svarte Skåning) fogde 1 tön korn och 1 pund bast av gården J (C 27 I f 1v, II f 1v). 1504 föreslås Bengt Gregerssons barn ärva en gård som räntar 1 tön korn och 0:7 pn (se Hyltinge) (E 4340). 1512 ingår Per Jönsson i J i en häradsnämnd (RAp 5/2). 1514 skiftar Bengt Gylta jord med Erik Ryning och får för sin hustru Birgitta Bengtsdotters räkning en gård som räntar 1 tön korn och 0:7 pn (se Hyltinge) (B 20 b). Kambol Kåveta Kåvetakvarn 1551 Kambola (SöH 1551:11) 10 H, 0 b övergiven gårdstomt (RAÄ 205:1) ca 1500 m nordväst om kyrkan. SöH 1 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/). 1329 in Quothuetum (DS 2744), 1377 Kothweta (DS 9398), 1410 i Kothuetum (SD 1295) 10 H, 0 c. SöH 2 fr (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573 Bengt Gylta). 1329 nämns Holmger i K i Magnus Nilssons (Ivar Nilssons ätt) testamente (DS 2744). 1377 ingår Cecilia Ulfsdotter en förlikning med Staffan Ulfsson m fl och får 0:0:7:2 med tillhörande kvarnar (se Gryt, Gryts sn) (DS 9398). 1383 byter Bo Jonsson till sig 0:2:0:2 med tillhörande kvarnar av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge) (RAp 29/1). 1410 byter Gudmund Johansson (okänt sigill) bort 0:0:0:18 till Ramborg Staffansdotter (Ulv) mot jord i *Brændatorp och *Nässelsta, Gryts sn (SD 1295). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i K med tillhörande kvarnar till Henrik Styke (se Hyltinge) (U 269a s 12). 1489 har Gregers Matssons (Lillie) fogde uppburit 0:11:1 pn i avrad av K by och ½:0 pn av K torp (GMräk s 147). 1377 Kothweta qwærna (DS 9398), 1494 aff Kowethe qwern (SFSS 3:3 s 25) 10 H, 0 c. SöH 1 fr, 1560 1 frt (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573

154 Villåttingen Kristoffer Ribbing). 1377, 1383 och 1430 se Kåveta. 1494 upptas K kvarn, som räntar 2 pund och 3 spann råg, i Folke Gregerssons (Lillie) gårdsräkenskaper (SFSS 3:3 s 25). Lilldunker 1382 i Litla dunker (RAp 2/10) äldre bebyggelseläge ca 300 m öster om Långdunker (RAÄ 182:1, LSA C32 20:2, 1721). SöH 1 aoe 0:4, med 2 ängefjällar i Solbacka, 1554 1 fr (1562 Svante Sture, 1573 Märta Eriksdotter /Leijonhufvud/). 1382 är Johan i L faste vid häradstinget (RAp 2/10). 1531 har Gustav I en gård som räntar 0:6½:1 avradspn, ½:0 gengärdspn och 18 spann korn; gården upptas med samma ränta i Gustav I:s jordebok 1559/60 trots arvskiftet efter Sigrid Eskilsdotter (Banér) (se Torp) (K 1 f 61, AoE 22:1, 29 C). 1555 ärver Kristina Nilsdotter bl a en gård som räntar 18 spann korn och 0:10:0:20 pn (se Torp) (GR 25 s 307 f). 1560 skiftar Svante Sture och Gustav Johansson (Tre rosor) arv efter modern Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna); i Svante Stures del ingår bl a en gård i L (RAp 1/8). 1561 har Svante Sture en gård som räntar 0:10½:2 avradspn, 18 spann korn, 1 får, 2 höns, 10 ägg, ½ gås, 6 lass ved, 6 dagsverken och 6:2 gästningspn (ShS I vol 158 A). Lisätter 1464 i Lyasæthre (UUBp 31/1) 10 H, 1 b. SöH 1 aoe 0:1:0:4, 1554 1 fr (1562 Svante Sture, 1573 Märta Eriksdotter /Leijonhufvud/). 1464 är Olof i L faste vid häradstinget (UUBp 31/1). 1531 har Gustav I en gård om 0:0:3½ som räntar 0:7 avradspn, 1 pund korn, ½:0 gengärdspn och 7 mark fläsk; gården upptas med samma ränta i Gustav I:s jordebok 1559/60 trots arvskiftet efter Sigrid Eskilsdotter (Banér) (se Torp) (K 1 f 61, AoE 22:1, 29 C). 1555 ärver Kristina Nilsdotter bl a en gård som räntar 1 pund korn, 0:7 pn och 7 mark mata (se Torp) (GR 25 s 307 f). 1560 skiftar Svante Sture och Gustav Johansson (Tre rosor) arv efter modern Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna); i Svante Stures del ingår bl a en gård i L (RAp 1/8). 1561 har Svante Sture en gård som räntar 0:7 avradspn, 1 pund korn, 1 får, 2 höns, 10 ägg, ½ gås, 6 lass ved, 6 dagsverken, 7 mark fläsk och 1½:0 gästningspn (ShS I vol 158 A).

Hyltinge 155 Lyftinge 1458 Lyptinge (B 16 f 235v, avskr), 1551 Lyffttinge (SöH 1551:11) 10 H, 0 b. SöH 1 fr (1562 Johan Åkesson /Natt och Dag/, 1573 Margareta Axelsdotter /Bielke/). 1458 skiftar Ture, Åke och Sigge Jönssöner (Svarte Skåning) samt Karl Knutsson (Gera), på sin hustru Birgitta Jönsdotters (Svarte Skåning) vägnar, arv efter systern Bengta; Svarte Åke får torpet L, som räntar 1:0 pn, och jord i Barva sn samt ytterligare jord i Västmanland, Västergötland och Småland (B 16 f 234v ff). Långdunker 1308 Langädunker (DS 1578, avskr), 1434 i Longadwnkir (G 29 f 279, avskr), 1551 Longa dunker (SöH 1551:11) 10 H, 0 b vid Lillsjön (RAÄ 208:1). SöH 2 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/). 1308 kungör Holmger Ulfsson (Ama) att han är skyldig sin bror Lars 80:0 pn för sina yngre syskons del i L, vilken omfattar 0:0:10½, och förbinder sig att betala årlig avrad tills han erlagt nämnda penningsumma till brodern (DS 1578). 1434 ger Sten Petersson (Peter Finvidssons ätt) i morgongåva till sin hustru Katarina Eriksdotter (Väsbyätten) bl a 3 pund korn i avgäld från L (G 29 f 279). Mölntorp 1551 Mölnatorph (SöH 1551:11) 10 H, 1 b. SöH 1 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/). Mörksund 1419 Mørkasundh (SD 2636) 9 H, 9 c. SöH 1 frt, 1554 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/, 1573 Sten Banér). 1419 tilldöms Nils Bosson en tredjedel av torpet M (se Valsund) (SD 2636). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) torpet M, som räntar 0:10 pn, efter sin mor Kristina Karlsdotter (Bonde) och sin moster Magdalena (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort torpet M till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort M som räntar 0:6 pn (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f).

156 Villåttingen 1548 upptas i en jordebok över Birger Nilssons (Grip) och hans hustru Brita Joakimsdotters (Brahe) gods ett torp som räntar 2:0 pn (AcRiAd XVI). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok 2/3 av ett torp som räntar ½:0 avradspn och 0:1½ fogdepn (BNJb). *Norrgården 1536 i Norre gården (BhSp 24/2) gården var belägen nordost om Valsund (LSA C32 47:1, 1749). SöH 1 fr (1562 Johan Pedersson /Bååt/). 1536 är Olof Larsson i N faste vid häradstinget (BhSp 24/2). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 0:0:1 pn (UUB X 265 h f 223). Nytorp 1551 Nyatorp (SöH 1551:11) 10 H, 0 b. SöH 1 fr (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573 Bengt Gylta). *Näsgården 1547 Nääsgåårdh (UUBp 7/8) låg möjligen på näset söder om Valsund (AF 2 s 688, LSA C32 47:1, 1749). SöH 1560 1 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Anna Nilsdotter /Bese/). 1547 ger Brita Larsdotter en gård till Anna och Karin Nilsdöttrar som gottgörelse efter ett arvskifte (se Valsund) (ÅS E 6118). 1547 byter Ivar Fleming till sig en gård, som räntar 3 tön korn, 1 pund fläsk och 0:6 pn, och gården Valsund samt ytterligare jord i Gåsinge, Ludgo, Mörkö, Vårdinge snr och Lagunda hd, Uppland, av Anna Nilsdotter (se Sjöholm, Vingåkers sn, Oppunda hd) (UUBp 7/8). *Oxle 1465 Oxle gardin (RAp 4/7). 1465 verkställer Åke Jönsson (Svarte Skåning) sin fars testamente genom att låta dominikanklostret i Strängnäs uppbära avgälden från gården O under en tioårsperiod (RAp 4/7). *Prästbolet 1548 Presteboletth (SöH 1548:5) 10 H, 0 b (Björkhult). (nu Björkhult) SöH 1 ky (Malma rd) 0:2, 1560 1 kyt (1573 prästen i Helgesta fritt ). Ralm 1383 i Ralme (RAp 29/1) 10 H, 0 c. SöH 1 aoe 0:2, 1545 0:7, 1554 1 fr (1562 Svante Sture, 1573 Märta Eriksdotter /Leijonhufvud/). 1383 byter Bo Jonsson till sig 0:0:0:4 av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge) (RAp 29/1).

Hyltinge 157 1531 har Gustav I en gård om 0:2 som räntar 0:9:0:2 avradspn, 12 spann korn, ½:0 gengärdspn och 7 mark fläsk; gården upptas med samma ränta i Gustav I:s jordebok 1559/60 trots arvskiftet efter Sigrid Eskilsdotter (Banér) (se Torp) (K 1 f 61, AoE 22:1, 29 C). 1555 ärver Kristina Nilsdotter bl a en gård som räntar 12 spann korn, 0:9:0:2 pn och 7 mark mata (se Torp) (GR 25 s 307 f). 1560 skiftar Svante Sture och Gustav Johansson (Tre rosor) arv efter modern Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna); i Svante Stures del ingår bl a en gård i R (RAp 1/8). 1561 har Svante Sture en gård som räntar 0:9 avradspn, 12 spann korn, 1 får, 2 höns, 10 ägg, ½ gås, 6 lass ved, 6 dagsverken, 7 mark fläsk och ½:0 gästningspn (ShS I vol 158 A). *Ramala 1316 i Rawalum, i Ramalum (GiBr s 36 f, avskr), 1500 i (nu Ramsberg) Ramala (SjS auts, Leijonhufvud, avskr), 1505 i Ramale (KrappSpp 25/1) 10 H, 0 b (Ramsberg). SöH 1 fr (1562 Birger Nilsson /Grip/, 1573 Sten Banér). 1316 byter Anders Hemmingsson bort 0:0:2 i R och jord i Röl, Dunkers sn, till Sigvid och hans arvingar mot jord i Valsund (GiBr s 36 f). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) två gårdar, vilka räntar 15 spann korn, 0:6½ pn och 12(?) mark mata resp 3 tön korn, 0:6 pn och 1(?) pund mata, efter sin mor Kristina Karlsdotter (Bonde) och sin moster Magdalena (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort två gårdar till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1546 byter Elsa Poulsdotter Laxmand bort en gård som räntar 15 spann korn, 0:6½ pn och 12 mark fläsk (se Svanvik, S:t Nikolai sn) (DaNoRL vol 2, DMS 2:3 s 160 f). 1548 upptas i en jordebok över Birger Nilssons (Grip) och hans hustru Brita Joakimsdotters (Brahe) gods en gård som räntar 3:0 pn (AcRiAd XVI). 1562 upptas i Birger Nilssons jordebok en gård som räntar 0:6½ avradspn, 18 spann korn, 12 mark fläsk och ½:0 fogdepn (BNJb). Skarvnäs 1383 Skarfuanæs (RAp 29/1) 10 H, 0 b. SöH 1 fr (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573 Bengt

158 Villåttingen Gylta). 1383 byter Bo Jonsson till sig jord i S av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge) (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i S till Henrik Styke (se Hyltinge) (U 269a s 12). 1469 ger Gregers Matsson till sin dotter Birgitta två torp som tillsammans räntar 2 tön korn och 0:12 pn (se Hyltinge) (NRKb). 1492/94 uppbär Åke Jönssons (Svarte Skåning) fogde 1 tön korn och 1 pund bast av gården S (C 27 I f 1v, II f 1v). 1498 ingår Peder i S i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). 1504 föreslås Bengt Gregerssons barn ärva en gård som räntar 1 tön korn och 0:7 pn (se Hyltinge) (E 4340). 1514 skiftar Bengt Gylta jord med Erik Ryning och får för sin hustru Birgitta Bengtsdotters räkning en gård som räntar 1 tön korn och 0:7 pn (se Hyltinge) (B 20 b). Smedsbol 1383 Smitzbol (RAp 29/1) 10 H, 0 b. (1562 Per Andersson /Hjorthuvud/). 1383 byter Bo Jonsson till sig jord i S av Märta Halstensdotter m fl (se Hyltinge) (RAp 29/1). 1430 pantsätter Mats Ödgislesson jord i S till Henrik Styke (se Hyltinge) (U 269a s 12). 1469 ger Gregers Matsson sin halva del i S till dottern Birgitta (se Hyltinge) (NRKb). Solbacka Sparreholm 1543 Solbacka (SöH 1543:5A) 10 H, 0 b (Backastugan) övergiven gårdstomt (RAÄ 207:1) ca 700 m sydväst om Långdunker. SöH 1543 50 2 aoeäng till Lilldunker. 1551 1 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/); jfr AF 2 s 265 f. 1559 (omkr) upptas i Gustav I:s jordebok två små ängefjällar (AoE 29 C). Se Hyltinge. Sörby 1423 i Sydherby (?RAp 10/6), 1555 Söderby (GR 25 s 308) 9 H, 9 d. SöH 1 sk 0:3, 1560 0:3:1:2. 1551 (endast) 1 skuj 0:0:1:4. 1423 är Nils i S faste vid häradstinget; kan avse Sörby, Helgesta sn (?RAp 10/6). 1555 ärver Kristina Nilsdotter bl a en gård som räntar 0:0:4 pn

Hyltinge 159 (se Torp) (GR 25 s 307 f). Torp 1409 Thorp (SD 1164), 1419 i Torpe (SD 2636) 9 H, 9 c. SöH 1 aoe 0:4, 1554 1 fr (1562 Svante Sture, 1573 Märta Eriksdotter /Leijonhufvud/). 1409 gör Strängnäs domkyrka anspråk på godsen T och Tuna vid räfsteting i Strängnäs, då Bo Jonsson (Grip) tidigare bytt till sig dessa av Bengt Filipsson (Ulv) mot gods som tillhört domkyrkan. Räfstetinget belägger därför godsen med kvarstad t o m Mårtensmäss och inom denna tid skall Bo Jonssons arvingar inkomma med ett ev bestridande av domkyrkans anspråk (SD 1164). 1419 ingår Torsten i T i en häradsnämnd (SD 2636). 1531 har Gustav I en gård om ½:0 som räntar 0:10½:1 avradspn, ½:0 gengärdspn, 3 pund korn och 14 mark fläsk; gården upptas med samma ränta i Gustav I:s jordebok 1559/60 trots arvskiftet efter Sigrid Eskilsdotter (Banér) (se nedan) (K 1 f 61, AoE 22:1, 29 C). 1555 skiftas arv på Stockholms slott efter bl a Sigrid Eskilsdotter som är kung Gustav I:s mormor och mor till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna); vid skiftet tillfaller fru Kristina bl a en gård i T, som räntar 4 tön korn, 0:10:0:20 pn och 14 mark mata, och ytterligare jord i Lilldunker, Lisätter, Ralm, Sörby samt Dunker, Dunkers sn (GR 25 s 307 f). 1560 skiftar Svante Sture och Gustav Johansson (Tre rosor) arv efter modern Kristina Nilsdotter; i Svante Stures del ingår bl a en gård i T (RAp 1/8). 1561 har Svante Sture en gård som räntar 0:10½:1 avradspn, 3 pund korn, 1 får, 2 höns, 10 ägg, ½ gås, 6 lass ved, 6 dagsverken, 14 mark fläsk och ½:0 gästningspn (ShS I vol 158 A). Tuna 1409 Twna (SD 1164), 1466 i Tunom (RAp 16/1) 10 H, 0 d; se HoTu s 210. SöH 1 fr (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/). 1409 gör Strängnäs domkyrka anspråk på godsen T och Torp vid räfsteting i Strängnäs, då Bo Jonsson (Grip) tidigare bytt till sig dessa av Bengt Filipsson (Ulv) mot gods som tillhört domkyrkan. Räfstetinget belägger därför godsen med kvarstad t o m Mårtensmäss och inom denna tid skall Bo Jonssons arvingar inkomma med ett ev bestridande av domkyrkans anspråk (SD 1164). 1466 är Anders i T faste vid häradstinget (RAp 16/1).

160 Villåttingen Valsund 1316 i Walesund (GiBr s 36, avskr), 1381 i Valasundum (RAp 20/6), 1385 i Walasundh (RAp 29/6) 9 H, 9 c. SöH 1 fr (1562 Lars Fleming, 1573 Anna Nilsdotter /Bese/), (1554 2 fr). 1316 byter Anders Hemmingsson till sig 0:0:6 av Sigvid och hans arvingar mot jord i *Ramala och Röl, Dunkers sn (GiBr s 36 f). 1381 är Håkan i V faste vid häradstinget (RAp 20/6). 1385 är Lars i V faste vid häradstinget (RAp 29/6, RAp 6/7). 1419 tilldöms Nils Bosson (Natt och Dag) den tredjedel av de under V liggande torpen Bogården, Fejbol och Mörksund som han gjort anspråk på i egenskap av ägare till en tredjedel av byn; Johan Bengtsson (underhäradshövding i Österrekarne) och en häradsnämnd har funnit klagomålet giltigt och Ivar Nilssons (egen ätt) arvingar skall därför lämna ifrån sig denna andel (SD 2636). 1445 tilldöms Henrik Hjärne genom konungsdom en gård i V och ett antal gårdar i Sverige och Norge, vilka han tvistat med Kolbjörn Gerst om; gårdarna hade tillhört fadern Jon Hjärne (d y) (DN 6:496). (Om Jon och Henrik Hjärnes gods, se LaMV s 407 ff, om huvudgården Blidingsholm, Almundsryds sn, se LaSB 1:1 s 87). 1500 ärver Abraham Eriksson (Gyllenstierna) en gård, som räntar 3 tön korn, 0:6 pn och 1 pund mata, efter sin mor Kristina Karlsdotter (Bonde) och sin moster Magdalena (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (SjS auts, Leijonhufvud, DMS 2:3 s 166). 1505 byter Abraham Eriksson bort en gård till sin svägerska Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten) (se Ärilla, S:t Nikolai sn) (KrappSpp 25/1, DMS 2:3 s 166). 1547 ger Brita Larsdotter (Tre rosor) gårdarna V och *Näsgården samt Näs, Gåsinge sn, till sin make Lars Flemings kusiner Anna och Karin Nilsdöttrar (Bese) som gottgörelse efter att Anna klagat på att modern Kerstin Gotskalksdotter (Ulv) blivit missgynnad vid arvskiftet efter Gotskalk Arentsson (Ulv) och Elin Nilsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö); vidare har Anna även klagat på arvskiftet efter Gotskalk Arentssons brorson Erik Johansson (ÅS E 6118). 1547 byter Ivar Fleming till sig gården V, som räntar 3 tön korn, 1 pund fläsk och 0:6 pn, och gården *Näsgården samt ytterligare jord i Gåsinge, Ludgo, Mörkö, Vårdinge snr och Lagunda hd, Uppland, av Anna Nilsdotter (se Sjöholm, Vingåkers sn, Oppunda hd) (UUBp 7/8).

Hyltinge 161 Källor: ÄSF I:3 s 306, II:1 s 100 f, II:2 s 132 f. Överby 1378 i Øffraby Jælunda (DS 9706, avskr), 1402 i Yfra Jælundom (SD 214), 1447 Sudherby i Jælundh (BibySp 15/6) 9 H, 9 d. SöH 1 kr 0:2:1:4, (1572 öde). 1 fr, 1560 2 fr (1562 Karl Holgersson /Gera/, Per Andersson /Hjorthuvud/, 1573 Åke Bengtsson /Färla/, Kristoffer Ribbing), 1573 en öde. 1375/78 byter Tuke Petersson till sig 0:0:0:12 i Övre J av Nils och Ture Anderssöner (se Lundby, Frustuna sn) (C 4 f 32v). 1378 byter Bo Jonsson till sig 0:½ i Övre J av Tuke Petersson (se Lundby, Frustuna sn) (DS 9706). 1384 är Holger i Ö faste vid häradstinget; kan avse Överby, Näshulta sn, Österrekarne hd (?UUB E 172). 1402 säljer Ture Andersson 0:0:0:12 i Övre J till Bengt Nilsson (se Lundby, Frustuna sn) (SD 214). 1447 tilldöms vid Österrekarne ting Mats Håkansson i Töversta 0:1 i Söderby i J, då Peder Åkerbo, som hade jorden i sin värjo, inte kunde visa att han köpt den på lagenligt sätt (BibySp 15/6, se även stadfästelsebrev 7/2 1449 B 20 a). 1450-talet upptas 0:½ (0:0:0:12) i Övre J (se 1378 och 1402 ovan) i registret över kung Karl Knutssons och drottning Katarinas jordebrev (C 4 f 28v, 29). 1530 skiftar Bengt Nilsson (Färla) och Karin Nilsdotter arv efter sina föräldrar; Bengt får bl a gården Ö, som räntar 3 tön korn, 2 pund mata och ½:0 pn, och gårdarna Jälund, Gryts sn, och Vadsbro, Dunkers sn (se Bergshammar, Fogdö sn, Åkers hd) (BhSp 1/11, UUBp 1/11). 1548 redovisas i en uppbördsbok för Holger Karlssons (Gera) barn en gård som räntar 18 spann korn, 0:3 pn och 15 mark smör (UUB X 265 h f 221v).

Malma socken 1310 apud ecclesiam Malmæ (DS 1664). 1314 (?) de Malmum (DS 1947, avskr). 1358 parochie Malma (DS 5865). 1358 i Malmasokn (DS 5977). 1380 i Malma sokn (RAp 22/11). Omfattning: Malma socken hade 1950 huvudsakligen samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Angående några mindre enheter, se Dunkers sn. Genom Kbr 23/8 1940 fick socknen namnet Lilla Malma (Lagerstedt s 19). Kyrka: Sannolikt uppfördes kyrkan omkring år 1200 och bestod då av ett 9 m långt och 6 m brett långhus med ett smalare kor. Det ursprungliga långhuset utgör det nuvarande kyrkorummets västra hälft. Senare under medeltiden förlängdes kyrkorummet österut, vilket framgår av en tydlig murskarv i sydmurens yttersida. Vid samma tid tillkom sannolikt sakristian i norr, och drygt hundra år senare bör vapenhuset i söder ha uppförts. Båda dessa tillbyggnader är sedan länge rivna, men vapenhuset är synligt på Peringskiölds teckning från 1685. Vid 1950-talets genomgripande restaurering av kyrkan framtogs medeltida dörr- och fönsternischer på sydfasaden, däribland den bemålade medeltida sydportalen som bör ha varit den ursprungliga kyrkans enda ingång. Det lilla fönstret intill murskarven i söder kan ha givit ljus åt ett sidoaltare. Ett annat fönster har en yttre målad dekor av medeltida typ. Kyrkorummet välvdes vid 1400-talets slut med s k gubbvalv, vilka kännetecknas av skulpterade huvuden eller hela figurer i grotesk stil. Denna typ av valv förekommer även på andra håll i Södermanland (t ex Halla kyrka, Jönåkers hd). Av medeltida inventarier återstår endast en paten med Guds Lamm ingraverat, (se även Mellösa) vilken daterats till mitten av 1300-talet. Även den ena av klockstapelns två klockor är av senmedeltida ursprung. (SöKy 16, ACBkomm) Kyrkby: Malma. Den medeltida prästgården bör ha legat i Malma, då ett kyrkohemman benämns Prästbolet i jordeböckerna.

Malma 163 Malma kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Runstenar: saknas. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1548/51 (1573) *Aspedall Enebåga Fållökna Grinda Hosjö Hårdetorp Lundby Malma Skulsta Snösvad Sundby SUMMA sk 2 (2) 0 (1) skkvarn 2 (1) kr 1 (1) 2 (1) ky 1 (1) 2 (2) 4 (5) 2 (0) 4 (1) 1 (1) 2 (2) 6 (5) 2 (2) 3 (3) fr 1 (0) 1 (0) 1 (1) 1 (1) 0 (1) 1 (0) 5 (3) Dessutom redovisar längderna: skuj: Grinda 1 (0), krkvarn: Enebåga 1 (1), kyuj: Hosjö 1 (0), kykvarn: Malmakvarn 1 (1), kl: Sundby 0 (1).

164 Villåttingen Malma socken Kartan visar antal gårdar på 1550-talet (SöH). Underlag: Topografiska kartan, tryckår 1962 74. *Aspedall 1551 Aspedall (SöH 1551:11). SöH 1551 54 ½ fr. Enebåga 1365 Enbugha (RBR s 168), 1447 i Enboghum (STrLBp 1/6) 10 H, 0 a kvarnen belägen ca 400 m sydost om Enebåga (LSA GeomJb C4:70 1, 1637). SöH 1 kr 0:4, (1572 0:6). 1560 64 1 kruj. 1 krkvarn.

Malma 165 1365 66 uppbär Raven van Barnekow 11 tön korn (1366 16½ tön korn), 2½:0 pn i avrad och 4 pund smör i skeppsvist av landbor i E och Snösvad (RBR s 168 f). 1447 är Nils i E faste vid häradstinget (STrLBp 1/6, RAp 15/6). 1501 är Peder i E vittne vid en jordtransaktion (UUBp 14/1). Fållökna 1422 i Foløknum (RAp 18/6) 10 H, 0 a. SöH 1551 (endast) 1 fr. Till Fållökna skriver sig 1553 93 ofrälse fogden Kristoffer Persson, gift med Brita Eriksdotter (Rosenstråle) (DjA E 5669, AH s 119). 1422 23 är Lars Mickelsson i F faste vid häradstinget (RAp 18/6, RAp 30/9). Grinda 1357 i Grindum (DS 5772), 1380 i Østra Grindom (RAp 22/11), (Östra o 1384 i Vestragrindom (EbAp 21/3) 10 H, 1 a över- Västra) given bytomt (RAÄ 124:1 2) ca 1 km väster om Malmköping. SöH 2 sk 1:0:1 + 0:5:2, 1560 1:0:1:4 + 0:6:2, 1572 1:4 + 0:7:1:6. 1551 64 1 skuj 0:2:0:4. 2 skkvarnar, 1560 1 skkvarn. 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/). 1357 är Sven i G faste vid häradstinget (DS 5772). 1380 byter biskop Tord i Strängnäs bort 0:0:0:4 + 0:0:0:4 i Östra G till Peder i Kramnäs resp Jöns i Kramnäs mot jord i Kramnäs, Mellösa sn (RAp 22/11, RAp 29/11). 1380 är Styrkar i G faste vid häradstinget (RAp 22/11 tre brev, RAp 29/11). 1381 är Gudsten i G faste vid häradstinget (RAp 27/6). 1382 säljer Jakob Jonsson, kyrkoherde i Forssa, 0:0:1 till biskop Tord i Strängnäs (se Ekeby, Dunkers sn) (RAp 29/9). 1383 84 är Gudsten i G faste vid häradstinget (RAp 28/5, UUB E 172). 1384 byter Ragvald Magnusson (Håkan Tunessons ätt) till sig 0:0:14:2 i Västra G av Bo Jonsson (Grip) (se Släbro, S:t Nikolai sn) (EbAp 21/3, DMS 2:3 s 156). 1384 85 är Styrkar i G faste vid häradstinget (UUB E 172, RAp 26/10). 1386 är Lars i G vittne vid räfsteting i Torshälla (RAp 6/6, två brev). 1402 byter herr Olof i Mellösa bort 0:0:0:3 i Östra G i östra halvan till Sune Andersson (se Mälby, Mellösa sn) (SD

166 Villåttingen 252). 1418 byter Magnus Mickelsson (Tasto) i Oppeby, Helgesta sn, bort 0:0:1 i Östra G till Lars Gudstensson i Östra G mot lika mycket jord i Berga, Helgesta sn; Ragvald i G är faste (SD 2477). 1419 ingår Jakob i G i en häradsnämnd (SD 2636). 1423 är Lars i G faste vid häradstinget (RAp 10/6). 1440 och 1445 är Johan skräddare i G faste vid häradstinget (UUBp 14/1, RAp 21/1). 1448 är Knut i G faste vid häradstinget (RAp 17/10). 1457 meddelas angående ett jordbyte gällande Harpsund, Mellösa sn, att ett tidigare byte ägt rum som innefattar 0:0:0:3 i Östra G (se Harpsund, Mellösa sn) (UUBp efter 29/9). 1463 omnämns vid häradstinget åter 0:0:0:3 i Östra G (se Harpsund, Mellösa sn) (UUBp efter 13/1). 1466 säljer Ulf Nilsson (?Sparre av Hjulsta och Ängsö) två gårdar i G och en gård i Hosjö till Filip Olofsson (hjärta) (UUBp 25/9). 1467 är Kristiern i G faste vid häradstinget (B 20 a). 1498 ingår Olof Simonsson i G i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). 1501 är Mats i G faste vid häradstinget (UUBp 14/1). 1558 omnämns en bäckakvarn i ett länsregister (AL 3 s 204). Hosjö 1360 in villa Hosø (DS 6363), 1422 i Hosø (RAp 18/6), 1432 i Hose (RAp 21/6), 1446 i Høsio (RAp u d), 1466 i Hoosa (UUBp 25/9) 10 H, 1 a. SöH 1 kr 0:4. 1 kr 0:3, 1554 1 sk 0:3. 1 ky (Malma rd) 0:1:1, 1572 0:2:1. 1548 64 1 kyuj 0:0:1. 1 fr (1562 Åke Bengtsson /Färla/), 1573 öde. 1360 testamenterar Rörik Olofsson 0:0:9½ till Strängnäs domkyrka med villkoret att kyrkan skall sörja för hans uppehälle så länge han lever (DS 6363). 1422 är Ernolf i H faste vid häradstinget (RAp 18/6). 1432 byter Nils Davidsson bort 0:0:3½ till Halsten i H mot jord i Skiringe, Mellösa sn (RAp 21/6). 1446 är Ingevald i H faste vid en jordtransaktion (RAp 1446 u d, se SDHK nr 24842). 1465 är Olof i H faste vid häradstinget (EbA ämnesh 13/5). 1466 säljer Ulf Nilsson (?Sparre av Hjulsta och Ängsö) en gård i H och två gårdar i Grinda till Filip Olofsson (hjärta)

Malma 167 (UUBp 25/9). 1498 ingår Peder Larsson i H i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). Hårdetorp 1560 Håletorp (SöH 1560:15), 1562 Hårdetorpp (1562:16) 10 G, 2 j. SöH 1560 1 frt (1562 Björn Pedersson /Bååt/, 1573 Gustav Björnsson /Bååt/). Lundby Malma 1365 in Lundby (RBR s 134), 1463 i Lundby (UUBp efter 13/1) 10 H, 1 a. SöH 2 sk 0:4:1:4 + 0:4:1:4. 1551 (endast) 2 skkvarnar. 1365 66 stannar Raven van Barnekow med följe ett antal gånger i L för att proviantera på sina resor (RBR s 134 f, 140 f, 148 f). 1409, 1445 och 1447 se Lundby, Dunkers sn. 1448 är Lars i L faste vid häradstinget; kan avse Lundby, Dunkers sn (?RAp efter 13/1). 1463 är Nils i L faste vid häradstinget (UUBp efter 13/1). 1478 se Lundby, Dunkers sn. 1548 Malma (SöH 1548:5) kyrkby 10 H, 1 a (Malmköping) överbyggd bytomt (RAÄ 161:1) i nuvarande Malmköpings tätort ca 100 m sydväst om kyrkan. SöH 1 ky (Malma rd) 0:2. 1 ky ( Prästbolet Malma rd) 0:2, 1555 0:0:1:4, 1560 0:2. 1556 (endast) 1 kyuj. Malma är huvudenhet för Malma rättardöme, vilket 1553 omfattade landbohemman i Hosjö, denna socken, Kulla, Lundby och Ökna, Dunkers sn, Frändesta, Gäversnäs, Töversta och Ulvsund, Helgesta sn, samt *Prästbolet, Hyltinge sn. Vidare upptas ön Ängö, Helgesta sn, vilken inte kan knytas till något specifikt landbohemman. (SöH 1553:2, jfr AL 1 s 317) 1366 övernattar Raven van Barnekow med följe vid Malma kyrka vid två tillfällen (RBR s 146 f, 148 f). Malmakvarn 1549 Malma quarnn (SöH 1549:9) 10 H, 1 a. SöH 1 kykvarn. 1558 omnämns i ett länsregister att kvarnen har ett par stenar (AL 3 s 205). Skulsta 1447 i Skiulistom (StrLBp 1/6), 1464 i Skulisthum (UUBp 31/1) 10 H, 1 a.

168 Villåttingen SöH 1 kr 0:2:2. 1447 är Johan i S faste vid häradstinget (StrLBp 1/6, RAp 15/6). 1464 är Ulf i S faste vid häradstinget (UUBp 31/1). 1478 är Erengisle i S faste vid häradstinget (HH 31:117). 1498 se Sundby. Snösvad 1365 in Snyoswad (RBR s 168), 1410 i Snioswadhi (SD 1295), 1498 i Sniøswad (RAp före 24/6) 10 H, 0 a. SöH 2 kr 0:4 + 0:4. 1365 66 se Enebåga. 1410 och 1418 är Mats i S faste vid häradstinget (SD 1295, SD 2477). 1498 ingår Lars Bengtsson i S i en synenämnd vid häradstinget (RAp före 24/6). Sundby 1358 in Sundby, i Sundby (DS 5865, DS 5977) 10 H, 1 a. SöH 1 fr, 1554 1 kl 0:4, (1556 1 ky). 1358 överlåter Bengt Filipsson (Ulv) tillsammans med sin hustru Birgitta Karlsdotter och hennes syster Märta ½:0 i S och jord i Näs, Dunkers sn, samt ytterligare jord i Brunsta, Flacksta, Hättersta och Skensta, Fors sn, till johannitklostret i Eskilstuna som betalning för den skuld som systrarnas far Karl Näskonungsson (delad sköld) hade till klostret för gården Varsta, Gillberga sn, vilken fråndömts klostret (DS 5865, DS 5977). 1385 intygar Magnus Bengtsson (Ulv) att stridigheterna mellan Eskilstuna kloster och hans far Bengt Filipsson och morfar Karl Näskonungsson blivit förlikta och att alla brev därom skall annulleras med undantag av det köpebrev som gäller ½:0 i S samt jord i Dunkers och Fors snr (se ovan) (E 74 s 52 f). 1498 dömer Lars Fadersson (djur), häradshövding i Österrekarne, åter en äng till S som ligger landfest med Skulsta ägor söder om ån som rinner mellan S och Skulsta, men som enligt vittnesmål alltid hetat Sundby hage och tillhört S (RAp före 24/6). Vassängen 1560 Vaszeker (SöH 1560:15) 10 H, 0 b. SöH 1560 64 1 skuj 0:0:2:

Mellösa socken 1314 (?) de Mæþæløsum (DS 1947, avskr). 1329 parochia Mædhelløsu (DS 2699). 1379 i Mædhilløsum (RAp 29/1). 1380 i Mædhilløsa sokn (RAp 30/9). 1381 i Mædhæløso sokn (RApp 3/5). 1402 Mædelösa kyrkio (SD 252). Omfattning: Mellösa socken hade 1950 samma omfattning som under medeltiden och 1500-talet. Kyrka: Liksom Villåttingens övriga kyrkor har Mellösa kyrka byggts om kraftigt i flera omgångar, och av den ursprungliga byggnaden återstår endast delar av den norra långhusväggen och mellersta delen av västväggen. Den medeltida byggnadshistorien är inte närmare utredd, men troligen uppfördes kyrkan under 1200-talet. Murverket i norr och söder tyder på att kyrkan haft korsarmar. År 1447 utfärdades ett avlatsbrev för kyrkan (ULAp 5/9), där 40 dagars avlat beviljades alla som bidrog till kyrkans byggande och utsmyckning. Detta visar att kyrkan genomgick någon form av ombyggnad under 1400-talets andra hälft. Möjligen tillkom sakristian i nordöst vid denna tid, av vilken ett mindre murparti återstår efter 1700-talets omgestaltning. Peringskiölds teckning från 1685 är den äldsta avbildningen av kyrkans exteriör. Kyrkans äldsta föremål är en ringflätsornerad dopfuntscuppa från 1100- talet. Av övriga medeltida inventarier återstår en ljuskrona och en ljusstake av järn samt noden på en nattvardskalk och en paten med Guds Lamm ingraverat. Vidare kan storklockan i klockstapeln dateras till tiden omkring år 1500. (SöKy 26, Collmar s 429, SHM mbild, ACBkomm) Kyrkby: Mellösa. Prästgården låg under senmedeltiden och 1500-talet sannolikt i Mälby (GrBe s 127 ff).

170 Villåttingen Mellösa kyrka, teckning ur Johan Peringskiölds Kyrkor i Södermanland från 1685. Foto: KB. Runstenar: saknas. Antal jordeboksenheter enligt SöH 1542/51 (1573) Baggetorp Barrö Flenmo Harpsund Kramnäs Linnäs Mellösa Remna Skiringe Stav Talja Vik Yppenskog Yxta SUMMA sk 1 (2) 2 (2) 0 (1) 3 (3) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 10 (12) skkvarn 0 (2) 1 (1) 1 (2) 1 (1) 1 (1) 0 (1) 4 (8) kruj 0 (1) 0 (1) 0 (2) fr 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (1) 1 (2) 7 (8) Dessutom redovisar längderna: skuj: Flenmo 1 (0), kr: Kramnäs 1 (0), bit: Kramnäs 1 (0), biuj: Kramnäs 0 (1).