Motion till riksdagen 2015/16:2611 av Finn Bengtsson och Barbro Westerholm (M, FP) Risker med genetiska kartläggningar

Relevanta dokument
Genetisk konstitution som diskrimineringsgrund

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Personuppgiftslagen baseras på det s.k. dataskyddsdirektivet (95/46/EG). Inom EU har det beslutats att detta direktiv ska ersättas av


Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Sekretess i försäkringsbolag om medicinsk genetik

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

med anledning av prop. 2016/17:30 Framtidsfullmakter en ny form av ställföreträdarskap för vuxna

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008

Kränkning eller diskriminering i skolan

Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa

Gen-etik. Gen-etiska reflektioner från Kommittén om genetisk integritet och Statens medicinsk-etiska råd. Åsa Gyberg-Karlsson

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Avskaffande av åldersgräns

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Motion till riksdagen: 2014/15:2428. Stärk den enskildes rätt. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst

Kommittédirektiv. Dataskyddsförordningen behandling av personuppgifter vid antidopningsarbete inom idrotten. Dir. 2018:31

Den nya influensan A(H1N1)

Samtjänst vid medborgarkontor

Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Sammansatta justitie- och näringsutskottets betänkande. 2014:JuNU1. Frågor om juridik och näringsliv. Motion. 2014:JuNU1.

Sjöfylleri. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU6. Sammanfattning

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

S12031 Enskild motion

Remiss Hur står det till med den personliga integriteten? en kartläggning av Integritetskommittén (SOU 2016:41)

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Behörigheten för läkare i enskild verksamhet m.m.

Översynen av Arbetsförmedlingen

Sammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor

Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Barnombudsmannens anmälningsskyldighet

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

Rättelser i alkohollagen (2010:1622)

Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa

Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla

Kommittédirektiv. Kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd. Dir. 2015:125. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Diskriminering inom det sociala området på grund av sexuell läggning

Stärk diabetesvården. Motion till riksdagen 2016/17:3220. Förslag till riksdagsbeslut. av Cecilia Widegren m.fl. (M) M188 Kommittémotion

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) Dir. 2012:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vissa frågor om fristående skolor

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Kommittédirektiv. En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Dir. 2014:164

Specialist i allmänmedicin en yrkeskvalifikation i allmänpraktik

Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Stockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI

Kommittédirektiv. Ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Dir. 2017:75

Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling

Kommittédirektiv. Samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2018:50. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2018

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensionsmarknaden

Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Patientlag. Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU24. Sammanfattning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om donations- och transplantationsfrågor (S 2013:04) Dir. 2014:83

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling)

Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås besluta

Åtgärder mot tiggeri. Motion till riksdagen 2016/17:3229. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M) M117 Kommittémotion

Funktionshinderpolitiskt program

Motpart i mål om ny legitimation enligt patientsäkerhetslagen

för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning,

Transkript:

Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2611 av Finn Bengtsson och Barbro Westerholm (M, FP) Risker med genetiska kartläggningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av genetisk konstitution som diskrimineringsgrund och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Tillkomsten av ny teknik, särskilt när den är banbrytande och snabbt vinner stor användning, leder inte sällan till att befintliga lagrum som reglerar verksamheten som tekniken berörs av också ställs inför nya utmaningar. Ett exempel på detta är samhällets snabba anpassning till den nya informationsteknologin (it) och behov av att skyndsamt se över lagar och regler som gäller för att värna bland annat medborgarnas rätt till personlig integritet och äganderätt till egenproducerat material så att inte de många fördelar som it för med sig kommer i konflikt med andra viktiga och skyddsvärda värden. Ett annat sådant exempel är den nya molekylärbiologiska tekniken med genetisk bestämning som kan komma att påtagligt förändra medicinsk diagnostik, prognosticerande och behandling i framtiden. Möjligheten att idag på molekylär nivå kartlägga enskilda individers unika genuppsättning av dna, dess möjliga kopplingar till för individen specifika sjukdomar och till ökad risk att på sikt utveckla vissa sjukdomar eller val av lämplig behandling, ställer nu gällande lagstiftning inför nya problem som kan behöva lösas någorlunda skyndsamt för att trygga rättssäkerheten. Exempel på lagar som då berörs är lagen om genetisk 2015-10-05 18:13

integritet (2006:351), lagen om medicinsk-tekniska produkter, personuppgiftslagen (PUL), marknadsföringslagen med flera. Kopplingen mellan nya tekniker, som här kan exemplifieras av just tillgång till it och möjlighet till DNA-testning, visar på hur problem med de nuvarande lagrummens praktiska tillämpning kan uppstå. Man finner idag en bred flora av erbjudanden på nätet, av mer eller mindre seriösa aktörer, om individuell genetisk kartläggning och inte sällan därtill knuten (medicinsk) rådgivning. Om denna verksamhet sker inom ramen för laboratorium som har en anknytning till hälso- och sjukvården så är sådan verksamhet att betrakta som en genetisk undersökning enligt lagen om genetisk integritet, vilket det rimligen också är med de konsekvenser för medicinsk trovärdighet och säkerhet med mera som exempelvis föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen med flera lagar som reglerar medicinsk verksamhet. Om emellertid exakt samma genetiska tester genomförs på ett laboratorium som inte har någon anknytning till hälso- och sjukvården är verksamheten i lagens mening inte att betrakta som en genetisk undersökning, vilket också gör att all annan lagstiftning som finns till för att säkerställa trovärdig och säker hälso- och sjukvård inte längre är applicerbar på verksamheten. Bara denna anomali i lagen om genetisk integritet förtjänar en översyn, men vi har i denna motion valt att se problemet i en än vidare kontext. Ett exempel på att möjligheten till individuell genetisk kartläggning ställer även internationell lagstiftning inför stora problem är att Europarådet 2008 valt att utfärda ett tilläggsprotokoll till konventionen om de mänskliga rättigheterna med inriktning just på den medicinska genetikens tekniska genombrott under senare tid. Denna motion är skriven i ambitionen att närma sig en problemställning för svensk lagstiftning på ett övergripande sätt genom att föreslå en översyn av möjligheten att skydda individers genetiska konstitution mot bakgrund av de risker det kan innebära att sådan information kan utnyttjas i diskriminerande syfte. Nya medicinska tekniker Generellt för nya medicinska tekniker kan man se både potentiella värden och potentiella risker. Till de förra hör tillgång till ny medicinsk kunskap, med i sin tur potentialen till förbättrad individuell hälsa och sammantaget också ett förbättrat hälsoläge för befolkningen. Till potentiella risker hör att ingen allra minst en ny teknik är 2

ofelbar. Indirekta tekniker, det vill säga att det som analyseras inte är den faktor som garanterat ensamt kopplar till det medicinska skeende som avses och som DNA-testning innebär, är mer riskabla för att resultatet ska tolkas fel ur medicinsk synvinkel. Denna risk för feltolkning av resultat från ny, indirekt medicinsk teknik kan både utsätta enskilda individer för risk att bli feltolkade och, om felet sedermera visar sig vara generellt, att en hel populations diagnostik, prognosticerande (hur utvecklingen för en sjukdom ter sig) eller behandling varit felaktig. Indelning av genetisk DNA-testning Testning av individers unika DNA kan idag med ganska stor säkerhet definiera vissa mycket ovanliga och starkt ärftliga sjukdomar. DNA-tester kan också tillsammans med olika mer eller mindre kända omgivningsfaktorer för en rad folksjukdomar bättre än tidigare definiera diagnos, prognos eller val av lämplig behandling. Man kan se på DNA-testning ur aspekten som en enskild antingen riktad (mot en eller flera i förväg definierade specifika DNA-varianter) eller bred så kallad screenad (det vill säga en undersökning av många ospecificerade DNA-varianter på en gång) undersökning. I den mest extrema formen, som också reser de största etiska problemen och ställer nuvarande lagstiftning inför frågor, talar man om så kallad genetisk populationsscreening (GPS). GPS definieras då av att ett större antal människor undersöks. Dessa ska inte på förhand ha någon känd förhöjd genetisk sjukdomsrisk, och initiativet till själva undersökningen ska ha tagits av någon annan än individerna själva. När GPS genomförs så kan även här potentiella värden och risker identifieras. Till de förra hör att verksamheten eventuellt kan befrämja de testade individernas hälsa eller de testade individernas autonomi eller självbestämmande eller befrämja hälsa eller autonomi hos andra än de testade individerna (genom ökad förståelse av mekanismer som har betydelse för sjukdomars uppkomst och behandling). Till riskerna hör bristande förståelse för vad resultatet kan medföra hos individerna som undersöks, antingen på grund av bristfällig information och vägledning eller på grund av att individerna helt enkelt inte är mottagliga för sådan avancerad information. Detta i sin tur kan skapa onödig oro, risk för stigmatisering exempelvis genom att anlagsbärare ses som sjuka, vilket i sin tur bland annat kan leda till störda familjerelationer och, sist men inte minst, oönskad diskriminering. Till det senare hör exempelvis att olika försäkringsbolag eller 3

arbetsgivare kan komma att kräva DNA-testning vars resultat de inte säkert kan förhålla sig så professionellt till som kunskapen om verksamheten kräver. Motivering Inför nya tekniker, som exempelvis GPS, krävs därför först en noggrann analys av potentiella faror, därefter en organisation för att undvika faror och en frågeställning om farorna är hanterbara eller för stora för att tillåtas. I detta fall är en sådan fråga om politiker kan tillåta diskriminering på genetisk grund. Om diskriminering inte kan uteslutas finns bland annat risk för folklig ovilja mot att delta i GPS- eller DNA-test med de negativa följdverkningar detta kan medföra för den medicinska utvecklingen i stort. Ett slående exempel på detta var när den svenska riksdagen 2006 öppnade det så kallade PKU-registret för möjlighet till identifiering av offren för tsunamikatastrofen i Thailand. Denna åtgärd efterföljdes av att många personer valde att lämna detta register, som inte var avsett för identifikation av individer utan för att förebygga en särskild sjukdomsrisk. På grund av risken för sådana konsekvenser även med GPS och annan DNA-testning föreslogs i en motion på detta tema under förra riksmötet att regeringen skulle överväga att inom ramen för gällande diskrimineringslagstiftning vid lämpligt tillfälle göra en översyn av möjligheten att analysera om själva den genetiska konstitutionen i framtiden kan komma att läggas till som ytterligare en grund för diskriminering. När utskottet behandlade motionen avslog man den endast med motivering att frågeställningen tidigare hade handlagts av utskottet. Det stämmer, men det var nu ett tag sedan, och det avslagmotiv som då anfördes står att finna i betänkande 2011/12:AU11 där det bland annat står att läsa att utskottet konstaterar, i likhet med motionärerna, att genetisk information som hanteras inom hälso- och sjukvården och inom medicinsk forskning är skyddad enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Utskottet noterar att regeringen i förarbetena (prop. 2005/06:64) till lagen anförde bland annat följande i fråga om diskriminering på grundval av genetisk information (s. 55): Som tidigare framhållits finns det ännu inga konkreta exempel på att någon skaffat sig kännedom om genetisk information som rör någon annan, och det är därför tills vidare osäkert hur stort behovet av straffskydd egentligen är. Det är tämligen lätt att föreställa sig att genetisk information i orätta händer skulle kunna användas i diskriminerande syfte. I övrigt är det närmast en spekulation att som skäl för en kriminalisering anföra att ett 4

förbud behövs för att förebygga att någon olovligen bereder sig tillgång till genetisk information i skandaliseringssyfte, politiskt syfte, för utpressning eller bara för skvaller och förtal. Redan i dag finns flera olika lagar som straffbelägger olika former av diskriminering som skulle kunna begås av någon med kännedom om en annan persons genetiska information. Regeringen ansåg att frågan om en mer långtgående skyddslagstiftning fick prövas i ljuset av de behov som eventuellt kunde komma att uppstå till följd av en framtida utveckling. Ovanstående citat är ett bevis på en häpnadsväckande naiv inställning till hur genetiskt material kan komma att utnyttjas till stor nackdel för enskilda personer om inte utvecklingen aktivt följs upp även av lagstiftaren på området. Då utskottet föregående år konstaterade att: Utskottet välkomnar vidare att regeringen i januari 2014 tillsatte en utredning om bättre möjligheter att motverka diskriminering. Utredningen har till uppgift att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras (dir. 2014:10, 2014:79). Syftet med utredningen är att ge förslag som säkerställer goda förutsättningar för personer som utsätts för diskriminering att ta till vara sina rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 18 december 2015. Utskottet kommer att följa det fortsatta arbetet med stort intresse., finns all anledning att fundera över om inte utskottet kunde vara än mer aktivt än så givet det resonemang som förs i denna motion? Vi föreslår därför, givet den snabba utvecklingen på genetikens område, att den nu aktuella utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering ges ett tilläggsdirektiv som analyserar frågan om förutsättningarna för att införa genetisk konstitution som en särskild diskrimineringsgrund. Vi vill att riksdagen med bifall till denna motion ger regeringen detta tillkänna. Finn Bengtsson (M) Barbro Westerholm (FP) 5