MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012

Dokumentnummer D 2013-002130 MILJÖRAPPORT STOCKHOLM ARLANDA AIRPORT 2012 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 2(97) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2013-03-27 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 3(97) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 1.1 Viktiga händelser under året... 6 1.2 Fastighetsrättsliga förändringar under 2012... 7 1.3 Swedavias organisation på... 7 1.4 Flygplatsens påverkan på miljön... 9 2 TILLSTÅNDBESLUT... 9 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET... 10 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN... 10 5 TILLSYNSMYNDIGHET... 10 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 10 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 10 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 11 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 12 9.1 FLYGTRAFIK ÅR 2012... 12 9.1.1 Antal rörelser... 12 9.1.2 Bananvändning... 12 9.1.3 Flygplanstyper... 19 9.1.4 Flygvägsuppföljning kontrollprogram... 20 9.2 FLYGBULLER... 23 9.2.1 Beräkningsmetod och utfall... 23 9.2.2 Ljudmätningar... 24 9.3 VATTEN OCH MARK 2012... 26 9.3.1 VA-rapport... 26 9.3.2 Grundvattenrapport... 34 9.3.3 Swedavias bergtäkt Laggatorp... 42 9.3.4 Undersökningar och utredningar... 42 9.3.5 Forskningsprojektet RE-PATH... 47 9.3.6 Periodisk miljöbesiktning... 48 9.3.7 Lämnade synpunkter på underlag för statusklassning enligt vattendirektivet... 49 9.3.8 Föreläggande gällande enskilda avlopp... 49 9.3.9 Naturinventeringar... 50 9.4 UTSLÄPP TILL LUFT 2012... 51 9.4.1 Fordonstrafik inom... 51 9.4.2 Marktransporter till och från... 52 9.4.3 Flygresenärers färdsätt till... 55 9.4.4 Anställdas färdsätt till... 56 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 4(97) 9.4.5 Flygtrafik och motorprovning... 57 9.4.6 Uppvärmning och elanvändning... 60 9.4.7 Brandövning... 61 9.4.8 Lösningsmedel... 62 9.4.8 Halter av luftföroreningar i omgivningen... 62 9.4.9 Miljöförbättrande åtgärder... 72 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 73 10.1 Uppdaterat kontrollprogram... 73 10.2 Mätstationer för ljudmätning... 73 10.3 Byggnation av dagvattenanläggningar... 73 10.3.1 Halmsjöbäckens dagvattenanläggning (HDA)... 73 10.3.2 Södra dagvattenanläggningen... 74 10.3.3 Förbättrad kontroll av pumpade grundvattenvolymer... 75 10.3.4 Förbättrad kvalitet på mätdata från onlinemätning... 75 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 75 11.1 Kolsta reningsverk... 75 11.2 Olyckor... 76 11.3 Hantering av miljöincidenter... 76 11.4 Flygvägsuppföljning... 77 11.5 Bränsledumpningar under året... 78 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 79 12.1 Energianvändning på 2012... 79 12.1.1 Fjärrvärmeanvändning... 79 12.1.2 Elanvändning... 80 12.2 Nyckeltal energianvändning... 81 12.3 Genomförda åtgärder för att minska energianvändningen... 81 12.4 Planerade åtgärder för ytterligare effektiviseringar... 82 13 DE KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER SOM KAN BEFARAS MEDFÖRA RISKER PÅ MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA OCH SOM UNDER ÅRET ERSATTS MED SÅDANA SOM KAN ANTAS VARA MINDRE FARLIGA... 83 13.1 Typer av kemiska produkter... 83 13.2 Kemikaliearbete... 83 13.3 Kemikalieförbrukning 2012... 85 13.4 Kemikalieanvändning vid halkbekämpning av banor... 86 13.5 Kemikalieanvändning vid flygplansavisning... 86 13.5.1 Sammanfattning glykolrapport... 87 13.6 Kemikalieanvändning vid gummiborttagning från rullbanor... 88 13.7 Kemikalieanvändning vid brandövning... 88 13.8 Kemikalieanvändning i flygplanstoaletter... 88 13.9 Övrig kemikalierapportering... 88 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 5(97) 14 REDOVISNING AV DE BETYDANDE ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET I SYFTE ATT MINSKA VOLYMEN AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 89 14.1 Avfallshantering på Arlanda år 2012... 89 14.2 Avfallsfraktioner från 2012... 90 14.3 Aktiviteter under 2012... 91 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 91 15.1 Åtgärder för minskade utsläpp till mark och vatten 2012... 91 15.1.1 Märstaåns vattensamverkan... 91 15.1.2 PFOS... 91 15.2 Åtgärder för minskade utsläpp till luft år 2012... 92 15.2.1 Flygtrafiken... 92 15.2.2 Marktransporter till och från... 93 15.2.3 Servicetrafiken inne på flygplatsområdet... 95 15.3 Åtgärder för minskad energianvändning... 96 15.4 Airport Carbon Accreditation... 96 15.5 Åtgärder för att minska bullerexponering och total bulleremission... 97 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 97 BILAGOR Bilaga 1 Gällande tillståndsbeslut för Swedavia AB 2012 Bilaga 2 Tillståndsvillkor-Stockholm Arlandas Airport 2012 Bilaga 3 Pågående miljömål, anmälningsärenden och andra beslut-stockholm Arlanda Airport 2012 Bilaga 4 Uppföljning handlingsplan för reduktion av CO 2 2012 Bilaga 5 Energibesparande åtgärder 2008-2012 Bilaga 6 Kemikalieförteckning 2012 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 6(97) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING är Sveriges största flygplats med cirka 19,6 miljoner resenärer under 2012. Flygplatsen är också en arbetsplats för omkring 16 000 personer som arbetar i något av de runt 250 olika företag som är etablerade på flygplatsen. Arlanda har tre start- och landningsbanor. Dessa trafikeras av runt 80 flygbolag som flyger till omkring 170 olika destinationer. Bana 2 (08-26) Bana 1 (01L-19R) Halmsjön Terminal 2-5 Väg 273 Bana 3 (01R-19L) Väg E4 Figur 1 Översiktsbild. Swedavia är ett statligt ägt aktiebolag som äger, driver och utvecklar Stockholm Arlanda Airport och 10 andra flygplatser i Sverige. Cirka 770 personer är anställda inom Swedavia Arlandas organisation. Inkluderas koncernanställda, placerade på Arlanda, är antalet drygt 1000 personer. 1.1 Viktiga händelser under året Följande viktiga förändringar eller händelser med koppling till miljöarbetet har skett på under 2012: Ansökan om nytt miljötillstånd för lämnades in 2011-05-02. Kompletteringar till ansökan inlämnades 2012-02-10 varefter Mark-och Miljödomstolen kungjorde målet. Målet handläggs för närvarande och huvudförhandling vid mark- och miljödomstolen planeras äga rum i Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 7(97) september 2013. Under 2012 har förutom kompletteringen, ett antal remissyttranden inkommit och bemötts av Swedavia. Under året certifierades Arlandas klimatarbete, för tredje året i rad, på högsta nivån enligt det europeiska programmet Airport Carbon Accreditation, ACA. Årets certifiering gäller för första gången i tre år, fram till 2015. För att få ansöka om förnyad certifiering 2015 måste dock flygplatsen fortsätta redovisa utsläppsminskningar varje år. I maj 2012 certifierades Swedavias miljöledningssystem enligt ISO 14001. I samband med detta genomfördes en utökningsrevision av Swedavia Arlandas miljöledningssystem, som har varit certifierat sedan 2011. Som en följd av delningen av LFV och bildandet av Swedavia AB har ett antal fastighetsrättsliga åtgärder genomförts under 2012. Se avsnitt 1.2 nedan. 1.2 Fastighetsrättsliga förändringar under 2012 Flygplatsfastigheten är numera benämnd Sigtuna Arlanda 3:1. Det enda som kvarstår av den tidigare flygplatsfastigheten, Sigtuna Arlanda 2:1, är ett område kring LFV:s luftrumskontrollcentral vilken är belägen på flygplatsen. Fastigheten Arlanda 2:1 ägs av LFV. Swedavia har också via sitt fastighetsbolag, Swedavia Real Estate AB, förvärvat ett antal byggnader av SAS-koncernen belägna på fastigheten Altuna 2:8 (hangarområdet) samt två byggnader belägna på Sigtuna Arlanda 3:1, SAS Sverigehuset (kontorsbyggnad) och Oxford Flight Academy (utbildningsanläggning). Båda fastigheterna ägs av Swedavia. Under 2012 har även fastigheten (Arlanda 2:11) för det nya hotellet, Clarion Arlanda, reglerats över från LFV till Swedavia och senare vidare till Swedavia Real Estate AB. 1.3 Swedavias organisation på Organisationsschemat nedan (figur 2) beskriver Swedavias organisation på under 2012. Flygplatsdirektör (FD) på är Kjell-Åke Westin. Flygplatsdirektörens stab består av ett antal experter i olika frågor, till exempel miljö. Miljöstaben som under 2012 legat under stabsenheten Hållbarhet och kvalitetssäkring, har bestått av fem miljörådgivare och en miljöchef. Som hjälp gällande flygbuller och flygvägsuppföljning finns akustiker från Swedavia konsult. Varje avdelning har dessutom haft en miljösamordnare. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 8(97) FD Stab COO (stf. FD) Airside Tekniska Terminal Projektstyrning Utveckling & planering Kundvärde Kommersiell/ Marknad Säkerhet Arlanda Energi Figur 2 Organisationsschema för 2012 Tekniska Avdelningen har ansvarat för drift och underhåll av flygplatsens anläggningar. Airside Business har säkerställt en effektiv och pålitlig verksamhet på airside, flygplatsens behörighetsområde, och haft det sammanhållande operativa ansvaret för flygsäkerheten. Avdelningen Terminal har ansvarat för att optimera kapacitetsutnyttjandet av terminaler och relaterade anläggningar. Avdelning Kommersiell & Marknads övergripande uppdrag har varit att strategiskt och operativt ansvara för resenärsprocessen på flygplatsen och att det upprätthålls ett säkert och effektivt flöde på flygplatsen på kort och lång sikt. Till avdelningen hör även Arlanda fastigheters förvaltningsenhet. Säkerhetsavdelningen har ansvarat för säkerhetsskydd och försvarsberedskapsplanering. Arlanda Energi har tillhandahållit energi, infrastrukturlösningar och energirelaterade produkter och tjänster för samtliga som verkar inom flygplatsen. Avdelning Utveckling och Planering stödjer och koordinerar arbetet med att skapa långsiktiga planer för flygplatsens utveckling, kapacitet och tillämpningen av Swedavias övergripande strategier. Avdelning Projektstyrning har haft det övergripande ansvaret för flygplatsens projektportfölj. Avdelning Kundvärdes roll har varit att säkerställa att målet för Stockholm Arlanda Airports kundvärde, primärt ur ett resenärsperspektiv, uppnås. Avdelningen avvecklades under 2012 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 9(97) 1.4 Flygplatsens påverkan på miljön Miljöpåverkan från sker framför allt genom utsläpp till luft och vatten samt buller från flygtrafiken. Verksamheten på Arlanda förbrukar även resurser i form av drivmedel till fordon, energianvändning i byggnader och materialanvändning vid byggnationer. I verksamheten genereras också avfall samt farligt avfall. Utsläpp till luft, koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveldioxid, på flygplatsen sker från servicefordon inne på flygplatsen, produktion av fjärrvärme som flygplatsen använder, provning av flygplansmotorer och från brandövningar. De största utsläppen till luft kommer dock från flygtrafiken och från vägtrafiken till och från flygplatsen. Bullerpåverkan från flygtrafiken sker främst vid start och landning på flygplatsens banor samt vid användning av in- och utflygningsvägar enligt överenskomna trafikmönster. Flygplatsens påverkan på närliggande vattendrag sker i huvudsak under vinterhalvåret när flygplan och banor av flygsäkerhetsskäl avisas. Utsläppen till spillvattennätet från flygplatsen består, förutom av det som är normalt för hushållsavloppsvatten, även av glykol, baktericider och mindre mängder olja och tungmetaller. Spillvatten från flygplatsen passerar oljeavskiljare och lokala reningsverk innan det leds till kommunalt reningsverk. 2 TILLSTÅNDBESLUT Flygplatsens tillstånd, enligt miljölagstiftningen, är givna till Swedavia. Ansvarig för verksamheten är Swedavias VD. Miljöansvaret har delegerats till flygplatsdirektören, som i sin tur delegerat ansvaret vidare till de olika avdelningscheferna på flygplatsen. Den 15 augusti 1991 lämnade regeringen Luftfartverket tillstånd, enligt dåvarande 4 kap. lagen om hushållning med naturresurser m.m. (NRL) till att utvidga verksamheten vid Stockholm Arlanda flygplats med en tredje rullbana. Beslutet innehåller elva villkor. Den 6 april 1993 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd Luftfartsverket tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen till att på Arlanda flygplats bedriva flygverksamhet och anlägga en tredje rullbana. Dessa beslut har följts av rättelser, ändringar och tillägg vilka redovisas i bilaga 1, Gällande tillståndsbeslut för Swedavia AB,. Därutöver finns även ett antal beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län, se bilaga 3. Redovisade tillstånd givna till Luftfartsverket eller LFV har övertagits av Swedavia AB. Alla tidigare tillstånd gäller som om de vore givna enligt nuvarande miljöbalken. I bilaga 2, Tillståndsvillkor- Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 10(97) 2012, redovisas alla nu gällande miljövillkor tillsammans med villkorsuppföljning för 2012. Under 2011 lämnade Swedavia in en ansökan om nytt miljötillstånd till mark- och miljödomstolen. Ansökan innefattar en helt ny prövning av hela flygplatsverksamheten baserad på en miljöbedömning av flygplatsverksamheten tillsammans med befintliga och förväntade följdverksamheter för cirka 30 år framåt. I februari 2012 lämnades en komplettering in varefter mark- och miljödomstolen kungjorde målet. Domstolsförhandlingar beräknas ske under 2013. 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN UNDER ÅRET Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2012 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. 4 ANDRA GÄLLANDE ANMÄLNINGAR BESLUTADE AV LÄNSSTYRELSEN Anmälningsärenden och andra beslut fattade under 2012 redovisas i bilaga 3 till miljörapporten. För en redovisning av tidigare fattade beslut, se tidigare miljörapporter. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen i Stockholms län. 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION har tillstånd för 372 100 rörelser (starter och landningar) på tre rullbanor. År 2012 genomfördes cirka 208 846 starter och landningar på Stockholm Arlanda Airport. Detta är en minskning med cirka två procent jämfört med år 2011. Antalet passagerare ökade däremot med cirka tre procent till omkring 19,6 miljoner år 2012. 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Swedavias tillstånd för är givna enligt Naturresurslagen, Miljöskyddslagen och Miljöbalken. I bilaga 2 redovisas en Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 11(97) sammanställning av gällande villkor. Villkorsuppfyllelsen är kommenterad efter varje villkor. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Ingen av Naturvårdsverkets föreskrifter, nedan, är aktuell för Stockholm Arlanda Airport: SNFS 1990:14 (Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse). SNFS 1994:2 (Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket). NFS 2001:11 (Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar), NFS 2002:26 (Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer). NFS 2002:28 (Avfallsförbränning). Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 12(97) 9 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.1 FLYGTRAFIK ÅR 2012 9.1.1 Antal rörelser Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2012 och har hämtats från Swedavias statistik som utgörs av faktureringsunderlag gentemot flygbolagen och Swedavias flygvägsuppföljningssystem som innehåller radarspår från faktiska flygningar. Ur systemet kan information om flygtid, flygväg, flyghöjd, flygplanstyp, flygbolag m.m. erhållas. Systemet används även för att sammanställa nödvändig information för bullerberäkning. Det totala antalet rörelser (starter och landningar) var år 2012 cirka 208 846 stycken. Det är en minskning med cirka två procent jämfört med år 2011. 9.1.2 Bananvändning I Tabell 1 nedan redovisas det beräknade 1 antalet starter och landningar på år 2012, fördelade på dag, kväll, natt och bana. Denna fördelning används i bullerberäkningen. Bananvändningen styrs i huvudsak av vindriktningen. Vindriktningen anger varifrån vinden kommer. I Figur 3 ses vindriktningsförhållandet vid Arlanda år 2012. Vanligaste vindriktning år 2012 var 250 grader. 1 I systemet för flygvägsuppföljning, ANOMS, finns cirka 98 % av landningarna och starterna på år 2012 registrerade. Banfördelningen av dessa har använts vid beräkning av antal rörelser per bana redovisade i Tabell 1. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 13(97) Tabell 1, rörelser per bana och tidsperiod, 1 januari - 31 december 2012 Operation Bana Summa av Dag Summa av Kväll Summa av Natt Landningar 08 41 0 0 26 26199 7527 6293 01L 15452 4260 4728 01R 8979 907 138 19L 14164 1334 236 19R 7280 2623 4325 H 319 71 63 Landn. Totalt 72115 16651 15720 104486 Starter 08 22653 6479 4879 26 11 3 1 01L 12157 1656 2079 01R 476 69 31 19L 2990 406 3446 19R 38613 8079 332 H 459 60 50 Starter Totalt 76900 16692 10768 104360 Totalt 149015 33343 26488 208846 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 14(97) 280 270 260 330 320 310 300 290 250 360 8,00% 10 20 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 340 350 240 230 220 210 200 190 180 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 År 2012 Figur 3 Vindriktningsförhållande vid år 2012 enligt METAR Figur 4 - Figur 7 visar så kallade flygtäthetsplottar i fyra vindkvadranter (NO, NV, SO och SV) som huvudsakligen styr bananvändningen på Stockholm Arlanda Airport. Täthetsplottarna visar antalet passager (starter och landningar) av flygspår under höjden 10 000 fot (cirka 3000 meter) i ett rutnät applicerat på området där varje ruta är 100 x 100 meter. Figurerna baseras på typiska dagar då angiven kvadrant använts hela dagen. Vindriktningarna avser från vilket håll vinden blåst. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 15(97) Figur 4 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 350-100 grader (NO) baserat på 713 flygrörelser den 1 juni 2012. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 16(97) Figur 5 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 280-350 grader (NV) baserat på 688 flygrörelser den 13 mars 2012. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 17(97) Figur 6 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 100-170 grader (SO) baserat på 648 flygrörelser den 31 januari 2012. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 18(97) Figur 7 Flygtäthet, huvudsakligen vind från 170-280 grader (SV) baserat på 680 flygrörelser den 16 mars 2012. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 19(97) 9.1.3 Flygplanstyper I Tabell 2 anges antalet rörelser av de tio vanligast förekommande flygplanstyperna på år 2012. Boeing B737-800 var den vanligast förekommande flygplanstypen under året. Tabell 2 De 10 vanligaste flygplanstyperna på Arlanda år 2012. Flygplanstyp Antal B738 48221 B736 38145 A320 13005 SB20 11173 B737 10181 MD82 9924 F50 9430 A321 8915 A319 7761 SF34 5835 Övriga 47278 Totalt 209868 Flygplanstyper certifieras enligt internationella miljövärdighetsregler som innebär att nyare flygplanstyper får strängare krav gällande bulleremission. Flygplanen indelas i så kallade kapitel beroende på typ och certifieringsår. Den 1 april 2002 trädde ett EU-direktiv, som förbjuder civilt kapitel 2 flygplan tyngre än 34 ton, i kraft. Förbudet avser EU-medlemsländer. Antalet kapitel 2 flygplan har minskat drastiskt jämfört med tiden innan förbudet infördes. Under 2012 utfördes totalt 18 stycken starter och landningar med kapitel 2-flygplan oavsett vikt. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 20(97) 9.1.4 Flygvägsuppföljning kontrollprogram Under året har fyra stycken flygvägsuppföljningsmöten genomförts. Mötet är även ett förberedande forum för framtagande av kvartalsvisa rapporter till samarbetsorganet. Deltagande i forumet är representanter från flygtrafikledningen vid Stockholm Arlanda flygplats, Swedavia Flygakustik, Avdelningen Airside Business och miljöstaben vid. Resultatet av 2012 års uppföljning av flygvägsvillkor enligt flygplatsens kontrollprogram redovisas nedan. Uppfyllelse av flygplatsens miljövillkor redovisas i bilaga 2 Tillståndsvillkor- 2012. 9.1.4.1 Startande flygplan inom begränsningslinjer Minst 90 procent av den avgående trafiken ska hålla sig inom de villkorade flygvägarna, Standard Instrument Departure (SID), som har ritats in med begränsningslinjer på karta. Under 2012 var utfallet för flygplan inom SID 97 procent samma siffra som år 2011. Utfall 2012 redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Starter inom SID vid under 2012. Månad % inom SID januari 97 % februari 99 % mars 96 % april 99 % maj 97 % juni 93 % juli 97 % augusti 97 % september 97 % oktober 97 % november 99 % december 99 % År 2012 97 % 9.1.4.2 Startande flygplan flygning över Märsta Miljötillståndet medger användandet av så kallade Lågfartssektorer dag- och kvällstid för att avveckla trafik med propellerflygplan, förutsatt att den maximala ljudnivån inte överstiger 70 db(a) över tätort. Med hjälp av flygvägsuppföljningssystemet kontrolleras antalet flygningar på lägre höjd än 1000 m över Märsta tätort. År 2012 skedde inga otillåtna starter över Märsta. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 21(97) 9.1.4.3 Ankommande flygplan inflygning över 750 Nattetid får inte slutlig inflygning påbörjas förrän flygningen är etablerad på centrumlinjen för aktuell landningsbana. Anflygning skall ske på lägst 750 m MSL. Under 2012 har 15 stycken landande plan flugit lägre än 750 m MSL. 9.1.4.4 Landande flygplan inflygning över tätorter Landande flygplan får inte överflyga tätorter på lägre höjd än 750 m. Swedavia kontrollerar 19 tätorter runt omkring flygplatsen. Dessa är: Alsike, Bålsta, Bro, Brunna, Håbo-Tibble, Norra Järfälla, Kårsta, Knivsta, Kungsängen, Lindholmen, Märsta, Rimbo, Rosersberg, Sigtuna, Norra Sollentuna, Täby, Uppsala, Vallentuna, och Upplands-Väsby. I tabell 4 redovisas utfallet för 2012. Av de 31 överträdelserna var det totalt en landning, i november, som inte följde villkoret. Övriga 30 landningar som fastnat i kontrollen har skett på grund av säkerhetsskäl (performance). Tabell 4 Landande flygplan lägre än 750 meter över tätort (villkor 2 kontroll 4). Månad Antal januari 2 februari 0 mars 1 april 3 maj 3 juni 5 juli 4 augusti 4 september 1 oktober 2 november 2 december 4 Totalt 31 9.1.4.5 Ankommande trafik - propellerplan Ankommande flygplans höjd övervakas inom en kvadrat på 51 x 51 km med flygplatsen i centrum. Ingen anflygning med propellerplan på för låg höjd har skett under året. 9.1.4.6 Landningar och starter till och från västra änden av bana 2 Totalt 55 landningar och starter har under år 2012 skett västerifrån respektive västerut på bana 2 (den väst-östliga banan, kallad 08-26). Samtliga av dessa 55 landningar och starter har skett på grund av säkerhetsskäl (performance). Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 22(97) 9.1.4.7 Kapitel 2 flygplan nattetid Jetflygplan och propellerflygplan med en maximal startvikt överstigande 9 ton som inte uppfyller kraven i ICAO Annex 16, kapitel 3 eller 5, får ej använda bana 3 nattetid. Under 2012 har inga sådana rörelser ägt rum. 9.1.4.8 Starter bana 19 R Starter från bana 19 R nattetid övervakas och rapporteras. Under 2012 har 320 starter skett nattetid. Samtliga på grund av säkerhetsskäl (performance). 9.1.4.9 Anflygning över Upplands Väsby tätort Inflygningar mot bana 01L övervakas och antalet flygningar som flyger utanför överenskommen flygkorridor redovisas. Under 2012 förekom fyra fall av ankommande trafik under 2200 fot över Upplands Väsby. Antal flygplan över 2200 fot var 100 stycken. 9.1.4.10 Vägd dygnsekvivalent ljudnivå Information om detta finns i avsnittet 9.2 Flygbuller. 9.1.4.11 Löwenströmska sjukhuset Avseende överflygning av Löwenströmska mellan kl 23-06 har en avvikelse förekommit i mars på grund av brand i banljus på bana 01L. Den maximala ljudnivån från denna rörelse, som var en landning med flygplanstypen Saab 340, beräknas inte överstiga 70 db(a). 9.1.4.12 Provkörning av motorer Normalt provkörs flygplanens motorer i Swedavias motorprovplats. Swedavia har dock tillstånd att provköra flygplanens motorer vid banände. Nattetid (kl. 22-07) får sådan provkörning ske högst tio gånger per år för de flygplanstyper som inte kan tas in på motorkörningsplatsen. Under 2012 har 10 nattliga motorprovkörningar genomförts vid banände. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 23(97) 9.2 FLYGBULLER Uppgifterna i detta avsnitt avser år 2012 9.2.1 Beräkningsmetod och utfall En flygbullerberäkning av FBN år 2012 genomfördes med beräkningsprogrammet INM version 7.0c. I Figur redovisas FBN 55 och 65 db(a) jämfört med de tillståndsgivna bullerkurvorna med samma FBN-nivåer. FBN 55 db(a) år 2012 utbreder sig i huvudsak inom tillståndsgiven kurva. FBN 55 db(a) skär den tillståndsgivna kurvan men är inom marginalen 3 db(a) (enligt MD deldom 2003-01-17 M346-01). FBN 65 db(a) ligger inom motsvarande tillståndsgiven bullerkurva. Antalet boende inom FBN 55 db(a) år 2012 uppgår till 1977 stycken, se Tabell 5. Figur 8 Beräknad FBN 55 db(a) (blå kurva) och 65 db(a) (röd kurva) för år 2012, jämfört med motsvarande tillståndsgivna enligt SOU 1975:56, svarta kurvor. Vad gäller FBN-beräkningen så ska i sammanhanget också nämnas att det alltid finns ett visst mått av onoggrannhet i denna typ av beräkningar som kan variera i storleksordningen +/- 3dB(A) vad gäller ekvivalentvärden. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 24(97) Under sommaren 2012 gick två datorer som samlar indata till flygvägsuppföljningen sönder. Då data för perioderna 23-26 juni samt 12-18 juli saknas har nivåerna under dessa dagar antagits motsvara genomsnittsnivåer för resten av året. Se vidare avsnitt 11.4. Tabell 5 Antal boende och area inom FBN 55 och 65 db(a). Flygbullernivå, db(a) Boende (data från år 2012) Area, km 2 > 55 1955 77 > 65 22 12 9.2.2 Ljudmätningar Som ett led i s miljöarbete och strävan efter att tillhandahålla korrekta underlag för bullersammanställningar upprättades två mätstationer för buller under år 2010. Dessa mätstationer är obevakade och spelar in ljudet från varje flygplansrörelse i närheten av mätstationen. Ljudinspelningarna analyseras automatiskt och resultatet från dem kopplas samman med rätt flygplansrörelse i flygvägsuppföljningsprogrammet ANOMS. Bullermätningen för 2012 finns sammanställd i rapport D2013-001255. I rapporten presenteras sammanställningen av mätdata från år 2012 och samtidigt beräknade bullervärden för att tydliggöra hur de beräknade resultaten förhåller sig till de uppmätta värdena. För bullerberäkningen har dessa flygplanstypers egenskaper hämtats från en databas och höjden korrigerats med hänsyn till uppmätt medelavstånd för startprocedurer. Bullermätstationen för landningsbuller är placerad ca 2 km från banans tröskel och mätstationen för startbuller är placerad omkring 6,5 km från den punkt där flygplanen börjar rulla. Mätsammanställningen visar att den bullrigaste flygplanstypen vid landning var Boeing 737-300 (B733) där det registrerade medianvärdet för maximal A-vägd ljudnivå var 88 db i mätpunkten. Den bullrigaste flygplanstypen vid start är McDonnell Douglas MD-82 (jet) som uppmättes till 86 db(a) i motsvarande mätpunkt för starter. Det beräknade värdet för dessa två flygplanstyper är 88 db(a) respektive 82 db(a) vilket innebär en liten underskattning av ljudnivå vid start. För den mest frekventa flygplanstypen Boeing 737-800 uppmättes ljudnivån till 85 db(a) för landningar och till 77 db(a) för starter, beräknade värden i dessa fall är 88 db(a) och 78 db(a). Sammantaget visar de uppmätta resultaten en god överensstämmelse med de beräknade resultaten. Sedan mars 2012 finns också en bullermätare upprättad i Rosersberg. Mätstationen ägs och förvaltas av Sigtuna kommun. Mätstationen i Rosersberg är ansluten till Swedavias flygvägsuppföljningssystem och registrerade ljudnivåer finns tillgängliga via verktyget WebTrak. Syftet med mätningarna som Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 25(97) sammanställs i rapporter, tillgängliga på Sigtuna kommuns hemsida, är dels att sammanställa de uppmätta ljudnivåerna och särskilt redovisa de tio högst registrerade ljudnivåerna dels att jämföra uppmätta och beräknade ljudnivåer. De beräknade ljudnivåerna stämmer väl överens med de uppmätta medianerna för respektive flygplanstyp år 2012. För den vanligast förekommande flygplanstypen är uppmätt median densamma som den beräknade. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 26(97) 9.3 VATTEN OCH MARK 2012 9.3.1 VA-rapport utför kontinuerlig kontroll av de vatten som flygplatsens verksamhet påverkar. För att minimera miljöpåverkan genomgår dagvattnet och spillvattnet behandling i flygplatsens reningsanläggningar. Vattenkontrollen omfattar dagvatten, spillvatten, grundvatten och drickvatten samt recipientkontroll. Swedavia har under 2012 anlitat ALcontrol för att utföra en stor del av den provtagning och analys som genomförs inom ramen för Swedavias egenkontroll, resterande provtagning utförs av Swedavias egna provtagare. I detta avsnitt sammanfattas resultatet av egenkontrollen samt andra utredningar som gjorts under året. Utöver detta ingår en kortfattad redovisning av den verksamhet som bedrivs i Swedavias bergtäkt Laggatorp under 2012, som i sin helhet beskrivs i en separat miljörapport för täktverksamheten. Enligt gällande kontrollprogram sammanfattas utförd vattenuppföljning i de två avsnitten VA-rapport och Grundvattenrapport, se avsnitt 9.3.1 och 9.3.2. Detta avsnitt syftar till att sammanfatta resultatet av den kontroll och provtagning som under 2012 gjorts i Arlandas recipientvatten, dagvatten, spillvatten och oljeavskiljare i enlighet med kontrollprogrammet 2. Kontroll av dricksvatten har skett i enlighet med kontrollprogrammet för dricksvatten 3. Kontrollprogrammet antogs vid årsskiftet 2011/2012 och har medfört förändringar i provtagning och rapportering. 2012 är det första året rapporteringen utförs enligt det nya kontrollprogrammet. För karta över provpunkter för kontroll av dagvatten se figur 9. För beskrivning av övriga provpunkter och systemlösningar för de olika tekniska systemen, hänvisas till gällande kontrollprogram. 2 Kontrollprogram för version 5.2, D 2011-020322. 3 Kontrollprogram för dricksvatten. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 27(97) Figur 9. Karta över provpunkter för kontroll av dagvatten samt provpunkt F (recipientkontroll). HDA ut enligt figuren har under året bytt namn till HBT, varför provpunkten benämns som HBT i miljörapporten. Utförligare beskrivning av genomförd kontroll och resultat går att finna i de underlagsrapporter som beskrivs i tabell 6. Underlagsrapporterna ska ses som en del av VA-rapporten. Tabell 6 Underlagsrapporter som ligger till grund för VA-rapporten. Rapportnamn Dokumentnummer Recipientkontroll 2012 D 2013-001532 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publicerad 2013-03-07 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Publicerad: 2013-01-22 Särtryck Märstaån Dagvattenkontroll 2012 D 2013-001531 Spillvattenkontroll 2012 D 2013-001302 Årsrapport för underhåll och tömning av oljeavskiljare D 2013-001206 vid 2012 Årsrapport för dricksvatten vid Stockholm Arlanda D 2013-001205 flygplats 2012 Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 28(97) Analyser av dagvatten och spillvatten har i huvudsak utförts av det ackrediterade laboratoriet ALcontrol samt via provtagning med onlineinstrument. Dricksvattenanalyser har utförts av Norrvatten. Ytterligare kompletterande analyser har utförts av Swedavias egen personal och av IVL (analys av PFOS 4 ). Villkorsuppfyllnad För en fullständig redovisning av villkorsuppfyllnaden hänvisas till bilaga 2, Tillståndsvillkor- 2012. I tabell 7 redovisas ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och spillvatten. Tabell 7 Ett urval av de villkor som följts upp avseende dag- och spillvatten Villkor 5 Utvärdering Halten opolära alifatiska kolväten 6 i Halten har understigit utgående vatten från OAD1 ska inte detektionsgränsen i samtliga analyser. överstiga 5 mg/l (oljeindex). Villkoret är uppfyllt. Utgående vatten från samtliga reningsanläggningar (B529, B457 och B508) ska understiga de riktvärden som fastställts för reningsanläggning B457. Den tillförda glykolen till spillvattennätet får inte överstiga 10 ton glykol mätt som COD per dygn eller 2,56 ton glykol mätt som TOC 7 per dygn. Samtliga analyserade värden understiger riktvärdena. Villkoret är uppfyllt. Tillförseln av glykol har som mest uppgått till 2,55 ton TOC per enskilt dygn. Villkoret är uppfyllt. 9.3.1.1 Recipientkontroll ytvatten 9.3.1.1.1 Uppföljning Märstaån Recipientkontroll i Märstaån har utförts genom provtagning enligt Swedavias kontrollprogram samt enligt det samordnade uppföljningsprogrammet inom ramen för Märstaåns vattensamverkan. Det samordnade uppföljningsprogram omfattar provtagning i Märstaåns mynning samt i de olika delgrenarna. Swedavias kontrollprogram Swedavias kontroll av recipientpåverkan i Märstaån har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt F. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser i samma provtagningspunkt utförts av ALcontrol. 4 Perfluoroktansulfonat. 5 För fullständig villkorsformulering se gällande kontrollprogram. 6 Olja. Oljeindex är ett mått på opolära alifatiska kolväten. 7 Totalt organiskt kol, ett mått på organiskt innehåll. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 29(97) Årsflödet i punkten F under 2012 (10 626 000 m 3 ) var nästan 40 % större än under 2011. Resultatet av provtagningen visar att syrehalten i punkten F har överstigit 7 mg/l under hela året 8. Lägst halt uppmättes i juni (7,17 mg/l). Under 2012 bedömdes vattnet i punkten F ha ett syrerikt tillstånd 9. Årsmedelhalter och totala mängder TOC, fosfor och kväve redovisas i tabell 8. Halterna av fosfor och kväve bedömdes som höga, men ej onormalt höga för ett näringspåverkat vattendrag 10. Kväve och fosfortransporten var större 2012 än föregående år med en transporterad mängd på 10,1 ton respektive 0,49 ton 11. Även årsmedelhalten för TOC bedöms som hög med en halt på 15,4 mg/l 12. Den transporterade mängden TOC under året var 185 ton, vilket är mer än föregående år 13. Tabell 8 Årsmedelhalt och transporterad mängd TOC, kväve och fosfor under 2012 i punkten F. Parameter Årsmedelhalt (mg/l) Mängd (ton) TOC 15,4 185 Kväve 0,904 10,1 Fosfor 0,046 0,49 Metallhalterna i punkten F var under 2012 lägre än de gränsvärden och miljökvalitetsnormer som anges i Naturvårdsverkets rapporter 14. PFOS detekterades vid provtagningen men halterna 15 var lägre än det gränsvärde på 30 µg/l som föreslås i Naturvårdsverkets rapport 16. Samordnad recipientkontroll i Märstaån Den samordnade recipientkontrollen för Märstaån sker inom ramen för Märstaåns vattensamverkan och utfördes under 2012 av Länsstyrelsen i Stockholms län. År 2012 betraktades som ett högflödesår med ett antal rejäla flödestoppar och en medelvattenföring på 650 l/s 17. De senaste åren har den partikulära fosforhalten 8 Mätt som dygnsmedelvärde. 9 För bedömning se underlagsrapporten Recipientkontroll 2012. 10 För bedömning se underlagsrapport Recipientkontroll 2012. 11 Under 2011 transporterades 6,7 ton kväve och 0,36 ton fosfor. 12 För bedömning se underlagsrapport Recipientkontroll 2012 13 Transporterad mängd under 2011 var 154 ton. 14 Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. 15 Halterna som detekterades låg mellan 43 och 373 ng/l. 16 Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 30(97) minskat men fosfathalten har varit oförändrad. Efter 2002 syns det en ökning av TOC-halterna i Märstaåns mynning. Vid provtagningen 2012 framkom att nickelhalterna i Märstaåns mynning var höga och att vattenförekomsten Märstaån därför låg mycket nära ett överskridande av miljökvalitetsnormen för kemisk status. Mycket talar för att halterna av nickel är naturligt höga i området 18. Provtagningen av kiselalger 19 indikerade att den ekologiska statusen i Märstaån var god under 2012 men att ån ligger inom riskzonen för måttligt god status. I jämförelse med de andra delgrenarna uppmättes det i Kättstabäcken höga halter av fosfor, kalium och järn. Den provtagningen som gjordes av kiselalger under 2012 indikerade en god status i Halmsjöbäcken och en måttligt god status i Kättstabäcken. 9.3.1.2 Dagvattenkontroll 9.3.1.2.1 Uppföljning Kontroll av dagvatten från verksamheten under 2012 har utförts genom provtagning med onlineinstrument i mätpunkt ut från Kättstabäckens dagvattenanläggning (KDA) samt Halmsjöbäckens bergtunnel (HBT) 20. Härutöver har kompletterande provtagning och analyser i samma provtagningspunkter utförts av ALcontrol. Resultaten av analyserna visar att syrehalten i vatten ut från KDA var generellt hög (i huvudsak över 7 mg/l) 21. Vid HBT var syrehalterna lägre. Vid flera tillfällen uppmättes halter mellan 1,6 och 5 mg/l (medelhalten juni-december var 5,2 mg/l). Resultaten från provtagningen vid Halmsjöns utlopp visade att syrehalten överstigit 7 mg/l vid samtliga provtagningstillfällen. Vattnet vid Halmsjöns utlopp bedömdes ha ett syrerikt tillstånd 22. Syrehalten vid placeringen för Södra dagvattenanläggningen (SDA) varierade mellan 0,9 och 13 mg/l (årsmedelhalt 5,5 mg/l) och årslägsta syrehalt i E2 uppmättes i maj och var 3,7 mg/l (årsmedelhalt 7,3 mg/l). Årsmedelhalten av organiskt material (TOC) var i utgående vatten 21 mg/l vid KDA och 12,5 mg/l vid HBT. Årsmedelhalten TOC i Halmsjöns utlopp uppgick 2012 till 9,1 mg/l 23. 17 Rapport Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012. 18 P.g.a. stor andel postglacial lera. 19 Provtagningen av kiselalger visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. 20 Mätpunkt HBT anlades för att kontrollera utgående vatten från bland annat bana 3 under byggnation av HDA. När HDA driftsätts kommer kontroll att utföras vid den nya provpunkten HDA ut. 21 För bedömning se underlagsrapport Dagvattenkontroll 2012. 22 För bedömning se underlagsrapporten Dagvattenkontroll 2012. 23 För bedömning se underlagsrapporten Dagvattenkontroll 2012. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 31(97) Flödet från KDA under 2012 var 1 123 000 m 3 och därmed cirka 30 procent högre än året innan. TOC-transporten från KDA var 24,5 ton, vilket var mindre än året innan (27,4 ton). Den transporterade mängden TOC från KDA under 2012 utgjorde cirka 13 procent av den transporterade mängden i punkten F. Dagvattenanläggningarnas drift och funktion Kättstabäckens dagvattenanläggning, KDA 24 Under vintermånaderna 2012 har de tre säsongslagringsdammarna, utjämningsmagasinet och filterbäddarna varit i drift och tagit emot formiatpåverkat vatten. Anläggningen har under perioden oktober till december 2012 drivits på ett likartat sätt som under vintersäsongen 11/12, då den uppskattade reningsgraden med avseende på TOC bedömdes vara mellan 30 procent och 85 procent 25. Natten mellan den 22 och 23 februari 2012 brast en av vallarna i inloppsdiket till KDA som en följd av kraftigt flöde. Det blev ett visst utläckage till omgivande mark men incidenten bedömdes inte medföra risk för negativ miljöpåverkan på omgivande mark och vatten. Utöver denna avvikelse har anläggningen varit fri från större driftstörningar. Halmsjöbäckens dagvattenanläggning, HDA 26 Dagvattenanläggningen i Halmsjöbäcken är fortfarande under byggnation men i slutet av december 2012 kunde delar av anläggningen (inloppsdammen samt två lagringsdammar) driftsättas. Driftperioden under 2012 var dock så kort att det inte finns några slutsatser att dra kring drift och funktion. Södra dagvattenanläggningen, SDA 27 Södra dagvattenanläggningen är under byggnation och har inte tagits i drift. Dagvatten oljeavskiljare Samtliga av Swedavias oljeavskiljare på Arlanda kontrolleras och töms enligt fastställda rutiner. Provtagning görs i oljeavskiljare OAD 1 enligt gällande kontrollprogram. 24 KDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 1, västra delen av bana 2 samt rampytor vid terminalerna 4 och 5. 25 I utjämningsdammarna var nedbrytningen under en två veckorsperiod 30 procent och under en femveckorsperiod 75 procent. I utjämningsmagasinet var nedbrytningen under en åttaveckorsperiod 85 procent. 26 HDA tar under vintersäsongen emot dagvatten från bana 3 med tillhörande taxibanor. 27 SDA, tar under vintersäsongen emot vatten från ramp- och terminalområden sydost om bana 1. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 32(97) Provtagningen under 2012 visar att halten olja (oljeindex) varit under detektionsgränsen (<0,1 mg/l) vid samtliga mättillfällen. För borttransporterad mängd oljeföroreningar från oljeavskiljare se avsnitt Spillvattenkontroll 9.3.1.3.1. 9.3.1.3 Spillvattenkontroll 9.3.1.3.1 Uppföljning Kontroll under 2012 utfördes genom provtagning och analys av ALcontrol i enlighet med gällande kontrollprogram. Måby Swedavias överlåtelsepunkt för flygplatsens spillvatten till kommunens spillvattennät finns i Måby. Under 2012 var det totala spillvattenflödet från Arlanda 557 500 m 3. Detta är något mindre än 2011 då flödet var 593 000 m 3. Resultaten av de provtagningar och analyser som gjorts på det samlade spillvattnet visar att bly, koppar, krom, zink och nickel förekom i halter som var lägre än varningsvärdena 28 för inkommande vatten till Käppala reningsverk. Kadmiumhalten har under 2012 förekommit i en halt (årsmedelhalt 0,41 µg/l) som var högre än vad som är normalt från vanligt hushållsspillvatten 29. Särskild uppföljning av kadmiumhalter och mängder gjordes regelbundet under 2012. Samtliga metallhalter och metallmängder i det samlade spillvattnet var mindre under 2012 än föregående år. Detsamma gäller mängden organiskt material (TOC). Fosfor- och kvävemängderna i det samlade spillvattnet var i princip oförändrade. Swedavias reningsanläggningar Utgående vatten från Swedavias reningsanläggningar bedöms utifrån de riktvärden som har fastställts för den då temporära reningsanläggningen B457, som numera är permanent. Resultatet av provtagningen visar att metallhalterna i utgående vatten från Swedavias tre reningsanläggningar understiger de fastställda riktvärdena. 28 Svenskt vattens publikation P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. 29 Enligt varningsvärdena bör inte halten kadmium i spillvattnet överstiga den från vanligt hushåll, det vill säga 0,1 µg/l. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 33(97) Undantaget koppar och zinkmängderna från B457 samt nickelmängderna från B529 var metallmängderna från reningsverken lägre än tidigare år 30. Halten av oljeindex i utgående vatten från reningsanläggningarna var lägre än fastställt riktvärde och ph-värdet var inom angivet intervall. Halterna av organiska ämnen (TOC, COD cr och BOD7) var högst i utgående vatten från B529 (Kolsta). Spillvatten oljeavskiljare Samtliga av Swedavias oljeavskiljare på Arlanda kontrolleras och töms enligt gällande rutiner. Under 2012 har en oljeavskiljare inom spillvattennätet tagits ur drift. Inga nya oljeavskiljare har installerats under 2012. Från alla oljeavskiljare, inom såväl spill- som dagvattennätet, har under året totalt 80 ton oljehaltigt avfall transporterats bort. Detta är något mindre än föregående år. Borttransport har utförts av SITA. Slutlig mottagare är Löt avfallsanläggning. Glykolpåverkat vatten Den del av använd glykol vid flygplansavisningar som inte sugs upp på avisningsplatsen leds till en B-glykoldamm vars glykolpåverkade vatten pumpas till Käppala reningsverk via spillvattennätet. Under 2012 har Swedavia i genomsnitt pumpat ut 0,35 ton TOC/dygn från B-glykoldammen till spillvattennätet. Den utpumpade mängden TOC har inte vid något enskilt dygn överskridit 2,56 ton/dygn. Den största mängd som pumpas ut under ett enskilt dygn var 2,55 ton TOC/dygn. 30 Beräkningarna baseras dock på ett mindre antal provtagningar år 2012 vilket ger en osäkerhet i beräkningsjämförelsen. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 34(97) 9.3.1.4 Dricksvatten 9.3.1.4.1 Uppföljning Provtagningen av flygplatsens dricksvatten har utförts enligt kontrollprogram för dricksvatten 31. Under året har 554 400 m 3 dricksvatten förbrukats/köpts in. Motsvarande siffra för 2011 var 555 200 m 3. Under året upptäcktes en vattenläcka, den reparerades omgående. Analysrapporter för kallvattenprover inom ordinarie provtagningsschema med bedömningen tjänligt med anmärkning har föranlett uppföljningsprov vid ett tillfälle. Provtagning av Trihalometaner 32 sker vid uttagsposter för tankning av flygplansvatten. Halterna av Trihalometaner var vid fyra av åtta tillfällen strax över Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning. En mindre justering av klorhalten i flygplansvatten har utförts under året i syfte att optimera ett högt klorinnehåll med beaktande av bildande av Trihalometaner. 9.3.1.5 Bottenfaunaundersökning Bottenfaunaundersökning görs var femte år. Senaste året den genomfördes var 2008 och således kommer nästa undersökning att genomföras 2013. 9.3.2 Grundvattenrapport I detta avsnitt sammanfattas utförd kontroll av grundvatten enligt kontrollprogram 33. 9.3.2.1 Försörjningstunneln Under flygplatsen finns ett system av tunnlar med försörjningsstråk för olika media. Tunnlarna dräneras via pumpstationer som leder bort inläckande grundvatten till dagvattensystemet. Arlanda har villkor på hur mycket grundvatten som får pumpas ut från den nya försörjningstunneln. Tunneln är totalt 2600 meter och mätningen av inläckage sker vid fyra mätstationer. Villkoret medger bortledning av 5 liter vatten per minut och 100 meter tunnel. Under 2012 har bortledd vattenmängd i genomsnitt uppgått till 5 (5,1) liter per 31 Kontrollprogram för dricksvatten, D 2013-001205. 32 I vattenledningar finns organiska ämnen, det kan exempelvis vara alger som växt i rören, eller bakterier. Kloret i vattnet reagerar när det stöter på de organiska ämnena, det bildas så kallade trihalometaner (kloreringsbiprodukter). Trihaolmetaner anses vara cancerogena. 33 Kontrollprogram för version 5.2, D 2011-020322. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 35(97) minut och 100 meter tunnel, vilket innebär att villkoret är uppfyllt. Den bortledda mängden under 2012 var något lägre jämfört med de föregående två åren då 5,6 resp. 6,3 liter per minut och 100 meter tunnel pumpades ut år 2011 resp. 2010. Vatteninläckaget i tunneln är beroende av väderförhållanden och svårt att styra. Swedavia arbetar sedan länge fortlöpande med att försöka minska inläckaget i tunneln. 9.3.2.2 Grundvattenprovtagning vid Långåsen 9.3.2.3 Akvifären För kontroll av NRL-villkor 6 har Swedavia två kontrollbrunnar i Långåsen, en norr om och en söder om bana 3. Kontrollbrunnarnas benämning är B2 och C2 och de ligger i grundvattenförekomsten Arlanda. Provtagningen utförs tre gånger per år i januari, april och oktober. Grundvattnet har undersökts med avseende på nitratkväve, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), aromatiska kolväten (BTEX, som bensen, toluen, etylbensen och xylen), alifatiska kolväten (oljefraktioner), organiska ämnen (TOC) och kalium (K). Vid provtagningarna mäts även ph, temperatur och grundvattennivå. Kalium och TOC provtas för att kontrollera eventuell påverkan från flygplatsverksamheten. Villkor finns gällande PAH och nitratkvävehalter. Totalt utförs grundvattenprovtagning i åtta grundvattenrör runt om på flygplatsen. Utöver ovan två omnämnda grundvattenrör finns ett rör i vardera grundvattenförekomsten Byle (rör 9102) resp. Källbrunn (rör 08-26S). Därutöver görs provtagning i fyra grundvattenbrunnar som ligger längs med bana 1, vilka benämns BH6, Rb8906, VP4 och Kolsta. Provtagningen i dessa sex grundvattenbrunnar omfattar samma parameterar som omnämns ovan, med skillnaden att provtagningen görs en gång per år förutom grundvattennivåmätningen som utförs tre gånger årligen. I samtliga grundvattenstationer var halterna av nitrat och summa 4 PAH lägre än SGU:s riktvärden. I samtliga grundvattenstationer var halten av summa 4 PAH lägre än rapporteringsgränsen (<0,02 µg/l) och i B2 och C2 var nitratkvävehalten lägre än 1 mg/l vilket innebär att villkor 6 är uppfyllt. Provtagningen visar att nitratkvävehalten generellt var låg till mycket låg och har tenderat att minska under perioden 2002-2011. I station 08-26S bedömdes dock nitratkvävehalten som måttligt hög, men nitrathalten var klart lägre än SGU:s riktvärde. Ovan beskrivna grundvattenkontroll finns beskriven i rapporten Grundvattenkontroll 2012 34. År 2009 driftsattes akvifärlagret vid. Akvifärlagret utgörs av ett grundvattenmagasin i en isälvsavlagring som består av sand och grus 34 Grundvattenkontroll 2012, dokumentnummer D 2013-001301. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 36(97) och som utgör en del av Stockholmsåsen. Akvifären används som ett säsongslager, med fem kalla brunnar i norr och sex varma brunnar i söder. Sommartid används uppumpat grundvatten från den kalla delen av akvifären för kylningsändamål, varefter det uppvärmda returvattnet pumpas tillbaka till akvifärens varma del för att lagras till vintern då det används för uppvärmning. Kylan används till komfortkyla, kylning av datarum samt kommersiell kyla (kök, restauranger). Värmen används till förvärmning av ventilationsluft och till markvärme. Den egenkontroll som utförts enligt kontrollprogrammet är sammanställd i rapporten Grundvatten Akvifären, Miljörapport 2012 35. Mätpunkternas lägen redovisas i figur 10. 35 Grundvatten Akvifären, Miljörapport 2012, Swedavia AB, diarienummer D 2013-001928, Grundvattengruppen 2013-03-14. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 37(97) Figur 10 Mätpunkternas geografiska läge. 9.3.2.3.1 Grundvattenvolymer till kylnings- och uppvärmningsändamål Under 2012 pågick permanent sommardrift av akvifärlagret från 2012-04-10 till 2012-11-07, då grundvatten från de kalla brunnarna togs ut för kylningsändamål. Permanent vinterdrift pågick från 2012-01-01 till 2012-03-12 och från 2012-11-27 till 2012-12-31, då grundvatten från de varma brunnarna togs ut för uppvärmningsändamål. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 38(97) Enligt villkor för användningen av grundvatten från akvifärlagret får 1 440 000 m 3 grundvatten per år användas för kylningsändamål och 1 460 000 m 3 grundvatten användas för uppvärmningsändamål. Därutöver får 5 000 m 3 grundvatten användas för att spola kylcentralens ledningssystem vid förändring mellan olika driftfall. Spolvattnet leds till Halmsjön. Under 2012 användes cirka 1 384 000 m³ grundvatten för kylningsändamål, vilket är något mindre jämfört med år 2011 då det togs ut 1 456 000 m³. Året dessförinnan, år 2010, uppgick mängden grundvatten för kylningsändamål cirka 1 330 000 m³. Villkorsgiven vattenvolym som får användas till kylningsändamål efterlevdes. Under 2012 användes cirka 856 000 m³ grundvatten för uppvärmningsändamål, vilket är något mer jämfört med år 2011 då cirka 670 000 m³ grundvatten användes och år 2010 då omkring 632 000 m³ grundvatten användes för samma ändamål. Villkorsgiven vattenvolym som får användas till uppvärmningsändamål efterlevdes. Under 2012 användes uppskattningsvis cirka 3 000 m³ grundvatten för spolning, vilket är av samma storleksordning som år 2011 då cirka 2 500 m³ och år 2010 då omkring 3 200 m³ grundvatten användes för spolning. Villkorsgiven vattenvolym som får användas till spolning efterlevdes. Halmsjövatten till kylnings- och uppvärmningsändamål I enlighet med Länsstyrelsen beslut (2010-11-26) får Swedavia fritt styra fördelningen mellan uttag av värme respektive kyla från Halmsjön, dock utan att överskrida 720 000 m³/år eller 720 m³/h (200 l/s). Under 2012 bortleddes cirka 740 000 m³ sjövatten från Halmsjön för kylningsändamål och efter uppvärmning har motsvarande volym återförts Halmsjön. Detta är en ökning jämfört både med år 2011 då ca 567 000 m³ sjövatten bortleddes och år 2010 då 425 000 m 3 sjövatten bortleddes och tillfördes Halmsjön. Ökningen beror på ökat behov av att ta ut kyla från Halmsjön då kylan från markvärme och luftförvärmning inte varit tillräcklig. Uttaget överskrider givet tillstånd med cirka tre procent eller ca 20 000 m³. Största momentana flödet uppgår till cirka 300 m 3 /h eller cirka 83 l/s. Det största timflödet under 2012 uppgick alltså till knappt 50 procent av det maximalt tillåtna uttaget. Under 2012 var medeluttag och medelinfiltration i akvifärlagret omkring 71 l/s. Året innan, år 2011, uppgick medeluttag och medelinfiltration i akvifärlagret till omkring 67 l/s. Det maximala dygnsflödet under sommardrift 2012 var 153 l/s och under vinterdrift 104 l/s, att jämföras med 140 respektive 1214 l/s under 2011. Högsta uppmätta timflöde var 166 l/s (2011, 174 l/s). Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 39(97) Grundvattennivåvariationer Swedavia har idag totalt 11 stycken mätpunkter där loggning av grundvattennivå och temperatur sker, i enlighet med kontrollprogram. Grundvattennivåerna i akvifärens mätpunkter har under 2012 hållit sig inom de nivåintervall som är beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen för akvifärlagret och som därmed utgör villkor för tillåtna nivåvariationer under sommar- och driftfall. Tillåtna grundvattennivåförändringar vid uttagsbrunnarna är 3,5 meter (avsänkta nivåer) och vid infiltrationsbrunnarna 2,5 meter, d.v.s. totalt 6 meter nivåvariation. Under 2012 var, liksom under 2011, nivåvariationen störst i mätpunkt B (4,05 respektive 5,08 meter). Orsaken till att B-röret visar på stora nivåskillnader är att B-röret ligger nära de varma brunnarna. Se figur 11. Figur 11 Grundvattennivåer norr respektive söder om akvifärlagret (08-26N och VP3) och i observationsrör prepresenterande varma respektive kalla sidan om akvifärlagret (Rb0604 och Rb0614), under 2012. Grundvattnets vattenkemi Grundvattenprover uttas i enlighet med kontrollprogrammet två gånger per år ur observationsrören Rb0604 och Rb0614. Vattenproverna togs under vinter - och sommardriftfall, den 7 mars resp. den 24 september 2012. Grundvattenkvaliteten jämförs med analysresultat från referensprov som inlämnades i tillståndsansökan för akvifären. Analysresultaten från 2012 års provtagning uppvisar stora likheter mellan varandra och även i jämförelse med referensprovet. Vattenkvaliteten är generellt Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 40(97) sett god. Vattenprovtagning ur observationsrör kan i vissa fall vara osäker på grund av svårigheter att få erforderlig vattenomsättning och därigenom få representativa prover. Skillnaden mellan proverna från observationsrören och referensprovet är att COD (kemisk syreförbrukning och ett mått på vattnets innehåll av organiskt material), grumlighet (turbiditet), järn och sulfat är något högre. Vattnet är också något hårdare. Några av dessa parametrar skulle ge anmärkningar ur ett dricksvattenperspektiv men de något höga värdena kan även bero på ovan nämnda osäkerheter. Skillnaderna är dock inte stora. En parameter som är lägre i observationsrören än i referensprovet är klorid. Provpumpning för minskad grundvattenutströmning öster om åsen Ett utredningsarbete har påbörjats för att begränsa utströmningen av grundvatten mot öster under vinterdriftfall. Utredningen innebär att grundvattennivån i akvifären avsänks för att på så vis förhindra att grundvatten strömmar ut mot öster och tillförs Sigridsholmssjöns avrinningsområdeområde då de kalla brunnarna laddas under vintern. Nivån i akvifären sänks genom en provpumpning så att grundvattennivån i anslutning till källområdet i öster inte stiger över tröskelnivån cirka +23,1 m. Provpumpningen innebär att grundvatten tillförs Halmsjön. Under senvåren 2013 kommer provpumpningen att avslutas, resultaten från provtagningsprogrammet analyseras och resultat sammanställas. Baserat på de erhållna resultaten kommer beslut tas om Swedavia ska ansöka om tillstånd för att vintertid sänka grundvattennivån under den tröskelnivå som innebär att grundvatten strömmar ut åt öster. Swedavia har underrättat Länsstyrelsen i Stockholms län den 11 december 2012 om planerad provpumpning. Uppmätta flöden i Dike 1 (bäcken) Vattenflödet i diket öster om åsen mäts kontinuerligt i mätpunkt Bäcken, givare Dike 1. Flödet i mätpunkten beräknas fram med hjälp av v-ränna. Medelflödet under 2012 var 15,6 l/s. Vid tre tillfällen under vintern och våren uppmättes flöden över 60 l/s. Under stora delar av juli och under första halvan av augusti var det inget flöde. En provpumpning påbörjades 14 december 2012 för att se om grundvattenutströmningen från åsen mot öster kunde minskas. Mätningen av vattenflödet i mätpunkt Bäcken visar att flödet i bäcken öster om åsen minskade kraftigt till under 10 l/s efter att pumpningen påbörjades. Resultatet av provpumpningen kommer att redovisas i 2013 års miljörapport. Se figur 12. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 41(97) Figur 12 Flödet i diket (mätpunkt Bäcken) öster om åsen under 2012. Inventering av skogs- och kärrmarksområden Skogsstyrelsen har sedan hösten år 2008 haft i uppdrag att kontrollera effekter och konsekvenser på skog och mossor öster om åsen på två provytor. Vid den inledande inventeringen av området uppmärksammades två områden som betingar höga naturvärden och som nu är registrerade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. I Skogsstyrelsens senaste utlåtanden i rapporterna 36 från 2012-07-31 och 2012-11- 29 (förra året 2011-06-23 och 2011-10-10) konstateras att medeltalet av kronutglesningen är lite högre än medeltalet för Stockholms län. Kronutglesningen spretar något, fler träd har hamnat i mellanklasserna och att medeltalet ökat sedan sist beror på att fler träd har gått över gränserna för 20 respektive 60 procent kronutglesning. Framförallt är det äldre träd som visar på högre kronutglesning. En del gamla granar i södra delen verkar ha ökad kronutglesning. Inga allvarliga förändringar har skett uppe på åsen, några lärkar har torra toppar. Mossfloran bedöms vara tämligen intakt, med några mindre förändringar sedan förra säsongen som innebär att viss ökning respektive minskning av en del arter. Uttorkningen av området döms inte ha ökat under 36 Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2012-07-31, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 104631 och Rapport om inventering av träd och mossor vid Långåsen, 2012-11-29, Skogsstyrelsen, Diarienummer SVE 104631. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 42(97) denna sommar. Det fanns blöta områden och det verkar som om den stora nederbörden denna sommar har återställt vissa sanka partier. 9.3.3 Swedavias bergtäkt Laggatorp Swedavia har avtal med Svevia AB om att driva bergtäkten Laggatorp som ligger norr om bana 2. Täkttillståndet medger en årlig produktion på maximalt 750 000 ton och under 2012 har 165 598 ton berg brutits. Samtliga 19 villkor i täkttillståndet är uppfyllda. Under 2012 genomförde Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun ett tillsynsbesök på bergtäkten utan några anmärkningar, tre synpunkter lämnades. En utförlig beskrivning av bergtäktsverksamheten finns i en separat miljörapport 37. 9.3.4 Undersökningar och utredningar 9.3.4.1 Inventering av kadmium s spillvatten går via Sigtuna kommuns spillvattenledningar till Käppala reningsverk på Lidingö. För att det kväve- och fosforrika slammet från reningsverket ska kunna användas som fosforkälla inom jordbruket behöver mängden kadmium i slammet minskas. Under 2010 upprättade Swedavia, Käppalaförbundet och Sigtuna kommun en åtgärdsplan med syftet att minska förekomsten av kadmium i spillvattnet från Arlanda. Åtgärdsplanen har flera delmål varav slutmålet är att kadmiumhalten i utgående spillvatten från Arlanda år 2020 inte ska innehålla högre kadmiumhalt än vad avloppsvatten från hushåll gör. Detta innebär 0,1 µg kadmium/l vilket med Arlandas spillvattenflöde motsvarar ett utsläpp på cirka 50 g kadmium per år. Inom ramen för åtgärdsplanen påbörjades kartläggningen av kadmiumförekomsten i spillvattennätet under 2011. Provtagningen och inringningen av intressanta delströmmar i spillvattennätet har fortgått under 2012 där det östra driftområdet har visat sig vara av särskilt intresse. Under 2012 har också en informations- och inventeringskampanj genomförts på flygplatsen. Målgruppen var flygplatsaktörer med bland annat verksamheter i flygplanshangarer, verkstäder och fordonstvättar samt Swedavias fastighetsförvaltare. Två träffar anordnades med information om kadmiumsituationen i flygplatsens spillvatten, åtgärdsplan med mål, källor till kadmium och vikten av att minska utsläppet, Käppalaverkets funktion och slammets användningsändamål och kvalitetskrav samt hur kommunen arbetar med frågan. 37 Miljörapport täktverksamhet Laggatorp 2012, dokumentnummer D 2013-001732. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 43(97) Under både informationsträffarna och vid inventeringstillfällena deltog utöver Swedavias VA-grupp och miljöstab även Käppalaförbundet och Sigtuna kommun. Totalt besöktes 17 verksamheter under tre dagar där verksamhetsutövare intervjuades och arbetsmoment diskuterades med fokus på utsläpp av processavloppsvatten, kemikalie- och golvskurvattenhantering. Därtill genomfördes en spillvattenprovtagning från en av hangarerna i samband med en så kallad teknisk tvätt av ett flygplans landningsställ samt en stickprovtagning i flertalet vattenlås genomfördes. Inventeringen visade att handtvättning i samband med hangarverksamhet kan vara en potentiell källa till kadmium. Detta stöds av den utförda provtagningen i handfatsvattenlås, där mycket höga halter kadmium kunde påvisas. Avloppen från alla handfat leder inte spillvattnet till de reningsverk som finns vilket innebär att vattnet leds vidare orenat till Käppala reningsverk och därmed kan föra med sig tungmetaller. Inventeringsarbetet inklusive slutsatser finns sammanställt i en rapport 38. Swedavia har uppdaterat sin åtgärdsplan för kadmium utifrån erhållna resultat från inventeringen och inriktar fortsatta insatser mot åtgärdsinsatser. 9.3.4.2 Reningsförsök Kolsta reningsverk Släckvatten från Arlandas brandövningsplats leds via utjämningsdammar till Swedavias reningsverk Kolsta där det främst renas med avseende på olja och metaller. Utgående spillvatten från Kolsta reningsverk leds sedan via det kommunala spillvattennätet vidare till Käppalaverket. Under 2011 infördes ett nytt brandsläckningsskum på Arlanda för användning vid skarpa utryckningar, Moussol-FF 3/6. Swedavias intention var även att ersätta det befintliga övningsskummet Övningsskum S så att Moussol används både till övning och i skarpa nödlägen. Moussol är biologiskt lättnedbrytbar och innehåller inte perfluorerade ämnen. Innan användningen av Moussol inleddes på flygplatsen genomfördes en utredning 2012. Utredningen syftade till att undersöka om brandsläckningsmedlet kan ha negativ inverkan på reningsfunktionen i Kolsta reningsverk. Sweco Environment AB utförde på uppdrag av Swedavia en serie behandlingsförsök i laboratorieskala vid olika haltbelastningar med Moussol, där reningsverkets funktion och reningsgrad kartlades. Samma försök genomfördes även med Övningsskum S för referens. Som högsta belastning användes den koncentration som används vid bruk av brandsläckningsskummet, tre procent Moussol. Utredningen visar att oacceptabel störning på reningsanläggningens funktion erhålls inom spannet 0,6-1,2 procent inblandning av Moussol. Det innebär att släckvattnet behöver spädas omkring tre gånger för att inte äventyra reningsfunktionen i Kolsta. Spädningen kan tillgodoses av de två 38 Kadmiumintering Arlanda Ett samarbete mellan Swedavia, Sigtuna kommun och Käppala, 2013-01-28, Käppalaförbundet, diarienummer 213-13/001. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 44(97) utjämningsdammar som släckvattnet samlas upp i från brandövningsplatsen, samt att spädningseffekt erhålls i ledningssystemet till Kolsta samt i utjämningsbassängerna i Kolsta. Utredningen finns sammanfattad i rapporten Brandskum Kolsta reningsförsök, behandlingsförsök i laboratorieskala 39. 9.3.4.3 Grundvattenmodell Arlanda använder sedan sommaren 2009 grundvatten för produktion av kyla och värme. Anläggningen är ett så kallat akvifärlager. Det avsnitt av Långåsen, där akvifärlagret är lokaliserat, ligger öster om Halmsjön och mellan landningsbana 2 i norr och landningsbana 3 i söder. Se mer information i avsnitt Grundvattenrapport 9.3.2.3. Efter det att lagret hade varit i drift i cirka ett år fick företaget Grundvattengruppen i uppdrag av Swedavia att undersöka de hydrauliska förhållandena i det grundvattenmagasin där lagret är lokaliserat och beskriva effekterna på grundvattenförhållandena när lagret är i drift, vilket finns sammanfattat i en rapport 40. Sedan akvifärlagrets drift påbörjades har omfattningen av undersökningarna utökats med bland annat kompletterande undersökningsbrunnar och nivåmätningar. Den framtagna konceptuella modellen är avsedd att utgöra underlag till en matematisk modell där olika driftscenarier kan testas med avseende på grundvatten- och värmeflöden. Under 2012 uppdaterades den konceptuella modellen vilket finns redovisat i en rapport 41. Ett par av slutsatserna i rapporten redovisas här. Genom kompletterande borrningar och grundvattennivåmätningar har den norra och södra grundvattendelarens läge bestämts för det grundvattenmagasin som påverkas av akvifärlagrets drift. Den norra vattendelaren ligger under flygplatsens bana 2 och den södra ligger drygt 1 km SV om flygplatsens bana 3. Det bedöms som helt klarlagt att akvifärlagrets drift inte kan påverka lägena för vattendelarna och driften kan därför inte påverka Norrvattens reservvattentäkt vid Ströms Gård söder om det berörda grundvattenmagasinet. Det finns inte några indikationer på att den nuvarande driften resulterar i långsiktiga grundvattennivåförändringar. Vid samma tid på året är nivåerna i stort desamma de olika åren. Grundvattennivåerna under Halmsjön påverkas av akvifärlagrets drift. Under sommardrift ligger grundvattennivåerna under hela sjön väsentligt lägre än sjönivån och styrs av uttagen i de kalla brunnarna. Under vinterdrift är nivåskillnaden mellan grundvattennivåerna under sjön och sjönivån liten. Under sommardrift skapar avsänkningen av grundvattennivåerna under Halmsjön förutsättningar för ett inläckage av sjövatten till åsens grundvattenmagasin. Att ett inläckage sker bedöms vara väl belagt. Däremot är det är svårt att fastställa exakt var detta sker, det vill säga om det sker diffust över stora delar av sjön eller är 39 Brandskum Kolsta reningsförsök, behandlingsförsök i laboratorieskala, SWECO, 2012-11-15, uppdragsnummer 1960958000. 40 Arlanda Akvifärlagret, Konceptuell hydrogeologisk modell etapp 1, Grundvattengruppen, Täby 2011-12-09. 41 Arlanda Akvifärlagret, Konceptuell hydrogeologisk modell, Grundvattengruppen, Täby 2012-0629. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 45(97) koncentrerat till mindre områden. De lågpermeabla bottensedimenten är tunnare i östra delen av sjön. 9.3.4.4 Geologisk undersökning av täktområdet Laggatorp Vid en miljöteknisk markundersökning i täkten under 2011 på uppställningsområdet för ett tillfälligt asfaltverk påträffades förhöjda halter arsenik i det undersökta krossmaterialet. Då krossmaterialet härstammar från täkten utfördes en kompletterande provtagning i täkten. Utredningen visade på varierande halter där arsenik påträffades samt att arsenik förekommer i både obearbetat löst material och krossat material. Högst halter återfanns i en hög av äldre krossmaterial från tidig brytning. Under 2012 har utredningsarbetet om arsenikförekomsten i täkten fortsatt. I juni utfördes en geologisk utredning av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Syftet var att bestämma gränsen mellan bergarter som kan innehålla arsenikhaltiga sulfider och bergarter utan sulfider. Undersökningen omfattade kartstudier samt ett fältbesök, och resultatet finns sammanställt i en rapport 42. Swedavia har informerat Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun samt Länsstyrelsen i Stockholms län om utredningens resultat. Utredningen redogör bl.a. för den kartläggning av berggrunden som utfördes av SGU på 1970-talet som visar att det inom det aktuella området förekommer tre olika typer av bergarter, se figur 13. Berggrunden i skogsområdet norr om täkten utgörs av en ljusgrå gnejsgranit. I täktområdets södra och sydöstra del finns en mörkgrå till brunaktig sedimentgnejs, även kallad glimmergnejs. Mellan de båda huvudbergarterna i området finns ett stråk med mer förskiffrad berggrund där gnejsgranit och sedimentgnejs finns blandade. Den enda bergart som kan innehålla arsenik i någon större mängd är sedimentgnejsen. Den innehåller ofta rostiga partier som består av vittrade sulfidföreningar, mestadels mineralet pyrit (svavelkis) som är en järnsulfid. Arsenikkis (arseniksulfid) finns ibland associerat med pyrit. Detta är källan till den arsenikhaltiga bergkrossen som uppmärksammats vid provtagning i området under 2011. Idag sker bergbrytning endast i gnejsgraniten. Rester av sedimentgnejs finns längs täktens södra gräns, men är nu inte föremål för brytning, se figur 14. Den bergkross som provtagits härrör uppenbarligen från detta stråk inom tidigare brytningsområde. Gnejsgraniten, som utgör huvuddelen av täkten idag, fortsätter in i skogsområdet mot norr, är av jämn och bra kvalitet och kan med fördel användas som råvara för krossbergsprodukter. SGU menar att det är minimal risk att stöta på sedimentgnejs inom området med gnejsgranit enligt de karteringar som utförts. Det finns i nuläget inget behov av ytterligare försiktighetsmått vad 42 Swedavias bergtäkt vid Arlanda på fastigheten 2:1 Sigtuna kommun, Dnr 08-1074/2012, SGU, 2012-06-14. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 46(97) gäller materialanvändningen än att vara observant på när brytingen närmar sig täktområdets sydöstra del. Figur 13 SGU:s berggrundskarta visande områdets huvudbergarter. Rött gnejsgranit, Blått sedimentgnejs, Gult övergångszon med blandade bergarter. Figur 14 Bergartsgränsen inritad på täktplanen. Område med gnejssediment inom området där pågående brytning sker. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 47(97) 9.3.5 Forskningsprojektet RE-PATH Swedavia inledde under 2009 ett femårigt forskningsprojekt tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska miljöinstitutet IVL kallat RE-PATH som står för Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human Populations in the vicinity of international Airports. Syftet med projektet är att utreda och klarlägga förekomst, spridning och risker för människa och miljö med avseende på perfluorerade ämnen. Frågan blev aktuell en tid före projektet startades då det framkommit att brandsläckningsskum som användes på flygplatsen innehöll perfluorerade ämnen, vars ytegenskaper ger produkten god funktion men som för med sig negativa konsekvenser då det bland annat är bioackumulerande och persistent (binder till proteiner i kroppen och är mycket svårnedbrytbart). Ytegenskaperna har gjort att dessa ämnen har använts i en rad olika produkttyper, till exempel brandsläckningsmedel, impregneringsmedel och i hydrauliska system vätskans egenskaper är avgörande. Under 2009 och 2010 genomfördes en mycket omfattande provtagning av vatten och sediment. Olika biotaprover insamlades, karterades och analyserades med avseende på PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Även effektstudier genomfördes. De kemiska analyserna visade att PFOS och PFOA som läckt ut till närmiljön från brandövningsplats där brandskummet AFFF nyttjats, fortfarande finns kvar i sådana mängder att halter i vatten, sediment och fisk är kraftigt förhöjda relativt halter i bakgrundslokalerna. Från år 2010 ingår även Kättstabäcken i provtagningsprogrammet. Under 2011 utfördes vattenprovtagning i Halmsjön, Kättstabäcken, Benstockensbäcken och Halmsjöbäcken. Provfiske utfördes i Halmsjön, Steningeviken och Valloxen (referenssjö) samt ekotoxikologiska tester utfördes. Bioackumuleringsstudie på sebrafisk och guldfisk visade att fiskarna hade lätt för att ta upp PFOS över gälarna men att ingen utsöndring skedde under tiden som försöket pågick. Inga skillnader i halter i fisk har kunnat kopplas till kön eller ålder. Lakförsök på sediment visade att en stor del av den PFOS som fanns i sedimentproverna var lakbara. Förekomst i grundvatten kan därmed bero på utlakning från ovanliggande marklager. Det tredje årets mätningar bekräftar att koncentrationerna av PFOS fortfarande är förhöjda i vatten och fisk från lokaler i nära anslutning till flygplatsområdet. Det finns ett samband mellan koncentrationen av PFOS i undersökta ytvatten nedströms och avståndet till källan, det vill säga brandövningsplatsen. Vid flygplatsen är PFOS-halten högst i Kättstabäcken, som tillsammans med vatten från Halmsjön når Mälaren. Halten av PFOS i vatten och i fiskmuskel korrelerar, vilket framgår när de uppmätta halterna i fisken jämförs med beräknade halter genom att använda biokoncentrationsfaktorer från litteraturen så stämmer halterna i abborre och de predikterade halterna överens då de räknas från den uppmätta koncentrationen i de vatten fisken har levt i. Det betyder att förväntad koncentration i fisk kan erhållas genom att analysera halten i vatten. Swedavias flygplatser har ersatt Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 48(97) brandskummet AFFF 43 med ett fluorfritt brandskum som heter Moussol-FF 3/6. Analyser har gjorts på Moussol avseende PFOS-innehåll och analyserna visar att brandskummet inte innehåller PFOS. Vid jämförelse av effektkoncentrationerna hos AFFF och Moussol FF framgår det att det fluorfria brandskummet Moussol är betydligt mindre akuttoxiskt jämfört med AFFF vilket är ytterligare en positiv vinning. Resultaten från forskningsprojektet RE-PATH sammanställs i en årlig rapport av IVL. Hittills finns tre rapporter 44 vilka återfinns på projektets hemsida 45. 9.3.6 Periodisk miljöbesiktning I enlighet med kontrollprogrammet har den periodiska miljöbesiktningen genomförts på Arlanda under 2012. Besiktningen utfördes av konsultföretaget WSP på uppdrag av Swedavia och omfattade kontroll av glykolsystemet samt hydrantanläggningen för flygbränsle. Glykolsystemet avser den glykolhantering och de arbetsmoment som genomförs när flygplan avisas på avisningsplatserna och glykolen sugs upp av arbetsfordon, ledningssystemet för glykoluppsamling, lagring av glykolprodukt och uppsamlad glykol samt pumpning av glykol till kommunalt reningsverk. Inom flygplatsen finns fyra externa bolag som sköter avisningen av flygplan och två som sköter uppsugningen av glykolen. Hydrantanläggningen inom Arlanda är uppbyggd av ett ledningssystem med ett antal hydrantposter/tankningsställen som förser flygplanen med flygbränsle. Flygbränslehanteringen sker av ett externt bränslebolag, AFAB, som ansvarar för distribution av flygbränslet till ledningssystemet och efterföljande hydrantposter. Swedavia ansvarar för att ledningssystemet och hydrantposter samt övriga ingående enheter fungerar enligt uppställda krav. Besiktningen inkluderade inspektion vid ett avisningsmoment och ett tankningsmoment. Inga brister eller påpekanden som kräver åtgärder konstaterades av besiktningsmannen. Säkerheten bedömdes vara hög vid tankningsmoment från hydrantanläggningen. Likaså bedömdes säkerheten vara god vid lagring och hantering av glykolhaltiga vätskor. Enligt besiktningsmannen uppfylls de villkor och krav som är ställda på verksamheten avseende egenkontroll och rutiner för att följa gällande villkor och krav. Mätstrategier, provtagningar, tankinspektioner, larmfunktioner samt kemikalie- och avfallsförvaring håller god kvalitet. 43 AFFF står för Aqueous Film-Forming Foam. 44 Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH (B1899, nov 2010), Årsrapport 2010 för projektet RE- PATH (B 1984, jun 2011) och Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH (B 2060, jun 2012). 45 http://repath.ivl.se. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 49(97) Besiktningsprotokollet är ännu inte fastställt, det delges tillsynsmyndigheten separat. 9.3.7 Lämnade synpunkter på underlag för statusklassning enligt vattendirektivet Vattenmyndigheten Norra Östersjön fattade i december 2009 beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för direktivets vattenförekomster. Swedavia lämnade den 23 februari 2012 in en skrivelse till Vattenmyndigheten angående statusklassning av Stockholmsåsen och Märstaån. Detta med anledning av att flygplatsverksamhetens påverkan inte ingått när statusklassningen genomfördes. Exempelvis har vid klassificeringsarbetet inte tagits hänsyn till att Märstaån leds i tunnel viss sträcka, att Swedavia nyttjar en akvifär i åsen som energilager samt att det finns tätskikt under bana 3. Swedavia bedömer att beslutade statusklassningar och miljökvalitetsnormer kan ha en avgörande betydelse för den pågående prövningen i Mark- och Miljödomstolen och vill därför att bedömningen görs om med hänsyn tagen till flygplatsverksamheten. Swedavia och Sigtuna kommun skrev den 7 maj 2012 till SMHI om att Märstaåns huvudfåra och avrinningsområde behöver justeras. Tunneln under Märsta samhälle har en annan sträckning än den ursprungliga huvudfåran och Märstaån avvattnar hela flygplatsen. Justeringarna behöver göras i vattendragskartan och i VISS 46 som är en databas som förvaltas av Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. SMHI meddelade den 23 augusti 2012 att de justerat Märstaåns huvudfåra och avrinningsområdet i SVAR 47 enligt inlämnat önskemål. Vattenmyndigheten har beslutat att de inte kommer att göra en förnyad statusklassificering av vattenförekomsterna förrän tidigast 2012. 9.3.8 Föreläggande gällande enskilda avlopp Swedavia äger och förvaltar ett flertal torp, gårdar och bostadshus som finns på markerna runt flygplatsen. I princip samtliga av dessa hus är från tiden före flygplatsen uppfördes. Några av de större mangårdsbyggnaderna är enligt Länsstyrelsens bebyggelseregister klassade som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bostäderna har skiftande standard och består av både permanentbostäder och fritidshus. Byggnaderna hyrs ut till privatpersoner och näringsidkare. 46 VatteninformationsSystem Sverige. 47 Svenskt VattenARkiv. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 50(97) Miljö- och hälsoskyddskontoret har efter inventering och platsbesök av enskilda avloppsanläggningar lagt ett föreläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten utan godtagbar rening 48. Förläggandet gäller för 22 stycken hus med WC-avlopp och fyra stycken hus med BDT-avlopp 49. Till 13 stycken hus med BDT-avlopp har Swedavia ansökt om uppskov, motivet till uppskovsbegäran är att anläggningarna används i begränsad omfattning och utgör en liten miljörisk. Uppskovsansökan godkändes med ett förläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten utan godtagbar rening vid ändrad användning 50. Innebörden av detta är att ingen åtgärd behöver göras så länge ingen ändring i anläggningen görs. 20 stycken hus har inget vatten indraget och är undantagna. Totalt är 33 stycken hus undantagna från förläggandet. Miljö- och hälsoskyddskontorets föreläggande gäller förbud mot fortsatt utsläpp av avloppsvatten efter den 31 december 2016. Förbudet gäller tills anläggningarna kompletteras med en godtagbar efterföljande rening utöver slamavskiljning. Föreläggandet innehåller en tid- och åtgärdsplan med antal avlopp som ska åtgärdas under tidsperioden 2012 till och med 2016, som Swedavia inlämnat. Tidsplanen avseende 2012 års avloppsåtgärder har inte följts fullt ut av Swedavia. 9.3.9 Naturinventeringar Under sommaren 2012 genomfördes en naturinventering på gräsytorna kring bansystemet på Arlanda. Fokus under inventeringen var att identifiera naturvärden kopplade till välhävdade gräsmarker. Inventeringen utfördes av Faunistica AB på uppdrag av Swedavia. Resultatet av inventeringen finns sammanställd i rapporten Vad flyger på Arlanda? 51. Under inventeringen 2012 registrerades totalt 426 arter varav 14 är rödlistade. Den fälthållning av gräsytorna som bedrivs på flygplatsen skapar en slåttermark som är gynnsam för många arter. Årligen genomförs även karteringar av finnögontröst och fältgentiana på Lejden. Vid karteringen 2012 noterades fler individer finnögontröst och färre individer fältgentiana jämfört med 2011 års kartering. Resultatet från årets kartering finns redovisad i rapporten: Finnögontröst och sen fältgenitiania vid Lejdens Gård år 2012 52 48 Se bilaga 3, Pågående miljömål, anmälningsärenden och andra beslut-stockholm Arlanda Airport 2012 49 Bad, disk och tvätt, ej toalett. 50 Se bilaga 3, Pågående miljömål, anmälningsärenden och andra beslut-stockholm Arlanda Airport 2012. 51, Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna, Biologisk mångfald på Arlanda, Faunistica AB, Rapport Arlanda 2012 version 4. 52 Finnögontröst och sen fältgenitiania vid Lejdens Gård år 2012, Faunistica AB. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 51(97) 9.4 UTSLÄPP TILL LUFT 2012 De totala utsläppen av koldioxid och kväveoxider från flygplatsverksamheten, inklusive utsläpp från marktransporter till och från, redovisas i uppföljningen av villkor 1, se bilaga 2,Tillståndsvillkor-Stockholm Arlanda Airport 2012. 9.4.1 Fordonstrafik inom De interna fordonen tankar huvudsakligen på Swedavias tankstation inne på Arlandas behörighetsområde (airside). Swedavia förvaltar den enda tankstationen på airside. Mängden bränsle som sålts och utsläppen från bränslet redovisas i tabell 9. I oktober tog Swedavia nio hybridbussar som drivs på 100 % RME (rapsmetylester, förnyelsebart) i drift. Bussarna har cirka 30 procent lägre bränsleförbrukning jämfört med motsvarande bussar som drivs på diesel och utan hybriddrift. På grund av tekniska problem har dock bussarna delvis körts på diesel med förnybar inblandning i slutet av året. Swedavia har även nio passagerarbussar som drivs med biogas. Biogas ger miljönytta eftersom den framställs av förnybar råvara och därmed inte ger upphov till något nettoutsläpp av koldioxid. Vidare är biogasbussars utsläpp av kväveoxider och partiklar lägre jämfört med utsläppen från motsvarande dieseldrivna bussar. Under år 2012 har logistik för maximalt utnyttjande av biogasbussar införts. Användningen av biogas har ökat med tre procent år 2012 jämfört med år 2011. Dieselförbrukningen har samtidigt ökat med 32 procent. Den huvudsakliga orsaken är den ökade användningen av diesel för snöröjning i snörika december månad. Swedavia strävar efter att den diesel som används har så hög inblandning av förnybar råvara som möjligt förutsatt att övriga bränslekrav är uppfyllda. År 2012 användes Diesel MK1, ACP Evolution, se tabell 9 nedan, som innehåller 30 procent inblandning av förnybar råvara sommartid (april-september) och tio procent inblandning vintertid (oktober-mars). För bestämning av utsläpp av kväveoxider (NO X ), VOC (flyktiga organiska ämnen), S (svavel) och partiklar har beräkningarna utgått ifrån Trafikverkets emissionsfaktorer (g/km) för år 2012. Koldioxidutsläppen har beräknats utifrån kolinnehållet i bränslet. Utsläppen av koldioxid baseras på bränsleförbrukningen borträknat fem procent inblandning av etanol i bensin och inblandning av 10-30 procent förnybart bränsle i form av RME och tallolja i diesel, se tabell 9. Bensin och diesel är av miljöklass 1 och har låg svavelhalt, 0,001 viktprocent. Utsläppen från biogasdrivna bussar och bilar har beräknats med emissionsfaktorer från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 52(97) Tabell 9 Beräknade avgasutsläpp från förbränning av mängden sålt fordonsbränsle under 2012 (avrundade värden). Swedavia avser Swedavias interna förbrukning, Swedavias kunder avser förbrukningen hos externa aktörer på flygplatsen. Fordonsbränsle Fordonsgas 1 Enhet Nm 3 Köpare/förbrukning Swedavia Swedavias kunder Totalt 274 800-274 800 RME(100 %) 2, Biodiesel100 m 3 30-30 Bensin MK1 3, 5 % etanol m 3 50 80 130 Diesel MK1, ACP Evolution 4 m 3 210 430 640 Diesel MK1, ACP Evolution 5 m 3 610 630 1 240 Köpare/utsläpp Utsläpp Enhet Swedavia Swedavias Totalt kunder CO 2 ton 2 000 2 400 4 400 NO X ton 17 24 41 S kg 3 2 5 1 Fordonsgasen innehåller 84 % biogas (förnybart) och 16 % naturgas. 2 RME står för rapsmetylester, ett förnybart bränsle tillverkat av raps och rybs. 3 MK1 står för miljöklass 1. 4 ACP Evolution diesel 7 % RME sommar innehåller ca 30 % förnyelsebar råvara varav 7 % RME och 23 % grön talldiesel. 5 ACP Evolution diesel 7 % RME vinter innehåller ca 10 % förnyelsebar råvara varav 7 % RME och 3 % grön talldiesel. 9.4.2 Marktransporter till och från 9.4.2.1 Vägtrafik till Arlanda år 2012 Vägtrafiken till Arlanda kartläggs genom trafikräkning på tillfartsvägarna. Trafikräkningen omfattar totala antalet fordon med uppdelning på lätta respektive tunga fordon (>3,5 ton) och sker med slangar från Vectura Consulting AB för räkning av fordon. År 2012 utfördes trafikräkningen veckorna 40-44 (1 okt 4 nov), huvudsakligen vid samma mätpunkter som tidigare år. Mätpunkterna är markerade på kartan i figur 15. Mätpunkt 11 tillkom under 2008 för att frakttransporterna som tidigare gick via en mätpunkt 5 (Kolstavägen) 2008 numera går via denna punkt. Under 2010 togs mätpunkt 5 bort och mätpunkt 12 lades till, som följd av att vägen mot Cargo City byggdes om i slutet av 2009. Då mätpunkt 5 togs bort och Swedavia har ringa trafik till Kolsta reningsverk som tidigare passerade mätpunkt 5, har dessa trafikrörelser istället uppskattats och adderats till det totala mätresultatet. Miljörapport 2012

RAPPORT 2013-03-27 01.00 D 2013-002130 53(97) Figur 15 Mätpunkter för trafikräkning på s tillfartsvägar perioden 1 oktober 4 november 2012. Medelantalet fordon per dygn på alla tillfartsvägar redovisas i tabell 10. Fordon som parkerar på långtidsparkeringarna ingår också i trafiken till flygplatsen och är därför med i redovisningen. Trafikmängden av lätta och tunga fordon följer liknande mönster vid de olika kontrollpunkterna som tidigare år, med undantag av år 2010, då mängden tunga fordon temporärt minskade. Miljörapport 2012