På 1600-talet blir Sverige en av Europas stormakter. Därför kallas den här tiden stormaktstiden i svensk historia. En stormakt är ett rikt och mäktigt land med en stark krigsmakt. Nästan jämt är Sverige i krig med grannländerna runt Östersjön. Och ute i Europa rasar en kamp mellan protestantiska och katolska länder som kallas det trettioåriga kriget (1618-1648). Sverige deltar i kriget på protestanternas sida. Under 1600-talet blir många kungar enväldiga, det vill säga att de struntar i riksdagen och bestämmer allting själva. Kungarna menar att de har fått sitt uppdrag av Gud. De kungar som sätter i gång krig vet att de skapar lidande och död bland massor av oskyldiga människor. Men de tycker att de gör rätt. "Gud vill det', säger de. Gustav II Adolf var kung i Sverige 1611-1632. Stormaktstiden Sverige växer genom krig och erövringar. år 1611 år 1718 140
, detta kapitel får du läsa om hur Sverige blir en stormakt de många krigen och hur de påverkade vanliga människor hur kungarna blir enväldiga hur adelns makt först ökar men sedan minskas de grymma häxjakterna olika folk i det svenska riket. I I I! i I I I Louis De Geer startade många olika slags industrier i Sverige. Att tillverka kanoner av järn blev en viktig industri på 1600-talet. _ Historikernas källor Nu kan många fler läsa och skriva, så från den här tiden finns det gott om skriftliga källor. I Riksarkivet har forskarna hittat både brev och räkenskaper som "berättar" om hur kungarna styrde landet. Kyrkböckerna är en annan viktig källa. Där skrev prästerna ner namnen på alla som bodde i deras församlingar. Tack vare de gamla kyrkböckerna kan vi forska i vår egen släkt ända tillbaka till 1600-talet! Där står det vad våra förfäder hette och när de levde. Det står också vem de gifte sig med, hur många barn de fick, vad de arbetade med, om de var straffade och mycket annat. Det nyfödda barnet ska skrivas in i kyrkboken. 141
På Gustav Adolfs tid Karl IX:s son blev kung år 1611. Han var då 16 år gammal och fick kunganamnet Gustav II Adolf. Gustav Adolf var bara en pojke men hade redan hunnit bli lika lärd som en vuxen man. I stället för att leka hade han studerat, och hans viktigaste ämnen var språk, politik och krigskonst. Adelsmannen Axel Oxenstierna hjälpte den unge kungen att regera. De två blev goda vänner, nästan som far och son. Riksdagen Till riksdagen kom representanter för de fyra stånden - adel, präster, borgare, bönder - och där beslutade man bland annat om skatter och nya lagar. Gustav Adolf fick lova att alltid fråga riksdagen innan han bestämde sig i viktiga frågor. Så styrde kungen Sverige Gustav Adolf styrde riket med hjälp aven regering med fyra viktiga chefer: riksskattmästaren, chefen för armen, chefen för flottan och chefen för domstolarna. Alla fyra hade alltså bestämda uppgifter och de hade sina kontor på det kungliga slottet i Stockholm. Axel Oxenstierna kallades rikskansler, och det var han som ledde arbetet i regeringen. Riket delades in i kungliga län, och i varje län fanns en landshövding som samlade in skatterna. Landshövdingarna bodde ofta i de gamla slotten från vasatiden. Kungen ville att handel och tillverkning av varor skulle öka och att det skulle bli fler svenska affärsmän och företagare. Därför grundlade han många nya städer, till exempel Göteborg, Umeå och Piteå. Med hjälp av invandrade holländare växte Göteborg snabbt till en storstad. Men de andra nya städerna växte mycket långsammare. De flesta svenskarna fortsatte att vara bönder och bergsmän. 142 Lärd är när man är välutbildad och kan mycket. Riksskattmästaren hade hand om ekonomi och skatter.
Kungens nyheter Alla gick i kyrkan på söndagarna. Då läste prästen upp nyheter och meddelanden, men han läste bara upp sådant som kungen ville att folket skulle känna till. Vår första tidning, som kom ut 1645, innehöll också bara kungens och regeringens nyheter. Bättre utbildning När Gustav Vasa stängde klostren försvann också klosterskolorna. Men på Gustav Adolfs tid öppnades många nya skolor i städerna. För affärsmännens barn fanns det skriv- och räkneskolor. För barn som skulle bli höga tjänstemän eller gå på universitet fanns det gymnasier. För barn till fattiga bönder fanns det inga skolor ännu. Uppsala universitet byggdes ut och kungen anställde professorer och lärare. Gustav Adolf hjälpte många studenter så att de skulle ha råd med mat och bostad under terminerna. r.',. - '~ (./ Tomeå : LUler:J /. ' Pileå "" ~ Bra siad~kajana,,-.: Umeå lmla Karleby, " (' Jakobs..l;ld '-<I. : SVERIGE NyaKa(Je~ ~ : Sundsvall Kristinest ~., Söderh. n Tavc&eHUS ~st ",' Falun.. Veckelaks O. rund~sberg S.~:~a ~ f;~,yen -;37 " Kr~sJl[1e~a Vaxholm \'il,raimli E ustuna ej ~n".rsbob, g ~ IJ\'Sk rsund // O Alln~sås. b'grän, a!? {) ~ ~börg' V )~ ~ \, Kartstia if - r~d Karlskrona (j ~ SOOkm Nya städer i Sverige på 1600-talet!,!, Snabbare förbindelser År 1636 infördes posten, som var mycket viktig för brevväxlingen mellan landshövdingarna och regeringen. Bönderna var brevbärare, och fort skulle det gå. Ett brev från Stockholm till Skåne fick bara ta fyra dagar. Den som sölade straffades. Brevbärarna fick ingen lön men de slapp bli soldater. Det var inte lätt för brevbärarna att ta sig fram. Vägarna var ibland bara små stigar. Nu breddades de, och ungefär varannan mil fanns det gästgivargårdar där resande kunde få mat och byta till utvilade hästar. Gustav Adolf har möte med sin regering. I mitten, närmast kungen, sitter Axel Oxenstierna. Kan du lista ut vilka uppgifter de andra männen har? Brevbäraren har med sig ett spjut för att skydda sig mot vilda djur i skogen. 143
En modell av hur det såg ut när regalskeppet Vasa byggdes. Soldater, kanoner och skepp I Sverige tillverkades inte bara kanoner utan även alla andra vapen som armen behövde. Och Gustav Adolf rustade ständigt för krig. Han beställde också stora krigsskepp. Ett sådant skepp var Vasa, som skulle bli den svenska flottans stolthet. Men den första resan blev kort. Skeppet välte och sjönk mitt i Stockholms hamn. Läs mer om Vasa på nästa uppslag! Hur kungen skaffade soldater Soldaterna valdes ut genom utskrivningen. Kungens tjänstemän reste runt i landet och "skrev ut" alla män mellan 18 och 40 år. Det var de unga och starka männen som togs ut till krig. Hemma på gården fick kvinnor och gamlingar klara sig bäst de kunde. För att ingen skulle komma undan måste alla präster i landet föra noggranna listor över vilka som bodde i deras församlingar. Det var så kyrkbokföringen, världens äldsta folkräkning, började. Men det räckte inte med de svenska och finska soldaterna. Kungen måste också hyra utländska soldater, till exempel tyskar, engelsmän och skottar. De var yrkessoldater och slogs mot vem som helst, bara de fick bra betalt. Sådana soldater kallades legoknektar. 144 Flotta är en samling skepp, ofta menar man krigsskepp.
Skickliga invandrare Holländaren Louis De Geer startade en tillverkning av kanoner och andra vapen i Finspång och Norrköping. Under flera år köpte den svenska armen alla sina vapen från hans fabriker. Vallonerna, en folkgrupp från Belgien, var duktiga på att göra järn och tillverka vapen. Louis De Geer anställde många valloner i sina svenska gruvor och fabriker. De flesta stannade kvar i Sverige och deras släkter finns fortfarande i vårt land. De här invandrarna satte fart på gruvorna i Bergslagen. Falu koppargruva blev den största i hela Europa. :! Eftersom Sverige hade mycket gott om koppar använde man det till mynt. Ett kopparmynt kunde väga nästan tjugo kilo. Långt nere i Falu koppargruva var det kolsvart, vått och trångt, och många gruvarbetare omkom i olyckor. Utan dessa gruvarbetare och all den kopparmalm de fick upp hade Sverige aldrig blivit någon stormakt. 145
Vasaskeppet Vasa skulle bli Sveriges finaste krigsfartyg. Prakten skulle imponera på fienden och alla svenskar skulle känna sig stolta. När fartyget var färdigt liknade det mest ett kungligt slott. Stora krigsfartyg som Vasa användes för att försvara Sveriges kuster, men också för att täppa till fiendens hamnar runt Östersjön. Inga handelsfartyg fick segla ut i Östersjön utan att först betala tull till Sverige. Tungt lastad Under flera veckor lastades Vasa inför sin första resa, sin jungfrutur. Matförråden fylldes med saltad fisk, saltat fläsk och skeppsskorpor. Massor av öltunnor rullades ombord. Det fanns gott om kulor och krut till skeppets 64 kanoner. Bara en enda kanonkula kunde väga nära 12 kg. Vasa var verkligen tungt lastad! Den 10 augusti 1628 På eftermiddagen söndagen den 10 augusti 1628 lade Vasa ut från kajen nedanför slottet, mitt i Stockholm. Folk hade samlats längs stränderna. De hörde fartygets kanoner skjuta salut och såg hur hon sakta gled ut på vattnet. Hon var ståtlig med sina mäktiga master, prydda med blågula flaggor och vimplar. Vinden var svag. Seglen fladdrade lite, hon var fortfarande i lä. När skeppet kom ut på öppet vatten krängde hon till för en vindstöt. Det såg farligt ut. Utanför Beckholmen fick hon nästa stöt och nu krängde hon våldsamt... "Lite vind ska väl ett krigsfartyg tåla?" tyckte åskådarna. Jo, men de kunde inte se att kanonluckorna var öppna. Vattnet forsade in! Vasa lade sig på sidan och sjönk sedan snabbt till botten. Ombord på skeppet fanns också familjer till besättningen. De skulle ha satts i land lite längre fram. De flesta klarade sig, men katastrofen kostade cirka 40 människor livet, män, kvinnor och barn. På den tiden kunde de flesta inte simma. En matskål som flera sjömän delade på och en stövel som man har hittat ombord på Vasaskeppet. 146
Varför sjönk Vasa? "Skeppet var för tungt ovanför vattenytan", förklarade en besättningsman under förhöret efter katastrofen. Var hon för tungt lastad? Nej, i dag vet forskarna att olyckan berodde på att hon var felaktigt byggd. Men ingen straffades. Kungen själv hade inspekterat Vasa och gett order att hon skulle segla i väg. Vasa uppe igen! Tack vare förhörsprotokollet och andra källor från den tiden visste man ungefär var Vasa hade sjunkit. Den 24 april 1961 kunde hon därför sakta, sakta lyftas upp till ytan igen, efter 333 år. Nu har hon fått ett eget museum, Vasamuseet, som ligger på Djurgården i Stockholm. Och varje år får hon besök av tusentals skolbarn och ännu fler turister från hela världen. Genom forskarnas undersökningar av Vasa vet vi mycket om skeppen på den tiden, vad som fanns ombord, vad den enskilde båtsmannen hade med sig och mycket annat. Dykare som varit nere i Vasaskeppet och hämtat upp ett kranium (skalle). 147
Sverige i trettioåriga kriget I Tyskland rasade ett krig mellan katoliker och protestanter som kallas det trettioåriga kriget, 1618-1648. Den tyske kejsaren stödde påven och slogs för katolikerna, och hans soldater trängde allt längre norrut. De närmade sig Östersjön. Sedan Gustav Vasas tid var Sverige ett protestantiskt land, och nu var Sverige hotat. Gustav Adolf bestämde sig för att gå med i kriget. Han ville hjälpa protestanterna i norra Tyskland att slå tillbaka katolikerna. Men han ville också erövra nya områden till Sverige. Sommaren 1630 landsteg Gustav Adolf i Tyskland. Med sig hade han en väldig arme på över 30000 man. Gustav Adolf hyllades som hjälte Gustav Adolf och hans arme vann ett stort slag över kejsaren vid Breitenfeld år 1631. Sedan fortsatte svenskarna vidare, ända ner till staden Miinchen i södra Tyskland. Där hade kungen sitt hov över vintern. Den svenske kungen blev snabbt berömd i hela Europa. Det kom sändebud med pengar från tyska småfurstar som ville hjälpa "Lejonet från Norden" att krossa kejsaren. Så började kejsarens trupper samla sig igen. Det var dags för ett nytt stort slag, den här gången vid den lilla staden Liitzen i norra Tyskland. Slaget vid Breitenfeld. I den svenska armen fanns 4650 svenskar och finnar, resten var yrkessoldater. Också i kejsarens arme fanns det yrkessoldater. När det började gå dåligt för kejsarens trupper bytte många sida och slogs för svenskarna i stället. 148 Katoliker är kristna som tillhör den katolska kypkan och lyder under påven i Rom. Protestanter är kristna som lämnat den katolska kyrkan. Se kapitlet Vasatiden sidan 139.
of Slaget vid l.utzen. Kungen red Kungens död Lutzen den 6 november 1632. Tidigt på morgonen stod de båda arrneerna mitt emot varandra. Det var kallt och dimmigt. Gustav Adolf bad högt en bön till Gud om ännu en seger. Samma bön bad fienden. Sedan började kanonerna mullra, och snart var striden i full gång. Plötsligt upptäckte svenskarna att deras kung var mitt inne bland fienderna! I dimman och röken hade Gustav Adolf ridit fel och han dödades omedelbart. Till slut lyckades svenskarna ändå vinna slaget. Slaget vid Lutzen var ännu en hemsk människoslakt. Efter slaget låg tusentals döda och sårade människor kvar på marken. De fick bara ligga där. Läkare och sjukvårdare hade arrneerna inte med sig. Båda sidor hade bett till Gud om seger. Men vem hade Gud lyssnat på? Kejsaren som förlorade slaget eller svenskarna som vann slaget men förlorade sin kung?. vilse och träffades av fiendens kulor. När hans blodiga häst galopperade fram och tillbaka framför de svenska trupperna förstod man att kungen hade stupat. Målning från l800-talet. 149
Drottning Kristina Gustav II Adolfs enda barn hette Kristina. Hon var bara sex år när fadern dog och hon blev genast Sveriges drottning. Kungens gamle vän Axel Oxenstierna och hans regering styrde landet tills Kristina blev myndig år 1644. (Läs mer om Kristina på sidorna 152-153.) Kriget fortsatte Kriget fortsatte i över femton år till efter Gustav II Adolfs död. De svenska trupperna leddes av hans generaler. Hemma i Sverige skrev man hela tiden ut nya soldater för att ersätta de stupade. Det behövdes mer och mer pengar till krigskassan. Regeringen måste hela tiden låna pengar av adelsmän och affärsmän, som fick statens gårdar i pant för lånen. Adeln tjänade på kriget Krigsmakten behövde fler adelsmän som officerare. Därför adlade drottning Kristina många familjer och delade ut statens gods och gårdar till dem. Krigsbyten och gåvor från drottningen gjorde de rika adelsfamiljerna ännu rikare och mäktigare. De levde som småkungar i lyx och överflöd. Men bönderna fick det sämre. Bönderna på adelns gårdar måste nu betala skatt till adelsmännen i stället för till kungen. Svenska bönder höll på att bli livegna som i Danmark och på andra håll i Europa. Många tvingades att arbeta åt adelsmännen, nästan som slavar. 150 Adla är när en kung eller drottning utnämner någon till adel. Kristina som finklädd åttaåring. Det var vanligt att man klädde barnen i vuxen kläder när de skulle målas av. Till vardags var Kristina pojkklädd, även när hon blivit vuxen.
Äntligen fred År 1648 blev det äntligen fred i Europa, och man bestämde att Sverige skulle få några tyska områden vid Östersjön. Danmark hade slutit fred med Sverige redan tre år tidigare. Vid freden i Brömsebro 1645 fick Danmark lämna ifrån sig Jämtland, Härjedalen och Halland (på trettio år) samt öarna Gotland och Ösel. Adelsmännen blev rika Adelsmännen som ledde de svenska soldaterna tog krigsbyten. Deras skepp lastades med stulna guldföremål och dyrbara tavlor, som skickades hem till Sverige. En del av de dyrgriparna finns i dag utställda på kungliga slottet i Stockholm. I vår tid har man diskuterat om inte Sverige borde lämna tillbaka de stulna sakerna. Den vanliga soldaten vann däremot ingenting på kriget. Tvärtom. Han skulle vara glad om han överlevde och fick komma hem igen till sin familj i Sverige eller Finland. Många soldater blev invalider och fick tigga sig fram resten av livet. Många soldater blev så svårt skadade att de inte kunde arbeta och fick därför tigga mat och pengar. Den här tavlan av den italienske konstnären Giuseppe Arcimboldo togs som krigsbyte i Prag i slutet av trettioåriga kriget. I dag kan man se tavlan på Skoklosters slott. 151
Kristina flickan som gjorde vad hon ville "En pojke!" jublade alla när Kristina föddes år 1626. Men hoppsan, någon hade sett fel i hastigheten. "Hur ska det gå nu?" undrade gubbarna i regeringen. "Inte kan väl Sverige styras aven kvinna?" Men när de sex år senare öppnade Gustav Adolfs testamente stod det klart och tydligt att kungen ville att Kristina skulle ärva riket. Och så blev det. Ville veta allt Kristina fick de bästa lärare som gick att få. På schemat stod matematik, filosofi, latin, franska och flera andra språk. Men helst läste hon historia. Där lärde hon sig hur andra regenter hade gjort för att lyckas, eller misslyckas. Med åren blev hon mycket lärd och hennes boksamling var en av de största i Europa. Vid Kristinas hov på Stockholms slott fanns det alltid lärda vetenskapsmän och tänkare från olika länder. Mitt emot Kristina står den berömde franske filosofen Descartes. Efter några ansträngande månader i det kalla slottet dog han i lunginflammation. 152
Pojkflickan Som tonåring var Kristina helt vild, tyckte hennes hovdamer. Hon klippte håret kort, klädde sig i manskläder och såg till slut ut som en pojke. Hon lekte soldat och sov med en sten som kudde och hon lärde sig att rida, fäkta och skjuta med pistol och gevär. Kröningsfesten Den 20 oktober 1650 kröntes Kristina i Stockholms Storkyrka. Det blev en fantastisk fest som varade i fyra dagar - hela Stockholm var på benen. Drottningen lät kasta ut guld - och silverpengar på gatorna och folket fick smaka helstekt oxe. Det bjöds på riddarspel och andra populära slagsmål. Där fanns till och med lejon som slogs mot björnar. Adjö till Sverige På det här porträttet Trots att Kristina älskade skönhet, fest och prakt tog hennes allvarliga sida över. Fyra år efter kröningen hade hon i hemlighet den tiden var för män. bestämt sig för att bli katolik. Därför kunde hon inte längre vara svensk drottning, och år 1654 lämnade hon Sverige för att resa till Rom. "Skandal', tyckte många när det blev känt att hon blivit katolik. Hon var ju dotter till "Lejonet från Varför ville Kristina Norden" som gett sitt liv i kampen mot katolikerna! inte gifta sig? Men i Rom fann Kristina vad hon sökte. Där sällskapade hon med furstar och lärda män. Hon hyllades av påven och katolikerna. I Rom fick hon allt hon ville ha av konst, musik och teater. Och hon njöt av den ljuvliga värmen - långt från de dragiga slotten lyda sina män - alltid. i det kalla Norden. Kristina dog 1689 och ligger begravd i Sankt Peterskyrkan. sitter Kristina som en dam till häst. Men när hon var yngre klädde hon sig i byxor och red grensle över hästen i en sadel som på I sin självbiografi tackar Kristina Gud för att hon sluppit gifta sig och bli beroende aven man. På den tiden måste alla gifta kvinnor Varför kände Kristina så? Varför ville hon inte vara drottning? Och varför blev hon katolik? Det har diskuterats ända fram till vår tid. 153
Skåneianden blir svenska Under Kristinas regeringstid tog det trettioåriga kriget slut. Men freden varade inte så länge, den nye kungen, Kristinas kusin Karl X Gustav, startade nya krig. Och medan han var upptagen med ett krig nere i Polen passade Danmark på att anfalla Sverige. Då vände Karl Gustav sin arme mot Danmark och gick från Tyskland in i det danska landskapet Iylland, Den danske kungen tog det lugnt. Det skulle dröja innan svenskarna kom fram till Köpenhamn, trodde han. "Soldaterna kan ju inte gå på vatten:' Men det blev en mycket kall vinter och Karl Gustav gav sina trupper order att marschera över isarna på både Lilla och Stora Bält. Med hästar, kanoner och tunga kärror! På ett par ställen brast isen, och soldater och hästar gled ner i det svarta djupet. Men nästan hela armen klarade sig över båda sunden. I Köpenhamn blev det panik. Nu kunde svenskarna vara över dem när som helst! Freden i Roskiide år 1658 Den danske kungen var tvungen att be om fred för att rädda Köpenhamn och sitt land. Freden slöts i staden Roskilde år 1658, och Danmark fick betala ett högt pris: Sverige fick Skånelandskapen Skåne, Blekinge och Halland samt Bohuslän. Ett par år senare dog Karl X Gustav plötsligt i lunginflammation. Och det var kanske tur för danskarna - ingen annan svensk kung hade härjat så hänsynslöst i deras land. Karl X Gustavs arme marscherade över isarna mot Köpenhamn. Tåget över Bält i januari 1658. Den svenska armen gick över de två sunden Lilla Bält och Stora Bält och intog ö efter Ö. Till slut nådde man nästan ända fram till huvudstaden Köpenhamn. 154
Karl XI och det skånska kriget Danskarna hade förlorat stora delar av sitt land, så det var inte underligt att de senare försökte ta tillbaka något. Under början av Karl XI:s regering rasade skånska kriget till lands och till sjöss. Och det gick dåligt för svenskarna. År 1676 var danskarna nära att erövra Skåne. Men i det blodiga slaget vid Lund samma år, som slutade med att den danska armen flydde, vände kriget. Och trots många danska framgångar till sjöss vann Danmark inte tillbaka någonting under skånska kriget. Snapphanarna Under alla de krig som pågått i Skåne mellan Danmark och Sverige hade de svenska soldaterna varit grymma och hänsynslösa mot bönderna. Därför tyckte skånska som störst. bönder illa om svenskarna. Skogsbönderna i norra Skåne som inte ville bli svenskar kallades snapphanar. De hjälpte danskarna under skånska kriget. Snapphanarna låg i bakhåll i de mörka skogarna och tog de svenska soldaternas mat, pengar och vapen. Svenskarna svarade med hänsynslöst våld och kunde bränna ner hela byar, trots att byborna ofta var helt oskyldiga. Det har skrivits många spännande äventyrsböcker om snapphanarna. De nya svenskarna Människorna i Skåne och de andra landskapen som hade tillhört Danmark tvingades nu bli svenskar. De skulle lyda den svenske kungen och betala skatt till honom. Barnen måste lära sig svenska, och föräldrar som inte hjälpte sina barn med det straffades. Efter freden i Roskiide 1658 var Sverige Med hjälp av ABC-boken lärde sig barnen i Skåneianden att läsa och skriva svenska. I boken är tuppen ett sagodjur som hjälper barnen. Han kunde lägga ägg, men bara till de flitigaste. 155
Karl XI - envåldshärskaren När Karl XI var liten hade landet en förmyndarregering som bestod av höga adelsmän. Dessa var slarviga och slösaktiga, och staten fick enorma skulder. Men adelsmännen själva samlade på sig stora rikedomar. Nu ägde adeln nästan all den jord som Gustav Vasa en gång hade tagit från kyrkan. Och adelsmännen betalade ingen skatt på sin jord. Adeln straffades När Karl XI själv började regera år 1672, straffade han de slarviga förmyndarna med höga böter. Sedan tvingade han adeln att lämna tillbaka all jord som tidigare tillhört staten. Detta kallas för reduktionen. Jorden delades upp så att staten, adeln och de självägande bönderna fick var sin tredjedel. På det viset räddade kungen Sverige från en ekonomisk katastrof. Kungen bestämde allt Med reduktionen förlorade adeln mycket av sin makt, men kungen blev desto mäktigare. I fortsättningen skötte kungen landet utan att fråga riksdagen eller adelsmännen i rådet. Karl XI blev vår förste enväldige kung. Han bestämde allt och var bara ansvarig inför Gud, hette det. Hans valspråk var "Herren är min beskyddare". En ny krigsmakt Karl XI ville ha fred. Men han förstod att landet måste ha en egen arme som snabbt kunde rycka ut om det kom ett anfall. Därför bestämde han att varje by i hela landet skulle ha ett soldattorp med åker och betesmark. På det torpet skulle en soldat och hans familj kunna försörja sig. I fredstid var soldaten alltså bonde. Flottan fick en egen stad, Karlskrona i Blekinge, som blev en av Sveriges största städer. År 1700 låg det 38 krigsfartyg av samma storlek som Vasa i Karlskronas hamn! Karl XI var den första kungen som bestämde allt själv. 156 Förmyndare tar hand om till exempel ett föräldralöst barns pengar. Torp är en stuga med lite mark.
Den mystiske "Grå kappan" Karl XI arbetade jämt och roade sig sällan. Och han krävde mycket av dem som arbetade i statens tjänst. Alla måste vara flitiga och pålitliga. Alla måste vara sparsamma med statens pengar. Kungen red runt i landet och besökte statens tjänstemän för att se om de skötte sig. Samtidigt tog han reda på hur vanligt folk hade det. Det gick många spännande historier om en mystisk man som kunde dyka upp utan förvarning, klädd i en enkel kappa. Det var kungen och han kallades "Gråkappan". "Gråkappan" inspekterar ett soldattorp. Älskad av folket Bönderna gillade att kungen var hård mot de rika adelsmännen. De ville inte bli livegna, som bönderna i Danmark. Karl XI var bara 41 år när han dog år 1697, men han hade hunnit skapa ordning och reda i landet. Armen och flottan var starka, och Sverige hade haft fred i över 20 år. Det var den längsta freden sedan Gustav Vasas dagar. De sista åren av Karl XI:s liv blev bekymmersamma. Sverige drabbades av missväxt och hungersnöd, och kungen gjorde allt han kunde för att köpa brödsäd från andra länder. 157
Kristendom och häxjakt Karl XI använde kyrkans präster för att lära vanligt folk att de måste lyda både kyrkans och statens lagar och bestämmelser. I städerna fanns det skolor, men på landet brukade klockaren lära barnen läsa; klockaren var prästens medhjälpare i kyrkan. Men många bönder tyckte att det var onödigt att barnen skulle sitta hos klockaren och lära sig bokstäver. De hade viktigare saker att göra hemma på gården. Barnen ägde ju inte ens några böcker. Men Karl XI ville att alla goda protestanter skulle kunna läsa katekesen. Katekesen var en liten lärobok med frågor och svar om Luthers kristna lära, och alla vuxna var tvungna att kunna svaren utantill. För att kontrollera att folket kunde svara på frågorna i katekesen for prästerna runt bland gårdarna i sin församling och höll förhör, så kallade husförhör. Prästerna - kungens polis Kyrkan var sträng mot vanligt folk. Alla i församlingen måste sköta sitt arbete och gå i kyrkan varje söndag. Prästen fungerade som ett slags polis och kunde döma folket i sin församling till stränga straff. Han straffade själv de som drack sig fulla, ogifta flickor som blev med barn och folk som svor eller bröt mot kyrkans regler. Tjuvar och mördare skickade han till tinget. Där dömdes de till straff som var lika hårda som på medeltiden. Katekesen fanns i varje familj. Den förklarade kristendomen för vanligt folk. Den här katekesen är från 1849. De grymma häxjakterna Precis som på medeltiden fanns det kloka gummor som hjälpte sjuka med sina örter och besvärjelser (se sidan 73). Men på 1600-talet började man skylla på de kloka gummorna om en ko dog eller skörden slog fel. Rykten gick om att de var häxor som var i förbund med onda makter. I Sverige dömdes över 200 "häxor" till döden. Vid förhören kunde vittnena säga att de sett en häxa rida genom luften på en kvast. Ibland kunde hon ha ett barn med sig. Och det fanns barn som berättade att de lurats aven häxa att följa med till Blåkulla. 158 Besvärjelser är magiska ord som man använde för att få hjälp av onda eller goda osynliga makter. Tinget var ett möte där landskapets bönder och adel samlades för att besluta saker och utfärda domar. Se sidan 76-77.
Teckningen från Tyskland berättar om förföljelser av häxor i Sverige under l 600- ta Iet. Där hade barnen sett häxan tillsammans med djävulen, som hade varit klädd i dyrbara kläder och haft ett hemskt ansikte. Djävulen hade sedan festat hela natten tillsammans med massor av häxor. Och de hade hånat Gud och Jesus, sa barnen. De stackars kvinnorna förhördes och torterades ända tills de "erkände" allt som de anklagades för. Lögn och fantasier Till slut satte några kloka vetenskapsmän och präster stopp för häxjakterna. De förklarade att de stackars kvinnorna hade dödats på falska anklagelser och rena fantasier. Men barnen som sagt att de varit i Blåkulla då? Ja, vuxna kanske hade tvingat dem att ljuga. Ute i Europa fortsatte man att jaga häxor ända in på 1700-talet, och tusentals kvinnor dödades. Tortera är att plåga någon, ofta för att tvinga fram en bekännelse. Häxorna flög på en kvast till Blåkulla. 159
Olika folk och olika språk På 1600-talet var det svenska riket dubbelt så stort som i dag, men befolkningen var ganska liten, cirka 3 miljoner. I rikets olika delar bodde olika folk, och alla talade de sina egna. språk. I Skånelanden fortsatte man till exempel länge att tala danska. Det var bara ungefär hälften av landets invånare som talade svenska. Affärsmännen i städer som Stockholm, Göteborg och Malmö var ofta utlänningar. De talade mest tyska och holländska. Vid drottning Kristinas och Karl X Gustavs hov talade man tyska till vardags. Invandrare Louis De Geer och andra holländska köpmän startade företag i vårt land. Och vallonerna från Belgien var duktiga smeder och bergsmän som lärde svenskarna många tekniska nyheter (se sidan 145). Många finska bönder flyttade till norra Värmland och andra skogsområden i Sverige som i dag kallas finnmarker. Kungen gav dem de sämsta och skogigaste markerna, de som svenskarna själva inte ville ha. Där försörjde finnarna sig på så kallat svedjebruk. Svedjebruk i finnmarken. Alla i familjen hjälptes åt att kontrollera elden. Målning från l800-talet. -160
Svedjebruk innebär att man sätter eld på skogen och sår i askan. När jorden inte längre ger goda skördar flyttar man till en ny plats och bränner ner skogen där. Så hade de finska bönderna gjort hemma i Finland. Men det gick åt massor av skog och djuren drevs i väg. Till slut förbjöd kungen svedjebruket. Då började många av de finska invandrarna arbeta som gruvarbetare och smeder i Bergslagen i stället. Samerna var först i Norrland Sameland kallas de norra delarna av Norge, Finland, Sverige och Ryssland. Här har samerna bott i tusentals år. Deras språk, samiska, är släkt med finska. Samerna levde på jakt, fiske och renskötsel. De hade stora renflockar som betade på fjällsluttningarna. Renarna vandrade hela tiden för att finna nytt bete, och därför var samefamiljen inte bofast. Samerna flyttade med renarna på deras vandringar och byggde en kåta på varje plats med nytt bete. Andarna i naturen Naturen var helig för samerna, och de trodde att det kunde bo en ande i en klippa eller sten som hade ovanlig form. En sådan plats hette seite och där offrade och bad man till anden. Samernas präster kallades nåjder. Deras uppgift var att tala med andarna och be om hjälp, till exempel när någon var sjuk. För att få reda på andarnas vilja lade nåjden en liten bit renben ovanpå en trumma av renskinn. Benbitens rörelser över de olika tecknen under trummandet gav signaler från andarna som bara nåjden kunde tyda. Samerna tvingades bli svenskar De svenska samerna fick leva i fred till långt in på medeltiden. Men sedan började svenskarna flytta till Norrland och då bestämde kungen att samerna skulle bli "riktiga svenskar". Kungens män var grymma och hänsynslösa. De tvingade samerna att döpa sig och bli kristna. Och de krävde att samerna skulle betala skatt, jagade deras nåjder och slog sönder deras trummor. Samepar med ren. Teckning från 1600-talet. En samisk trumma med heliga tecken som ritats med röd albarkssaft. Nåjden trummade för att locka fram en ande. 161
Karl XII - soldatkungen När Karl XI dog blev hans son Karl kung, trots att han bara var 15 år. Han fick kunganamnet Karl XII. "Ska den där valpen regera en stormakt som Sverige? Hur ska det gå?" undrade många. Strax efter Karl XI:s död brann Stockholms slott ner, och stora delar av riksarkivet med alla viktiga brev och räkenskaper förstördes. Det ståtliga tornet med de tre kronorna i toppen rasade ihop i ett regn av gnistor. Olyckskorparna kraxade: "Akta er! Detta är Guds varning. Framtiden ser mörk ut:' Tre moten Och olyckskorparna fick rätt. År 1700 anfölls Sverige av Danmark, Polen och Ryssland samtidigt. Det stora nordiska kriget hade börjat, ett krig som skulle pågå i 20 långa år. Varför anföll de? Jo, alla tre ville ha bort Sveriges kontroll över handeln på Östersjön. Danmark ville dessutom göra ett nytt försök att vinna tillbaka Skånelanden. Krig! Nu ringde kyrkklockorna i alla byar och städer. Det var signalen till att alla Sveriges soldater måste dra på sig uniformen, lämna sina soldattorp och sina familjer. De flesta skulle aldrig komma tillbaka. Under Karl XII:s tid som kung var det krig nästan hela tiden. Stockholms gamla slott - Tre kronor - förstördes aven brand den 7 maj 1697. Redan nästa dag startade arbetet på det nuvarande slottet, som inte blev färdigt förrän i mitten av 1700-talet. 162 Arkiv är en plats där man förvarar viktiga dokument. Olyckskorp person som tror att det ska hända hemska saker.
Seger på seger Efter en snabb seger mot Danmark förde Karl XII över sina trupper till Estland. Där slog de en mycket större rysk arme vid Narva och marscherade sedan in i Polen. Efter flera år av strider var den polske kungen tvungen att sluta fred med Sverige. Svåra motgångar Kriget mot Ryssland fortsatte och Karl XII bestämde sig för att tåga rakt mot Moskva, Rysslands huvudstad. Enda sättet att snabbt få slut på kriget var att anfalla Ryssland och krossa landet en gång för alla, det var kungen övertygad om. Det beslutet ledde till stora problem. Männen måste ha mat och hästarna foder. Men överallt på svenskarnas väg hade de ryska bönderna flytt, men först hade de bränt och förstört sina egna förråd. Svenskarna hittade knappt någonting att leva på. Vintern 1709 tvingades därför armen att vända söderut, in i Ukraina. Där fanns det mat. Men där drabbades man i stället aven ovanligt hård och kall vinter. Halva armen frös ihjäl. Slaget vid Poltava När svenskarna belägrade Poltava sårades kungen i foten och kunde inte leda sina soldater som han brukade. Sommaren 1709 kom så en stor rysk arme för att göra slut på svenskarna. Resterna av den svenska armen besegrades, och de som överlevde blev krigsfångar. De svenska fångarna tvingades att gå till Moskva. Där fick de springa genom staden medan Moskvaborna hånade och spottade på de hatade angriparna. Den röda pilen visar ungefär hur Karl XIIoch hans arme drog kors och tvärs genom Europa. ( Ännu en fiende - pesten Hemma i Sverige drabbas folket av ännu värre olyckor. Ar 1710 slog pesten till igen, samma fruktansvärda böldpest som på medeltiden hade kallats digerdöden. Pesten krävde fler människoliv än alla Karl XII:s krig. Bara i Stockholm dog 20000 människor, det var stadens halva befolkning. 163
Anfallet på Norge Efter slaget vid Poltava flydde kungen söderut, till Turkiet. Där stannade han i flera år för att övertala sultanen att anfalla Ryssland. När han inte lyckades red han till slut hela den långa vägen hem till Sverige, år 1714. Kungens sista strid När Karl XII kom hem samlade han genast ihop en ny arme för att försöka erövra Norge från Danmark. En del av armen gick över fjällen mot staden Trondheim. Kungen själv ledde anfallet mot södra Norge. Där, nära gränsen till Sverige, ligger en fästning som heter Fredriksten. Svenskarna omringade fästningen, och soldaterna grävde ner sig i skyttegravar för att skydda sig mot fiendens kulor. Den 30 november år 1718 när kungen inspekterade grävandet, träffades han aven kula som gick rakt genom huvudet. Han dog omedelbart. Nu var det slut på det svenska stormaktsväldet. Karl XII:s soldater kallades karoliner. Den vita döden i fjällen Efter kungens död drog sig svenskarna tillbaka från Fredriksten. Och de 5000 man som stod utanför Trondheim vände också hem. De gick över fjällen för att komma in i Jämtland. Då utbröt plötsligt en fruktansvärd snöstorm. Soldaterna gjorde allt för att skydda sig mot de iskalla vindarna, men ovädret fortsatte i tre dagar. Över 3000 frös ihjäl! (" Olika bilder av Karl XII Historikernas bilder av Karl XII har sett olika ut: Som ett avskräckande exempel - så här går det om kungen är enväldig. Som en hjälte som svenskarna bör se upp till i kampen mot Ryssland. År 1917 öppnades Karl XII:s kista i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Då togs den här bilden. Vetenskapsmännen vet ännu inte vem som sköt kungen. / Som ett avskräckande exempel på krigshets och antidemokrati. Som en hjälte och förebild för att stärka den nationella känslan hos svenskarna. ----j 164 Sultan är en muslimsk kung. Skyttegravar är djupa gångar som soldater gräver för att skydda sig mot beskjutning.
Ryssland - den store vinnaren När det äntligen slöts fred fick Sverige lämna ifrån sig alla sina områden öster om Östersjön, utom Finland. Ryssland var den store vinnaren. Nu kunde den ryske tsaren, Peter den store, bygga färdigt sin nya huvudstad - Sankt Petersburg - längst in i Finska viken. Och svenska krigsfångar tvingades hjälpa till. Soldatkungen Karl XII var en ovanlig människa. Han var ganska tyst och sluten och liksom sin far, Karl XI, var han enkel och sparsam. Karl XII krigade i nästan hela sitt vuxna liv. Han trivdes med det hårda soldatlivet och hade alltid med sig sina fyra hundar Pompe, Caesar, Turk och Snushane. Karl XII gifte sig aldrig. Karl XII:s likfärd heter den här välkända målningen av Gustaf Cederström. Tsar kallades den ryske härskaren. Det är en rysk form av ordet kejsare. 165
te i världen På 1600- talet blev flera av Europas kungar enväldiga och kunde bestämma allting själva. De ansåg att de hade fått sin makt av Gud, och att det bara var inför Gud som de var ansvariga för sina handlingar. Här ska vi berätta om två enväldiga härskare, den franske kungen Ludvig XIV och den ryske tsaren Peter den store. Frankrike och Kung Sol Frankrike var Europas mäktigaste och folkrikaste land. Kungen, Ludvig XIV, var enväldig och han regerade 1661-1715. "Staten, det är jag", sa han. Ludvig XIV älskade att bli kallad "Kung Sol', och visst överglänste han alla andra kungar i hela världen! Det var Ludvig XIVsom lät bygga det jättelika slottet Versailles, som ligger ett par mil utanför Paris. Där bodde han tillsammans med sitt hov, som bestod av hundratals adelsfamiljer. Och alla levde i en makalös lyx och ett fantastiskt överflöd. Hovets enda "jobb" var att hålla kungen sällskap. På dagarna roade man sig med att jaga i kungens skogar eller med utflykter i det gröna. På kvällar och nätter fick man tiden att gå med massor av skvaller, mat och vin, teater och musik. Versailles - Ludvig XIV:s slott utanför Paris.
Ludvig XIV:s peruk, kläder, mat, konst och musik blev mode för kungar och adelsmän i hela Europa. Allt franskt beundrades Ludvig XIV:s middagar varade ofta i flera timmar. Gästerna var nog aldrig särskilt hungriga men satte ändå i sig massor av läckra rätter som ostron, lammhjärta, grodlår, gåslever och sniglar. En särskild läckerhet var potatisen, en nyhet från Sydamerika. Den serverades ibland som pommes frites. Kungar och adelsmän i hela Europa beundrade och härmade det franska hovet. Det blev "inne" att tala franska och att följa det franska modet. Även den franska byggnadsstilen blev på modet, barockstilen. Vår nuvarande kungafamilj bor i ett barockslott, Drottningholm, som ligger strax utanför Stockholm och byggdes i slutet av 1600- talet. Långt hår med lånade lockar Se så vackra lockar kung Ludvig har på bilden! Den som ville vara riktigt fin på den här tiden måste följa detta hårmode. Det gällde både kvinnor och män. Hur skaffade de sig ett så långt och krulligt hår? Jo, de gick till en perukmakare som klippte av dem deras eget hår och sedan tillverkade en peruk av äkta människohår, en peruk som var perfekt för just deras huvudform. Men varifrån fick perukmakaren allt hår? Jo, från fattiga människor som sålde sitt hår till honom för en liten slant. Ute på gatorna var det alltså lätt att skilja på fattiga och rika! 167
~OOkm Peter den store i Ryssland Ryssland var länge ett efterblivet och isolerat land. Ryssarna hade väldigt liten kontakt med andra länder, och de var misstänksamma mot utlänningar och allt som kom från utlandet. Detta berodde delvis på att ryssarna var instängda, att de inte kom ut till havet. Svenskarna stängde till Östersjön. Turkarna stängde till Svarta havet. Och havet i norr var oftast tillfruset. Men med Peter den store kom en ny tid. Han var tsar 1682-1725 och som ung reste han runt i Europa. Bland annat ville han lära sig att bygga moderna fartyg och därför arbetade han en tid på ett skeppsvarv i Holland. I hans planer för framtidens Ryssland ingick nämligen att modernisera både flottan och armen. När han kom hem tvingade han på ryssarna en massa västerländska nyheter. Adelsmännen vid hans hov morrade. Plötsligt måste de raka sig och klä sig västerländskt. Och att förnya armen och flottan kostade mycket pengar. Peter den store införde därför skatter på allt möjligt, till och med på skägg och likkistor. Moskva POLEN Ryssland erövrade stora områden vid Östersjön. På kartan är de markerade med mörkare färg. Peter den store var en jätte på över två meter. Han var stark och otålig och ville att Ryssland snabbt skulle bli lika modernt som Västeuropa. Här rusar han omkring för att inspektera byggena i Sankt Petersburg. 168
Ryssland öppnar sig En av Rysslands mäktigaste grannar var Sverige. Men Peter den store besegrade Karl XII och svenskarnas välde vid Östersjön krossades. Äntligen blev hans dröm uppfylld - Ryssland kom fram till havet. Och vid Östersjön lät han bygga en ny rysk huvudstad, Sankt Petersburg. Dörren till västerlandet var öppnad. Men många ryssar stretade emot. De ville varken bli västerländska eller betala en massa skatter. Peter den store fick slå ner flera uppror, och liksom de flesta härskare på den tiden var han enväldig. Han var grym och fullständigt hänsynslös. När han misstänkte att hans egen son, Alexej, tillhörde upprorsledarna, lät han mörda honom. Till ytan var Ryssland Europas största land; det sträckte sig långt in i Asien, ända bort till Kina. Peter den store gjorde Ryssland till en av Europas stormakter. Sankt Petersburg, som var Rysslands huvudstad åren 1712-1918, ligger där floden Neva rinner ut i Östersjön. I staden finns många vackra palats och jättelika kyrkor. Längs Nevas strand sträcker sig Vinterpalatset, tsarens slott. 169